Folkhögskolornas ekonomi 2005 2007
2 Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007
Innehåll Inledning 4 Sammanfattning 5 Undersökningens uppläggning 7 Bakgrund och syfte 7 Undersökningens uppbyggnad 7 Undersökningens resultat 11 Folkhögskolornas totala verksamhet 11 Folkhögskoleverksamhet 11 Folkhögskoleverksamheten efter skolstorlek 12 Arbetsmarknadsinsatser 12 Uppdrags- och projektverksamhet 12 Konferensverksamhet och övrig verksamhet 13 Kostnader och intäkter efter verksamhetsindelning 13 Summering efter intäkts- och kostnadsslag 13 Kostnader per redovisad deltagarvecka 13 Intäkter per redovisad deltagarvecka 14 Kostnad för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka 14 Inför framtida undersökningar 14 Tabellförteckning 15 Tabeller 16 Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007 3
Inledning Folkhögskolornas ekonomi har undersökts sedan mitten av 1970-talet. Undersökningarnas uppläggning har som en följd av förändrade verksamhetsformer successivt utvecklats. Inför verksamhetsåret 2005 genomfördes i samarbete mellan Folkbildningsrådet (FBR) och Statistiska Centralbyrån (SCB) en genomgripande förändring av undersökningens uppbyggnad. Denna uppbyggnad har använts även 2006 och 2007. Undersökningen utgör en del av Folkbildningsrådets uppföljning av att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor. Den svarar också mot rådets behov att följa den ekonomiska utvecklingen inom folkhögskolorna. Dessutom används uppgifterna för att kunna fullgöra återrapporteringen till regering och riksdag och ge utbildningsdepartementet underlag för budgetarbetet. SCB använder uppgifterna för att i sin statistik rapportera offentliga kostnader för utbildningsväsendet i Sverige. Folkhögskolorna kan även använda materialet för ekonomiska jämförelser. I tabeller med kommentarer redovisas folkhögskolornas resultat samt överskottens/underskottens omfattning. Dessutom redovisas kostnader och intäkter uppdelat på både kostnads/intäktsslag och på de fyra verksamhetsområdena folkhögskoleverksamhet, arbetsmarknadsinsatser, uppdrags- och projektverksamhet samt konferens- och övrig verksamhet. För folkhögskoleverksamheten redovisas också kostnader och intäkter grupperat efter skolornas storlek med avseende på allmänt statsbidrag. För att underlätta jämförbarheten har några nyckeltal i form av medelvärden tagits fram. Det gäller kostnader per deltagarvecka för undervisningspersonal och total kostnad i folkhögskoleverksamhet, intäkter per deltagarvecka avseende huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar och deltagaravgifter samt kostnader för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka. 4 Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007
Sammanfattning Totala verksamheten Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 2007 till 3,6 miljarder kronor vilket för en enskild folkhögskola ger ett medelvärde på cirka 24 miljoner kronor. Medelvärdet av resultatet för folkhögskolorna visade 2005 ett överskott på 450 tkr och 2007 ett överskott på 750 tkr. Medelvärdet är högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna (926 tkr respektive 252 tkr år 2007) och resultatförbättringen mellan åren är också större bland rörelsefolkhögskolorna än landstingsfolkhögskolorna. Totalt 22 folkhögskolor visar 2007 ett underskott i verksamheten vilket är 12 färre än 2005. Minskningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Folkhögskoleverksamhet Med folkhögskoleverksamhet avses främst de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna. Verksamheten omsätter cirka 2,7 miljarder kronor eller 76 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolorna (85 procent respektive 73 procent). Andelen visar små avvikelser mellan åren. Bidragsdelen för folkhögskoleverksamheten utgör 2,3 miljarder kronor eller 83 procent av omsättningen varav statsbidraget utgör 1,7 miljarder kronor. Deltagarintäkternas del av omsättning är 14 procent. I genomsnitt var underskottet 2005 i folkhögskoleverksamheten 675 tkr. 2007 var det ett överskott i verksamheten med 42 tkr igenomsnitt. Det är en stor skillnad mellan landstingsfolkhögskolor som 2007 hade ett underskott på 217 tkr och rörelsefolkhögskolor som hade ett överskott på 148 tkr. Totalt 65 folkhögskolor visar 2007 ett underskott i folkhögskoleverksamheten vilket är 23 färre än 2005. Minskningen har helt skett bland rörelsefolkhögskolorna. För landstingsskolorna har en ökning av antalet skett. Arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel och som administreras genom Folkbildningsrådet svarar i genomsnitt för 6 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är konstant mellan åren och något högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna. 2005 gav verksamheten ett genomsnittligt överskott med 160 tkr och 2007 var överskottet 265 tkr. Överskottet är störst för rörelsefolkhögskolorna. 2007 genomförde 102 skolor denna verksamhet, vilket är 9 färre än 2005. 2006 genomfördes verksamheten vid 122 folkhögskolor. Minskningen har varit jämt fördelad mellan landstings- och rörelsefolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007 5
Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar för 9 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är konstant mellan åren och något högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna. I genomsnitt gav verksamheten 2007 ett överskott med 128 tkr. Överskottet är störst för rörelsefolkhögskolorna. 2007 genomförde 119 skolor denna verksamhet, en minskning med 16 från 2005. Minskningen har varit jämt fördelad mellan landstings- och rörelsefolkhögskolor. Konferens- och övrig verksamhet Konferens- och övrig verksamhet svarar för 9 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolor (11 respektive 4 procent). Verksamheten redovisar 2005 ett överskott med i genomsnitt 493 tkr, vilket ökat till 541 tkr 2007. Överskottet är större i rörelsefolkhögskolorna. 2007 genomförde 110 skolor konferens- och övrig verksamhet. Det är 10 färre än 2005 och det är rörelsefolkhögskolorna som svarar för minskningen. Några nyckeltal För att få fler möjligheter till jämförelser mellan folkhögskolor redovisas även nyckeltal i form av uppgifter om medelvärden per deltagarvecka. Uppgifterna avser folkhögskoleverksamheten och redovisas både totalt och efter skolstorlek med landstings- och rörelsefolkhögskolor åtskilda. Den totala kostnaden för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, 3 532 kr respektive 2 646 kr per deltagarvecka 2007. Även kostnaden för undervisningspersonal var 2007 i genomsnitt högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, 1 426 kr respektive 1 260 kr per deltagarvecka. Deltagaravgifterna var 2007 i genomsnitt 464 kr för landstingsfolkhögskolorna och 378 kr per deltagarvecka för rörelsefolkhögskolorna. En skillnad som kan bero på fler internat bland landstingsfolkhögskolor. 6 Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007
Undersökningens uppläggning Bakgrund och syfte Sedan mitten av 1970-talet har folkhögskolornas ekonomi undersökts vid ett tiotal tillfällen. Först genom den dåvarande Skolöverstyrelsen därefter av Folkbildningsrådet. Också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet (nuvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har svarat för undersökningar i samarbete med statliga utredningar av folkbildningen. I syfte att begränsa antalet insamlingstillfällen samordnade SCB och FBR från 2005 insamlingar av ekonomiska uppgifter. Samtidigt genomförde FBR och SCB i samarbete med företrädare för folkhögskolorna en genomgripande bearbetning av enkätformulären. Undersökningarnas primära syften för FBR är att: - följa upp att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor - följa den ekonomiska utvecklingen vid folkhögskolorna - ge underlag för återrapportering till regering och riksdag - ge uppgifter för budgetunderlaget till regeringen - ge folkhögskolorna underlag för ekonomiska jämförelser - bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av folkhögskolornas verksamhet Rapporten visar folkhögskolornas ekonomi verksamhetsåren 2005 2007. Underlag för sammanställningen är de ekonomiska uppgifter som folkhögskolorna lämnar till SCB via ett webbformulär. De insamlade uppgifterna har bearbetats av FBR och redovisas i rapporten i form av tabeller med kommentarer. För 2005 och 2006 presenteras uppgifterna i löpande priser och omräknade till 2007 års priser. I tabellmaterialet har skolorna indelats i landstings- och rörelsefolkhögskolor. För att möjliggöra jämförelser mellan skolor redovisas även uppgifterna om folkhögskoleverksamheten grupperad efter skolstorlek. Det allmänna statsbidragets omfattning har utgjort grund för den indelningen. Inga detaljuppgifterna om enskilda folkhögskolor redovisas och kan heller ej utläsas i tabellerna. Folkhögskolornas ekonomi för verksamhetsåret 2005 har tidigare redovisats i rapporten Folkhögskolornas ekonomi 2005. Antalet folkhögskolor har alla tre åren (2005-2007) varit 148 fördelade på 43 landstings- och 105 rörelsefolkhögskolor. Undersökningens uppbyggnad Uppgiftsskyldighet Undersökningen är en totalundersökning, d v s samtliga folkhögskolor besvarar enkäten. Folkhögskolorna är enligt statsbidragsvillkoren skyldiga att lämna de uppgifter som FBR begär för att kunna fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsområden Förutom en redovisning av resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet ger uppföljningen möjlighet till en redovisning av intäkter, kostnader och resultat uppdelat på följande verksamhetsområden: - Folkhögskoleverksamheten, d v s det egentliga folkbildningsarbetet med statligt stöd (främst långa och korta folkhögskolekurser). Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007 7
- Arbetsmarknadsinsatser med medel från AMS som administreras av FBR. (Särskild utbildningssatsning inom Aktivitetsgarantin - SAGA, Ungdomsplatser-AMS samt Jobb- och Utvecklingsgarantin). - Uppdrags- och projektverksamhet. - Konferensverksamhet och övrig verksamhet. Uppdelningen i dessa områden har flera syften. De två första verksamheterna är en uppföljning av hur det statliga stöden används. Det statliga stödet får inte användas för andra ändamål än folkhögskoleverksamhet enligt de riktlinjer som FBR angivit med stöd av förordning och regleringsbrev. Uppdrags-, konferensverksamhet etc är områden som måste bära sina egna kostnader. Det är angeläget att också påvisa i vilken utsträckning folkhögskolor är beroende av intäkter från dessa verksamhetsområden för att kunna bedriva kärnverksamheten folkhögskolekurser med fortsatt god kvalitet. Intäktsslag Vid folkhögskolor förekommer olika intäktsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att intäkter som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar intäkterna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av intäkterna möjligheter till en analys av de olika intäktsslagens utveckling. 1. Statsbidrag Avser statsbidrag för folkbildningsverksamheten som är relaterat till folkhögskolans verksamhet inom det allmänna folkbildningsanslaget, d v s bas-, volym-, kvalitets- utvecklings- och profileringsbidrag, projektmedel för gemensamt utvecklingsarbete samt förstärkningsbidrag (extra förstärkningsbidrag och bidrag för grundschablon). Utbetalning av dessa bidrag sker från FBR. Folkhögskoleverksamheten kan även finansieras genom bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), tidigare Socialstyrelsens Institut för särskilt Utbildningsstöd (Sisus) samt Tolk- och Översättarinstitutet (TÖI). Även bidrag som kommer från andra statliga myndigheter (SIDA, Svenska Institutet m.fl.) och EU inkluderas i statsbidraget. Dessutom avses bidrag för anställda i form av lönebidrag men även andra typer av statliga bidrag i samband med anställning av personal såsom särskilt anställningsstöd. 2. Övriga bidrag Avser huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar, rörelsefolkhögskolornas bidrag från eget landsting och kommunbidrag. Landstingsfolkhögskolorna redovisar under huvudmannabidrag både beloppet för landstingets budgetram och det faktiska utfallet för verksamhetsåret, vilket kan var större än budgetbeloppet om ytterligare medel tillförts för att täcka underskott. 3. Deltagarintäkter Avser avgifter deltagarna i folkhögskoleverksamheten erlägger till skolan för litteratur, material, kopiering, internatboende och måltider. För deltagare i arbetsmarknadsinsatser avses främst avgifter för måltider. 4. Intäkter från uppdragsutbildning Avser ersättning från uppdragsgivare för genomförande av uppdragsutbildning. 5. Intäkter från konferensverksamhet, uthyrning, försäljning Här avses ersättning för konferensverksamhet (verksamhet som kännetecknas av att folkhögskolan i huvudsak ej genomför utbildning med egen undervisande personal). Här ingår även uthyrning av lokaler och utrustning samt serverings- och kioskverksamhet liksom försäljning av t.ex. måltider och tjänster. 6. Övriga intäkter Här avses finansiella intäkter i form av intäktsräntor, utdelningar och realisationsvinster. Även realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och inventarier kan ingå här. 8 Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007
7. Gemensam intäkt Intäkter som ej är fördelade på intäktsslagen ovan och är av mindre omfattning samt andra rörelsefrämmande intäkter. Kostnadsslag Vid en folkhögskola förekommer olika kostnadsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att kostnader som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar kostnaderna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av kostnaderna möjligheter till en analys av de olika kostnadsslagens utveckling. 1. Undervisning Personal Samtliga personalkostnader för all pedagogisk personal. Med pedagogiska personal avses lärare, skolledare, assistent, vård/kurator samt personal som underhåller och installerar IT-system och telefoni. Övrigt Kostnader för undervisningsmaterial, läromedel, litteratur, kopiering, licensavgifter, datorprogram, abonnemangs- och trafikavgifter (telefon, internet och motsvarande), utrustning inklusive avskrivningskostnader. Hit hör även kostnader för studieresor samt studerandeförsäkringar. 2. Administration och marknadsföring Personal Samtliga personalkostnader för all administrativ personal och personal för marknadsföring. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Kostnader för annonser, produktion av hemsida och trycksaker, deltagande i mässor samt andra marknadsföringsinsatser. 3. Kök och hushåll Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom köks-, hushålls- och internatverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial, livsmedel och utrustning inklusive avskrivningskostnader. 4. Fastigheter och lokaler Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom vaktmästeri, fastighetsunderhåll och städning. Övrigt Kostnader för drift och underhåll samt avskrivningar avseende lokaler och fastigheter. För landstingsfolkhögskolor anges landstingets internhyra för alla lokaler och fastigheter som används för den verksamheten. 5. Gemensamma kostnader Alla finansiella kostnader i form av räntor m m. Kostnader som ej är fördelade på kostnadsslagen och är av mindre omfattning. Avskrivningskostnader förekommer i viss omfattning. Med personalkostnader avses all lön (ordinarie, övertid, sjuk, semester), arbetsgivaravgift, löneskatt, pensionspremie, personförsäkringspremie och avgift till arbetsgivarorganisation. Vidare ingår kostnader för personalens fortbildning och kompetensutveckling samt förmåner och gåvor. Även kostnader för inhyrd personal (främmande tjänster) och kostnader för konsulttjänster inkluderas i personalkostnader. Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007 9
Bearbetning Undersökningen innehåller en stor mängd information. Med hänsyn till undersökningens syfte görs en bearbetning som ska ge en - helhetsbild av folkhögskolornas ekonomi uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt - en bild av kostnader och intäkter inom olika verksamhetsområden. I syfte att en enskild skola ska kunna jämföra sig med en relevant grupp av skolor, har materialet avseende folkhögskoleverksamheten brutits ned på skolstorlek med avseende på statsbidragets omfattning uttryckt i summa allmänt statsbidrag (för 2005 även särskild utbildningsinsats). För vissa intäkter i folkhögskoleverksamheten huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar samt deltagaravgifter anges medelvärdet per deltagarvecka uppdelat efter skolstorlek. Också för kostnaden personal för undervisning samt total kostnad har medelvärdet per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten angivits efter skolstorlek. Uppgifterna ska överensstämma med den av skolans revisorer granskade årsredovisningen. I det fall folkhögskolan utgör en resultatenhet i en juridisk persons årsredovisning är det resultatenhetens uppgifter som redovisas. Har verksamheten bedrivits under ett brutet räkenskapsår ligger senaste årsredovisning till grund för lämnade uppgifter. Fastprisberäkning sker med hjälp av Konsumentprisindex (KPI). I rapporten har 2007 använts som basår vilket innebär att omräkningskoefficienterna är - 1,036 (290,5/280,4) för 2005-1,022 (290,5/284,2) för 2006 - externat internat, omkring en fjärdedel av skolorna drivs som renodlade externat - många skolor bedriver i varierande omfattning uppdrags- och konferensverksamhet - 30 procent av skolorna drivs av landsting och 70 procent av olika rörelser - huvudmännens kraftigt varierande ekonomiska förmåga att driva sina skolor - skillnader i kursinriktning och arbetsformer - olika målgrupper av deltagare Kvalitetssäkring Uppgifter har lämnats från samtliga folkhögskolor, d v s inget bortfall. När SCB avslutat insamlingen gör Folkbildningsrådet en rimlighetsbedömning av de uppgifter folkhögskolorna redovisat. En avstämning sker mot inlämnade årsredovisningar. Vidare kontrolleras att en rimlig fördelning av gemensamma intäkter och kostnader gjorts på de fyra verksamhetsområdena. Varje folkhögskola får därför granska FBR:s bearbetning. Skolan ska därvid särskilt kontrollera att fördelning av intäkter och kostnader på verksamhetsområden är rimlig. Därefter gör Folkbildningsrådet en slutlig sammanställning och resultatanalys. I undersökningarna 2006 och 2007 har fler skolor fördelat gemensamma intäkter och kostnader än 2005. I de fall folkhögskolorna ej gjort en sådan fördelning har den gjorts av Folkbildningsrådet. Det gäller 3-4 skolor. Folkbildningsrådets och folkhögskolornas kontroll bedöms säkra en hög kvalitet i redovisade uppgifter och sammanställningar. Strukturella skillnader mellan folkhögskolor Folkhögskolorna är med hänsyn till en rad olika faktorer en heterogen skolform, vilket i hög grad påverkar deras ekonomi och därmed också möjligheterna till jämförelser dem emellan. Några faktorer som belyser detta : - olika storlek, från knappt femtio helårsstuderanden upp till flera hundra 10 Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007
Undersökningens resultat Folkhögskolornas totala verksamhet, tabell 1 och 2 Av tabell 1 framgår antalet folkhögskolor med underrespektive överskott. Antalet folkhögskolor med underskott i den totala verksamheten har minskat med 12 skolor. Från 34 skolor 2005 (23 procent) till 22 skolor 2007 (15 procent). Minskningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna (11 skolor). Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors överskott var 1 170 tkr 2007 (890 tkr för 2005) och landstingsfolkhögskolor 380 tkr (390 tkr för 2005). Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors underskott var 660 tkr 2007 (690 tkr för 2005) och för landstingsfolkhögskolor 320 tkr (350 tkr för 2005). Skolornas förbättrade ekonomi har flera förklaringar. Bland annat ett höjt statsbidrag från 2007 och att medel för arbetsmarknadsinsatser givit skolorna möjligheter till ett bättre resursnyttjande. I tabell 2 redovisas under- respektive överskottens spridning inom storleksintervall på den totala verksamheten och för folkhögskoleverksamheten. 88 folkhögskolor (59 procent) redovisar både 2005 och 2006 underskott i folkhögskoleverksamheten. 2007 sjunker antalet skolor till 65 (44 procent). Rörelsefolkhögskolorna svarar för det minskade antalet medan antalet landstingfolkhögskolor med underskott ökar från 23 till 25. Sammanfattningsvis innebär det att många folkhögskolor är beroende av intäkter från andra områden för att kunna genomföra folkhögskoleverksamheten med hög kvalitet. Folkhögskoleverksamhet, tabell 3 I tabellerna redovisas intäkts- och kostnadsstrukturen i folkhögskoleverksamheten både totalt och separat för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Intäkterna är uppdelade på statsbidrag, övriga bidrag, deltagaravgifter och övriga intäkter. Kostnaderna är uppdelade på undervisning, administration/marknadsföring, kök/hushåll och fastigheter/lokaler. På intäktssidan är skillnaden störst mellan rörelse- och landstingsfolkhögskolor vad avser statsbidragens och huvudmännens andel. För 2007 utgörs 50 procent av omsättningen för landstingsfolkhögskolorna av statsbidrag (46 procent 2005). Motsvarande andel för rörelsefolkhögskolorna är 69 procent (65 procent 2005). Omvänt gäller att landstingsfolkhögskolornas huvudmannainsats är betydligt mer omfattande. För 2007 svarade landstingen för 35 % av intäkterna, medan rörelsefolkhögskolornas huvudmän endast bidrar med någon procent av omsättningen. Före 2006 utgick ett profileringsbidrag enbart till rörelsefolkhögskolor och statsbidraget är 2005 därför något högre per deltagarvecka jämfört med landstingsfolkhögskolorna. På kostnadssidan uppvisar landstings- och rörelsefolkhögskolorna större likheter än på intäktssidan. Största skillnaden finns inom undervisningen där 2007 rörelsefolkhögskolornas kostnaderna utgör 58 procent och landstingsfolkhögskolorna 50 procent av totalkostnaderna. För fastigheter och lokaler är förhållandet det omvända, d v s 26 procent för landstingsfolkhögskolorna och 18 procent för rörelsefolkhögskolorna av totalkostnaden. Även kostnaderna för kök och hushåll är något högre för landstingsfolkhögskolorna. Det kan dels bero på att nästan samtliga landstingsfolkhögskolor bedrivs som internatform, dels på att landstingen intern- Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007 11
debitering av hyror ligger på en högre nivå en motsvarande kostnader för rörelsefolkhögskolorna. Landstingens interndebiteringen av lokaler men också av andra tjänster kan förklara landstingens stora huvudmannainsatser. För samtliga kostnadsslag är de relativa andelarna för både landstings- och rörelsefolkhögskolor närmast konstant mellan 2005 och 2007. Undantaget utgörs av rörelsefolkhögskolornas ökande andel för undervisningskostnader och landstingsfolkhögskolornas ökande andel för fastigheter och lokaler. Resultatet av folkhögskoleverksamheten 2005 var ett underskott med i genomsnitt 140 tkr för landstingsoch 894 tkr för rörelsefolkhögskolorna. För 2007 var genomsnittligt underskott på landstingsfolkhögskolor 217 tkr medan rörelsefolkhögskolorna redovisar ett överskott med 148 tkr. I not under tabellerna redovisas FBR-bidragets del av statsbidraget för denna verksamhet. Folkhögskoleverksamheten efter skolstorlek, tabell 4-8 Av tabellerna utläses landstings- och rörelsefolkhögskolornas medelvärden för intäkter, kostnader och resultat uppdelat på skolstorlek. Skolstorleken mäts i summa allmänt och särskilt statsbidrag i intervallerna: < 5 miljoner kronor 5 7 miljoner kronor 7 9 miljoner kronor 9 11 miljoner kronor > 11 miljoner kronor Tabellmaterialet gör det möjligt för en enskild folkhögskola att jämföra egna intäkts- och kostnadsstrukturer med en relevant storleksgrupp. Den egna skolans avvikelser i förhållande till tabellinformationen kan dock ha naturliga förklaringar beroende på att skolan är ett renodlat externat, har många deltagare med funktionsnedsättning etc. Inom några storleksintervall är antalet skolor för litet för att resultaten ska vara normgivande. Detta framgår i så fall av tabellen. Även antalet skolor inom intervallen har förändrats under perioden. Det gäller främst rörelsefolkhögskolorna, som i det lägsta intervallet minskat från 18 till 2 skolor samt i högsta intervallet där antalet ökat från 10 till 29 skolor. En analys av avvikelser kan vara utgångspunkten för ett utvecklingsarbete kring förändringar av den egna skolans intäkts- och kostnadsstruktur. I noter till tabellerna redovisas också FBR-bidragets del av statsbidraget. Arbetsmarknadsinsatser, tabell 9 I tabellerna redovisas arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel som administreras av Folkbildningsrådet. Redovisningen omfattar intäkts- och kostnadsstrukturen för alla folkhögskolor samt särredovisat på landstings- och rörelsefolkhögskolor. Antalet folkhögskolor som genomfört verksamheten var 111 skolor 2005, 122 skolor 2006 och 102 skolor 2007. Relativt sett har fler rörelse- än landstingsfolkhögskolorna medverkat i arbetsmarknadsinsatserna. Rörelsefolkhögskolorna bedriver denna verksamhet med större omsättning per skola än landstingsfolkhögskolorna. Medelvärde av intäkter 2007 var 2,3 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,5 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten gick samtliga tre år med överskott. Överskottet i fasta priser ökade mellan 2005 och 2007 från 57 tkr till 188 tkr för landstings- och från 202 tkr till 293 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Resultatskillnaderna beror sannolikt på att ett par rörelsefolkhögskolor hade mycket omfattande verksamhet. Vissa år svarade dessa skolor för mer än 25 procent av hela verksamheten inom området. Uppdrags- och projektverksamhet, tabell 10 Antalet folkhögskolor som genomfört uppdrags- och projektverksamhet har mellan 2005 och 2007 minskat från 135 till 119 skolor. Minskningen gäller både landstings- och folkhögskolor. Rörelsefolkhögskolorna bedriver den här verksamheten med något större omsättning än landstingsfolkhögskolorna. Medelvärdet av intäkter 2007 var 2,8 mkr för rörelse- och 2,4 mkr för landstingsfolkhögskolorna. 12 Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007
Verksamheten redovisar överskott de tre åren. I genomsnitt 74 tkr för landstings- och 148 tkr för rörelsefolkhögskolorna under 2007. Förändringarna jämfört med 2006 är marginella. Konferensverksamhet och övrig verksamhet, tabell 11 Antalet folkhögskolor som genomfört konferens- och övrig verksamhet har minskat från 120 till 110 skolor mellan 2005 och 2007; en minskning som nästan helt kan härledas till rörelsefolkhögskolorna. Rörelsefolkhögskolorna bedriver denna verksamhet med betydligt större omsättning per skola än landstingsfolkhögskolorna. 2007 var genomsnittsintäkten 3,5 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,4 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten redovisar överskott de tre åren. För 2007 i genomsnitt 371 tkr för landstings- och 617 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Kostnader och intäkter efter verksamhetsindelning, tabell 12 Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 3,6 miljarder kronor 2007, vilket innebär i genomsnitt 24 mkr per folkhögskola. Folkhögskoleverksamheten utgör med 77 procent den största delen av omsättningen. Andelen är högre för landstings- (85 procent) än för rörelsefolkhögskolorna (73 procent). Avvikelserna mellan åren är marginell. Omsättningen för arbetsmarknadsinsatser, uppdragsoch projektverksamhet utgör för landstingsfolkhögskolorna en något lägre andel än för rörelsefolkhögskolorna. För konferens- och övrig verksamhet är skillnaden däremot betydligt större. 11 procent för rörelse- och 4 procent för landstingsfolkhögskolor. I genomsnitt redovisade folkhögskolorna 2007 ett överskott med 730 tkr. För landstingsfolkhögskolorna har överskottet ökat från 244 tkr till 252 tkr mellan 2005 och 2007. Rörelsefolkhögskolornas överskott har ökat från 534 tkr till 926 tkr under samma period. Summering efter intäkts- och kostnadsslag, tabell 13 Tabellerna visar skolornas intäkter och kostnader fördelat på intäkts- och kostnadsslag. På intäktssidan utgör statsbidraget en större andel för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna 59 procent respektive 46 procent av totalintäkterna. Huvudmannens insats utgör 33 procent av intäkterna för landstingsfolkhögskolorna. För rörelsefolkhögskolorna motsvarar bidraget från huvudmannen 1 procent av intäkterna. Försäljnings- och uppdragsintäkternas andel av totalintäkterna är 31 procent för rörelse- och 20 procent för landstingsfolkhögskolorna. På kostnadssidan är skillnader mellan landstings- och rörelsefolkhögskolor marginella med undantag för fastighets- och lokalkostnader där landstingsfolkhögskolorna fastighetskostnader utgör en högre andel. Över tid är skillnaderna små. Kostnader per redovisad deltagarvecka, tabell 14 För att ge fler jämförelsemöjligheter har nyckeltal i form av medelvärden per deltagarvecka tagits fram för folkhögskoleverksamheten. Kostnaderna i tabellen avser per redovisad deltagarvecka för undervisningspersonal och för den totala folkhögskoleverksamheten. Landstingsfolkhögskolornas kostnader för undervisningspersonal under de tre åren är högre än rörelsefolkhögskolornas. I gruppen mindre än 5 mkr i statsbidrag ingår några rörelsefolkhögskolor med förhållandevis höga bidrag för pedagogiska merkostnader för de deltagare som har funktionsnedsättningar. Den totala kostnaden 2007 för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är 3 532 kr för landstings- och 2 646 kr för rörelsefolkhögskolor. Kostnaden per deltagarvecka för undervisningspersonal 2007 var i genomsnitt 1 426 kr för landstings- och 1 260 kr för rörelsefolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007 13
Intäkter per redovisad deltagarvecka, tabell 15 I tabell 15 redovisas intäkter per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten avseende huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar och deltagaravgifter. Huvudmannainsatser är som tidigare redovisats en av de stora intäktsslagen för landstingsfolkhögskolorna. 2007 är det 1 278 kr per deltagarvecka. Rörelsefolkhögskolorna får i genomsnitt 29 kr per deltagarvecka i bidrag från huvudmannen. Variationerna inom respektive kategori är förhållandevis små. För de interkommunala ersättningarna gäller ett nästan omvänt förhållande. 45 kr för landstingsfolkhögskolor och 300 kr per deltagarvecka för rörelsefolkhögskolor. Skillnaderna beror på att många landsting ej redovisar de interkommunala ersättningar på sina egna folkhögskolor. Om så gjordes skulle ersättningen per deltagarvecka vara högre och lanstingets insats lägre. Deltagaravgifterna var 2007 på landstingsfolkhögskolorna i genomsnitt 464 kr och på rörelsefolkhögskolorna 378 kr per deltagarvecka. Det innebär en ökning från 2005 med 28 respektive 12 procent. Skillnaderna i deltagaravgifter beror främst på att internatverksamheten relativt sett är större inom kategorin landstingsfolkhögskolor. Inför framtida undersökningar Den uppdelning i verksamhetsområden som sker sedan 2005 ställer krav på att intäkter och kostnader fördelas på ett korrekt sätt. I 2006 och 2007 års uppföljningar har folkhögskolorna i allt större omfattning fördelat de gemensamma kostnaderna på verksamhetsområden. Då strukturen på kommande uppföljningar kommer att vara densamma som senast genomförda har skolorna både en bättre beredskap och större rutin att redovisa intäkter och kostnader korrekt. Folkhögskolor, som inte i sin redovisning fördelar intäkter och kostnader till verksamhetsområden, kan genom en anpassning underlätta rapporteringen till SCB och FBR. Folkbildningsrådet planerar att ta fram ytterligare nyckeltal i kommande uppföljning. Det kan ev innebära att några kompletterande uppgifter kommer att insamlas via SCB:s årliga webbformulär. Kostnad för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka, tabell 16 Tabellen redovisar kostnaderna för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka 2007 i fast pris. Kostnaderna för undervisningspersonal är varierande. I 54 skolor är kostnaderna för undervisningspersonal lägre än 1 100 kr per deltagarvecka. 57 skolor ligger mellan 1 100 kr och 1 500 kr och för 37 skolor är kostnaden högre än 1 500 kr. Medelvärdet är 1 342 kr per deltagarvecka. Det högsta värdet är 9 000 kr och det minsta 500 kr per deltagarvecka. Detta gäller dock några folkhögskolor med speciella verksamheter. I ena fallet är målgruppen deltagare med stora funktionsnedsättningar och i andra fallet bedrivs verksamheten helt på distans. Tas folkhögskolor med speciella värden bort blir variationsbredden 2 000 kr per deltagarvecka (min 700 kr och max 2 700 kr). 14 Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007
Tabellförteckning 1 Antal folkhögskolor med över- respektive underskott 2005-2007 2 Resultatspridning 2005-2007 3 Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor 3.1. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor 3.2. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 4.1. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag upp till 5 mkr 4.2. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag upp till 5 mkr 5.1. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 5 7 mkr 5.2. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 5 7 mkr 6.1. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 7 9 mkr 6.2. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 7 9 mkr 7.1. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 9 11 mkr 7.2. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 9 11 mkr 8.1. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag över 11 mkr 8.2. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag över 11 mkr 9 SAGA, Ungdomsplatser-AMS samt Jobb- och Utvecklingsgarantin 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor 9.1. SAGA, Ungdomsplatser-AMS samt Jobb- och Utvecklingsgarantin 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor 9.2. SAGA, Ungdomsplatser-AMS samt Jobb- och Utvecklingsgarantin 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 10 Uppdrags- och projektverksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor 10.1. Uppdrags- och projektverksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor 10.2. Uppdrags- och projektverksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 11 Konferens- och övrig verksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor 11.1. Konferens- och övrig verksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor 11.2. Konferens- och övrig verksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 12 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor 12.1. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor 12.2. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 13 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor 13.1. Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor 13.2. Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 14 Kostnad per redovisad deltagarvecka (kr) för undervisningspersonal och totalt i folkhögskoleverksamheten 2005-2007 i 2007 års priser (KPI) 15 Intäkt per redovisad deltagarvecka (kr) avseende huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar och deltagaravgifter i folkhögskoleverksamheten 2005-2007 i 2007 års priser (KPI) 16 Kostnad för undervisningspersonal - spridningsmått Folkhögskolornas ekonomi 2005-2007 15
FhskEko05-07 VÄRDE/1 Resultat 1. Antal folkhögskolor med över- respektive underskott 2005-2007 2007 2006 2005 Landsting Rörelse Samtliga Underskotskotskotskotskotskott Över- Under- Över- Under- Över- Summa Antal fhsk 8 35 14 91 22 126 148 Medelvärde tkr -321 384-657 1169 Antal fhsk 13 30 27 78 40 108 148 Medelvärde tkr -678 419-869 790 Antal fhsk 9 34 25 80 34 114 148 Medelvärde tkr -354 392-694 894 Kommentar: Skolor med nollresultat förs till gruppen överskott.
FhskEko05-07 VÄRDE/2 ReSprid 2. Resultatspridning 2005-2007 Landstingsfolkhögskolor Folkhögskoleverksamhet (antal) verksamhet (antal) All Under/överskottsintervall (tkr) Underskott 23 29 25 9 13 8 < 100 3 4 7 2 1 2 > 100 < 200 1 6 4 2 1 3 > 200 < 500 6 9 4 2 7 1 > 500 < 1 000 6 2 4 3 1 1 > 1 000 < 5 000 7 8 6 3 1 > 5 000 0 0 Överskott 20 14 18 34 30 35 0 2 0 8 9 < 100 2 3 1 11 3 3 > 100 < 200 2 1 3 5 3 5 > 200 < 500 7 5 10 9 7 7 > 500 < 1 000 3 2 2 6 9 8 > 1 000 < 5 000 6 1 2 3 3 > 5 000 0 0 Summa 43 43 43 43 43 43 Rörelsefolkhögskolor Underskott 65 59 40 25 27 14 < 100 7 8 3 2 7 3 > 100 < 200 1 10 4 5 1 3 > 200 < 500 8 12 13 7 6 3 > 500 < 1 000 14 11 10 3 8 1 > 1 000 < 5 000 30 17 9 8 4 4 > 5 000 5 1 1 1 0 Överskott 40 46 65 80 78 91 0 0 1 0 < 100 5 3 7 18 19 10 > 100 < 200 4 6 11 8 8 8 > 200 < 500 6 13 10 17 13 17 > 500 < 1 000 12 15 16 11 16 14 > 1 000 < 5 000 12 7 21 25 20 42 > 5 000 1 2 0 1 1 0 Summa 105 105 105 105 105 105
FhskEko05-07 VÄRDE/3 Fhsk Alla 3. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk Intäkter 2 478 858 2 541 268 2 756 166 2 568 235 100% 2 597 508 100% 2 756 166 100% Medelvärde 16 749 17 171 18 623 17 353 17 551 18 623 Statsbidrag (1) 1 441 380 1 545 358 1 715 167 1 493 350 58% 1 579 558 61% 1 715 167 62% FBR, allmänt 893 323 1 168 589 1 335 599 925 532 1 194 450 1 335 599 FBR, särskilt 250 685 259 724 FBR, förstärkning 125 957 134 333 143 732 130 498 137 306 143 732 FBR, övriga 5 788 5 202 5 997 5 317 SISUS, assistans 104 341 106 094 106 032 108 103 108 442 106 032 SISUS, tillägg 24 914 33 762 31 113 25 812 34 509 31 113 TÖI 36 372 32 962 35 078 37 683 33 692 35 078 EU-medel 15 832 15 306 16 182 15 306 Lönebidrag 37 013 34 298 37 832 34 298 Övriga ex SIDA 11 572 14 012 11 828 14 012 Övriga bidrag 534 083 540 018 576 171 553 340 22% 551 969 21% 576 171 21% Huvudman 346 754 318 744 351 790 359 256 14% 325 798 13% 351 790 13% Interkommunala 187 329 205 381 215 290 194 083 8% 209 927 8% 215 290 8% Kommun 15 893 9 091 16 245 1% 9 091 0% Deltagaravgifter 316 082 373 347 377 178 327 479 13% 381 610 15% 377 178 14% Övriga intäkter 42 565 68 673 52 128 44 100 2% 70 193 3% 52 128 2% Gemensam intäkt 144 748 13 872 35 522 149 967 6% 14 179 1% 35 522 1% Kostnader 2 575 210 2 574 919 2 749 930 2 668 061 100% 2 631 904 100% 2 749 930 100% Medelvärde 17 400 17 398 18 581 18 027 17 783 18 581 Undervisning 1 379 455 1 428 253 1 513 136 1 429 192 54% 1 459 862 55% 1 513 136 55% Personal 1 153 102 1 175 880 1 240 388 1 194 678 1 201 903 1 240 388 Övrigt 226 353 252 373 272 748 234 514 257 958 272 748 Administration o Marknadsföring 315 429 325 135 329 179 326 802 12% 332 331 13% 329 179 12% Personal 214 130 217 617 222 042 221 851 222 433 222 042 Övrigt 101 299 107 518 107 137 104 951 109 898 107 137 Kök o Hushåll 279 585 266 597 292 694 289 666 11% 272 497 10% 292 694 11% Personal 179 053 165 655 181 939 185 509 169 321 181 939 Övrigt 100 532 100 941 110 755 104 157 103 175 110 755 Fastighet o Lokal 516 065 551 337 574 807 534 672 20% 563 538 21% 574 807 21% Personal 129 035 146 940 141 611 133 687 150 192 141 611 Övrigt 387 030 404 397 433 196 400 985 413 347 433 196 Gemensam kostnad 84 676 3 597 40 115 87 729 3% 3 677 0% 40 115 1% Resultat -96 352-33 651 6 236-99 826-34 396 6 236 Medelvärde -651-227 42-675 -232 42 Deltagarveckor, redovisade (dv) 982 191 950 346 938 591 982 191 100% 950 346 97% 938 591 99% Helårsdeltagare (dv/34=helår) 28 888 27 951 27 606 28 888 27 951 27 606 Kostnad per dv 2 622 kr 2 709 kr 2 930 kr 2 716 kr 2 769 kr 2 930 kr dv, netto (2) 2 300 kr 2 317 kr 2 528 kr 2 383 kr 2 368 kr 2 528 kr helår 89 145 kr 92 121 kr 99 615 kr 92 359 kr 94 160 kr 99 615 kr helår, netto (2) 78 203 kr 78 764 kr 85 952 kr 81 023 kr 80 508 kr 85 952 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 1 275 753 1 308 123 1 479 331 1 321 751 51% 1 337 073 51% 1 479 331 54% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider.
FhskEko05-07 VÄRDE/3 Fhsk Alla 3.1. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor 43 fhsk 43 fhsk 43 fhsk 43 fhsk 43 fhsk 43 fhsk Intäkter 864 509 857 559 944 955 895 679 100% 876 537 100% 944 955 100% Medelvärde 20 105 19 943 21 976 20 830 20 385 21 976 Statsbidrag (1) 397 573 418 263 468 790 411 908 46% 427 519 49% 468 790 50% FBR, allmänt 263 826 333 530 380 860 273 338 340 912 380 860 FBR, särskilt 67 755 70 198 FBR, förstärkning 29 477 35 588 34 289 30 540 36 376 34 289 FBR, övriga 1 883 1 214 1 951 1 241 SISUS, assistans 17 687 17 451 18 459 18 325 17 837 18 459 SISUS, tillägg 6 895 10 207 7 029 7 144 10 433 7 029 TÖI 10 050 8 780 9 318 10 412 8 975 9 318 EU-medel 1 254 6 309 1 282 6 309 Lönebidrag 8 987 10 976 9 186 10 976 Övriga ex SIDA 1 249 1 550 1 277 1 550 Övriga bidrag 331 415 316 866 344 549 343 364 38% 323 878 37% 344 549 36% Huvudman 318 755 294 619 332 466 330 248 37% 301 139 34% 332 466 35% Interkommunala 12 660 12 110 11 668 13 116 1% 12 378 1% 11 668 1% Kommun 10 137 415 10 361 1% 415 0% Deltagaravgifter 91 804 115 107 120 740 95 114 11% 117 654 13% 120 740 13% Övriga intäkter 6 888 6 802 4 058 7 136 1% 6 952 1% 4 058 0% Gemensam intäkt 36 829 522 6 818 38 157 4% 534 0% 6 818 1% Kostnader 870 303 870 932 954 267 901 682 100% 890 206 100% 954 267 100% Medelvärde 20 240 20 254 22 192 20 969 20 702 22 192 Undervisning 441 712 441 435 475 622 457 638 51% 451 204 51% 475 622 50% Personal 364 639 366 896 385 299 377 786 375 016 385 299 Övrigt 77 073 74 538 90 324 79 852 76 188 90 324 Administration o Marknadsföring 98 384 107 370 111 293 101 931 11% 109 746 12% 111 293 12% Personal 67 357 74 444 79 577 69 786 76 091 79 577 Övrigt 31 027 32 926 31 716 32 146 33 654 31 716 Kök o Hushåll 109 848 99 247 116 266 113 809 13% 101 443 11% 116 266 12% Personal 76 714 64 017 75 672 79 480 65 434 75 672 Övrigt 33 134 35 229 40 594 34 329 36 009 40 594 Fastighet o Lokal 198 743 222 749 244 293 205 909 23% 227 678 26% 244 293 26% Personal 43 520 61 952 52 216 45 089 63 323 52 216 Övrigt 155 223 160 797 192 077 160 820 164 355 192 077 Gemensam kostnad 21 616 133 6 793 22 395 2% 136 0% 6 793 1% Resultat -5 794-13 373-9 312-6 003-13 669-9 312 Medelvärde -135-311 -217-140 -318-217 Deltagarveckor, redovisade (dv) 286 442 271 686 260 060 286 442 29% 271 686 28% 260 060 27% Helårsdeltagare (dv/34=helår) 8 425 7 991 7 649 8 425 7 991 7 649 Kostnad per dv 3 038 kr 3 206 kr 3 669 kr 3 148 kr 3 277 kr 3 669 kr dv, netto (2) 2 718 kr 2 782 kr 3 205 kr 2 816 kr 2 844 kr 3 205 kr helår 103 303 kr 108 992 kr 124 760 kr 107 028 kr 111 404 kr 124 760 kr helår, netto (2) 92 406 kr 94 587 kr 108 975 kr 95 738 kr 96 681 kr 108 975 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 362 941 370 333 415 149 376 027 42% 378 529 43% 415 149 44% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider.
FhskEko05-07 VÄRDE/3 Fhsk Alla 3.2. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor 105 fhsk 105 fhsk 105 fhsk 105 fhsk 105 fhsk 105 fhsk Intäkter 1 614 349 1 683 710 1 811 211 1 672 555 100% 1 720 971 100% 1 811 211 100% Medelvärde 15 375 16 035 17 250 15 929 16 390 17 250 Statsbidrag (1) 1 043 807 1 127 095 1 246 377 1 081 442 65% 1 152 039 67% 1 246 377 69% FBR, allmänt 629 497 835 058 954 739 652 194 853 539 954 739 FBR, särskilt 182 930 189 526 FBR, förstärkning 96 480 98 745 109 443 99 959 100 930 109 443 FBR, övriga 3 905 3 987 4 046 4 076 SISUS, assistans 86 654 88 643 87 572 89 778 90 605 87 572 SISUS, tillägg 18 019 23 554 24 083 18 669 24 076 24 083 TÖI 26 322 24 182 25 760 27 271 24 717 25 760 EU-medel 14 578 8 996 14 901 8 996 Lönebidrag 28 026 23 322 28 646 23 322 Övriga ex SIDA 10 322 12 462 10 551 12 462 Övriga bidrag 202 668 223 152 231 622 209 975 13% 228 091 13% 231 622 13% Huvudman 27 999 24 124 19 325 29 009 2% 24 658 1% 19 325 1% Interkommunala 174 669 193 272 203 621 180 967 11% 197 549 11% 203 621 11% Kommun 5 756 8 676 5 883 0% 8 676 0% Deltagaravgifter 224 278 258 241 256 439 232 364 14% 263 956 15% 256 439 14% Övriga intäkter 35 677 61 872 48 070 36 963 2% 63 241 4% 48 070 3% Gemensam intäkt 107 919 13 350 28 703 111 810 7% 13 645 1% 28 703 2% Kostnader 1 704 907 1 703 987 1 795 663 1 766 379 100% 1 741 697 100% 1 795 663 100% Medelvärde 16 237 16 228 17 102 16 823 16 588 17 102 Undervisning 937 743 986 819 1 037 513 971 554 55% 1 008 658 58% 1 037 513 58% Personal 788 463 808 984 855 089 816 892 826 888 855 089 Övrigt 149 280 177 835 182 424 154 662 181 770 182 424 Administration o Marknadsföring 217 045 217 766 217 887 224 871 13% 222 585 13% 217 887 12% Personal 146 773 143 173 142 465 152 065 146 342 142 465 Övrigt 70 272 74 593 75 421 72 806 76 243 75 421 Kök o Hushåll 169 737 167 350 176 428 175 857 10% 171 054 10% 176 428 10% Personal 102 339 101 638 106 267 106 029 103 887 106 267 Övrigt 67 398 65 712 70 161 69 828 67 166 70 161 Fastighet o Lokal 317 322 328 588 330 514 328 763 19% 335 860 19% 330 514 18% Personal 85 515 84 988 89 395 88 598 86 869 89 395 Övrigt 231 807 243 600 241 119 240 165 248 991 241 119 Gemensam kostnad 63 060 3 464 33 322 65 334 4% 3 541 0% 33 322 2% Resultat -90 558-20 277 15 548-93 823-20 726 15 548 Medelvärde -862-193 148-894 -197 148 Deltagarveckor, redovisade (dv) 695 749 678 660 678 531 695 749 71% 678 660 69% 678 531 71% Helårsdeltagare (dv/34=helår) 20 463 19 961 19 957 20 463 19 961 19 957 Kostnad per dv 2 450 kr 2 511 kr 2 646 kr 2 539 kr 2 566 kr 2 646 kr dv, netto (2) 2 128 kr 2 130 kr 2 268 kr 2 205 kr 2 177 kr 2 268 kr helår 83 316 kr 85 368 kr 89 978 kr 86 320 kr 87 257 kr 89 978 kr helår, netto (2) 72 356 kr 72 430 kr 77 128 kr 74 965 kr 74 033 kr 77 128 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 912 812 937 790 1 064 182 945 724 57% 958 544 56% 1 064 182 59% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider.
FhskEko05-07 VÄRDE/4 Fhsk 5mkr 4.1. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag upp till 5 mkr 2 fhsk 2 fhsk 1 fhsk 2 fhsk 2 fhsk 1 fhsk Intäkter 12 115 12 705 (2) 12 552 100% 12 986 100% (2) Statsbidrag (1) 4 875 4 947 5 051 40% 5 056 39% FBR, allmänt 4 177 4 377 4 328 4 474 FBR, särskilt 128 133 FBR, förstärkning 193 444 200 453 FBR, övriga -28-28 SISUS, assistans 37 30 38 31 SISUS, tillägg 340 107 352 109 TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA 17 17 Övriga bidrag 5 165 5 260 5 351 43% 5 377 41% Huvudman 4 965 5 260 5 144 41% 5 377 41% Interkommunala 200 207 2% Kommun Deltagaravgifter 1 929 1 992 1 999 16% 2 036 16% Övriga intäkter 0 506 0 0% 517 4% Gemensam intäkt 146 0 151 1% 0 0% Kostnader 11 971 12 595 12 403 100% 12 874 100% Undervisning 4 957 6 080 5 136 41% 6 214 48% Personal 4 317 4 969 4 473 5 079 Övrigt 640 1 111 663 1 136 Administration o Marknadsföring 1 631 1 437 1 690 14% 1 469 11% Personal 1 203 1 321 1 246 1 350 Övrigt 428 117 443 119 Kök o Hushåll 2 184 2 433 2 263 18% 2 487 19% Personal 1 614 1 679 1 672 1 716 Övrigt 570 755 591 771 Fastighet o Lokal 2 993 2 644 3 101 25% 2 703 21% Personal 640 160 663 164 Övrigt 2 353 2 484 2 438 2 539 Gemensam kostnad 206 0 213 2% 0 0% Resultat 144 110 149 112 (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 4 498 4 793 4 660 37% 4 899 38% (2) År 2007 innehåller gruppen bara en folkhögskola och redovisas därför inte. Kommentarer: Landstingsfolkhögskolorna är internatskolor med en förhållandevis stor huvudmannainsats.
FhskEko05-07 VÄRDE/4 Fhsk 5mkr 4.2. Folkhögskoleverksamhet 2005-2007 medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag upp till 5 mkr 18 fhsk 16 fhsk 2 fhsk 18 fhsk 16 fhsk 2 fhsk Intäkter 12 016 12 699 12 217 12 449 100% 12 980 100% 12 217 100% Statsbidrag (1) 7 660 8 500 8 019 7 936 64% 8 688 67% 8 019 66% FBR, allmänt 3 245 4 298 4 789 3 362 4 393 4 789 FBR, särskilt 952 986 FBR, förstärkning 865 986 1 045 896 1 008 1 045 FBR, övriga 11 11 SISUS, assistans 1 958 2 102 2 029 2 149 SISUS, tillägg 472 623 891 489 637 891 TÖI 157 133 1 033 163 136 1 033 EU-medel 45 46 Lönebidrag 228 261 233 261 Övriga ex SIDA 85 87 Övriga bidrag 1 171 1 228 1 344 1 213 10% 1 255 10% 1 344 11% Huvudman 162 204 168 1% 209 2% Interkommunala 1 009 963 1 304 1 045 8% 984 8% 1 304 11% Kommun 61 40 62 0% 40 0% Deltagaravgifter 716 1 102 1 925 742 6% 1 126 9% 1 925 16% Övriga intäkter 779 1 693 0 807 6% 1 731 13% 0 0% Gemensam intäkt 1 690 176 930 1 751 14% 179 1% 930 8% Kostnader 12 030 12 672 12 814 12 464 100% 12 952 100% 12 814 100% Undervisning 6 780 8 215 7 235 7 024 56% 8 397 65% 7 235 56% Personal 6 080 6 325 6 642 6 299 6 464 6 642 Övrigt 700 1 890 593 725 1 932 593 Administration o Marknadsföring 1 546 1 813 652 1 602 13% 1 853 14% 652 5% Personal 978 1 003 465 1 013 1 025 465 Övrigt 568 810 187 588 828 187 Kök o Hushåll 818 841 1 986 847 7% 860 7% 1 986 15% Personal 486 546 1 263 504 558 1 263 Övrigt 332 295 722 344 302 722 Fastighet o Lokal 2 095 1 766 2 681 2 171 17% 1 805 14% 2 681 21% Personal 494 351 469 512 359 469 Övrigt 1 601 1 415 2 212 1 659 1 446 2 212 Gemensam kostnad 791 37 261 820 7% 38 0% 261 2% Resultat -14 27-597 -15 27-597 (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 5 073 5 284 5 834 5 256 42% 5 401 42% 5 834 48% Kommentarer: Statsbidraget utgör en förhållandevis stor andel av skolornas omslutning, vilket beror på att t o m 2006 ingår i de tabellen ett antal folkhögskolor som särskilt vänder sig till deltagare med funktionsnedsättning. Det är orsaken till de relativt höga förstärknings- och SPSM (Sisus)-bidragen.