BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

ÅRSREDOVISNING 2002 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEERSÄTTNING 4 Statistiska uppgifter Regress BROTTSOFFERFONDEN 10 Utvecklingsarbete Uppföljning Stimulansåtgärder INFORMATION 14 Remissyttranden ÅTERRAPPORTERING 17 ÖVRIGT 21 MEDARBETARE 22 ÅRET I BILD 23 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING 24 BALANSRÄKNING 25 FINANSIERINGSANALYS 26 ANSLAGSREDOVISNING 27 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER 27 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 28 BILAGA 1 29 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning, 30 Notbilaga BILAGA 2 33 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 1

ÅRSREDOVISNING 2002 GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR Britta Bjelle, generaldirekör Brottsoffer var länge en mer eller mindre bortglömd grupp i samhället. Varken inom forskning eller inom lagstiftning uppmärksammades deras situation förrän tämligen sent. I Sverige kom brottsofferfrågan att synliggöras först från 1980-talet och framåt. Brottsoffrens behov av skydd och stöd har sedan dess varit föremål för ett antal olika utredningar och förslag. Många av dem har också lett till att samhällets insatser för brottsoffer förbättrats avsevärt. Nya lagar har införts och gamla har setts över och ändrats. En del av de regeländringar som genomförts har gällt myndigheternas handläggning av brottsofferärenden och frågor angående den information som skall lämnas samt det stöd och den hjälp som myndigheterna skall tillhandahålla människor som drabbats av brott. Trots denna positiva utveckling finns det fortfarande brister som behöver åtgärdas. Bland annat gäller det rättsväsendets och andra myndigheters kunskap om brottsofferproblematiken, bemötande av brottsoffer samt information till brottsoffer och vittnen. För att åtgärda dessa brister behövs inte någon ny lagstiftning utan istället ett idogt arbete för att förändra attityder, öka kunskaper och förbättra samarbetet mellan olika myndigheter och ideella organisationer. Brottsoffermyndigheten, som i sitt uppdrag har att främja brottoffrens rättigheter, behov och intressen, har av regeringen fått uppdraget att initiera lokal brottsoffersamverkan, att tillsammans med Domstolsverket införa vittnesstöd vid tingsrätterna och hovrätterna samt att utforma och implementera ett viktimologiskt forskningsprogram. Dessutom har regeringen givit Brottsoffermyndigheten i uppdrag att tillsammans med rättsväsendets myndigheter genomföra utbildningar i brottsofferkunskap och att samråda med samma myndigheter när de skall utveckla sina handlingsplaner om brottsofferfrågor inom respektive myndighet. Dessa uppdrag fick myndigheten under år 2001. Emellertid är det under budgetåret 2002 som arbetet har tagit fart. Myndighetens verksamhet har därför under året präglats av detta arbete. Lokal brottsoffersamverkan har under året bedrivits i Linköping och Gävle. Linköpingsprojektet avslutades under år 2002 medan Gävleprojektet alltjämt pågår. Det har visat sig både nu och tidigare att projekt med lokal samverkan för brottsoffer ökar medvetenheten, intresset och engagemanget för brottsoffrens situation. 2

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN När det gäller vittnesstödsprojektet startade det med en kartläggning av hur det föreliggande vittnesstödet såg ut vid landets tingsrätter och hovrätter. Kartläggningen utmynnade i en handlingsplan som beskrev hur myndigheten skall arbeta för att införa vittnesstöd vid landets samtliga domstolar. Utvecklingen av vittnesstödsverksamheten, som tagit fart under år 2002, går planenligt. Där myndigheten startar sådan verksamhet och anordnar utbildning är mottagandet mycket positivt från såväl domstolarna som vittnesstödjarna och brottsoffren. Uppdraget att utforma ett viktimologiskt forskningsprogram är genomfört. Myndigheten har genom att kontakta flera olika forskningsstiftelser och andra forskningsfinansiärer utverkat finansiering för flera tjänster och projekt, som kommer att ha inriktning mot beskrivna teman i programmet. Den nu startade processen kring viktimologisk forskning kommer att öka aktiviteten och intresset för denna forskningsinriktning de närmaste åren. Det finns många frågor att fördjupa sig i. Nämnas kan att mycket av det som rör brottsoffer i själva verket är en fråga om mänskliga rättigheter. Insikten om att mänskliga rättigheter också kan ha en avgörande betydelse kom ganska sent och att se på brottsofferfrågor utifrån ett perspektiv av mänskliga rättigheter är en relativt ny och viktig insikt i Sverige. När det gäller rättsväsendets utbildningar i brottsofferkunskap och myndigheternas utvecklande av handlingsplaner om brottsofferfrågor pågår detta arbete för närvarande. När utbildningarna är genomförda och handlingsplanerna rörande brottsoffer framtagna kommer ett stort steg att tas mot bättre bemötande av brottsoffer och bättre förståelse för deras utsatta situation. Brottsoffermyndighetens uppbyggnad med en brottsskadeenhet, som år 2002 mottog närmare 9 000 ansökningar, var och en med en individuell berättelse om brottsoffrens utsatthet och deras möte med rättsväsendet, kombinerad med Brottsofferfonden, som får tillgång till all den kunskap och erfarenhet som de fondfinansierade projekten genererar, har givit myndigheten och dess personal en unik kunskap om brottsoffrens situation i Sverige. Denna kunskap och erfarenhet har varit av avgörande betydelse i alla de uppdrag som myndigheten arbetat med under året. På det internationella planet har myndigheten i flera år arbetat med att söka väcka ett intresse inom EU för en minimistandard då det gäller brottsskadeersättning. Det är glädjande att kunna konstatera att detta arbete nu utmynnat i att EU-kommissionen presenterat ett förslag till direktiv avseende en sådan minimistandard. 3

ÅRSREDOVISNING 2002 BROTTSSKADEERSÄTTNING Brottsoffermyndighetens huvuduppgift är att pröva ärenden enligt brottsskadelagen. Det övergripande målet när det gäller att besluta i brottsskadeärenden är att förverkliga de rättspolitiska motiven som ligger till grund för brottsskadelagen. För att lyckas med det har tre delmål ställts upp: handläggningen av brottsskadeärenden skall ske säkert, snabbt och billigt. Målet för verksamheten med brottsskadeersättning är att tillförsäkra den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet främja brottsoffers rättigheter samt bevaka deras behov och intressen verka för att den som är berättigad till brottsskadeersättning får sådan. Säkerhet och kvalitet Säkerhet är en fråga om kvalitet. Höga krav skall kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott skall kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. Besluten i brottsskadeärendena kan inte överklagas. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan dock begära omprövning av beslutet. Ett sätt att behålla hög kvalitet på myndighetens beslut är att bevaka frekvensen av begärda omprövningar. Antalet omprövningar skall helst inte öka i förhållande till det totala antalet avgjorda ersättningsärenden. Vidare skall frekvensen ändringar på grund av oriktig rättstillämpning inte vara så stor att den indikerar en kvalitetsmässig försämring. En annan aspekt av kvalitet är att den som ansökt om brottsskadeersättning själv upplever sig ha fått ett professionellt och sakkunnigt bemötande av myndighetens tjänstemän. För att utröna hur de sökande upplever bemötandet från myndigheten har en enkätundersökning avslutats under verksamhetsåret. Resultatet av enkäten visar att de allra flesta är nöjda med myndighetens hantering av ansökan, att besluten är skrivna på ett för sökandena begripligt sätt samt att bemötandet från myndighetens personal upplevdes som professionellt och vänligt. Korta handläggningstider Snabbheten kan lättast avläsas i varje ärendes handläggningstid. Målet som anges i regleringsbrevet är att minst 70 procent av brottsskadeärendena skall med bibehållen kvalitet avgöras inom fyra månader från det att ärendet kom in till myndigheten och att ärendebalansen skall minska. Kostnadseffektivitet Varje ärende skall handläggas så billigt som möjligt. Kostnaderna per ärende har reducerats så radikalt under 1990-talet att det finns skäl att tro att ytterligare besparingar kan bli svåra att uppnå. Brottsoffermyndighetens målsättning är att hanteringskostnaderna inte skall öka trots det ökande antalet inkommande ärenden. Givetvis får ambitionerna i detta avseende inte medföra att kvaliteten blir lidande. Organisation Brottsskadeärendena handläggs i ett rotelsystem med förebild från de allmänna förvaltningsdomstolarna. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning besluten skall fattas. I de flesta fallen beslutar rotelinnehavaren efter föredragning av en beredningsjurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av generaldirektören. Vissa ärenden, där huvudfrågan är av principiell karaktär, avgörs av Brottsoffermyndighetens nämnd. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt riksdagsledamöter. Fördjupad utredning Under verksamhetsåret 1998 påbörjades en förändring av utredningen av brottsskadeärenden som gav den en delvis förändrad inriktning. Denna inriktning har i stort sett även gällt för verksamhetsåret 2002. Således har betydande personella resurser satsats på att utreda försäkringsförhållandena i ärendena. Satsningen har gjorts på såväl det kvalitativa som kvantitativa planet: dels fördjupas utredningen i de ärenden där det finns indikationer på förekomst av för- 4

BROTTSSKADEERSÄTTNING BROTTSOFFERMYNDIGHETEN säkringsskydd, dels utökas stickprovsverksamheten i de ärenden där inga sådana indikationer finns. Även när det gäller frågan om skadevållarens betalningsförmåga, vilken i likhet med försäkringsfrågan är av avgörande betydelse för rätten till ersättning enligt brottsskadelagen, har handläggarnas erfarenheter gett anledning till förändrade utredningsrutiner innebärande bl.a. att man inte alltid nöjer sig med de uppgifter som redovisas i brottmålsdomarna, utan hämtar in ny utredning i ärendena. Sammantaget har den ökade satsningen på utredningsarbetet medfört att betydligt fler ansökningar avslagits med hänvisning till förefintlig försäkring eller skadevållarens betalningsförmåga. Det här beskrivna och mer resurskrävande förhållningssättet till ärendeutredningen bör också rimligen medföra en lägre total utbetald brottsskadeersättning. Den vid Brottsoffermyndigheten tillgängliga statistiken ger inte skäl att frångå det antagandet. Här bör dock anmärkas att ett antal av de avslagna ansökningarna kan återkomma till myndigheten i händelse av att hindren för utfående av brottsskadeersättning undanröjts, exempelvis genom att det aktuella försäkringsbolaget med hänvisning till försäkringsvillkor avböjer att ersätta skadan eller genom att det framkommer nya uppgifter om skadevållarens betalningsförmåga. Det blir alltså i dessa fall frågan om en uppskjuten utbetalning som senare kommer att verkställas. Det är således svårt att göra några säkra uttalanden om det sammantagna utfallet. Brottsoffermyndigheten gör dock den bedömningen att konsekvent genomförd medför det fördjupade utredningsarbetet en betydande besparing vad avser utbetald brottsskadeersättning. Hur stor denna besparing är kan inte med någon högre grad av exakthet sägas. Med beaktande av att vissa av de ansökningar som avslagits senare återkommer tror myndigheten ändå att det rör sig om cirka fem miljoner kr per år. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NÄMND under år 2002 Ordförande Anna-Karin Lundin, hovrättspresident Vice ordförande Hans Heimer, tingsrättslagman Göran Karlstedt, hovrättslagman Ordinarie ledamöter Bill Dufwa, professor Märta Johansson, riksdagsledamot Ulla Löfgren, riksdagsledamot Ersättare Karl Matz, hovrättsråd Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Gudmund Lindencrona, chefsjurist Margareta Sandgren, riksdagsledamot Karin Israelsson, f d riksdagsledamot 5

ÅRSREDOVISNING 2002 BROTTSSKADEERSÄTTNING STATISTISKA Inkomna ärenden UPPGIFTER Antalet inkomna ärenden under perioden var 8 753, mot 7 306 ärenden år 2001. Av dessa avser 7 923 ersättning för personskada, medan 830 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Den totala tillströmningen av ärenden fortsätter alltså att öka. Årets ökning, 1 447 ärenden, motsvarar i det närmaste 20 procent. Ökningen ligger långt över den förväntade. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta en ökning vad avser personskadeärenden med 1 291 st (19,5 procent) och vad avser ärenden gällande sak- och rena förmögenhetsskador med 156 st (23 procent). Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes 8 934 ärenden, att jämföra med år 2001, då 7 183 ärenden avgjordes. Ökningen var således totalt 1 751 ärenden (24,4 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada uppgick till 8 084 st, en ökning med 1 552 st (23,7 procent). Vad gäller ärenden gällande sak- och ren förmögenhetsskada avgjordes 850 st, en ökning med 199 st (30,6 procent). Utbetald brottsskadeersättning Det förhållandet att antalet avgjorda ärenden ökade med nära 25 procent fick till följd att även summan av utbetald brottsskadeersättning ökade och uppgick till nära 85 000 tkr. Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen, trots den påtagliga uppgången vad gäller antalet inkomna ärenden, kunnat minskas med 181 till korrigerade 1 688 (1 581 personskadeärenden samt 107 ärenden gällande sak- och rena förmögenhetsskador). Balansminskningen är följden av att myndigheten anslagit resurser till att utöka antalet handläggare på brottsskadeenheten. Denna satsning har visat sig vara framgångsrik genom att handläggarna lyckats avgöra fler ärenden än vad som kommit in. Av den utgående balansen på 1 688 ärenden hade 361 st (21,3 procent) inkommit för mer än tre månader TOTALT INKOMNA OCH AVGJORDA ÄRENDEN PERSONSKADOR SAK-OCH RENA FÖRMÖGENHETSSKADOR UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (TKR) År Person Sak/förm. Utbetald skador skador ersättning 1998 49 214 614 49 828 1999 66 799 303 67 102 2000 67 179 167 67 346 2001 79 726 400 80 126 2002 84 236 557 84 793 6

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSSKADEERSÄTTNING sedan. Av dessa 361 ärenden hade 108 st (6,4 procent av den totala balansen) respektive 35 st (2 procent av den totala balansen) inkommit för mer än sex respektive tolv månader sedan. UTGÅENDE BALANSER Budgetår Person- Sak/förm. SUMMA skador skador 1998 1 674 106 1 780 1999 1 582 127 1 709 2000 1 653 102 1 755 2001 1 752 124 1 876 2002 1 581 107 1 688 INKOMNA BROTTSSKADEÄRENDEN /UTGÅENDE BALANS Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden har ökat i betydligt lägre grad (5,1 procent) än antalet ansökningar i stort. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 271 st omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 15 st (5,5 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 21 st omprövningar (7,8 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som kullkastade den tidigare bedömningen. I 235 st omprövningsärenden (86,7 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger vid handen att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena håller hög kvalitet. Omloppstider Omloppstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret kunnat förkortas främst tack vare personella förstärkningar på brottsskadeenheten. Sammantaget hade nära 78 procent av de år 2002 avgjorda ärendena en handläggningstid understigande fyra månader att jämföra med drygt 66 procent föregående år. Fördelat på skadekategorier blir resultatet att 77 procent av de avslutade personskadeärendena haft en handläggningstid understigande fyra månader medan drygt 86 procent av ärendena gällande sak- och rena förmögenhetsskador har handlagts inom den tiden. INKOMNA OMPRÖVNINGSÄRENDEN - i förhållande till avgjorda skadeärenden ( exkl. omprövningsärenden) År 1998 1999 2000 2001 2002 Antal avgjorda skadeärenden 4 920 5 940 6 264 6 945 8 663 Antal inkomna omprövningar 217 218 219 253 266 Andel i procent 4,4 3,7 3,5 3,6 3,1 ÄNDRINGSFREKVENS VID OMPRÖVNING - föregående års värden inom parentes Antal Andel av ompr. Andel av avgj. ärenden (%) ärenden (%) ärenden(%) Ändring pga ny bedömning 15 (23) 5,5 (9,7) 0,17 (0,33) Ändring pga nya omständigheter 21 (9) 7,8 (3,8) 0,24 (0,13) Ej ändring 233 (206) 86,7 (86,5) 7

ÅRSREDOVISNING 2002 BROTTSSKADEERSÄTTNING UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (tkr) - fördelat på olika ersättningsslag År 1998 1999 2000 2001 2002 Sexualbrott Kränkning 6 195 11 163 11 099 14 673 10 352 Annan ideell ers. 1 759 3 004 2 937 2 681 2 129 Övriga brott Kränkning 24 556 34 388 35 891 44 106 46 659 Annan ideell ers. 11 023 11 561 11 321 9 438 18 106 Ersättning Inkomstförlust 3 384 4 251 3 296 5 740 3 275 Övrig brottsskada 2 911 2 735 2 802 3 488 4 272 Utbetalt 49 828 67 102 67 346 80 126 84 793 SEXUALBROTT antal avgjorda skadefall År 1998 1999 2000 2001 2002 Våldtäkt inkl. grov våldtäkt 92 88 72 99 84 Övriga sexualbrott 79 92 109 78 108 Försöksbrott 23 15 20 12 12 Sexualbrott mot barn 241 244 264 212 239 Summa 435 439 465 401 443 Bedömning Verksamheten med hantering av brottsskadeärenden har varit framgångsrik även under år 2002. Myndigheten har lyckats uppfylla regeringens målsättning att minst 70 procent av ärendena skall med bibehållen kvalitet handläggas inom fyra månader liksom att ärendebalansen skall minska. Resultatet av årets verksamhet visar att myndighetens strategi att utöka antalet handläggare på brottsskadeenheten var förutseende i så motto att ökningen av inkomna ansökningar kunde bemötas så framgångsrikt att t.o.m. en balansminskning blev följden. Då även handläggningstiderna härigenom kunde minskas drar myndigheten den slutsatsen att en satsning av ekonomiska resurser på personal är en effektiv väg att möta en kraftig ökning av antalet inkomna ansökningar. Den under år 2002 redovisade ökningen av antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning är i sig glädjande och visar att Brottsoffermyndighetens informationsinsatser på detta område fortsätter att bära frukt. Det är dock troligen ännu för tidigt att hävda att de allra flesta som är berättigade till brottsskadeersättning också får sådan. Den av myndigheten bedrivna telefonservicen tar visserligen stora resurser i anspråk, men å andra sidan ger den förutom en mängd bevis på uppskattning många inblickar i brottsoffers erfarenheter av möten med rättsväsendet och andra institutioner. Den beskrivna omprövningssituationen talar för att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärendena kan tillskrivas bibehållen kvalitet samt tillförsäkrar den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet. När det slutligen gäller att konsolidera de korta omloppstiderna fortsätter myndigheten sitt arbete med att förfina och effektivisera handläggningsrutinerna. 8

BROTTSSKADEERSÄTTNING BROTTSOFFERMYNDIGHETEN REGRESS En av förutsättningarna för att utge brottsskadeersättning är att gärningsmannen/skadevållaren saknar förmåga att betala skadestånd. Regressrätten aktualiseras därför huvudsakligen i de fall där det senare blir känt att gärningsmannens ekonomiska situation har förbättrats. För att regressrätten skall kunna utövas krävs i regel, förutom att gärningsmannen är känd, att det finns en dom på skadestånd. Under budgetåret 2002 inflöt 6 487 tkr. Detta innebär en ökning med drygt 23 procent jämfört med föregående år. De regressärenden som under år 2002 aktualiserats härrör i huvudsak från beslut i brottsskade- ärenden meddelade under åren 1995 och 1996. Av dessa ärenden är en viss andel slutbetalade, men merparten av regressärendena kommer att finnas med i den administrativa hanteringen under ett antal år framåt. Bedömning Verksamhetsmålen har uppfyllts. De samlade erfarenheterna av regressverksamheten visar att det finns goda möjligheter att återkräva utbetald brottsskadeersättning och att resultatet av regressverksamheten är tydligt kopplat till den arbetsinsats som görs. REDOVISNING AV INKOMNA MEDEL 9

ÅRSREDOVISNING 2002 BROTTSOFFERFONDEN Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret har 499 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 111 miljoner kr inkommit till Brottsoffermyndigheten. Därutöver har 151 ansökningar avseende verksamhetsstöd inkommit. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR År Projekt Verksamhetsstöd Summa Inkomna beviljade Inkomna beviljade beviljat (kr) 1998 174 83 12 177 263 1999 276 149 17 545 284 2000 334 194 223 213 21 326 801 2001 371 195 132 116 21 692 757 2002 499 222 151 134 22 363 422 Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Denna indelning är inte helt oproblematisk. Exempelvis förekommer i många projekt inslag av såväl utbildning som informationsåtgärder. Projekten är indelade i den kategori som bäst beskriver det huvudsakliga syftet med projektet. Under verksamhetsåret har verksamhetsstöd avseende år 2003 bland annat beviljats till Brotts- offerjourernas Riksförbund med 3 100 000 kr. De lokala brottsofferjourer som sökt verksamhetsstöd har beviljats 15 000 kr vardera i grundbidrag för verksamhetsåret 2003. Sammanlagt fördelades 22 363 422 kr under verksamhetsåret. Fondens intäkter genom avgifter uppgick till 28 734 013 kr. Av bilaga 2 framgår hur Brottsofferfondens medel fördelats under året. Fördelning av medel inom prioriterade områden Under verksamhetsåret har fonden ålagts att särskilt prioritera projekt inriktade mot våld mot kvinnor, brott mot barn och ungdomar och brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag. Totalt beviljades 104 projekt inriktade på våld mot kvinnor bidrag från fonden med ett sammanlagt belopp om 8 165 707 kr. Den största andelen av dessa projekt, 82 stycken, drivs av ideella organisationer, främst kvinnojourer. Antalet projekt är relativt jämnt fördelat inom kategorierna utbildning, information och utvecklingsverksamhet. I 8 fall har forskningsanslag beviljats. De FÖRDELNING AV MEDEL ÅR 2002 FÖRDELNING AV MEDEL SORTERADE EFTER HUVUDMAN OBS endast projekt 10

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERFONDEN olika projekten belyser exempelvis områden som mödravårdens möte med kvinnor som utsätts för våld, separationsfasen i ett misshandelsförhållande och den straffrättsliga konstruktionen av mäns fysiska och psykiska våld mot kvinnor. När det gäller brott mot barn och ungdomar beviljades 38 projekt sammanlagt 3 818 800 kr. I denna grupp inräknas även verksamheter som vänder sig till vuxna som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Sex forskningsprojekt där utsatta barn och ungdomar står i fokus beviljades medel. De rör olika områden såsom brott mot funktionshindrade barn, barns möte med rättsväsendet och myndigheters ansvar när det gäller barn som brottsoffer. När det gäller offer för brott med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken har inte något projekt beviljats finansiering. Brottsoffermyndigheten har genomfört riktade informationsinsatser till olika ideella organisationer och även i andra sammanhang informerat om möjligheten att söka medel för just dessa brottsoffergrupper. Avseende offer för homofobiska brott har 8 projekt beviljats sammanlagt 366 000 kr. Projekten är fördelade på information, utbildning och utvecklingsverksamhet och drivs av RFSL-föreningar. UTVECKLINGSARBETE Under verksamhetsåret har Brottsoffermyndigheten fortsatt att utveckla rutiner för handläggning av det ökade antalet ansökningar och pågående projekt. Ambitionen är att hålla en fortsatt hög servicenivå gentemot såväl allmänhet och potentiella sökanden som pågående projekt. Brottsoffermyndigheten har även optimerat rutiner för att effektivt kunna handlägga ansökningar avseende verksamhetsstöd. Under verksamhetsåret har informationen avseende Brottsofferfonden på Brottsoffermyndighetens hemsida på Internet förbättrats avsevärt. Även det skriftliga informationsmaterialet har förbättrats. UPPFÖLJNING De medel som beviljas från fonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna bestämmelser och särskilda villkor. Under året var projekt som beviljades medel i november 2000 och i maj 2001 skyldiga att avlämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten avlämnade redovisning. Övriga beviljades förlängd projekttid. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten genomförts i enlighet med de ansökningar som ingivits samt myndighetens bestämmelser för anslag. Besök med syfte att såväl genomföra revision som diskutera löpande projekt har gjorts hos Brottsofferjourernas Riksförbund. Därutöver har besök genomförts hos Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, HOPP Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, Riksorganisationen stödcentrum mot incest, Stödcentrum BEDA i Göteborg och Brottsofferjouren i Mölndal Härryda. Vid besöken har pågående och nyligen avslutade projekt redovisats. Personal från Brottsoffermyndigheten har medverkat som föreläsare eller deltagare i ett flertal arrangemang som finansieras av fonden. Dessa arrangemang har alla genomförts på ett bra sätt och varit uppskattade. Forskningsprojekt följs kontinuerligt upp genom att forskare bjuds in för att presentera pågående eller avslutade projekt inför rådet. Rådet har även följt upp en del av de projekt som drivs av ideella organisationer genom att dessa inbjudits att redovisa sin verksamhet i samband med rådets möte i december 2002. Ansvariga för flera av de projekt som finansierats av fonden har bjudits in till seminarier och utbildningar som genomförts av ideella föreningar. Brottsoffermyndigheten sprider även resultat som uppnåtts i avslutade projekt vid seminarier och temadagar. 11

ÅRSREDOVISNING 2002 BROTTSOFFERFONDEN Under våren 2002 arrangerade Brottsoffermyndigheten seminariet Brottsoffer begrepp, kunskap och aktivitet i förändring på Norra Latin i Stockholm. Syftet var dels att uppmärksamma att Brottsofferfonden sammanlagt fördelat drygt 100 miljoner kronor till brottsofferinriktade projekt och verksamheter, dels att sprida information och kunskap om de projekt fonden bidragit till. Brottsofferfonden har under året fortsatt utgivningen av ett nyhetsbrev. Syftet med nyhetsbrevet, som har 1 200 prenumeranter och i övrigt delas ut i samband med Brottsoffermyndighetens utåtriktade arrangemang, är dels att informera om Brottsofferfonden som möjlig finansieringskälla för brottsofferinriktade projekt, dels att erbjuda ansvariga för pågående projekt en möjlighet att presentera sin verksamhet. Brottsoffermyndigheten ut en antologi innehållande de tre bästa bidragen. Brottsoffermyndigheten har instiftat en utmärkelse för förtjänstfullt brottsofferarbete. För år 2001 tilldelades jämställdhetskonsult Doris Marydotter utmärkelsen för att hon engagerat sig i ungdomars livsvillkor och vardag. I detta arbete har hon särskilt synliggjort unga kvinnors utsatthet för brott och även gett dessa kunskap, redskap och mod att själva förbättra sin situation. STIMULANSÅTGÄRDER För att stimulera till ansökningar från de områden som av regeringen pekats ut som särskilt prioriterade har särskilda informationsinsatser genomförts. Insatserna har riktats mot de lokala kvinnojourerna, invandrarorganisationer såväl på central som regional nivå, RFSL:s medlemsföreningar samt till Svenska kyrkan. Särskilda informationsinsatser riktade till universitet och högskolor har genomförts. Personal från myndigheten är efterfrågad som föreläsare i olika sammanhang. Vid varje föreläsning/informationstillfälle lämnas både muntlig information och skriftligt material om möjligheten att söka medel från Brottsofferfonden. I syfte att intressera unga studenter för brottsofferfrågor och för att locka till forskning har myndigheten utlyst en ny omgång av sin uppsatstävling Brottsoffer i fokus. Uppsatserna skall vara på lägst C-nivå och placera brottsoffret i centrum. Vid en ceremoni på Brottsoffermyndigheten i början av året delades priser ut i den tävlingsperiod som avslutades år 2001. I samband med att pristagarna presenterades gav Doris Marysdotter mottog 2001 års utmärkelse av generaldirektör Britta Bjelle Bedömning Under verksamhetsåret inkom 499 ansökningar avseende projekt. Det innebar en ökning med 26 procent jämfört med föregående år. Därutöver inkom 151 ansökningar avseende verksamhetsstöd. Det ökade antalet ansökningar har medfört att konkurrensen om fondens medel ökat betydligt. De informationsinsatser som genomförts har resulterat i ett ökat antal ansökningar från vissa av de prioriterade områdena. Fortsatta insatser för att informera om möjligheten att söka medel för projekt som rör offer för främlingsfientliga och rasistiska brott planeras. Antalet ansökningar avseende forskningsanslag har ökat markant. Sammantaget visar det ökade antalet ansökningar att Brottsoffermyndighetens informationsinsatser varit lyckosamma. Här har inte minst den förbättrade informationen på myndighetens hemsida betydelse. De ideella organisationerna har beviljats medel såväl för projekt som för löpande verksamhet. 12

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERFONDEN De områden som av regeringen pekats ut som särskilt angelägna har prioriteras. Stödet till de ideella organisationerna medför sannolikt att de har högre beredskap att möta brottsoffer som behöver hjälp och stöd. De utbildnings- och informationsinsatser som genomförts med stöd från fonden har medfört att brottsoffers situation belysts och uppmärksammats i ökad omfattning hos såväl offentliga organ som inom ideella föreningar. Brottsoffer som söker stöd och hjälp möts i många miljöer av personer med större kunskap och förståelse. Den ökade kunskapen har även lett till intresse för brottsofferfrågor. Många projekt har uppmärksammats i lokala media och på så vis bidragit till en lokal opinion för brottsoffer. Många projektidéer har spridits runt om i landet. Som exempel kan nämnas att verksamheten med vittnesstöd vid landets domstolar fortfarande ökar. Av de utvärderingar och uppföljningar som genomförts framgår att verksamheten är efterfrågad och tagits emot positivt från såväl de enskilda brottsoffren som från domstolarnas sida. Vittnesstödsverksamheten har skapat en större trygghet för vittnen och målsägande i domstolsförhandlingen, vilket lett till säkrare utsagor från dem och därmed bättre bevismaterial i målet. Information om brottsofferfrågor har i många fall spridits inom olika invandrarorganisationer och även i allt större omfattning översatts till olika språk. Detta har medfört en större medvetenhet om brottsofferfrågor och en bra bas för ansökningar avseende mer praktiskt inriktade projekt. De besök som Brottsoffermyndigheten gjort hos företrädare för olika projekt och verksamheter har gett värdefulla insikter i såväl ideella föreningars villkor och vardag som deras möjligheter att genomföra projekt. Kunskapen är viktig för kommande bedömningar av genomförda projekt och för planering och utformning av framtida informationsinsatser. Myndigheten kommer att fortsätta utvecklingen för att nå nya grupper av brottsoffer med information om fonden samt med att finna former för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt sprida erfarenheter från genomförda projekt. De forskningsprojekt som finansieras av Brottsofferfonden spänner över många forskningsområden. Fondens verksamhet har definitivt förbättrat förutsättningarna för tillskapande av viktimologiska forskarmiljöer på landets universitet. De vitt skilda projekten bidrar till att den samlade kunskapen om brottsoffer ökar. 13

ÅRSREDOVISNING 2002 INFORMATION Bitna poliser Brottsoffermyndigheten bedriver ett aktivt och omfattande informationsarbete. Ambitionen är att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt och att öka brottsofferkompetensen inom samtliga samhällsorgan som har kontakt med brottsoffer. Om brottsskadeersättning Den primära målsättningen är att var och en som utsatts för brott skall få information om sin rätt till brottsskadeersättning på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Brottsoffermyndighetens skriftliga informationsmaterial sprids genom ett förstärkt samarbete med polis, åklagare, domstolar och kronofogdemyndigheter. Konkreta exempel på detta är att polisens RAR-system numera inkluderar information om möjligheten till brottsskadeersättning också vid nedlagd förundersökning liksom att de av myndigheten framtagna förfrågandeblanketterna och informationsbladen om olika skadeståndsposter används inom allt fler polis- och åklagardistrikt. Intresse för informationsspridning om rätten till brottsskadeersättning börjar också visa sig från delar av socialtjänsten. Andra viktiga spridningsvägar går via de ideella brottsofferorganisationerna. Viktiga informationskanaler är också myndighetens nyhetsbrev, referatsamling och hemsida, alla med ökad spridning och användning, och sist men inte minst myndighetens aktiva deltagande i olika utbildningar. Informationsmaterialet i form av broschyrer och foldrar har också förbättrats och förändrats under året, bl.a. för att spegla förändringar i lagstiftningen och för att täcka allt fler språk. INSIDORNA Projekt och utbildningar Parallellt med det särskilda uppdraget att inrätta vittnesstöd på samtliga tingsrätter och hovrätter har myndigheten fortsatt sina satsningar på stöd till målsägande och vittnen i rättsprocessen. Flera vittnesstödsutbildningar har genomförts: i Umeå och Uppsala för juridikstuderande och i Östersund för socionomstuderande. Ansvaret har bibehållits för dem som utbildats tidigare år genom förbättrat administrativt stöd och genom uppföljningsseminarier. Ett projekt som startade tidigare med stöd av medel från Integrationsverket, med syfte att förbättra bemötandet av offer för brott med rasistiska eller främlingsfientliga inslag, slutfördes under året. Då hölls tre seminarier, i Göteborg, Sundsvall respektive Linköping, som tillsammans nådde cirka 250 deltagare, främst från rättsväsendet men också från socialtjänsten. Ytterligare projekt redovisas under rubriken Återrapportering. Brottsoffermyndigheten har under året arrangerat sex temadagar. Ett exempel är Internationella Brottsofferdagen den 22 februari, som högtidlighölls med ett omfattande program i Stockholm om brottsoffers utsatthet och mänskliga rättigheter med 400 deltagare. Den genomfördes i samverkan med en rad ideella organisationer. Ett annat exempel är temadagen om ungdomars utsatthet för brott som arrangerades i Umeå i samverkan med kommunen och som lockade nästan 700 personer. Ett tredje exempel är Brottsofferfondens jubileumsseminarium, som genomfördes för att lyfta fram ett antal av de projekt som fondens första 100 miljoner kronor har bidragit till. Temat var Brottsoffer begrepp, kunskap och aktivitet i förändring. Via temadagarna har Brottsoffermyndigheten nått cirka 2 200 personer. - Den av myndigheten arrangerade nordiska konferensen Våldets offer vårt ansvar rapporteras under avsnittet Internationellt arbete. Brottsoffermyndigheten möter en allt starkare efterfrågan på medverkan vid utbildningar som andra arrangerar. Myndigheten har trots begränsade resurser kunnat medverka i fler än 60 externa utbildningsinsatser, bland annat vid: Grund- och fortbildningar vid Polishögskolan i Solna och polisutbildningen i Umeå Riksåklagarens utbildning Åklagarkurs I Domstolsverkets utbildningsdagar för domare i Norrbotten liksom verkets fiskalsutbildning och utbildning av de som i sin tur ska utbilda tingsnotarier 14

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INFORMATION Advokatsamfundets kurs för målsägandebiträden Ett flertal universitetskurser på olika orter Rikskvinnocentrums utbildningar Brottsofferjourernas, kvinnojourernas, tjejjourernas och andra ideella organisationers konferenser och utbildning Ett stort antal fortbildningsdagar angående kvinnofridsreformerna på regional nivå för rättsväsendet, socialtjänsten, kriminalvården samt hälso- och sjukvården och än fler fortbildningar för enskilda polisdistrikt Ett antal fortbildningsdagar angående Barnfrid, dvs. barns rättsliga ställning inom straff-, processoch ersättningsrätten liksom möjligheterna att ge barn skydd mot risk för nya övergrepp. Tillsammans med de cirka 20 studiebesök som genomförts vid Brottsoffermyndigheten har de externa uppdragen bidragit till att myndigheten nått ytterligare drygt 4 500 personer i utbildningssituationer. Utöver detta har Brottsoffermyndigheten medverkat vid arbetsmarknadsdagar arrangerade av juridikstuderande i Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Samverkan Tidigare avsnitt visar flera exempel på samverkan som Brottsoffermyndigheten har initierat. Myndigheten har också varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper inom departement och andra myndigheter. Flera sådana sektorsövergripande organ syftar främst till förbättringar för de kvinnor och barn som utsätts för brott i nära relationer. Myndigheten deltar t.ex. i Näringsdepartementets seminarier om utsatta flickor i familjer med patriarkala värderingar, Socialdepartementets arbetsgrupp mot sexuellt exploaterade barn, Nationellt Råd för Kvinnofrid, styrgruppen för Operation Kvinnofrid i Stockholm liksom Socialstyrelsens Myndighetssamverkan för kvinnofrid och dess redaktionsråd för den nu etablerade Kvinnofridsportalen. Myndigheten är fortfarande engagerad i det av Rikspolisstyrelsen ledda arbetet för att implementera och utbilda om kvinnofridsreformen. Bibliotek Brottsoffermyndighetens bibliotek har fortsatt att växa. Samlingarna rymmer såväl svenska som nordiska och engelskspråkiga publikationer med viktimologisk inriktning. Här finns också en stor samling broschyrer, promemorior och liknande från en rad ideella organisationer inom brottsofferområdet, liksom en mängd examensarbeten med brottsoffer i fokus. Biblioteket utnyttjas i första hand av myndighetens personal men kontaktas allt oftare av studenter, forskare, yrkesverksamma inom rättsväsendet och andra intresserade. Hemsidan Brottsoffermyndighetens hemsida på Internet (www.brottsoffermyndigheten.se) har fortsatt att utvecklas och antalet besökare ökar stadigt. Sidan har fått fler interaktiva möjligheter och har även förbättrats i layout och användarvänlighet. Via hemsidan finns direkt åtkomst till myndighetens samtliga informationsbroschyrer på flera språk, ansökningsblanketter och program till temadagar etc. För den som vill beställa tryckt informationsmaterial finns en enkel beställningsrutin. Bedömning BROTTSOFFERMYNDIGHETEN UMEÅ KOMMUN Det är Brottsoffermyndighetens bedömning att informations- och utbildningssatsningarna har bidragit till att öka insikten om att brottsofferperspektivet är viktigt för att skapa såväl objektivitet och rättssäkerhet som rättstrygghet. Satsningarna har nått cirka 7 000 personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer och ideellt engagerade. De har både breddat och fördjupat kunskaperna om rätten till brottsskadeersättning och troligen varit bidragande orsak till att antalet ansökningar återigen har ökat markant. De har dessutom gett resultat i form av ett kraftigt ökat antal ansökningar till Brottsofferfonden från i stort sett hela landet. Fortfarande finns det dock BROTTSOFFERMYNDIGHETEN tecken på att inte alla brottsoffer nås av information om sin lagstadgade rätt till brottsskadeersätt- ning och på att angelägna forskningsfrågor om och för brottsoffer återstår. De projekt som Brottsoffermyndigheten initierat har alla utfallit väl och nått sina primära mål- 15

ÅRSREDOVISNING 2002 INFORMATION er är osynliga brottsoffer. stänkt brottsliga handlingar ktionshinder att en god man ers brott såsom misshandel, rövarna finns ofta bland den s omvårdnad. Ändå förblir er exempelvis att den gode ingripa med hänvisning till och integritet. Det händer ar hanteras inom den egna rsoner med funktionshinder et händer - ofta - att förunmisstankar om så allvarliga a övergrepp. Hur skall man Den här boken ifrågasätter yller kraven på rättssäkerhet rar olika möjliga vägar för n. å avhandlingen Funktionsr föreståndare för Centrum ala universitet och forskare vårdvetenskap, enheten för Vem bryr sig? Barbro Lewin Vem bryr sig? Om osynlighet och rättssäkerhet för brottsoffer med funktionshinder Barbro Lewin sättningar. Samtliga myndighetens seminarier och temadagar har varit mycket välbesökta, uppskattade i utvärderingar och väl belysta medialt. I de samverkansgrupper som myndigheten initierat eller inbjudits till har myndigheten kunnat bidra med ofta exklusiv brottsofferkompetens, goda exempel på brottsofferarbete och insikter i relevant forskning på området. Myndighetens egna publikationer bidrar också till en ökad kompetens och respekt för brottsofferfrågor. Det förtjänar att tilläggas att Brottsoffermyndigheten dagligen kontaktas av journalister inom såväl fackpress som mer allmänna media angående den egna verksamheten, viktimologisk forskning, brottsoffers rättigheter osv. vilket bidrar till en ökad allmän medvetenhet om brottsofferfrågor. Sammantaget innebär detta att Brottsoffermyndighetens insatser på information och kunskapsspridning har gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och lett till en skärpt uppmärksamhet på brottsofferfrågor generellt. ndigheten.se 39-6-8 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDEN Brottsoffermyndigheten har under verksamhetsåret lämnat svar på följande remisser: SOU 2001:70 Konsulärt bistånd till svenskar utomlands. SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. SOU 2001:92 Behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. SOU 2001:93 Snabbare Lagföring 2 - Förenklad brottsutredning. SOU 2001:100 Informationshantering och behandling av uppgifter vid domstolar - En rättslig översyn. SOU 2001:103 En modernare rättegång. SOU 2002:1 Samordning och Regress - Ersättning vid personskada. SOU 2002:3 Psykisk störning, brott och ansvar. SOU 2002:26 Frigivning från livstidsstraff. SOU 2002:29 SENIOR 2005 Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring. SOU 2002:32 Den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten - en samlad utvärdering. SOU 2002:37 Osmo Vallo - utredning om en utredning. SOU 2002:69 Människosmuggling och offer för människohandel. SOU 2002:71 Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer. Ds 2001:73 Ytterligare åtgärder för att motverka våld i nära relationer. Ds 2002:1 Domare och åklagare i internationella insatser. Ds 2002:25 Tillträdesförbud. Ds 2002:29 Några frågor om sekretess. Ds 2002:41 Barnperspektivet i mål om utvisning på grund av brott. Ds 2002:48 Sekretess för fotografier i offentliga register m. m. Europeiska kommissionens förslag till direktiv om tillfälligt uppehållstillstånd för offer för medhjälp till olaglig invandring och människohandel som samarbetar med myndigheterna. Promemoria om behandling av personuppgifter i polisverksamhet vid Ekobrottsmyndigheten. Framställning från Justitiekanslern (JK) med förslag till ändring i förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. 16

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅTERRAPPORTERING Ideellt brottsofferarbete En stor del av brottsofferarbetet i Sverige utförs av ideella krafter. Brottsoffermyndigheten har därför som ambition att på flera sätt underlätta och stödja sådant arbete. Olika uttryck för denna ambition är att sprida tryckt information, att anordna och delta i utbildningar samt att direkt samarbeta med ideella organisationer. På så sätt sprider myndigheten information om brottsskadeersättning och verkar för bättre bemötande, omhändertagande och behandling av brottsoffer. Brottsofferfondens finansiering av olika typer av projekt med brottsofferinriktad verksamhet har medfört att det i nästan varje stor och medelstor svensk stad pågår eller har pågått något brottsofferinriktat projekt. Projekten har i många fall utfallit så väl att projekten har övertagits av annan finansiär för fortsatt verksamhet. Härutöver stödjer fonden numera också permanent verksamhet för brottsofferinriktade ideella organisationer. Myndighetens bedömning är att det i hela Sverige på lokal nivå pågår ett omfattande brottsofferarbete i ideell form som kontinuerligt leder till allmänna förbättringar för brottsoffer. Genom myndighetens utåtriktade verksamhet och genom fondens finansiering av olika projekt förbättras förutsättningarna för ideellt arbete på brottsofferområdet, vilket i sin tur ökar aktiviteterna till förmån för brottsoffer i hela landet. Flera samrådsgrupper, myndigheter och ideella organisationer emellan, har startats. Ideellt arbetande vittnesstödjare som genomgått utbildning genom Brottsoffermyndighetens försorg är snart en realitet vid alla tingsrätter och hovrätter. Olika typer av samtalsgrupper för brottsoffer har bildats och drivs av såväl ideella organisationer som myndigheter. Tillgängligheten har ökat generellt genom utvidgade telefontider och det har blivit lättare att få personlig kontakt med dem som arbetar ideellt för brottsoffer. Tjej-jourerna är en relativt ny verksamhet som fått stort genomslag bland unga kvinnor och som erbjuder dem skydd och stöd när de utsatts för övergrepp eller förföljelse. Det allmänna verksamhetsstödet till huvudsakligen brottsofferjourerna förefaller ha underlättat deras arbete. Samordnad informationsförsörjning Brottsoffermyndigheten har även under detta verksamhetsår deltagit i Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rådet) med tillhörande arbetsgrupp (RIF-gruppen). Den strategiska plan som fastställdes och sändes till regeringen i februari 2002 har i allt väsentligt följts. Det strategiska arbetssättet som accentuerades under år 2001 har resulterat i att tre principöverenskommelser tagits fram under året. RIF-rådet avser att fastställa dessa i februari 2003. Principöverenskommelserna avser bl.a. säkerhet vid elektroniskt informationsutbyte samt definitioner och hantering av gemensamma verksamhetsbegrepp inom RIF-samordningen. Arbetsformerna har etablerats på så sätt att de enskilda deltagande RIF-myndigheterna själva håller i gemensamma projekt, med representation från andra berörda RIF-myndigheter. Brottsoffermyndigheten är inte ansvarig för något gemensamt projekt utan deltar i samarbetet via olika referens- eller arbetsgrupper. Internationellt arbete Brottsoffermyndigheten beviljades under hösten år 2002 för tredje gången medel från EU:s Grotiusprogram för ett projekt om brottsoffer i den Europeiska unionen. Syftet nu är att följa upp de föregående projekten med att utveckla en handlingsplan och information för dem som drabbats av brott i ett annat land än det där de är hemmahörande. Inom projektets ram har planering påbörjats för en konferens hösten 2003. Under år 2002 har Brottsoffermyndigheten också arbetat med förberedelser för det myndighetsgemensamma projektet inom EU:s PHARE-program om organiserad brottslighet i Lettland som kommer att starta under 2003. Sverige har tillsammans med Tyskland fått uppdraget att leda projektet. Representanter för Brottsoffermyndigheten deltog i European Forum for Victim Services årliga möte, som detta år hölls i Prag. Myndigheten representerades även vid den åttonde internationella konferensen Women s Worlds, som 17

RIKSPOLISSTYRELSEN ÅRSREDOVISNING 2002 ÅTERRAPPORTERING BROTTSOFFERFONDEN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 18 denna gång hölls i Uganda med dominerande teman om mänskliga rättigheter och våld mot kvinnor, inkluderande prostitution och människohandel. Brottsoffermyndigheten inbjöds av Estonian Victim Support att delta i den av Nordiska Ministerrådet stödda konferensen Crime Victim Services i Tallin som berörde de baltiska och nordiska länderna. Myndigheten svarade för den svenska presentationen. De till antalet flesta internationella aktiviteterna har avsett Norden. Där dominerande den av Brottsoffermyndigheten arrangerade konferensen Våldets offer vårt ansvar med fokus på viktimologi och brottsofferarbete Program Abstracts som genomfördes i Stockholm under hösten. Den lockade fler än 350 deltagare från hela Norden, forskare, praktiker och ideellt engagerade, med ett program som förutom föreläsningar i plenum innehöll ett stort antal presentationer i s.k. workshops. Teman var bl.a. mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp på barn. Brottsoffermyndigheten deltog med presentationer i den nordiska kongress som Nordisk Forening mot Barnemishandling og Omsorgssvikt arrangerade i Oslo under våren. Brottsoffermyndigheten deltog även i en av Norge arrangerad Nordisk konferens om brottsskadeersättning, som kan ses som en uppföljning av en tidigare av Brottsoffermyndigheten arrangerad likartad konferens i Umeå. En representant för myndigheten deltog också i Nordiska juristmötet. Det är Brottsoffermyndighetens bedömning att de internationella kontakterna har vidareutvecklas på ett värdefullt sätt under året. Företrädare för EU-kommissionen har markerat att myndighetens initiativ haft avgörande betydelse för det nu aktuella direktivet angående minimistandard för brottsskadeersättning. Härutöver har myndigheten kunnat vidareutveckla det nordiska samarbetet i flera viktiga brottsofferfrågor. Att myndighetens medverkan efterfrågas alltmer i internationella sammanhang är ett tecken på att myndighetens kompetens uppskattas. Samtidigt bidrar detta till att kompetensen inom myndigheten ytterligare breddas och fördjupas via de internationella kontaktytorna. Aktiviteter under temat unga brottsoffer respektive våld mot kvinnor och barn Flera större arrangemang som dominerats av något eller några av dess problemområden har genomförts under året. Unga brottsoffer var temat för en välbesökt temadag som arrangerades i Umeå under hösten. Seminarier i Göteborg, Sundsvall och Linköping avsåg också unga brottsoffer i skuggan av etnicitet och hedersbegrepp. Temadagar om barn som brottsoffer har genomförts i Linköping, Karlstad och Gävle. Brottsofferfondens jubileumsseminarium innehöll flera inslag om sexuella övergrepp på barn och på unga kvinnor, den nordiska konferensen Våldets offer vårt ansvar likaså. Härtill kommer att Brottsofferfonden har beviljat medel till 104 projekt inriktade på våld mot kvinnor och 38 projekt om brott mot barn, med tillsammans närmare 12 miljoner kr. Åtskilliga av dessa projekt berör dels unga kvinnor, dels barn av båda könen upp till 18 år och därmed även dem som ingår i gruppen unga brottsoffer. Det kan dessutom noteras att dessa teman ofta belyses i de utbildningar som Brottsoffermyndigheten är engagerad i. Slutredovisning: Våld mot kvinnor Inför kvinnofridsreformerna gav regeringen flera uppdrag till olika samhällsorgan. Vissa uppdrag var myndighetsspecifika, andra gemensamma. Samtliga uppdrag skall slutredovisas i årsredovisningen för år 2002. Myndighetsspecifikt uppdrag Brottsoffermyndighetens specifika uppdrag var att genomföra en omfångsundersökning av våld mot kvinnor. Myndigheten gav i sin tur professor Eva Lundgren och docent Gun Heimer uppdraget att genomföra undersökningen och

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅTERRAPPORTERING tillsatte också en referensgrupp. Resultatet publicerades våren 2001 i boken Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning, vilken har spritts i mer än 2 500 exemplar. Boken har översatts till engelska. Författarna har deltagit i ett stort antal konferenser och seminarier såväl i Sverige som internationellt. Både texten och resultaten innebär viktiga ifrågasättanden av traditionella uppfattningar av våld liksom av etablerade myter. Gemensamma uppdrag Brottsoffermyndigheten har en väl etablerad policy som innebär att myndigheten aktivt arbetar med frågor som rör kvinnor som brottsoffer. Detta innebär att myndigheten har bedrivit en medveten personalutbildning om den speciella problematik som skapas av mäns våld mot kvinnor, såsom våldets normaliseringsprocess för båda parter och de ofta fortsatta hoten mot kvinnan också efter en separation. Nyanställda görs medvetna om detta och all personal erbjuds kontinuerligt föreläsningar om nya forskningsrön, dels via inbjudna forskare, dels genom att delta i Brottsoffermyndighetens eller andra arrangörers konferenser och temadagar. Brottsoffermyndigheten har agerat för att driva på myndighetssamverkan på regional och lokal nivå. Som tecken på detta förtjänar särskilt myndighetens tidigare projekt i Örebro och Linköping samt nu i Gävle att nämnas. Hit hör också myndighetens ekonomiska stöd och delaktighet i Operation Kvinnofrid, liksom i Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Västerbotten. Härtill kommer att Brottsofferfonden har finansierat åtskilliga projekt som bidragit till framför allt lokal samverkan på en rad orter i landet. En ytterligare effekt av regeringens uppdrag har varit den av Socialstyrelsen initierade Myndighetssamverkan för kvinnofrid, där Brottsoffermyndigheten har varit aktiv i såväl den större mötesgruppen som i arbetsgruppen och redaktionsgruppen för kvinnofridsportalen. I den satsning på fortbildning som Rikspolisstyrelsen fick regeringens uppdrag att leda blev också Brottsoffermyndigheten engagerad. Representanter för myndigheten ingick bl.a. i ledningsgruppen och projektgruppen. Myndigheten ansvarade för avsnittet om bakgrundsfakta i den framtagna utbildningspärmen. Även internationellt har Brottsoffermyndigheten varit aktiv genom deltagande i ett antal konferenser med våld mot kvinnor som tema. Under år 2002 kontaktades myndigheten av det norska Kvinnovoldsutvalget, vars direktiv innebär krav på att följa upp erfarenheter av den svenska kvinnofridsreformen. Utbildning i brottsofferfrågor Brottsoffermyndigheten fick i juni 2001 regeringens uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen (RPS), Riksåklagaren (RÅ) respektive Domstolsverket (DV) genomföra utbildning i brottsofferfrågor. Samverkan med RPS har främst inneburit att Brottsoffermyndigheten har deltagit med föreläsare inom grundutbildningarna i Solna och Umeå och inom ett stort antal fortbildningar på initiativ av enskilda polisdistrikt eller grupper inom polisen. Myndigheten deltog under senhösten 2002 i en av Polisenheten arrangerad konferens riktad till chefer för utbildningsenheter eller motsvarande. Samverkan med RÅ har medfört att kanslisterna vid samtliga åklagarkammare under hösten 2001 19