FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET 2014 2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2014/0100(COD) 4.2.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (COM(2014)0180 C7-0109/2014 2014/0100(COD)) Föredragande av yttrande: Sirpa Pietikäinen PA\1049003.doc PE549.119v01-00 Förenade i mångfalden

PA_Legam PE549.119v01-00 2/31 PA\1049003.doc

KORT MOTIVERING Ekologiskt jordbruk förenar aspekter av miljöns hållbarhet, skyddet av biologisk mångfald, sundhet och livsmedelssäkerhet samt av etisk behandling av djur vid livsmedelsproduktion. Miljömärket gynnar också jordbrukare som deltar i det. Populariteten av ekologiska produkter ökar i Europa och i världen. Den ekologiska sektorn i Europa är i dag fyra gånger större än vad den var 1999 och den årliga tillväxten förblir hög, kring nio procent. För att säkerställa tillväxt inom sektorn också i framtiden måste vi se till att miljömärket fortsätter vara minst lika attraktivt och tillförlitligt som det är i dag. att utveckla ekologiskt jordbruk i Europa fokuserar på tre mål: att avlägsna hinder, garantera sund konkurrens och förbättra förtroendet hos konsumenter. Kommissionen avser att avskaffa många befintliga undantag och därmed strömlinjeforma bestämmelserna och minska den administrativa bördan. innehåller väsentliga element för att förlänga den ekologiska sektorns livslängd. Den bör förbättras så att man ökade flexibiliteten i sådana situationer där enhetliga regler för alla jordbrukare i praktiken medför att vissa jordbrukare diskrimineras. En sådan situation uppstår om det till exempel föreskrevs att allt växtförökningsmaterial måste vara ekologiskt utan undantag. Denna regel skulle göra det svårt för nordeuropeiska jordbrukare att hitta övervintrande grödor, eftersom urvalet av sådana grödor är fortfarande mycket snävt. Krav för växthusodling måste också beakta olika geografiska förhållanden så att den nuvarande tolkningen av kraven för ekologisk växthusodling också tillämpas i framtiden. Det är viktigt för konsumenternas förtroende, produktionskvaliteten och jämlika spelregler för producenterna att utveckla transparenta och rättvisa kvalitetskontroller för importerade ekologiska produkter. Egenkontroll och utomstående revisionssystem bör således tillämpas på produkter från EU och importerade produkter. Revisorn skulle utkrävas ekonomiskt ansvar i händelse av bristande efterlevnad. Större flexibilitet är också nödvändig i situationer där det förekommer restsubstanser i ekologiska produkter. Enligt kommissionens förslag ligger ansvaret endast på jordbrukaren, oberoende om det är jordbrukaren eller en tredje part som orsakar kontamineringen. Det är viktigt att introducera principen kontamineraren betalar för fall där en anläggning med hög kontamineringrisk anläggs i närheten av ett ekologiskt jordbruk och det finns belägg för att en tredje part bär ansvaret. Ett av argumenten för ekologisk produktion är att det förbättrar djurens välbefinnande. Således måste kommissionens förslag kompletteras med strängare regler för djurskyddskraven. Vid sidan av denna specifika förordning, borde ekologiskt jordbruk också förbättras i den övriga EU-lagstiftningen. Vid följande revision av den gemensamma jordbrukspolitikens instrument bör man säkerställa bättre stimulansåtgärder och mer finansiella resurser för PA\1049003.doc 3/31 PE549.119v01-00

jordbrukare som bedriver eller håller på att övergå till ekologisk produktion. För att öka tillgängligheten av ekologiska växtförökningsmaterial borde EU:s databaser utvecklas vidare och finansieringen av sådan forskning och innovation som avser att öka produktionen av och tillgången till ekologiska förökningsmaterial för grödor och växter ökas. ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott ta hänsyn till följande ändringsförslag: 1 Skäl 4 (4) Dessutom bidrar det ekologiska produktionssystemet till att miljöskyddskraven integreras med den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket främjar hållbar jordbruksproduktion. Detta är skälet till att det har införts åtgärder för ekonomiskt stöd till den ekologiska produktionen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, allra senast genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 14. De åtgärderna har dessutom stärkts genom den nyligen genomförda reformen av den rättsliga ramen för landsbygdsutvecklingspolitiken, dvs. genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 15. 14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av (4) Dessutom bidrar det ekologiska produktionssystemet till att miljöskyddskraven integreras med den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket främjar hållbar jordbruksproduktion. Detta är skälet till att det har införts åtgärder för ekonomiskt stöd till den ekologiska produktionen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, allra senast genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 14. De åtgärderna har dessutom stärkts genom den nyligen genomförda reformen av den rättsliga ramen för landsbygdsutvecklingspolitiken, dvs. genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 15. I den följande revisionen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör dock bättre stimulansåtgärder och ökad finansiering säkerställas för jordbrukare som bedriver eller håller på att övergå till ekologisk produktion. 14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av PE549.119v01-00 4/31 PA\1049003.doc

rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608). 15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487). rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608). 15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487). 2 Skäl 15 (15) Principiellt bör de allmänna produktionsreglerna i denna förordning inbegripa ett förbud mot användning av joniserande strålning och genetiskt modifierade organismer (GMO) och produkter som har framställts av eller med GMO. Eftersom konsumenterna i allt större utsträckning lägger vikt vid den miljöpåverkan som följer av bearbetning och transport av livsmedel bör övriga ekologiska aktörer, utöver jordbrukarna och de aktörer som producerar alger och vattenbruksdjur, åläggas att förvalta sin miljöprestanda i enlighet med ett harmoniserat system. Mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG 27 som bedriver ekologisk produktion bör undantas från detta krav, i syfte att minska dessas administrativa börda. I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av de allmänna produktionsreglerna bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av de kriterier som bör gälla (15) Principiellt bör de allmänna produktionsreglerna i denna förordning inbegripa ett förbud mot användning av joniserande strålning, genetiskt modifierade organismer (GMO) och produkter som har framställts av eller med GMO, djurkloning, inbegripet produkter och avkommor därav, och konstgjord induktion av polyploidi. Eftersom konsumenterna i allt större utsträckning lägger vikt vid den miljöpåverkan som följer av bearbetning och transport av livsmedel bör övriga ekologiska aktörer, utöver jordbrukarna och de aktörer som producerar alger och vattenbruksdjur, åläggas att förvalta sin miljöprestanda i enlighet med ett harmoniserat system. Mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG 27 som bedriver ekologisk produktion bör undantas från detta krav, i syfte att minska dessas administrativa börda. I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av de allmänna produktionsreglerna bör befogenheten att PA\1049003.doc 5/31 PE549.119v01-00

för miljöledningssystemet. 27 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36). anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av de kriterier som bör gälla för miljöledningssystemet. 27 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36). Motivering Med avseende på de specifika principerna för ekologisk produktion bör användningen av joniserande strålning och genetiskt modifierade organismer (GMO) och produkter som har framställts av eller med GMO, djurkloning, inbegripet produkter och avkommor därav samt konstgjord induktion av polyploidi förbjudas (hör samman med ändringsförslag 12 till artikel 5). 3 Skäl 16 (16) Risken för bristande överensstämmelse med reglerna för ekologisk produktion anses vara högre i jordbruksföretag som omfattar enheter som inte drivs enligt reglerna för ekologisk produktion. Därför bör alla jordbruksföretag i unionen som önskar gå över till ekologisk produktion, efter en lämplig omställningsperiod, helt och hållet förvaltas i enlighet med de krav som gäller för ekologisk produktion. Ekologiska jordbruksföretag bör genomgå samma omställningsperiod i alla medlemsstater, oavsett om de tidigare har deltagit i miljöåtgärder på jordbruksområdet via unionens fonder eller inte. När det gäller mark i träda krävs emellertid ingen omställningsperiod. I syfte att säkerställa (16) Risken för bristande överensstämmelse med reglerna för ekologisk produktion anses vara högre i jordbruksföretag som omfattar enheter som inte drivs enligt reglerna för ekologisk produktion. Därför bör alla jordbruksföretag i unionen som önskar gå över till ekologisk produktion, efter en lämplig omställningsperiod, helt och hållet förvaltas i enlighet med de krav som gäller för ekologisk produktion. Dock ska blandjordbruk, inbegripet enheter som inte drivs enligt reglerna för ekologisk produktion och enheter som följer dessa regler, tillåtas om den traditionella jordbruksverksamheten är småskalig och tydligt avskild från ekologisk jordbruksverksamhet, om den PE549.119v01-00 6/31 PA\1049003.doc

kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser som kompletterar de allmänna omställningsreglerna eller som kompletterar eller ändrar de specifika omställningsreglerna. traditionella jordbruksverksamheten äger rum på ett geografiskt långt avstånd från ekologiskt jordbruksverksamhet för att undvika kontaminering från icke godkända produkter eller om jordbruksföretaget eller vattenbruksföretaget håller på att ställas om. Ekologiska jordbruksföretag bör genomgå samma omställningsperiod i alla medlemsstater, oavsett om de tidigare har deltagit i miljöåtgärder på jordbruksområdet via unionens fonder eller inte. När det gäller mark i träda krävs emellertid ingen omställningsperiod. I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser som kompletterar de allmänna omställningsreglerna eller som kompletterar eller ändrar de specifika omställningsreglerna. Motivering I specifika och väldefinierade situationer bör blandjordbruk fortsättningsvis tillåtas i framtiden. Detta skulle gälla i synnerhet om det traditionella jordbruket är endast småskaligt och tydligt avskilt, om det traditionella jordbruket är geografiskt avlägset från ekologisk jordbruksverksamhet eller under omställningsperioden (övergången från icke ekologisk till ekologisk produktion). Detta ändringsförslag hör samman med ändringsförslag 13 till artikel 7 punkt1. 4 Skäl 18 a (nytt) (18a) I enlighet med rådets förordning (EG) nr 834/2007 1a bör ekologisk produktion i växthus och i växtkrukor också tillåtas i framtiden. PA\1049003.doc 7/31 PE549.119v01-00

1a Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.207, s. 1) 5 Skäl 20 a (nytt) (20a) Kommissionen bör uppmanas att se över Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 1a och vidta andra nödvändiga åtgärder för att ytterligare stimulera användningen av biologiskt aktiva bekämpningsmedel som medför en mindre risk för människors hälsa. 1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1). 6 Skäl 26 (26) Djuren bör utfodras med foder som (26) Djuren bör utfodras med foder som PE549.119v01-00 8/31 PA\1049003.doc

producerats i enlighet med reglerna för ekologisk produktion, företrädesvis från det egna jordbruksföretaget, och med hänsyn till djurens fysiologiska behov. För att tillgodose djurens grundläggande näringsbehov kan det dessutom vara nödvändigt att använda vissa mineraler, spårämnen och vitaminer enligt noga fastställda villkor. producerats i enlighet med reglerna för ekologisk produktion, företrädesvis från det egna jordbruksföretaget, och med hänsyn till djurens fysiologiska behov. För att tillgodose djurens grundläggande näringsbehov kan det dessutom vara nödvändigt att använda vissa mineraler, spårämnen och vitaminer enligt noga fastställda villkor. I denna kontext bör kommissionen också bevilja undantag för framtida användning av selen inom ekologiskt jordbruk Detta undantag avser att säkerställa djurens välbefinnande genom högklassigt foder också under sådana geografiska förhållanden där selen inte förekommer naturligt i jordmånen. Motivering Brist på selen hämmar bildandet av antikroppar i nötkreatur. I de europeiska länder där betet inte innehåller en tillräcklig mängd selen måste undantag beviljas för att använda det vid utfodring. 7 Skäl 51 (51) Den ekologiska produktionen grundar sig på den allmänna principen om begränsad användning av externa insatsvaror. Jordbrukare är skyldiga att vidta åtgärder för att förhindra risk för kontaminering från icke godkända produkter eller ämnen. Trots sådana åtgärder kan det uppstå situationer där jordbrukare hindras från att saluföra sina jordbruksprodukter som ekologiska på grund av oavsiktlig förekomst av icke godkända produkter eller ämnen. Det bör därför föreskrivas en möjlighet genom vilken medlemsstaterna, i enlighet med (51) Den ekologiska produktionen grundar sig på den allmänna principen om begränsad användning av externa insatsvaror. Jordbrukare är skyldiga att vidta åtgärder för att förhindra risk för kontaminering från icke godkända produkter eller ämnen. Trots sådana åtgärder kan det uppstå situationer där jordbrukare hindras från att saluföra sina jordbruksprodukter som ekologiska på grund av oavsiktlig förekomst av icke godkända produkter eller ämnen. Det bör därför föreskrivas en möjlighet genom vilken medlemsstaterna, i enlighet med PA\1049003.doc 9/31 PE549.119v01-00

artikel 42 i fördraget, kan få kommissionens tillåtelse att bevilja nationellt stöd för att kompensera förluster som uppstått i sådana fall. Medlemsstaterna kan även använda den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för att helt eller delvis täcka sådana förluster. artikel 42 i fördraget, kan få kommissionens tillåtelse att bevilja nationellt stöd för att kompensera förluster som uppstått i sådana fall. Medlemsstaterna kan även använda den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för att helt eller delvis täcka sådana förluster. Dock om aktörer med en hög kontamineringsrisk etablerar sig intill ett ekologiskt jordbruk och om det är möjligt att spåra kontaminerings ursprung ska medlemsstaterna tillämpa kontamineraren-betalar-principen eller reservera budgetmedel för att kompensera ekologiska jordbrukare för förluster som uppstått för dem. Motivering Det är viktigt att fastställa kontamineraren-betalar-principen om aktörer riskerar att kontaminera ekologiska produkter med icke godkända produkter eller ämnen på grund av att de etablerat sig intill ett ekologiskt jordbruk och om kontamineringes ursprung kan spåras (hör samman med ändringsförslag 16 till artikel 20 punkt 3). 8 Skäl 58 a (nytt) (58a) Alla ekologiska aktörer inom unionen och de som producerar ekologiska produkter som importeras till unionen ska införa ett system för egenkontroll för inspektion och kontroll av metodernas och produkternas kvalitet. Sådana självständiga kontrollsystem ska granskas av en extern revisor som har godkänts inom unionen. Revisorn är ekonomiskt ansvarig vid bristande efterlevnad. Kommissionen ska vidta nödvändiga förberedande lagstiftningsåtgärder så att detta system för egenkontroll och extern revision är PE549.119v01-00 10/31 PA\1049003.doc

infört före slutet av 2020. Motivering Införandet av ett system för egenkonstroll som granskas av en ekonomiskt ansvarig tredje part garanterar jämlika spelregler för alla aktörer och medför ett bättre kontrollsystem för produkter som importeras från tredje länder. 9 Skäl 77 a (nytt) (77a) Handlingsplanen för den ekologiska produktionens framtid i Europeiska unionen bör användas för att finansiera forskning och innovation i syfte att öka produktionen och tillgängligheten till förökningsmaterial för grödor och växter. 10 Skäl 78 a (nytt) (78a) Kommissionen och medlemsstaterna bör undersöka möjligheterna att utveckla en databas som täcker hela unionen och innehåller information om tillgängliga ekologiska djurraser samt om deras anpassningsförmåga till lokala förhållanden. Medlemsstater bör också säkerställa att rådgivningstjänster för tillgängligheten och anpassningsförmågan av sådana raser är på en tillräckligt hög nivå. PA\1049003.doc 11/31 PE549.119v01-00

Motivering Med avseende på växtförökningsmaterial bör en elektronisk och transparent databas upprättas över tillgängligheten av förökningsmaterial som erhållits genom ekologisk produktionsmetod för arter. 11 Artikel 3 led 7 (7) aktörsgrupp: en grupp där de enskilda gruppmedlemmarna är jordbrukare med jordbruksföretag på högst 5 hektar utnyttjad jordbruksareal och som också, utöver produktion av livsmedel och foder, kan vara verksamma inom bearbetning av livsmedel och foder. (7) aktörsgrupp: en grupp där de enskilda gruppmedlemmarna är jordbrukare med jordbruksföretag på högst 5 hektar eller en årlig omsättning på upp till 25 000 euro. Enskilda gruppmedlemmars jordbruk ska vara geografiskt sett nära varandra. Motivering Detta ändringsförslag hör samman med artikel 26 (certifiering av en aktörsgrupp). Små jordbruksföretag bör tillåtas delta i certifiering av aktörsgrupper för att i synnerhet minska kostnaderna för inspektion och certifiering och den administrativa bördan som därav följer. Ytterligare ett kriterium (årlig omsättning på högst 25 000 euro) bör införas som ett villkor för deltagande. 12 Artikel 5 led h (h) Uteslutning av genteknik, djurkloning, konstgjord induktion av polyploidi samt joniserande strålning i hela den ekologiska livsmedelskedjan. (h) Uteslutning av genteknik, inbegripet genetiskt modifierade organismer och produkter som framställts av dem, djurkloning, inbegripet användning av avkommor som härstammar från det, konstgjord induktion av polyplodi samt joniserande strålning i hela den ekologiska PE549.119v01-00 12/31 PA\1049003.doc

livsmedelskedjan. Motivering Formuleringen i förhållande till de specifika principerna för ekologisk produktion och uteslutningen av genteknik bör utvidgas i syfte att säkerställa att alla typer av genteknik utesluts från ekologisk produktion. Dessutom bör djurkloning (samt användningen av avkommor som härstammar från denna produktionsmetod) uteslutas från hela den ekologiska livsmedelskedjan. 13 Artikel 7 punkt 1 led a (a) Hela jordbruksföretaget eller vattenbruksföretaget ska drivas i enlighet med de krav som är tillämpliga för ekologisk produktion. (a) Hela jordbruksföretaget eller vattenbruksföretaget ska drivas i enlighet med de krav som är tillämpliga för ekologisk produktion, med undantag av företag eller verksamheter som uppfyller ett eller flera av följande kriterier: (i) den traditionella jordbruksverksamheten är småskalig och tydligt avskild från ekologisk jordbruksverksamhet, (ii) den traditionella jordbruksverksamheten äger rum på ett geografiskt område som är beläget långt borta från ekologisk jordbruksverksamhet, eller (iii) jordbruksföretaget eller vattenbruksföretaget genomgår en omställning. Motivering I specifika och väldefinierade situationer bör blandjordbruk fortsättningsvis tillåtas i framtiden. Detta bör gälla i synnerhet om det traditionella blandjordbruket är endast PA\1049003.doc 13/31 PE549.119v01-00

småskaligt och tydligt avskilt, om den traditionella jordbruksverksamheten äger rum på ett geografiskt sett långt avstånd från ekologisk jordbruksverksamhet eller under en omställningsperiod (övergång från icke-ekologisk till ekologisk produktion). 14 Artikel 10 punkt 3 led d (d) Förvaltning av svampproduktion och andra särskilda växter och växtproduktionssystem. utgår Motivering Syftet med detta ändringsförslag är att begränsa de till kommissionen delegerade befogenheterna i relation till växthus och svampar. Således bör kommissionen inte ha befogenheter att anta delegerade akter i dessa områden. 15 Artikel 10 punkt 3 led f (f) Insamling av vilda växter utgår Motivering Syftet med ändringsförslaget är att begränsa de till kommissionen delegerade befogenheterna i relation till vilda växter och örter. Således bör kommissionen inte ha befogenheter att anta delegerade akter i dessa områden. PE549.119v01-00 14/31 PA\1049003.doc

16 Artikel 20 punkt 3 3. Genom undantag från artikel 211.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 och på villkor av ett tillstånd från kommissionen som antagits utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 37.2 eller 37.3 i denna förordning, får medlemsstaterna bevilja nationellt stöd för att kompensera jordbrukare för förluster som uppstått för dem till följd av att deras jordbruksprodukter kontaminerats av icke godkända produkter eller ämnen som hindrar dem från att saluföra dessa produkter som ekologiska, förutsatt att jordbrukaren har vidtagit alla lämpliga åtgärder för att förhindra risk för sådan kontaminering. Medlemsstaterna kan även använda den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för att helt eller delvis täcka sådana förluster. 3. Genom undantag från artikel 211.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 och på villkor av ett tillstånd från kommissionen som antagits utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 37.2 eller 37.3 i denna förordning, får medlemsstaterna bevilja nationellt stöd för att kompensera jordbrukare för förluster som uppstått för dem till följd av att deras jordbruksprodukter kontaminerats av icke godkända produkter eller ämnen som hindrar dem från att saluföra dessa produkter som ekologiska, förutsatt att jordbrukaren har vidtagit alla lämpliga åtgärder för att förhindra risk för sådan kontaminering. Medlemsstaterna kan även använda den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för att helt eller delvis täcka sådana förluster. I fall där aktörer med hög kontamineringsrisk etablerar sig intill ett ekologiskt jordbruk och om kontamineringens ursprung kan spåras, ska medlemsländerna tillämpa kontamineraren-betalar-principen eller reservera budgetmedel för att kompensera ekologiska jordbrukare för förluster som uppstått för dem. Motivering Ekologiska jordbrukare bör kompenseras för förluster som uppstått för dem till följd av att deras jordbruksprodukter har kontaminerats av icke godkända produkter eller ämnen, vilket förhindrar dem att marknadsföra dessa produkter som ekologiska. Frånsett en kompensation på nationell-/eu-nivå bör ekologiska jordbrukare ges möjligheten att ställa aktörer som orsakar sådan kontaminering till ansvar (principen kontamineraren betalar). PA\1049003.doc 15/31 PE549.119v01-00

17 Artikel 24 punkt 2 a (ny) 2a. Medlemsstaterna kan från tillämpningen av denna artikel undanta sådana aktörer som har kontrollsystem och som säljer produkter direkt till slutkonsumenten eller en slutanvändare, förutsatt att dessa aktörer inte producerar, bereder, lagrar på annan plats än i förbindelse med försäljningsplatsen, eller importerar sådana produkter från tredje länder, samt att de inte har lagt ut dessa aktiviteter till tredje part. 18 Bilaga II del I punkt 1 led 4 led 1 1.4.1. Vid produktion av växter och växtprodukter ska endast ekologiskt producerat växtförökningsmaterial användas. Den växt som ska användas för produktion av växtförökningsmaterial, och i tillämpliga fall moderväxten, ska ha producerats i enlighet med denna förordning under minst en generation eller, när det gäller perenna växter, under minst en generation under två odlingssäsonger. 1.4.1. Vid produktion av växter och växtprodukter får endast ekologiskt producerat förökningsmaterial användas. PE549.119v01-00 16/31 PA\1049003.doc

19 Bilaga II del I punkt 1 led 4 led 2 1.4.2. Användning av växtförökningsmaterial som inte kommer från ekologisk produktion Växtförökningsmaterial som inte kommer från ekologisk produktion får användas endast om det kommer från en produktionsenhet under omställning till ekologisk produktion eller om det är motiverat att använda detta inom forskning, i tester i småskaliga fältförsök eller i syfte att bevara genetiska resurser och den behöriga myndigheten i medlemsstaten har godkänt detta. 1.4.2. Användning av växtförökningsmaterial som inte kommer från ekologisk produktion Växtförökningsmaterial som inte kommer från ekologisk produktion får användas endast om ekologiskt material inte finns tillgängligt, om användningen av det anses vara nödvändigt för att bevara regionens biologiska mångfald eller en tillräckligt omfattande genpool, om det kommer från en produktionsenhet som är under omställning till ekologisk produktion, eller om det är motiverat att använda det inom forskning eller i tester i småskaliga fältförsök. 20 Bilaga II del II punkt 1 led 3 led 1 1.3.1. Djur som hålls för ekologisk 1.3.1. Djur som hålls för ekologisk PA\1049003.doc 17/31 PE549.119v01-00

animalieproduktion ska vara födda och uppvuxna på ekologiska jordbruksföretag. animalieproduktion ska vara födda och uppvuxna på ekologiska jordbruksföretag. Avelsdjur som är födda på ett traditionellt jordbruk ska också anses som ekologiska efter en övergångsperiod på 15 år från det att denna förordning träder i kraft. Traditionella kycklingar som erhålls under de tre första veckorna av deras liv men som fötts upp ekologiskt ska också anses vara ekologiska. 21 Bilaga II del II punkt 1 led 3 led 4 1.3.4. Raser och stammar ska väljas med beaktande av djurens möjlighet att anpassa sig till lokala förhållanden, utan att detta påverkar deras välbefinnande, deras livskraft och motståndskraft mot sjukdomar. Dessutom ska sådana djurraser och djurlinjer väljas som gör det möjligt att undvika specifika sjukdomar eller hälsoproblem som är förknippade med vissa raser eller stammar som används i intensiv produktion, t.ex. svinstressyndromet, PSE-syndromet (Pale Soft Exudative), plötslig död, spontanabort och förlossningssvårigheter som kräver kejsarsnitt. I första hand ska inhemska raser och stammar väljas. 1.3.4. Raser och stammar ska väljas med beaktande av djurens möjlighet att anpassa sig till lokala förhållanden, utan att detta påverkar deras välbefinnande, deras livskraft och motståndskraft mot sjukdomar. Dessutom ska sådana djurraser och djurlinjer väljas som gör det möjligt att undvika specifika sjukdomar eller hälsoproblem som är förknippade med vissa raser eller stammar som används i intensiv produktion, t.ex. svinstressyndromet, PSE-syndromet (Pale Soft Exudative), plötslig död, spontanabort och förlossningssvårigheter som kräver kejsarsnitt. I första hand ska inhemska raser och stammar väljas. Den genomsnittliga tillväxthastigheten och produktionstakten för alla köttdjur, inklusive slaktkyckling och kalkon, ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 11.2. Indikatorer ska i lämpliga fall användas för att bedöma och intyga robustheten hos och lämpligheten av raser som används inom ekologiskt jordbruk. Dessa indikatorer ska omfatta PE549.119v01-00 18/31 PA\1049003.doc

genomsnittlig tillväxthastighet för alla raser och genomsnittlig produktionstakt för alla raser som producerar ägg och mjölk och som är förenliga med hållningstiden för varje art (t.ex. dagar innan fjäderfän ska slaktas). 22 Bilaga II del II punkt 1 led 3 led 5 1.3.5. För avelssyften får djur som inte är ekologiskt uppfödda tas in på ett jordbruksföretag i de fall då raser riskerar att försvinna från djurhållningen enligt bilaga IV till kommissionens förordning (EG) nr 1974/20062, och i de fallen behöver djuren av de raserna inte nödvändigtvis vara djur som inte fått avkomma. 1.3.5. Utöver de allmänna reglerna för jordbruksproduktion som anges i artikel 7, får icke-ekologiskt uppfödda djur för avelssyften tas in på ett företag under vissa förhållanden. Sådana djur och produkter från dem får anses vara ekologiska efter det att den omställningsperiod som avses i led 1.2. är slutförd. För avelssyften får djur som inte är ekologiskt uppfödda tas in på ett jordbruksföretag i de fall då raser riskerar att försvinna från djurhållningen enligt bilaga IV till kommissionens förordning (EG) nr 1974/20062, och i de fallen behöver djuren av de raserna inte nödvändigtvis vara djur som inte fått avkomma. PA\1049003.doc 19/31 PE549.119v01-00

23 Bilaga II del II punkt 1 led 6 led 2 1.6.2. Byggnader avsedda för djur ska inte vara obligatoriska i områden med sådana klimatförhållanden att djuren kan vistas utomhus. Djuren ska ha permanent tillgång till utevistelse, företrädesvis betesområden, närhelst väder och markbeskaffenhet möjliggör detta, såvida inte unionslagstiftningen medför inskränkningar och förpliktelser som rör skyddet av människors och djurs hälsa. Djuren ska ha tillgång till skydd eller skuggade områden där de kan söka skydd mot väder och vind. 1.6.2. Byggnader avsedda för djur ska inte vara obligatoriska i områden med sådana klimatförhållanden att djuren kan vistas utomhus. Djuren ska ha permanent tillgång till utevistelse, inbegripetbetesområden, närhelst väder och markbeskaffenhet möjliggör detta, såvida inte unionslagstiftningen medför inskränkningar och förpliktelser som rör skyddet av människors och djurs hälsa. Djuren ska ha tillgång till skydd eller skuggade områden där de kan söka skydd mot väder och vind. Sluten burhållning är inte tillåten på ekologiska jordbruk. 24 Bilaga II del II punkt 1 led 7 led 3 1.7.3. Djuren ska ha permanent tillgång till utevistelse, företrädesvis betesområden, närhelst väder och markbeskaffenhet möjliggör detta, såvida inte unionslagstiftningen medför inskränkningar och förpliktelser som rör skyddet av människors och djurs hälsa. 1.7.3. Djuren ska ha permanent tillgång till utevistelse, företrädesvis betesområden, närhelst väder och markbeskaffenhet möjliggör detta, såvida inte unionslagstiftningen medför inskränkningar och förpliktelser som rör skyddet av människors och djurs hälsa. Närhelst väder, klimatförhållanden och markbeskaffenhet inte möjliggör tillgång till betesområden, ska djuren ha permanent tillgång till utevistelse så att djuren kan motionera, med undantag om detta inte befrämjar djurens välbefinnande eller om unionslagstiftningen medför PE549.119v01-00 20/31 PA\1049003.doc

inskränkningar och förpliktelser som rör skyddet av människors och djurs hälsa. I de fall där befintliga ekologiska jordbruksanläggningar måste anpassas för att uppfylla dessa kriterier, ska en sådan anpassning äga rum inom en övergångsperiod på 15 år från det att denna förordning träder i kraft. 25 Bilaga II del II punkt 1 led 7 led 6 1.7.6. Det ska vara förbjudet att tjudra eller isolera djuren, utom när det gäller enskilda djur under en begränsad tid och i den utsträckning det är motiverat av veterinära skäl. De behöriga myndigheterna får godkänna att boskap på mikroföretag tjudras om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov, under förutsättning att de har tillgång till bete under betesperioden och att de minst två gånger i veckan får tillgång till utevistelse när bete inte är möjligt. 1.7.6. Det ska vara förbjudet att tjudra eller isolera djuren, utom när det gäller enskilda djur under en begränsad tid och i den utsträckning det är motiverat av veterinära skäl. Under en period på högst [15 år från det att förordningen träder i kraft], får de behöriga myndigheterna godkänna att boskap på mikroföretag tjudras om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov, under förutsättning att de har tillgång till bete under betesperioden och att de minst två gånger i veckan får tillgång till utevistelse när bete inte är möjligt. 26 Bilaga II del II punkt 1 led 7 led 7 1.7.7. Längden på djurtransporter ska 1.7.7. Längden på djurtransporter ska minimeras till högst 8 timmar för PA\1049003.doc 21/31 PE549.119v01-00

minimeras. däggdjur och 4 timmar för fjäderfä. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid transport av omtåliga eller utslagna djur. 27 Bilaga II del II punkt 1 led 7 led 8 1.7.8. Allt lidande ska minimeras under djurens hela liv, inklusive vid tidpunkten för slakt. 1.7.8. Allt lidande som kan undvikas ska förhindras under djurens hela liv, inklusive vid tidpunkten för transport och slakt. Lämplig och human bedövning före slakt ska vara obligatorisk för alla djur. Olämplig bedövning och/eller slaktmetoder, så som tjudring av levande djur och användning av strömförande vattenbad för slaktkycklingar och kalkon, asfyxi och avblodning utan bedövning, ska vara förbjudna. 28 Bilaga II del II punkt 1 led 7 led 9 1.7.9. Djuren får inte stympas. 1.7.9. Djuren får inte stympas. Exempel på sådan stympning omfattar, men begränsas inte till, kastrering, kupering, avhorning, avnäbbning, brännmärkning, tandklippning, avlägsnande av tår och användning av nosringar. PE549.119v01-00 22/31 PA\1049003.doc

29 Bilaga II del II punkt 1 led 7 led 10 1.7.10. Djurens lidande ska minimeras genom användning av smärtlindring och/eller bedövning och genom att kvalificerad personal endast gör sådana ingrepp vid den lämpligaste åldern för djuren. 1.7.10. Avhorning får inte utföras rutinmässigt på ekologiska jordbruk. Dock kan en sådan åtgärd godkännas från fall till fall och av säkerhetsskäl av en behörig myndighet. Varje gång ett kirurgiskt ingrepp anses vara nödvändigt av veterinärmedicinska skäl, ska djurens lidande minimeras genom användning av smärtlindring och förlängdbedövning och genom att kvalificerad personal endast gör sådana ingrepp vid den lämpligaste åldern för djuren. 30 Bilaga II del II punkt 1 led 7 led 11 1.7.11. Kirurgisk kastrering är tillåten för att bibehålla kvaliteten på produkter samt traditionella produktionsmetoder, men endast om lämpliga smärtstillnings- eller bedövningsmetoder används och på villkor att ingreppet utförs då djuret har en för ingreppet lämplig ålder och på villkor att de utförs av kvalificerad personal. 1.7.11. Kirurgisk kastrering är förbjuden utom när det är oundvikligt. I sådana situationer ska ingrepp utföras med smärtstillning och förlängd bedövning. PA\1049003.doc 23/31 PE549.119v01-00

31 Bilaga II del II punkt 2 led 1 led 2 led a (a) Nötkreatur, får och getter ska ha tillgång till betesmark och bete när förhållandena tillåter detta. (a) Nötkreatur, får och getter ska ha permanent tillgång till betesmark och bete när förhållandena tillåter detta. 32 Bilaga II del II punkt 2 led 1 led 2 led b (b) Trots vad som sägs i a ska tjurar äldre än ett år ha tillgång till betesmark eller ett utomhusområde. (b) Trots vad som sägs i a ska tjurar äldre än ett år ha tillgång till betesmark eller ett utomhusområde. I de fall där befintliga ekologiska jordbruksanläggningar måste anpassas för att uppfylla de kriterier som avses i a och detta led, ska anpassningen utföras inom en övergångsperiod på 15 år efter det att denna förordning träder i kraft. 33 Bilaga II del II punkt 2 led 1 led 2 led c (c) I de fall nötkreatur, får och getter har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på tillgång till utgår PE549.119v01-00 24/31 PA\1049003.doc

utevistelse under vintermånaderna. 34 Bilaga II del II punkt 2 led 1 led 3 led c (c) Utan att det påverkar artikel 3.1 första stycket a och andra stycket i rådets direktiv 2008/119/EG 4 ska det vara förbjudet att inhysa kalvar i individuella boxar efter det att dessa är äldre än en vecka, utom ifråga om enskilda djur under en begränsad tid och om detta är befogat av veterinärmedicinska skäl. 4 Rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EUT L 10, 15.1.2009, s. 7) (c) Utan att det påverkar artikel 3.1 första stycket a och andra stycket i rådets direktiv 2008/119/EG 4 ska det vara förbjudet att använda all form av individuell inhysning, inklusive inhysning av kalvar i individuella boxar, utom ifråga om enskilda djur under en begränsad tid och om detta är befogat av veterinärmedicinska skäl. 4 Rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EUT L 10, 15.1.2009, s. 7) 35 Bilaga II del II punkt 2 led 2 led 2 led b (b) I de fall hästdjur har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på tillträde till utevistelse under vintermånaderna. utgår PA\1049003.doc 25/31 PE549.119v01-00

36 Bilaga II del II punkt 2 led 3 led 3 led c (c) Suggor ska hållas i grupp, utom under det sista stadiet av dräktigheten och under digivningstiden. (c) Suggor ska hållas i grupp, utom under det sista stadiet av dräktigheten och under digivningstiden, under vilken suggor ska kunna röra sig fritt i sina burar och får endast tjudras korta stunder om det är absolut nödvändigt. Trots ytterligare krav för halm ska suggor några dagar före den beräknade grisningen ges tillräckligt mycket halm eller annat lämpligt naturmaterial för att kunna bygga bo. 37 Bilaga II del II punkt 2 led 4 led 2 2.4.2. Fjäderfänas ursprung 2.4.2. Fjäderfänas ursprung Fjäderfän ska antingen födas upp tills de når en lägsta ålder eller komma från långsamt växande fjäderfästammar enligt vad som fastställs av den behöriga myndigheten. Om jordbrukaren inte använder långsamt växande fjäderfästammar ska den lägsta slaktåldern vara (a) 81 dagar för kycklingar, Kycklinglinjer med snabb tillväxttakt ska vara förbjudna. Fjäderfän ska komma från långsamt växande fjäderfästammar som uppfyller kraven för daglig tillväxttakt, vilka är förenliga med den lägsta uppfödningsåldern för varje art. Kommissionen ska i enlighet med förfarandet i artikel 11.2 fastställa dessa tillväxttakter. Om jordbrukaren inte använder långsamt växande fjäderfästammar ska den lägsta slaktåldern vara (a) 81 dagar för kycklingar, PE549.119v01-00 26/31 PA\1049003.doc

(b) 150 dagar för kapuner, (c) 49 dagar för pekingankor, (d) 70 dagar för honor av myskänder, (e) 84 dagar för hannar av myskänder, (f) 92 dagar för mulardänder, (g) 94 dagar för pärlhöns, (h) 140 dagar för hannar av kalkon och stekgäss, samt (i) 100 dagar för honor av kalkon. (b) 150 dagar för kapuner, (c) 49 dagar för pekingankor, (d) 70 dagar för honor av myskänder, (e) 84 dagar för hannar av myskänder, (f) 92 dagar för mulardänder, (g) 94 dagar för pärlhöns, (h) 140 dagar för hannar av kalkon och stekgäss, samt (i) 100 dagar för honor av kalkon. 38 Bilaga II del II punkt 2 led 4 led 4 led c (c) Fjäderfän ska ha tillgång till utevistelse under minst en tredjedel av sina liv. Utomhusgårdar för fjäderfän ska huvudsakligen vara täckta med växtlighet, vara försedda med skydd och ge djuren lätt tillgång till tillräckligt många vattentråg. (c) Fjäderfän ska ha tillgång till utevistelse, inklusive bete och/eller skogsområde, under minst hälften av sina liv. Utomhusgårdar för fjäderfän ska huvudsakligen vara täckta med växtlighet och ska vara försedda med skydd som ger djuren möjlighet att gömma sig och gå och sprätta, och ska ge djuren lätt tillgång till tillräckligt många vattentråg. 39 Bilaga II del II punkt 2 led 4 led 6 led a (a) Fjäderfä ska ha tillgång till utevistelse under minst en tredjedel av sitt liv. Fjäderfä ska särskilt ha kontinuerlig (a) Fjäderfä ska ha tillgång till utevistelse, inklusive bete och/eller skogsområde, under minst hälften av sitt liv. Fjäderfä ska PA\1049003.doc 27/31 PE549.119v01-00

tillgång till utevistelse på dagtid från en så låg ålder som möjligt, då de fysiologiska och fysiska villkoren tillåter detta, med undantag för de tillfällen då det införs tillfälliga begränsningar på grundval av unionslagstiftningen. särskilt ha kontinuerlig tillgång till utevistelse på dagtid från en så låg ålder som möjligt, då de fysiologiska och fysiska villkoren tillåter detta, med undantag för de tillfällen då det införs tillfälliga begränsningar på grundval av unionslagstiftningen. 40 Bilaga II del II punkt 2 led 4 led 6 led b (b) Rastgårdar utomhus för fjäderfä ska huvudsakligen vara täckta med olika sorters växtlighet, vara försedda med skydd och ge fåglarna lätt tillgång till tillräckligt många vattentråg. Växtligheten i rastgårdar utomhus ska skördas och bortskaffas regelbundet för att motverka näringsöverskott. Rastgårdar utomhus får inte vara större än att det längsta avståndet till ett in- och utgångshål är150 meter. Rastgårdar utomhus får dock sträcka sig upp till 350 meter från närmaste in- och utgångshål i fjäderfäbyggnaden under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal skydd och vattentråg jämnt fördelade över hela rastgården, och minst fyra per hektar. (b) Rastgårdar utomhus för fjäderfä ska huvudsakligen vara täckta med olika sorters växtlighet och ska vara försedda med skydd och ge fåglarna lätt tillgång till tillräckligt många vattentråg. Rastgårdar utomhus ska också vara försedda med skydd som ger djuren möjlighet att gömma sig. Växtligheten i rastgårdar utomhus ska skördas och bortskaffas regelbundet för att motverka näringsöverskott. Rastgårdar utomhus får inte vara större än att det längsta avståndet till ett in- och utgångshål är150 meter. Rastgårdar utomhus får dock sträcka sig upp till 350 meter från närmaste in- och utgångshål i fjäderfäbyggnaden under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal skydd och vattentråg jämnt fördelade över hela rastgården, och minst fyra per hektar. PE549.119v01-00 28/31 PA\1049003.doc

41 Bilaga II del II punkt 2 led 4 led 7 2.4.7. Djurskydd 2.4.7. Djurskydd Det ska vara förbjudet att plocka levande fjäderfän. Det ska vara förbjudet att tvångsmata och plocka levande fjäderfän. 42 Bilaga II del II punkt 2 led 4 a (ny) 2.4a. Kaninuppfödning Alla växtätande djur, inklusive kaniner, ska ha permanent tillgång till bete, närhelst vädret och markens beskaffenhet möjliggör detta. Närhelst vädret och markens beskaffenhet hindrar tillgången till bete, ska kaniner ha permanent tillgång till utevistelse, utom när gemenskapslagstiftningen medför tillfälliga inskränkningar och förpliktelser som rör skyddet av människors och djurs hälsa. Kaniner ska alltid ha tillräckligt mycket utrymme för att kunna resa sig till sin fulla längd genom att stå på bakbenen och ägna sig åt sitt naturliga beteende, så som att skutta och hoppa utan att slå i inhägnadens tak. Kommissionen ska i enlighet med förfarandet i artikel 11.2 fastställa detaljerade regler för kaninuppfödning. PA\1049003.doc 29/31 PE549.119v01-00

43 Bilaga II del II punkt 4 led 1 led 5 led -1 (ny) 4.1.5 1. Ekologiskt vattenbruk ska begränsas till arter som är lämpliga att hållas i vattenbruk och om vilka det finns tillräckligt med kunskap för att kunna definiera standarder för arterna och att säkerställa tillämpningen av dem. 44 Bilaga II del II punkt 4 led 1 led 6 led 6 4.1.6.6. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att se till att transporttiden för vattenbruksdjur minimeras. 4.1.6.6. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att se till att transporttiden för levande vattenbruksdjur minimeras och att denna transporttid aldrig överstiger sex timmar. 45 Bilaga II del II punkt 4 led 1 led 6 led 7 4.1.6.7. Allt lidande ska minimeras under djurens hela liv, inklusive vid tidpunkten för slakt. 4.1.6.7. Allt lidande ska undvikas under djurens hela liv, inklusive vid transport och slakt. PE549.119v01-00 30/31 PA\1049003.doc

46 Bilaga II del II punkt 4 led 1 led 6 led 8 4.1.6.8. Slakttekniken ska säkra att fisken omedelbart blir medvetslös och okänslig för smärta. Före slakt ska fisken hanteras på ett sådant sätt att den inte skadas och utsätts för så lite lidande och stress som möjligt. Olikheter i fråga om skördestorlekar, arter och produktionsanläggningar ska tas i beaktande när de bästa slaktmetoderna övervägs. 4.1.6.8. Slakttekniken ska säkra att fisken omedelbart blir medvetslös och okänslig för smärta. Före slakt ska fisken hanteras på ett sådant sätt att den inte skadas och utsätts för så lite lidande och stress som möjligt. Olikheter i fråga om skördestorlekar, arter och produktionsanläggningar ska tas i beaktande när de bästa slaktmetoderna övervägs. Det ska vara förbjudet att slakta fisk genom avblodning och exponering för koldioxid. Skaldjur ska endast få avlivas med metoder som använder sig av elektrisk bedövnings- /avlivningsutrustning. 47 Bilaga II del II punkt 4 led 1 led 6 led 8 a (ny) 4.1.6.8 a. Det ska vara förbjudet att sälja levande fisk. PA\1049003.doc 31/31 PE549.119v01-00