Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

Relevanta dokument
Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Växjös gröna och blå värden. - en motor för stadens utveckling

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Sedimentbehandling i Växjösjön

Modellering av status och åtgärder i sjöar

BILAGA 1 Indata och tillhörande referenser

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Åtgärdsstrategi för Växjösjöarna Etapp 1 av 3 (Undersökningar och beslutsunderlag)

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Tid och plats A-salen i kommunhuset, Växjö, kl. 15:00 16:20

Ansökan. Aluminiumbehandling av bottensediment samt anläggande av dammvall och modifiering av skibord

Förslag till åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

Miljökonsekvensbeskrivning

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Vegetationsrika sjöar

Salems kommun

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Växjö - Europas grönaste stad!

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan

- Mölndalsåns stora källsjö

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Restaurering av sjön Gallträsk med hjälp av sugmuddring Projektpresentation. Stadsfullmäktige Kaupunginvaltuusto Stadsfullmäktige

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Kungsbacka vattenrike

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Reduktionsfiske i Växjösjöarna våren 2016

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna

Vattenvårdsprogram Kävlingeån

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön

Referensgruppsmöte JordSkog

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Dagvattenhantering i Stockholm

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

Tillsammans för världens mest hållbara stad

VERKSAMHETSPLAN 2018

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Rönne å vattenkontroll 2009

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

VA-policy. Oskarshamns kommun

Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbar dagvattenhantering

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Reduktionsfiske i Växjösjöarna Slutredovisning av ett LOVA-projekt

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Ätrans recipientkontroll 2012

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Ytligt dagvatten i bostadsområden

Vattenförvaltning och kommunerna

Påverkan övergödning Storsjön

Yrkesfisket: Lars Ökvist, Leif Holmberg, Johnny Stålarm, Jan Holm, Kenneth Stålarm, Dag Hjelte, Bertil Sandberg, Stig Gran.

Blåplan och Vattenplan

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund Upprättad av: Kristina Wilén

Fällning av läckagebenägen fosfor i sediment i Magelungen och Drevviken

Stadens strategi och vägledning för dagvatten

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Transkript:

Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering etapp 1 (undersökning) Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun

Varför behövs extraordinära åtgärder? Mörrumsåns huvudfåra Medelvattenföring 10 000 l/s Växjösjöns utlopp Medelvattenföring 160 l/s

Långa traditioner av sjörestaurering i Växjö ÅR Viktiga händelser i Växjösjöarnas historia 1342 Växjö fick sina stadsrättigheter, då en stad med några spartanska timmerhus runt domkyrkan. 1800 Ca 1 200 personer bodde i Växjö 1812- Växjösjöarna sänktes ca 1 meter. 1814 1830 Den s.k. Wahlqvistska klädesfabriken anlades vid Växjösjöns norra del genom utfyllnader i dåvarande Domkyrkoviken 1843 Större delen av Växjö brann ner 1850 Ca 2 500 personer bodde i Växjö 1860 Byggandet av stadens avloppsnät påbörjades, med Växjösjön som recipient. Tidigare hade avloppsvatten tillförts sjön via två öppna diken. 1865 Inom Växjö fanns 13 fabriker med 91 anställda 1868 En tändsticksfabrik med 84 anställda anlades med avlopp ut i Växjösjön 1872 Sanitära olägenheter vid avloppsnätets utlopp Den första motionen om en restaurering av Växjösjön genom överledande av vatten från Helgasjön 1873 Järnvägsbank byggdes tvärs över Domkyrkovikens västra del och den s.k. Lillsjön uppstod 1874 Klädesfabriken vid Växjösjön brann ner 1875 Utfyllnad av Domkyrkovikens västra del 1878 Linnéparken invigdes inom området för f.d. Domkyrkoviken 1879 Ett lasarett anlades vid Växjösjöns nordvästra strand och avloppsvattnet leddes orenat till Växjösjön. Det påtalades att Växjösjöns vatten var obrukbart som dricksvatten 1880 Muddring av Växjösjön startade. Massorna deponerades i den s.k. Domprostviken vid Strandbjörket. 1886 En stärkelsefabrik byggdes vid Växjösjön. 1887 Stora delar av centrala Växjös avloppsnät anlades med sex utlopp i Växjösjön, men utan rening. Helgasjön blev Växjös dricksvattentäkt 1892 Muddringarna som startade 1980 avslutades p.g.a. kostnadsskäl 1895 Första avloppsledningen till Trummen från S:t Sigfrids sjukhus. Sjukhuset hade flyttats till Trummen redan ca 100 år tidigare. 1990 Ca 7 500 personer bodde i Växjö 1906 Onormalt dålig lukt från Växjösjön under den varma sommaren 1907 Nya muddringar i Växjösjön startade. 1918 Ett mudderverk byggdes vid S:t Sigfrids sjukhus för att användas till vassröjning i O s v 1970-1997: omfattande insatser: muddringar, reduktionsfiske, nytt ARV mm. Senare: vattenöverledning och bättre dagvattenanläggningar och bättre ARV mm. Internbelastning är den största P-källan och det största hotet mot vattenkvaliteten i Växjös södra sjöar.

Exempel på genomförda och nya tänkbara åtgärder: Vattenöverledning Helgasjön till Växjösjöarna: Öka nuvarande 1,5 milj m3 per år till 7 milj m3? Delstudie pågår Flytta utsläppspunkten från stadens reningsverk från dominerande källa i Norra Bergundasjön till bråkdel av totala transporten av fosfor i Mörrumsåns huvudfåra? Studie pågår Muddring (100-200 mkr?, stora ytor, störningar mm. Andra metoder att behandla sediment) Ytterligare förbättra dagvattenreningen vacker vegetation? Reduktionsfiske (avlägsna oönskade fiskarter som rör om bottensediment och äter upp våra vänner djurplankton) Förberedelser pågår Etc..

Utgångsläge; fosforhalter

Utgångsläge; Växtplankton

Åtgärdsstrategi: övergripande mål Uppnå god ekologisk status i sjökedjan Barnsjön-Trummen- Växjösjön-S Bergundasjön- N Bergundasjön(!) Tre etapper 1. Miljöanalys och modellering av åtgärdsbehov (2011-2013). Budget +3 mkr inkl 50% statsbidrag. 2. Framtagande av åtgärdsstrategi (2014) 3. Projektering av åtgärder (2014-2015) Tänkbara åtgärder: reduktionsfiske, vattenöverledning, muddring, kemisk behandling av sediment, flytta Sundets utsläppspunkt, lagun utanför ARV mm mm?

Datasammanställning och indata till modellen Februari 2012: Sedimentprovtagning Sed nivå Barnsjön Skirviken Trummen Växjösjön S Bergundasjön N Bergundasjön cm g P/kg TS medel max medel max medel max medel max medel max medel max 0-2 1,8 1,8 2,3 2,8 1,6 1,6 2,7 3,5 4,3 6,3 4,7 5,4 TotP 2-5 1,7 1,8 2,3 2,7 1,6 1,7 2,7 3,4 4,4 6,6 4,8 5,3 g/kg TS 5-10 1,7 1,7 2,0 2,4 1,6 1,6 2,6 3,6 3,7 6,5 4,7 5,2 <1 10-20 1,1 1,1 1,6 2,1 1,4 1,6 2,5 3,3 2,3 6,0 5,1 6,6 1-2 20-30 0,8 0,8 1,2 1,3 1,3 1,4 2,0 3,2 1,6 4,8 3,6 7,5 2-3 30-60 0,9 1,0 1,2 1,3 1,3 1,4 1,6 2,7 1,2 3,6 1,8 5,2 3-4 60-90 1,2 1,3 1,2 1,3-1,8 1,5 2,4 1,1 1,8 0,9 1,4 >4

Datasammanställning och indata till modellen Juni 2012: Resultat sedimentprovtagning

Datasammanställning och indata till modellen Augusti 2012: vegetationsinventering planktonprovtagning, vattenkemiprovtagning mm mm

Fysikaliska processer: temperatur, vind, coreolis effect, vattennivåer- och flöden, skiktning etc) Kemiska processer (ex fosforavgång från sedimenten: beroende av ph och syrehalt) Biologiska processer (produktion och konsumtion av växtplankton mm) Modellering av miljötillståndet

Modellering av miljötillståndet 2

Modellering av miljötillståndet 3

Utmaningar i modellbranschen: Trummen Växjösjön S Bergundasjön N Bergundasjön

Uppföljning per den 30 aug 2012 Provtagningslokal/sjö Vattenkemi Barnsjöns mitt yta Barnsjöns mitt botten Skirviken mitt Trummens mitt yta Trummens mitt botten Trummens utlopp Växjösjön yta Växjösjön botten Växjösjöns utlopp Södra Bergundasjön yta Södra Bergundasjön botten Södra Bergundasjöns utlopp Norra Bergundasjön yta Norra Bergundasjön botten Norra Bergundasjöns utlopp Tillflöden LOVA-projektet 2011 2011 2011 Barnsjöns utlopp 2011 2011 2011 Bäck från Oxhagshallarna 2011 2011 2011 Bäck vid Sjölida 2011 2011 2011 Bäck vid Sjöholma Dagvatten LOVA-projektet Dagvatten Lagunens utlopp Dagvatten Kvarnbäcksdammens utlopp Temperatur- och Syreprofiler Barnsjöns mitt Skirviken mitt Trummens mitt Växjösjön Södra Bergundasjön Norra Bergundasjön Detaljerade temperaturprofiler Växjösjön Norra Bergundasjön Metaller i vatten Växjösjöns utlopp Alla hittills planerade moment har genomförts. Vissa oförutsedda moment har tillkommit Projektet som helhet håller budget. Viss justering mellan olika delposter har gjorts. Ev tidigareläggning av vissa delmoment innebär i så fall att kostnader flyttas från 2013 till 2012. Siktdjup och Klorofyll Barnsjöns mitt yta Skirviken mitt Trummens mitt yta Växjösjön yta Södra Bergundasjön yta Norra Bergundasjön yta Växtplankton Barnsjöns mitt Skirviken mitt Trummens mitt Växjösjön Södra Bergundasjön Norra Bergundasjön Djurplankton Barnsjöns mitt Trummens mitt Växjösjön Södra Bergundasjön Norra Bergundasjön Vattenväxter Barnsjön Trummen Växjösjön Södra Bergundasjön Norra Bergundasjön Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Metaller i sediment 2011 Trummens mitt botten Växjösjön botten Södra Bergundasjön botten Norra Bergundasjön botten Bottenfauna 2011 Trummens mitt botten Växjösjön botten Södra Bergundasjön botten Norra Bergundasjön botten Fisk Trummens mitt Växjösjön 2011 Södra Bergundasjön 2011 Norra Bergundasjön Mörrumsåns recipientkontroll Trummen/Skirvikenprojektet LOVA-projektet Övrigt Växjö kommun

Beslut om åtgärder i sjöarna Unikt kunskapsunderlag / beslutsunderlag i slutet av 2013 Modellerade åtgärder = effektbedömning av tänkbara åtgärder på förhand Effektbedömning även av ökad exploatering och klimatförändringar Effektiva och kostnadseffektiva åtgärder

Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden Smålandsposten 2012-04-23

Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet (2)