RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Om sexuell orientering och identitet i skolan

Relevanta dokument
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll

Skolenkäten våren 2016

Osynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd

Lärarutbildningskonventets alumnenkät

Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild

Resultat av enkäten om den psykosociala arbetsmiljön vid LIR 2014

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

APRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan)

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Hälsa och kränkningar

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Matematikundervisning för framtiden

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Främjande arbete 4 Mål: Att ha en verksamhet som är fri från diskriminering. 4 Mål: Ha en god stämning på förskolan 5

Skolledningens ställningstagande

Definitioner och begrepp (Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling )

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning

Brukarundersökningar 2012

Simkunnighet i årskurs 6

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

590 elever har besvarat enkäten

YBC. Elever Gymnasium år 2 - Våren Genomsnitt Nacka kommun Jag känner mig trygg på min skola YBC föregående år 2009

DesignGymnasiet. Elever Gymnasium år 2 - Våren Genomsnitt Nacka kommun 2. Jag känner mig trygg på min skola. DesignGymnasiet föregående år 2008

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016

HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer

Medarbetarenkät 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Nacka Enskilda gymnasium

Frågor och svar kring kränkande behandling

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

Beslut för grundskola

Skolenkäten hösten 2016

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Allt detta får du som medlem

Vi vill veta vad du tycker om skolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tärnans förskola Gräsö 2016

Skolenkäten hösten 2016

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Skyddsombudsundersökning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Brukarundersökning IFO 2016

För Lövskatans Förskola

Skolenkäten hösten 2016

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Hur ser företagare på Skövde som ort?

Vad vill boende ha för tjänster och vad är de beredda att betala för

Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten Gunilla Carlson planeringssekreterare

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Skolenkäten hösten 2015

Skolenkäten våren 2017

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Transkript:

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Om sexuell orientering och identitet i skolan

Om sexuell orientering och identitet i skolan

Förord Lärare ska ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras personliga utveckling och förmåga till kritiskt tänkande. Lärare ska inte diskriminera någon med avseende på exempelvis sexuell identitet. Ingen elev eller lärare ska behöva känna sig ifrågasatt eller hotad på grund av sin sexuella orientering, skolan ska därmed utgöra den fristad för tolerans som hela samhället borde vara. För även om den generella attityden beskrivs som överlag positiv på de skolor där lärarna i denna undersökning arbetar, framgår det tydligt att det finns enskilda personer, både lärare och elever, som skulle ha problem med att en öppet homo- eller bisexuell lärare skulle börja arbeta på skolan. Detta är inte acceptabelt och vi som förbund kommer att under parollen Det öppna klassrummet fortsätta vårt arbete för ett mer normkritiskt förhållningssätt inom skolväsendet. Bo Jansson Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund Freddy Grip Ordförande LR Stud

Innehåll Sammanfattning 8 Förslag 10 Resultatredovisning 11

Sammanfattning Lärarnas Riksförbund har skickat ut en mejlenkät till 2 600 lärare i grund- och gymnasieskolan med frågor om hur de uppfattar klimatet för lärare och elever som tillhör HBTQ-gruppen på den skola där de arbetar. 1 211 lärare har svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 47 procent. En majoritet av lärarna, 71 procent, svarar att skolan de arbetar på har en generellt tolerant attityd, det vill säga att det inte upplevs som ett problem på skolan att en lärare är öppet homo- eller bisexuell. Detsamma gäller för elever som är öppet homo- eller bisexuella. 17 procent svarar att de inte vet, vilket kan innebära att de inte haft anledning att tidigare tänka på saken. Var tionde lärare anser att inte råder en tolerant inställning på den skola där de arbetar. Samtidigt som den generella attityden beskrivs som överlag positiv på de skolor där lärarna i denna undersökning arbetar, framgår det tydligt att det finns enskilda personer, både lärare och elever, som skulle ha problem med att en öppet homo- eller bisexuell lärare skulle börja arbeta på skolan. 45 procent av lärarna svarar att det är på detta vis, medan 25 procent svarar att de inte vet. Av de 45 procenten som svarade att det finns enstaka personer som skulle ha problem med homo- eller bisexuella lärare, svarar 85 procent att det rör sig om enstaka elever och 59 procent att det i stället/också handlar om enstaka lärare. Man har alltså haft möjligheten att ange två svarsalternativ. 40 procent av de svarande lärarna tror att lärarna på den skola där de jobbar skulle uppleva det problematiskt/mer problematiskt om en lärare var transperson, jämfört med homo- eller bisexuell. Det samma gäller frågan om hur lärarna i denna undersökning tror att deras kollegor skulle uppleva en elev som är transperson, jämfört med elever som är homo- eller bisexuella. Det framgår dock att lärarna i något större utsträckning tror att kollegorna skulle uppleva det som mer problematiskt med en lärare som är transperson, än en elev som är detta. En relativt stor andel lärare svarar dock att de inte vet, cirka var tredje lärare. 8

70 procent av lärarna i enkäten känner sig trygga med att hantera värdegrundsfrågor som handlar om sexuell orientering och olika identiteter gentemot eleverna. 28 procent säger att de skulle behöva mer kunskap om detta. Endast två procent upplever det som problematiskt att hantera dessa frågor. Endast hälften av lärarna i undersökningen, 54 procent, säger att arbetsorganisationen på deras skola klarar av att hantera konflikter/trakasserier som har med sexuell läggning/identitet att göra. 27 procent svarar att de inte vet om skolan klarar av denna typ av ärenden, vilket måste betecknas som allvarligt. 9

Förslag Lärarnas Riksförbund vill lansera det öppna klassrummet. Ingen elev eller lärare ska behöva känna sig ifrågasatt eller hotad på grund av sin sexuella läggning, skolan ska därmed utgöra en fristad för tolerans. Förbundet kommer därför att anordna medlemsseminarier tillsammans med studerandeorganisationen för att göra lärare mera trygga att hantera denna typ av frågor. Lärarnas Riksförbund uppmanar läromedelsförlagen att göra en genomgång av befintliga läromedel för att granska om dessa lever upp till dagens krav och har ett normkritiskt förhållningssätt. staten att göra en genomgång av lagar, förordningar, läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för att undersöka om dessa på ett tillräckligt sätt tar omhand förutsättningar för att skapa det öppna klassrummet. staten att göra en genomgång och analys av lärarutbildningens examensmål för att trygga att nyexaminerade lärare har en tillräcklig grund att stå på i sin framtida yrkesutövning. Lärarnas Riksförbund anser att: redan befintliga likabehandlingsplaner (och konflikthanteringsplaner) förankras bland samtliga lärare, så att det inte råder något tvivel om vad som är skolans skyldighet i fall konflikter och trakasserier inträffar som har med sexuell orientering och identitet att göra. Lärarfortbildningen stärks för att tillförsäkra att lärarna har en tillräcklig kunskapsbas. Respektive huvudman bör finna samverkan med lämpliga organisationer. 10

Resultatredovisning Jag arbetar i huvudsak på en skola som ligger i: Diagram 1. I diagram 1 framgår hur de svarande lärarna fördelar sig på olika typer av orter i landet. Några generella slutsatser går inte att dra utifrån hur lärare i samtliga ortstyper svarar, då det exempelvis endast rör sig om 120 lärare (10 procent) från glesbygden, medan det handlar om 491 lärarsvar från mindre orter. Stora skillnader i hur lärarna svarar beroende på ort kommer att kommenteras med försiktighet i denna rapport. Någon viktning av svaren har inte gjorts då förbundets medlemsregister inte är uppdelat på de fyra kategorierna i diagrammet. 11

Diagram 2. Anser du generellt att den skola där du arbetar har en tolerant inställning till lärare som är homo- eller bisexuella, det vill säga att det inte skulle betecknas som ett problem för en lärare att vara öppet homo- eller bisexuell? Lärarna har fått ange svar på en fyragradig skala om toleransnivån på skolan när det gäller lärare som är öppet homo- eller bisexuella. Siffran 1 betyder att inställningen är tolerant, det vill säga att det inte är ett problem för en öppet homo- eller bisexuell lärare att arbeta på skolan, medan siffran 4 indikerar motsatsen. En stor majoritet av lärarna i denna enkät, 71 procent, svarar antingen siffran 1 eller 2, vilka ligger på den mer positiva sidan av skalan. Nästan var femte, 17 procent, svarar att de inte vet. Tolv procent svarar på den negativa sidan av skalan, siffrorna 3 eller 4. Det är alltid ett problem att det finns skolor där lärare inte kan vara öppna med sin läggning/identitet. Dock rör det sig om en förhållandevis liten andel där detta uttrycks. Det är också viktigt att poängtera att några slutsatser inte kan dras från de lärare som svarat att de inte vet, 17 procent. 12

Ortens storlek tycks ha betydelse för den skattade toleransen, så till vida att betydligt fler lärare svarat siffran 1 i storstäderna jämfört med hur lärarna svarat i glesbygden. Där är det i stället en större andel som svarat Vet ej. Då underlaget i samtliga kategorier inte är tillräckligt för att dra generella slutsatser om skillnader, är det viktigt att i denna undersökning inte slå fast någon sanning om ortsskillnader. Anser du generellt att den skola där du arbetar har en tolerant inställning till elever som är homo- eller bisexuella, det vill säga att det inte skulle betecknas som ett problem för en elev att vara öppet homo- eller bisexuell? Diagram 3. Samma fråga ställdes gällande elever. Det finns inga stora skillnader i svaren jämfört med föregående fråga. En stor majoritet av lärarna, 72 procent, svarar att det inte skulle vara några problem för en elev att vara öppet homo- eller bisexuell på den skola där de arbetar. En något mindre andel lärare, jämfört med föregående fråga som handlade om lärarkollegor, svarar att de är osäkra, tolv procent. I gengäld är det fler som svarar att det skulle uppfattas som ett problem med en öppet homo- eller bisexuell elev, vilket innebär att man svarat siffrorna 3 eller 4 på skalan. 13

Det verkar som att frågan om elevers sexuella identitet är något mer komplicerad i jämförelse med hur lärarna svarade när det gällde en kollega/kollegor. En vägledning om varför finns i diagram 5 längre fram. De båda frågorna ovan ger en mycket generell bild över hur lärarna uppfattar stämningarna i förhållande till kollegors och elevers inställning till homo- eller bisexuella på den skola där de själva arbetar. Liksom i föregående diagram tenderar ortens storlek att spela viss roll där kontrasten är som störst mellan glesbygd och storstad, enligt korskörningarna. Diagram 4. Tror du att det finns lärare och/eller elever på din skola som skulle ha problem med att en ny lärare började arbeta som är öppet homo- eller bisexuell? När frågan ställs mer specifikt, om man kan identifiera personer på skolan som skulle uppleva det problematiskt att en lärare är öppet homo- eller bisexuell, blir svaren något annorlunda, jämfört med de tidigare generellt hållna frågorna. 14

Då svarar nästan hälften, 45 procent av lärarna i undersökningen, att det finns lärare och/eller elever som skulle ha problem med detta. En fjärdedel är osäkra och svarar följaktligen Vet ej. Följdfråga: Du svarade Ja på föregående fråga. Vilka tror du skulle ha problem med att en ny lärare börjar arbeta som är öppet homo- eller bisexuell? (maximalt två svarsalternativ) Diagram 5. Diagrammet ovan visar endast svar från de lärare som svarade Ja på föregående fråga. Det är tydligt att det trots ett relativt tolerant klimat (om man beaktar svaren i diagrammen 2 och 3) finns enstaka individer som lärarna kan identifiera som skulle ha problem med en öppet homo- eller bisexuell lärare. Det rör sig om både lärare och elever. Det handlar dock i högre utsträckning om enstaka elever än enstaka lärare. Det är allvarligt att cirka tio procent av lärarna som svarade Ja på föregående fråga, upplever att eleverna på skolan generellt skulle ha problem med en homo- eller bisexuell lärare. 15

Diagram 6. Tycker du generellt att din skola blivit en mer tolerant arbetsplats för lärare och elever som är homo- eller bisexuella de senaste fem åren? Av de lärare som arbetat på sin skola i minst fem år svarar en tydlig majoritet att skolan antingen blivit mer tolerant eller att ingen skillnad märks jämfört med hur det var för fem år sedan. När det gäller det svarsalternativ som fått flest kryss, att ingen skillnad märks, är det relevant att titta tillbaka på svarsfördelningen i diagrammen 2 och 3. Där gavs en generellt positiv bild av klimatet. 17 procent svarar att de inte vet om skolan där de arbetar har blivit en mer tolerant arbetsplats för lärare och elever som är homo- eller bisexuella de senaste fem åren. Det kan bero på att man inte haft någon konkret anledning, varken positiv eller negativ, att tänka i dessa termer. Det behöver alltså inte nödvändigtvis tolkas negativt att man svarat Vet ej på denna fråga. 16

Tror du att de svarsalternativ du nyss angett i anslutning till frågorna om lärare som är homo- eller bisexuella skulle se annorlunda ut om frågorna istället gällt lärare som är transperson? Diagram 7. I diagrammet ovan framgår tydligt att toleransen svänger om man jämför de skattade attityderna i fråga om lärare som är homo- eller bisexuella med lärare som är transperson. Endast drygt var fjärde lärare svarar att de föregående svarsalternativen inte skulle variera om frågan gällt en lärare som är transperson. 40 procent svarar istället att svarsalternativen skulle färgas av mindre tolerans om det gällt lärare som är transperson. Det går också att utläsa att osäkerheten är mycket större, än när frågorna handlade om homo- eller bisexualitet. 34 procent av de svarande lärarna uppger att de inte kan ta ställning till eventuella skillnader i svarsalternativ. 17

Diagram 8. Tror du att de svarsalternativ du nyss angett i anslutning till frågorna om elever som är homo- eller bisexuella skulle se annorlunda ut om frågorna i stället gällt elever som är transperson? Samma fråga ställdes gällande elever. Det som är iögonfallande med diagrammet ovan är skillnaderna jämfört med det förra som illustrerade svaren gällande lärare som är transperson. Bland lärarna tycks det upplevas som något mindre känsligt om en elev är transperson än om en lärarkollega är det. Fortfarande anger en stor andel, var tredje lärare, att de inte vet om det skulle upplevas som en skillnad om frågorna gällt elever som transpersoner kontra homo- eller bisexuella. 18

Hur känner du som lärare att hantera den här typen av värdegrundsfrågor, alltså sexuella minoriteter, gentemot eleverna? Diagram 9. Det är uppenbarligen få lärare i denna undersökning som för egen del upplever generella problem att hantera värdegrundsfrågor som är kopplade till sexuella minoriteter (och identiteter). 70 procent känner sig helt trygga i att hantera denna typ av frågor, medan drygt var fjärde lärare känner att man skulle behöva mer kunskap. Den lilla andel lärare som angivit att de upplever generella problem har fått möjligheten att svara i ett öppet svarsalternativ om vad det handlar om. Två problem identifieras huvudsakligen bland de 25 öppna svaren, nämligen föräldrarnas åsikter i frågan samt särskilda problem i just dessa frågor när det gäller elever med invandrarbakgrund. 19

Diagram 10. Upplever du att arbetsorganisationen på din skola skulle klara av att hantera konflikter/trakasserier som uppkommit på grund av att någon lärare eller elev tillhör HBTQ-gruppen? Frågan om hur skolor hanterar eventuella konflikter och trakasserier som har sitt ursprung i sexuell läggning/identitet visar på en tudelad bild. Drygt hälften av lärarna, 54 procent, svarar att de vet att det finns sätt för skolan att hanterar dessa frågor. Resten svarar antingen att skolan inte kan hantera dessa frågor, att de inte vet eller att det endast fungerar i förhållande till elevärenden. I det här fallet är det allvarligt att lärare över huvud taget svarar att de inte vet om skolan kan hantera konflikter eller trakasserier av det här slaget. Det framgår att cirka hälften av de svarande lärarna på ett eller annat sätt ser brister i hur skolan fungerar, vilket måste betecknas som mycket allvarligt. Inga skillnader syns i korskörningarna vad gäller vilken typ av ort lärarna arbetar på. 20

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 2013-07