Budgetunderlag för trafiknämnden 2015 och planåren

1(2) Verksamhetsstyrning och Ekonomi Handläggare Håkan Nilsson 08-686 1594 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-04 Version Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 19 Diarienummer TN 2014-0013 Infosäk. klass K1 (Öppen) Budgetunderlag för trafiknämnden 2015 och planåren 2016-2017 Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande den 4 september 2014 inkl. bilagor. Bilagt återfinns budgetunderlag för verksamhetsåret 2015 för trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna samt investeringsplan 2015-2019. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att att att godkänna budgetunderlaget för år 2015 avseende trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna; godkänna förslaget till investeringsplan 2015-2019 för trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna; till landstingsfullmäktige överlämna föreliggande förslag; samt förklara paragrafen omedelbart justerad Förvaltningens förslag och motivering Trafikförvaltningen redovisar ett nollresultat för budgetåret 2015 samt planåren. Inom köpt trafik ingår för 2015 ett ännu ofinaniserat resursbehov. Förslag till omprioriteringar i budgeten har tagits fram för att motsvara effektiviseringen. Det är möjligt att finansiera resursbehovet antingen med ökade anslag, höjd taxa eller kostnadseffektivisering.

2(2) Verksamhetsstyrning och Ekonomi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-04 Version Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Trafikförvaltningen har i budgetarbetet följt SLLs beslutade investeringsstrategi där beslutade objekt eller objekt som avses beslutas skall redovisas. Omfattningen av dessa objekt följer de av LF beslutade budgetramar på 6 404 mkr för 2015. För att inte överskrida planårets budgetram för 2015, krävs att ambitionen sänks i pågående projekt och att överväga förändringar eller senareläggning av beslutade projekt. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Budgetdokumentet i sig beskriver de ansträngningar som trafikförvaltningen ämnar göra inom miljöområdet under budgetperioden. Vissa miljöområden har även målsatts. Anders Lindström Förvaltningschef Håkan Nilsson CFO

BUDGETUNDERLAG BILAGA 1 LS 1403-0399 TN 2014-0013 Trafiknämnden Budgetunderlag 2015 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp

Fel! Hittar inte referenskälla. 2 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Styrning... 4 2.1 Verksamhetsfakta... 4 2.2 Styrning inom nämnd/styrelse... 5 2.3 Mål och uppdrag... 6 2.3.1 Mål... 7 2.3.2 Uppdrag... 7 2.4 Omvärld... 8 3. Verksamhet... 9 3.1 Planerad verksamhet... 9 3.1.1 Kollektivtrafik på land... 10 3.1.2 Kollektivtrafik för resenärer med funktionsnedsättning... 10 3.1.3 Kollektivtrafik på vatten... 10 3.2 Verksamhetsförändringar... 10 4. Miljö... 15 5. Socialt ansvarstagande... 16 5.1.1 Likvärdig behandling av alla invånare... 16 5.1.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning... 17 6. Säkra processer... 18 6.1.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt... 18 7. Nämnd/styrelse som arbetsgivare... 19 7.1 Målområden... 19 7.2 Kompetensförsörjning och utbildning... 20 7.3 Jämställdhet och mångfald Likvärdiga villkor och möjligheter... 20 7.4 Chef och ledarskap... 20 7.5 Hälsofrämjande arbetsmiljö... 20 8. Ekonomi... 21 8.1 Ekonomiskt utgångsläge... 21 8.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin... 22 8.3 Antaganden i budgetunderlaget... 23

Fel! Hittar inte referenskälla. 3 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 8.4 Resultatbudget... 25 8.4.1 Intäkter... 25 8.4.2 Kostnader... 27 8.5 Balansbudget... 31 8.6 Investeringar... 31 8.6.1 Investeringsutrymme och medelsbehov 2015-2019... 32 8.6.2 Justering av investeringar inom förslag till investeringsplan enligt tabell ovan... 35 8.6.3 Pågående specificerade objekt med beslut om genomförande.. 35 8.6.4 Nya specificerade objekt utan beslut om genomförande... 46 8.7 Nya objekt utanför investeringsplanen... 54 8.7.1 Ospecificerade objekt... 55 8.7.2 Prioriteringsmodellen... 55 9. Möjligheter och risker... 57 10. Övrigt...59

Fel! Hittar inte referenskälla. 4 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 1. Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Budgeterat resultat för 2015 för trafiknämndens verksamhetsområden är 0 mkr. Ingen taxeförändring är budgeterad för perioden. Resandeökningen i budget kommer eventuellt att justeras ner. Omfattande åtstramningsprogram krävs för att nå en budget i balans. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till 6 404 mkr i enlighet med beslutad budgetram för planåret 2015. För att inte överstiga investeringsbudgeten krävs att ambitionsnivån sänks i ett antal projekt. 2. Styrning 2.1 Verksamhetsfakta Landstinget har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. I trafikförvaltningens uppdrag ligger att bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom SLkoncernen, Waxholms Ångfartygs AB, färdtjänstverksamheten samt Mälardalstrafiken. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. Trafikförvaltningen bär även ansvaret för stora delar av infrastrukturen i kollektivtrafiken. All trafik körs av företag som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt samarbete med de företag som trafikförvaltningen sluter avtal med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera, beställa och följa upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden.

Fel! Hittar inte referenskälla. 5 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 2.2 Styrning inom nämnd/styrelse Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar samt tillstånd för den verksamhet trafikförvaltningen bedriver. Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom olika övergripande styrdokument såsom direktiv, SLL:s policyer, Trafikförsörjningsprogram, SLL:s investeringsstrategi och budget. Styrning inom trafikförvaltningen grundar sig på en god riskhantering från nämnd och styrelse. Trafikförvaltningens strategier inriktas på att samhällets resurser ska användas så effektivt som möjligt. När olika ambitioner uttrycks i strategierna är det således underförstått att de ska förverkligas på ett kostnadseffektivt sätt och att en avvägning alltid måste ske i förhållande till ekonomiska och andra resurser som står till förfogande vid varje tillfälle. Arbetet inom förvaltningen sker enligt fastställda riktlinjer. Ett exempel är den aktiva arbetsmetodiken i investeringsprojekten som följer de fastställda stegen i Projekthandboken. De långsiktiga målen för kollektivtrafiken i Stockholms län sätts i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Där anges den färdriktning som krävs för att visionen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet om Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion ska kunna förverkligas. Genomförandeplanen beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken på 10 års sikt med avvägningar av olika behov för att åstadkomma en utveckling av kollektivtrafiken som är verksamhetsmässigt och ekonomiskt i balans. Den strategiska kartan innehåller vision och mål för kollektivtrafiken inom trafiknämndens ansvarsområde. I den beskrivs även verksamhetsidé, gemensamma värderingar och utvecklingsmål för verksamheten.

Fel! Hittar inte referenskälla. 6 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Kortsiktigt formuleras måltal för verksamheten i en verksamhetsplan. I verksamhetsplanen beskrivs vilka uppdrag som ska utföras för att målen ska uppnås. De ekonomiska ramarna för verksamheten sätts i och med budgetarbetet. 2.3 Mål och uppdrag Vision Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Trafiknämnden har anslutit sig till visionen i RUFS 2010: Stockholmsregionen ska år 2030 vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Visionen innebär att genom utvecklandet av en attraktiv kollektivtrafik ges ett väsentligt bidrag till Stockholmsregionens tillväxt och konkurrenskraft. Visionen är densamma som i det regionala trafikförsörjningsprogrammet.

Fel! Hittar inte referenskälla. 7 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 2.3.1 Mål Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 EKONOMI I BALANS God ekonomisk hushållning Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet 2 mkr 0 mkr O mkr Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 FÖRBÄTTRAD TILLFÖRLITLIGHET I KOLLEKTIVTRAFIKEN Attraktiva resor Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna 37 %* 37,5 % 37,5 % Bibehållen andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik 79 % 79 % 79 % Bibehållen andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik 87 % 90 % 90 % Bibehållen andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten 91 % 91 % 91 % Tillgänglighet Andel bussar med tillgängligt insteg 100 % 100 % 100 % Andel spårfordon med tillgängligt insteg 83 % 80 % 83 % Effektiva resor Andel förnybar energi i kollektivtrafiken 92 % 86 % 86 % Kostnad per personkilometer 3,00 kr 3,08 kr 3,22 kr *) 2013 års utfall avser ett vägt utfall för 2011-2013 Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 ATTRAKTIV OCH KONKURRENSKRAFTIG ARBETSGIVARE Stolta medarbetare AKA index: Uppföljning av SLL:s Personalpolicy i medarbetarenkäten bestående av: aktivt ansvarstagande, kund och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhetsindex, hälso och stressindex samt motivationsindex. Skala 1 100 Chef och ledarskap Ledningsindex: Ledningsindex på landstingsövergripande nivå från medarbetarenkäten. Skala 1 100 75 76 76 73 74 75 2.3.2 Uppdrag Nedan redovisas de uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2014 och som påverkar budgetunderlag 2015. - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till inriktningsbeslut avseende Tunnelbana till Nacka (uppdrag går till FUT)

Fel! Hittar inte referenskälla. 8 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Färdtjänstsystem - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Fordonsdator Buss-PC - att uppdra åt trafiknämnden att utreda alternativa finansierings-, lokaliserings- och samarbetsformer med externa parter avseende depåer - att uppdra åt trafiknämnden att tidigarelägga Tvärbanans förlängning till Kista så att byggstart kan ske senast 2016 - att uppdra åt trafiknämnden att tidigarelägga Tvärbanans förlängning till Sickla station så att byggstart kan ske 2014 Följande uppdrag fastställdes vid landstingsfullmäktige 10 juni 2014: - att uppdra åt trafiknämnden att i budgeten från och med budgetår 2017 beakta ett årligt planerat underskott om upp till 60 miljoner kronor motsvarande landstingets andel i Mälardalstrafikens förväntade underskott - att via landstingsbidrag till trafiknämnden täcka det planerade underskottet om 60 miljoner kronor enligt närmast föregående attsats - att uppdra åt trafiknämnden och landstingsstyrelsen att i budget 2015-2017 inarbeta bidraget till Mälardalstrafik MÄLAB AB i trafiknämndens budget 2.4 Omvärld Förutsättningarna för kollektivtrafiken påverkas av den förväntade snabba tillväxten av befolkning och verksamheter i regionen. Under den närmsta tio års perioden beräknas antalet invånare i länet öka från 2,2 miljoner till 2,5 miljoner. Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på trafiksystemet. Redan nu är det trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik.

Fel! Hittar inte referenskälla. 9 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Faktorer som har betydelse för resandeutvecklingen är bland annat befolkningstillväxt, sysselsättningsgrad, bensinpris, trängselskatter och andra ekonomiska styrmedel samt parkeringsavgifter och tillgång till parkering. Allmänna samhällstrender kan också påverka resandet, såsom ökad hälso- och miljömedvetenhet som gjort att cyklingen ökat kraftigt de senaste åren. Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. SL:s trafikandel (avser resor som startar i länet) uppgår till 37 procent jämfört med 15 procent för riket totalt av de motoriserade resorna. Från den 1 januari 2012 öppnades marknaden så att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska delar av marknaden får etablera kommersiell kollektivtrafik. 3. Verksamhet 3.1 Planerad verksamhet Verksamhetsidé Trafikförvaltningen ska utifrån landstingets krav och intressenters förväntningar, föreslå och genomföra regionala kollektivtrafiklösningar som underlättar arbetspendling och förenklar vardagen för alla i Stockholmsregionen. Verksamhetsidén beskriver trafikförvaltningens grundläggande uppdrag och anger syftet med, och inriktningen för verksamheten. Närmare om verksamhet: TN För Stockholmsregionen är det en stor utmaning och en avgörande framtidsfråga att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet. Belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar och det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, vilket kommer att innebära ökade kostnader för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken står inför betydande investeringar i spårvägar, fordon, trygghetsskapande åtgärder, miljö- och tillgänglighetsanpassningar. Det utökade lånebehov som dessa satsningar medför gör att de finansiella kostnaderna kommer att öka.

Fel! Hittar inte referenskälla. 10 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 3.1.1 Kollektivtrafik på land Inom trafiknämnden drivs den allmänna kollektivtrafiken på land genom trafikförvaltningen och AB Storstockholms Lokaltrafik. De ansvarar för trafikens infrastruktur, dess drift och underhåll, ny- och ersättningsinvesteringar samt för utveckling och marknadsföring av kollektivtrafiken i Stockholms län. 3.1.2 Kollektivtrafik för resenärer med funktionsnedsättning Färdtjänstverksamheten inom trafikförvaltningen ansvarar för färdtjänstresor och närtrafik samt sjuk- och tjänsteresor. Resorna utförs av upphandlade taxi-, buss- och specialfordonsföretag. Handläggning av myndighetsbeslut rörande tillståndsprövning och tilldelning av färdtjänstresor sköts inom trafikförvaltningen på delegation av trafiknämndens färdtjänstutskott. 3.1.3 Kollektivtrafik på vatten Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) ansvarar för skärgårds- och hamntrafik samt godstrafik i skärgården inom Stockholms läns landsting. Bolaget ansvarar för upphandling, trafikplanering, trafikledning, taxe- och kortadministration, information och marknadsföring samt övrig kundservice. Waxholmsbolaget försäkrar och har det långsiktiga underhållsansvaret för egna fartyg. 3.2 Verksamhetsförändringar Tunnelbana För Gröna linjen planeras upprustning och modernisering av Hässelbygrenen. För Röda linjen planeras förändringar i huvudsak ske genom programmet för linjens uppgradering i form av nya vagnar, tätare trafik, ett nytt signalsystem samt en ny depå i Norsborg. Åtgärder som behöver eller kan behöva vidtas för tunnelbanan i stort under perioden är bullerreducering, förbättrad tillgänglighet samt säkerhet i form av brandsäkerhet på stationer under mark samt plattformsdörrar och spårbeträdandelarm. Även flera bytespunkter kan komma att genomgå förändringar. Ökad trängsel under rusningstrafik innebär utmaningar för tunnelbanetrafiken då anläggningens kapacitet i stort sett är fullt utnyttjad under morgon- och eftermiddagstrafiken. Exempel på åtgärder som ska provas är tydligare trafikinformation som upplyser om avgångar med lägre belastning i eller i nära anslutning till rusningstopparna och eventuellt en breddning av rusningstrafiken genom ytterligare utökning av trafikutbudet i rusningstrafik på Röd och Grön linje.

Fel! Hittar inte referenskälla. 11 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Pendeltåg Arbetet med införande och övertagande av Citybanans två nya stationer år 2017 pågår för närvarande. Vilken effekt övertagandet har på resurser och ekonomi är inte klart. Den utökade spårkapaciteten innebär att pendeltågstrafikeringen kan utökas, vilket kräver nyinvesteringar i både fordon och depåer. Under större delen av 2015 kommer ett stort fokus att ligga på att föra över pendeltågstrafiken i ett nytt trafikavtal med start halvårsskiftet 2016. Alternativt kvarstår i dag gällande tågoperatör och då kommer fokus att ligga på att justera avtalsrelationer i förhållande till det nya trafikavtal som kommer att ta vid under 2016. Inför 2015 införs ett nytt avtal för ersättningstrafik vid stora trafikstörningar, vilket förbättrar informationen till resenärerna samtidigt som det halverar de fasta kostnaderna. Trafikverket kommer att återta ansvaret för trafikinformation på skyltar och stationsutrop. Detta kommer att leda till förändrade rutiner för både trafikförvaltningen och tågoperatören. Under 2014 upphandlades hyra av en depå i Nord till de nya pendeltågen X60B som ska trafikera pendeltågsnätet då Citybanan tas i drift. Under 2014 förvärvades Älvsjödepån. En förstudie kommer att genomföras för att klargöra vilka ersättningsinvesteringar som kan komma att behövas på Älvsjödepån. Baserat på hur förhandlingarna med staten utvecklas rörande ägarskap av pendeltågsstationer kan också behovet av ersättningsinvesteringar på vissa stationer komma att ses över under 2015. Lokalbanor Program Tvärbana Norr har driftsatts. Under 2015 planeras den befintliga delen av Tvärbanan stängas av för installation av nytt signalsystem. Hösten 2015 planeras trafiken på den sammankopplade nya Tvärbanan att tas i drift. Tvärbanan förlängs från Sickla udde till Sickla station med byggstart 2015. Tvärbana Norr Kistagrenen avser nybyggnation av spårväg och är en förbindelse på tvären i regionen som ger kortare restider till boende, arbetsplatser och andra viktiga resmål.

Fel! Hittar inte referenskälla. 12 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Ett program om Roslagsbanans kapacitetsförstärkning består av utbyggnad av dubbelspår, nya depåer, nya fordon, tillgänglighetsanpassningar och bullerreducerande åtgärder. Programmet för Spårväg City består av tillgänglighetsåtgärder för Djurgårdslinjen, förbättringar av befintliga spår på Lidingöbanan, spårutbyggnad, nya fordon och depåer samt tillhörande trafikavtal. Lidingöbanan är avstängd för upprustning fram till planerad trafikstart med nya A36-fordon under 2015. Programfas för Spårväg Syd pågår. Spårväg syd länkar samman de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Skärholmen-Kungens kurva. Slussen-programmet inkluderar upprustning av Saltsjöbanan, vilken omfattar Bana/El/Signal, buller, tillgänglighet samt trimningsåtgärder för ökad kapacitet. Ombyggnaden av Slussenområdet kommer innebära att tågtrafiken från Henriksdal in till Slussen kommer att stängas av till preliminärt 2019. Ersättningstrafik med buss utreds inom ramen för Slussen-programmet. Buss Nya avtal för innerstadstrafiken och Lidingö träder i kraft i augusti 2014. De nya avtalen innebär förändrade krav då det är 50 procent VBP-avtal, vilket innebär att entreprenören till stor del får betalt per verifierad betalande påstigande (VBP). Avtalen ger trafikentreprenören större frihet gällande bussflotta, trafikplanering och lokal marknadsföring och kommer att medföra en uppfräschning av bussflottan, där även hybridbussar kommer att ingå samt ett nytt linjenät som införs 2015. Upphandling av trafik i Tyresö, Handen och Nynäshamn pågår med planerad avtalsstart 2015. I innerstaden och på Lidingö är Frihamnen den depå som både trafikförsörjer Lidingö och fyller funktionen som biogasdepå. Bygglovet gäller till 2016 och för trafikförsörjningen behöver bygglovet förlängas alternativt att en ersättningsdepå hittas i närområdet eller på Lidingö. Depå Tomteboda kommer att ersätta Hornsberg och Fredriksdal kommer att ersätta Söderhallen under planåren. Även Charlottendal tas i drift på Värmdö, som används för trafikförsörjningen på Nacka/Värmdö. Slussen som knutpunkt har nått en kritisk gräns för busstrafiken. En kapacitetsökning genom en provisorisk terminal inom den närmaste

Fel! Hittar inte referenskälla. 13 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 framtiden är viktig för busstrafiken som annars kan fördyras genom att alternativa slutstationer tillämpas.

Fel! Hittar inte referenskälla. 14 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Färdtjänst Den demografiska utvecklingen med fler äldre har påverkat färdtjänstens kostnader. Bland annat har trafikförvaltningen arbetat med att tillgänglighetanpassa den allmänna kollektivtrafiken. Genom att öka kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning kan behovet av färdtjänst minska. Resecoachning som startades 2012 och planeras fortsätta är ett led i detta arbete. Möjligheter till nya trafiklösningar inom färdtjänst och anropsstyrd närtrafik ska undersökas. Närtrafiken ska fortsatt riktas mot att vara en anropstyrd trafikform där så är funktionellt. För att tillståndsgivningen ska ligga i linje med den allt mer tillgänglighetsanpassade kollektivtrafiken ska möjligheterna att skapa mer individualiserade färdtjänsttillstånd ses över. Särskild vikt ska också fästas vid hur färdtjänsten kan erbjuda ett friare resande för de resenärer som inte har möjlighet att använda annat färdmedel än färdtjänst. De olika trafikavtalen för färdtjänstverksamheten om trafikutförande, fordon och beställningscentraler är funktionsupphandlade. Avtalet om taxitransporter löper ut 2014 och har förlängts med två år. Avtalet om rullstolstaxitransporter är förlängt och löper ut 2015. De nya upphandlingarna ska förberedas under 2014-15. Sjötrafiken Förberedelser för ett fullskaligt prov med en nord-sydlig tvärförbindelse i skärgården pågår. Försöket antas öka antalet resenärer och möjligheter för näringsidkare att bedriva affärsverksamhet. Arbete med att forma förfrågningsunderlag för upphandling av operativa funktioner för sjötrafik pågår och upphandling ska ske 2014 med planerad avtalsstart 2015. Upphandlingen är i ett led i arbetet med att renodla beställarfunktionen inom Sjötrafikenheten som förvaltar WÅAB. Under 2014 och 2015 pågår utfasning av det gamla biljettsystemet och lansering av det nya biljettsystemet SL Access i skärgårdstrafiken. Inför högsäsongen 2015 ska samtliga produkter och funktionalitet finnas i SL Access. En förstudie inför nya trafikaffärer för Stockholms skärgård (E29) påbörjades tidigt 2014 och har pågått till september 2014. Beslut om att godkänna förstudien samt beslut om allmän trafikplikt sker tidigast i trafiknämnden september 2014. Därefter förväntas trafiknämnden i ett separat ärende fatta anskaffningsbeslut, vilket markerar formell start av upphandling. Förutsatt erforderliga beslut fattas i tid av nämnden så kommer en upphandling att genomföras under 2014/2015. Trafikstart för

Fel! Hittar inte referenskälla. 15 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 nya trafikaffärer för Stockholms skärgård sker som tidigast april 2016 enligt preliminär tidsplan. En behovsanalys är genomförd avseende pendelbåtstrafik i Mälaren. Efter genomförd förstudie kan beslut om allmän trafikplikt fattas och upphandling påbörjas. Ny pendelbåtstrafik medför anskaffande av 6-7 nya pendelbåtar från och med 2016. 4. Miljö Trafikförvaltningen kommer att arbeta vidare med målen i det miljöpolitiska handlingsprogrammet Miljöutmaning 2016 samt de miljörelaterade mål som finns i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Det handlar primärt om fortsatt arbete med att öka inslaget av förnybart drivmedel i trafiken, effektivisera användningen av energi och resurser, minska användningen av avvecklings-/utfasningsämnen samt minska trafikens störningar i form av buller och utsläpp av luftföroreningar. Arbetet omfattar bland annat framtagande av styrdokument, såsom riktlinjer, underlag till utvecklingsplaner, utredningar, tester och projekt samt genomförande av mätningar (buller och partiklar). Ett antaget miljömål är att minst 75 procent av bussarna i SL:s trafik ska drivas med förnybara drivmedel år 2016. Avtalskraven i alla nya trafikavtal utformas så att operatörernas nyanskaffningar av fordon bidrar till måluppfyllelse samt möjliggör eventuella framtida ambitionshöjningar från landstingets sida. Möjligheten att gradvis elektrifiera delar av busstrafiken kommer att utredas och i ett samarbetsprojekt med Volvo, Vattenfall och Keolis ska laddhybridbussar testas i innerstadstrafik. Även Färdtjänstens kommande upphandling ska innehålla krav på energieffektiviseringar och ökad användning av förnybara drivmedel. När det gäller WÅAB:s tonnage och pendelbåtar har det hittills varit svårt att byta ut fossil diesel av såväl tekniska skäl som skatteskäl. Dock öppnar det sig nu nya möjligheter i och med att så kallat hydrotreated vegetable oils (HVO) sannolikt blir mer skattemässigt jämställd med konventionell diesel/marindiesel. En av trafikförvaltningens allra viktigaste miljöfrågor är buller. Trafikförvaltningen har under 2014 tagit fram en riktlinje för buller och vibrationer. Riktlinjen ersätter de bullerpolicydokument som använts tidigare och ger handgripliga råd om hur förvaltningen ska arbeta för att nå bullermålet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet senast år 2030. Den nya riktlinjen behöver dock kompletteras med ett avsnitt om

Fel! Hittar inte referenskälla. 16 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 sjötrafikens buller samt anpassas till eventuella nya/uppdaterade bestämmelser från nationella myndigheter. Med stor sannolikhet behöver förvaltningen ändå ha god beredskap för att hantera den alltmer skarpare hållningen från lokala miljömyndigheter och miljödomstolar. En ny stor bullerkartläggning planeras och arbetet med att åtgärda bullerstörningar från berörda delar av trafikförvaltningens spårtrafik ska fortsätta enligt kommande utvecklingsplaner. Ett gott underhåll av fordon och infrastruktur är en grundläggande komponent i trafikförvaltningens arbete med att minska bullernivåerna och med detta syfte deltar förvaltningen 2014-2016 i ett EU-finansierat projekt, Quiet Track. Varje trafikslag ska också upprätta underhållsplaner för de bullerskydd som installeras utefter banorna. 5. Socialt ansvarstagande Trafikförvaltningens arbete avseende socialt ansvar styrs av FN-initiativet Global Compacts 10 principer, regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, trafikförvaltningens strategi för hållbar utveckling och riktlinjer om tillgänglighet, barnens rättigheter och jämställdhet i kollektivtrafiken. Under 2015 kommer en riktlinje för social hållbarhet att fastställas med krav om bland annat mänskliga rättigheter, trygghet och folkhälsa. Den kommer att vägleda trafikförvaltningens tjänstemän och leverantörer i arbetet med att nå målet om en attraktiv kollektivtrafik för alla. 5.1.1 Likvärdig behandling av alla invånare Jämlikhet och jämställdhet I samtliga kvantitativa marknadsundersökningar som trafikförvaltningen genomför finns kön med som en bakgrundsvariabel vilket innebär att det är möjligt att redovisa könsuppdelad statistik. Bland annat genomför trafikförvaltningen varje månad ombordundersökningen Upplevd kvalitet där drygt 8 000 resenärer tillfrågas om nöjdhet med resa, resfrekvens samt upplevd trygghet. Statistiken redovisas varje tertial med en uppdelning på kön. Även i kvalitativa kundundersökningar, fokusgrupper och analyser ingår ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Exempelvis arbetar trafikförvaltningen med att öka representationen i medborgardialoger, det vill säga att få en jämn spridning av deltagande avseende socioekonomisk status, kön, ålder, etnicitet etc. Under 2015 ska trafikförvaltningen systematiskt arbeta för att få verksamheten jämställdhetsintegrerad enligt Jämställdhetsintegrering strategi för Stockholms län 2014-2018 (Länsstyrelsen Stockholm) och CEMR-deklarationen.

Fel! Hittar inte referenskälla. 17 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Trafikförvaltningens styrdokument, mål och strategier inom folkhälsoområdet Trafikförvaltningens arbete för att bidra till folkhälsa i länet bedrivs genom ett integrerat arbete inom flera utvecklingsområden och är inordnat i de övergripande styrdokumenten Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, Strategi för Hållbar utveckling och Trafikstrategin. Trafikförvaltning följer upp inom respektive utvecklingsområde som berör folkhälsa och redovisar detta i varje års hållbarhetsredovisning. Exempel på målområden inom folkhälsoområdet: - Utveckla förutsättningarna för att kollektivtrafiken ska vara en plats där människor känner sig trygga. - Ställa de krav som upphandlingsreglerna medger på goda arbetsförhållanden hos SLL:s entreprenörer. - Minimera tobaksreklam och exponering av tobaksprodukter i lokaler för landstingsfinansierad verksamhet. - Stärka samverkan mellan trafik- och samhällsplanering, miljö och hälsa i länet. Nationella minoriteter och minoritetsspråk Arbetet har inletts inom ramen för det övergripande kommunikationssamarbetet inom SLL. En gemensam plan är under framtagande där aktiviteter kommer att definieras för de olika förvaltningarna. Primär kanal är sll.se. 5.1.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att den upphandlade trafiken ska vara fullt tillgänglighetsanpassad utan undantag enligt det Regionala trafikförsörjningsprogrammet är grunden för tillgänglighetsarbetet på trafikförvaltningen. Den nya versionen av RiTill (Riktlinjer tillgänglighet för barn, äldre och resenärer med funktionsnedsättning) som numera även inkluderar avsnitt om sjötrafik, säkerhet och kommunikativ tillgänglighet, beslutas hösten 2014. Uppföljning av avtalskrav och samverkan med organisationer för funktionshinderfrågor och pensionärsorganisationer säkerställer att brister identifieras. Genom regelbunden information till samverkansorganisationerna tar de aktiv del i såväl utveckling av tillgänglig ersättningstrafik som nyupphandling av fordon och terminallösningar. Den obligatoriska bemötande/insiktsutbildningen för all personal kommer under 2015 att bli del av en ny utbildning om social hållbarhet.

Fel! Hittar inte referenskälla. 18 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 6. Säkra processer 6.1.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt Informationssäkerhet Nya lokala styrdokument för informationssäkerhet är antagna under våren 2014. Dels uppdaterad Lokal policy för informationssäkerhet inom trafikförvaltningen som antogs av trafiknämnden i februari 2014, dels uppdaterade Riktlinjer för informationssäkerhet inom trafikförvaltningen som antog i juni 2014. En obligatorisk e-utbildning samt fem olika lärarledda utbildningar inom informations- & IT-säkerhetsområdet finns på plats. Processer och IT-stöd för systematisk krav- & riskhantering så kallad Compliance Management samt rutiner för IT-säkerhetsgranskningar finns införda och används löpande i verksamheten. Säkerhetsskyddschef och biträdande är utsedda och en formell säkerhetsskyddsorganisation är under uppbyggnad i samråd med SLL:s centrala säkerhetsorganisation. Säkerhet Lokal trafiksäkerhetspolicy enligt SLL:s riktlinjer är implementerad. System för säkerhetsstyrning av trafiksäkerheten finns och gäller såväl internt inom trafikförvaltningen som för berörda entreprenörer. Utbildningar i säkerhetsstyrning har genomförts för berörda. Löpande revisioner av både det inre säkerhetsarbetet och entreprenörernas säkerhetsarbete genomförs enligt årlig revisionsplan. Årliga krisledningsövningar ligger i plan. Integritetsfrågor hanteras via informationssäkerhetsarbetet. Det systematiska brandskyddsarbetet är under översyn och tydligare krav kommer att implementeras inom förvaltningen samt hos entreprenörer och hyresgäster. Riktlinje för utformning av det tekniska brandskyddet är antagen, riktlinjen utgör en del av kraven i det systematiska brandskyddsarbetet. Ett samarbete har initierats mellan organisationen SPES (en anhörigorganisation för självmordsdrabbade och förebyggande av självmord), trafikförvaltningen, psykiatrin inom Stockholms läns landsting och tunnelbaneoperatören MTR. Inom ramen för samarbetet har bland annat checklistor tagits fram till tunnelbananas fältpersonal samt trafikledning och SL:s Trygghetscentral som beskriver hur de ska agera om de misstänker att någon i trafiken går i självmordstankar. Samarbetet fortsätter även under 2014 och 2015 och kommer under 2015 att utökas till att även omfatta pendeltågen som körs på Trafikverkets spår.

Fel! Hittar inte referenskälla. 19 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Under 2015 kommer ett antal olika varianter av så kallad plattformsdörrar att testas på en station i tunnelbanan. Testet är ett led i moderniseringen och automatiseringen av Röda linjen, men erfarenheterna kan även användas för övriga tunnelbanelinjer. 7. Nämnd/styrelse som arbetsgivare 7.1 Målområden Prioriterade målområden inom HR är för 2015: 1 Öka trafikförvaltningens attraktion som arbetsgivare Behålla/utveckla medarbetare Attrahera/rekrytera nya medarbetare Det finns idag en god kunskap om de faktorer som gör trafikförvaltningen till en attraktiv arbetsgivare och vilka områden som behöver utvecklas ytterligare. Styrkor är samhällsbyggande uppdrag, öppet klimat och engagerade medarbetare. Utvecklingsområden är prioritering, målstyrning, ledarskap och kultur. 2015 fortsätter arbetet med att utveckla arbetsgivarvarumärket internt (företagskulturen). 2 Medarbetarutveckling Målet är att behålla trafikförvaltningens goda värde i kompetensindex (75). Vidare ska samtliga medarbetare ha genomfört utvecklingssamtal och överenskommit om en individuell utvecklingsplan. 3 Ledarutveckling Mentorprogram Chef på trafikförvaltningen Nätverksträffar Ledarutvecklingsprogram Ledarskap för Affärsområdesansvariga/ funktionsansvariga Utveckling av ledarskapet i TF under 2015 innehåller en breddning och fördjupning av tidigare insatser, i syfte att stärka ledarskapet inom trafikförvaltningen. 4 Öka chefers och medarbetares kunskap om hälsa Målet 2015 är ett hälsoindex med värdet 73. I den senast genomförda mätningen är värdet 71. Aktiviteter 2015 är workshops för chefer och medarbetare på temat hälsa.

Fel! Hittar inte referenskälla. 20 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 7.2 Kompetensförsörjning och utbildning Fokus i HR-arbetet kommer fortsatt under 2015 vara att bemanna och behålla kvalificerad kompetens i trafikförvaltningen. Med den kompetensintensiva verksamhet som trafikförvaltningen bedriver och med medarbetare som är attraktiva på arbetsmarknaden görs bedömningen att rekryteringstakten fortsatt kommer att vara relativt hög. Extra kraft kommer därför att läggas på att introducera nyanställda medarbetare och på att utveckla samtliga medarbetare för att öka förvaltningens förmåga att behålla kompetens. Ur medarbetarenkäten ägnas särskilt intresse åt index motiverad medarbetare och aktiviteter kring attraktiviteten som arbetsgivare. Dessutom fortsätter utvecklingen av vårt arbetsgivarvarumärke, både internt och externt. Attraktiviteten som arbetsgivare följs upp genom ett attraktiv arbetsgivarindex. 7.3 Jämställdhet och mångfald Likvärdiga villkor och möjligheter En jämställdhetsgrupp driver förvaltningens interna jämställdhetsarbete. Gruppen arbetar även med frågan gentemot leverantörer och entreprenörer. Effekter av jämställdhetsarbetet följs upp genom ett antal nyckeltal i ett så kallat jämställdhetsindex. Genom en årlig lönekartläggning säkerställs att inga osakliga löneskillnader på grund av kön förekommer. Ett mål är att i resultat av medarbetarenkäten 2015, uttrycker medarbetare fortsatt uppfattningen att trafikförvaltningen behandlar alla lika oavsett kön, och att förvaltningen arbetar aktivt för icke diskriminering. 7.4 Chef och ledarskap Trafikförvaltningen ska fortsatt genomföra program och aktiviteter för att utveckla chefer utifrån de gemensamma ledarkriterier som utvecklats i samverkan mellan förvaltningar och bolag. Satsningen omfattar mentorprogram där erfarna chefer inom SLL medverkar som mentorer, ledarskapsprogram som genomförs under en tidsperiod på 8 till 10 månader samt nätverksträffar där chefsgrupper träffas och behandlar olika teman inom ledarskap. 7.5 Hälsofrämjande arbetsmiljö Trafikförvaltningen har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär förebyggande arbete för att säkerställa en god arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds alla anställda en hälsoundersökning vartannat år. Sjukfrånvaron i trafikförvaltningen är låg och uppvisar inga anmärkningsvärda variationer. För att behålla sjukfrånvaron på den nivån genomförs aktiviteter under

Fel! Hittar inte referenskälla. 21 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 samlingsnamnet Hälsospåret. Aktiviteterna syftar till att inspirera till en hälsosam och hållbar livsstil. 8. Ekonomi 8.1 Ekonomiskt utgångsläge Enligt budgetdirektiven från landstinget ska trafikförvaltningen inklusive färdtjänsten, AB SL och WÅAB var för sig och tillsammans redovisa ett nollresultat i budget 2015. Vid bokslutet för 2013 visade trafiknämndens verksamheter ett resultat tillsammans på 2 mkr. Aprilprognosen för 2014 visar på ett nollresultat. Kollektivtrafik på land AB SL hade 2013 ett negativt resultat på 21 mkr. Prognosen tillsammans med trafikförvaltningen visar ett nollresultat i enlighet med budget. För att uppnå en budget i balans för 2015 har förslag till omprioriteringar i budgeten tagits fram för att beslutade satsningar ska kunna inrymmas och den stigande kostnadsutvecklingen hanteras. Det slutliga urvalet av omprioriteringar är ännu inte gjort. De omprioriteringar som lagts in i budgetunderlaget är resultatet av ett arbete inom trafikförvaltningen där områden har identifierats där omprövningar och effektiviseringar kan ske. Exempel är att se över trafikökningar och nattrafik, bättre anpassa busstrafik till resandeunderlag, se över investeringstakt samt även se över den totala trafikeringen. Ett alternativ eller komplement till effektiviseringar är ökade anslag eller höjd taxa. Färdtjänsttrafik Färdtjänsten visade i bokslutet för 2013 ett negativt resultat på 12 mkr. Prognosen för 2014 är ett nollresultat i enlighet med budget. Kollektivtrafik på vatten WÅAB visade i bokslutet för 2013 ett positivt resultat på 21 mkr. Prognosen för 2014 visar ett nollresultat. Biljettintäkterna i WÅAB-trafiken baseras på en genomsnittlig beräkning av resandet under fem år med en resandeökning i skärgårdstrafiken med 2 procent. Detta ger en ökad intäkt med i genomsnitt 1 mkr årligen. I hamntrafiken infördes SL-taxa den 16 juni 2014 vilket innebär att biljettintäkterna minskar med ca 15 mkr från och med år 2015. Detta intäktsbortfall har inarbetats i budgeten.

Fel! Hittar inte referenskälla. 22 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 I budgetunderlaget har inte inarbetats beslutade satsningar avseende dels ett försök med skärgårdstrafik i nord/sydlig riktning och dels införande av användning av miljövänligt bränsle med högre förnybar andel. För att redovisa ett nollresultat och nå en budget i balans där dessa satsningar ingår erfordras ett utökat landstingsbidrag med 26 mkr. 8.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin Nyckelfaktorer som starkt påverkar ekonomin är landstingsbidragets storlek, befolkningsutveckling/resandeutveckling, biljettpris, investeringsnivå, ränteläge och index. Stockholms län har för närvarande en befolkningsökning på 35 000 40 000 invånare per år. Under kommande tioårsperiod förväntas Stockholms län växa med runt 350 000 invånare, vilket innebär såväl krav på trafikförändringar som ett ökat investerings- och utvecklingsbehov samt ökade biljettintäkter. Kapitalkostnaderna kommer fortsätta öka under flera år framöver. Detta beror på den allt större investeringsvolymen. Samtidigt har finansnettot de senaste åren visat ett överskott gentemot budget till följd av historiskt låga räntor. Hela ökningen av landstingsbidraget 2015, jämfört med budget 2014, täcker endast 87 procent av ökningen av kapitalkostnaderna. Trafikavtal och entreprenadkostnader inom trafikförvaltningen är ofta knutna till indexkorgar. Förekommande index såsom arbetskraftsindex, har en högre ökningstakt än inflationen i samhället.

Fel! Hittar inte referenskälla. 23 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 8.3 Antaganden i budgetunderlaget Redovisnings- och budgeteringsprinciper Redovisning av trafiknämndens verksamhet följer de grundläggande redovisningsprinciper som gäller inom Stockholms läns landsting. Samtliga redovisningsprinciper är oförändrade undantaget komponentavskrivning enligt K3. K3 kräver att en anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på dessa komponenter, och varje komponent ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. Effekten av K3 i budgetarbetet, för planerade och pågående investeringar, har varit svåra att uppskatta då det råder osäkerhet kring när respektive anläggningstillgång tas i bruk (på grund av förseningar). Den realiserade effekten för 2014 har dock hittills visat sig ha en relativt låg resultatpåverkan. Från och med 2015 budgetereras förändringar i pensionsskulden i SLkoncernen enligt beräkningsunderlag från pensionsbolaget KPA. Resandeutveckling Resandeutvecklingen i SL-trafiken har ökat över åren. Budgeterade biljettintäkter baserar sig på en resandeökning med i genomsnitt

Fel! Hittar inte referenskälla. 24 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 2,0 procent i jämförelse med aprilprognosen, där hänsyn är tagen till utbudsförändringar, biljettpriser, omvärldsfaktorer såsom befolkning, bensinpris, sysselsättning, inflation med mera. Mot bakgrund av de senaste rapporterna att antal resande varit svagare än förväntat, kommer antagandet om resandeökningen att ses över och eventuellt nedjusteras. Antalet färdtjänstresenärer budgeteras till 70 500, vilket är en anpassning till den rådande trenden med en konstant eller minskande andel av befolkningen som har färdtjänsttillstånd. Antagandet grundar sig på de ansträngningar kommunerna, landstinget och SL gör för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. I skärgårdstrafiken budgeteras en resandeökning under 2015 med 2 procent jämfört med budget 2014. Budgeten beräknas utifrån ett genomsnittligt resande de senaste fem åren. Resandet i hamntrafiken budgeteras oförändrat. Intäkter och kostnader Landstingsbidraget ökar med 3 procent, motsvarande 252 mkr, och uppgår till 8 675 mkr. Biljettintäkterna/resenärsintäkterna baseras på oförändrade priser. Budgeterade löneökningar i samband med den årliga lönerevisionen bedöms uppgå till 2,2 procent för 2015. De samlade personalkostnaderna ökar därutöver jämfört med 2014 till följd av ändrad budgeteringsprincip vad gäller förändringar i pensionsskulden. Trafikavtal i SL-trafiken har budgeterats med en indexuppräkning på totalt 1,5 procent för spårbunden trafik och 2 procent för busstrafik. I indexkorgen ingår AKI med 2,5 procents uppräkning (varav pendel 1,5 procent), drivmedel 2,0 procent, KPI/MPI 1,0 procent, reservdelar 0,5 procent och fordon med 1,0 procents uppräkning. Index för taxi- och rullstolstaxitransporter beräknas öka med i genomsnitt 2,5 procent. Indexreglering av gällande trafikavtal i sjötrafiken uppgår i genomsnitt till 3,5 procent. Kapitalkostnaderna ökar med 289 mkr eller drygt 10 procent varav avskrivningskostnadernas ökning uppgår till 265 mkr. Finansieringskostnaderna inom SL-koncernen är beräknade efter en bedömd genomsnittlig budgeterad ränta uppgående till 2,4 procent. Kostnadsutvecklingen i övrigt följer inflationen.

Fel! Hittar inte referenskälla. 25 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 8.4 Resultatbudget Resultaträkning Trafiknämnden Mkr Budget 2015 (förslag) Budget 2014 (slutlig) Bokslut 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 Landstingsbidrag 8 675 8 423 7 913 3,0% 9,6% Biljettintäkter 7 180 7 133 6 696 0,7% 7,2% Uthyrning fordon 1 453 1 359 1 365 6,9% 6,4% Uthyrning lokaler 693 648 598 6,9% 15,9% Reklam 234 234 233 0,0% 0,4% Övriga intäkter 1 057 987 1 177 7,1% 10,2% S:a Verksamhetens intäkter 19 292 18 784 17 982 2,7% 7,3% Varav internt SLL #DIVISION/0! #DIVISION/0! Personalkostnader 543 516 487 5,2% 11,5% Köpt landtrafik (SL) 11 449 11 416 10 949 0,3% 4,6% Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor (Ftjv) 1 260 1 208 1 199 4,3% 5,1% Köpt sjötrafik (WÅAB) 258 244 210 5,7% 22,9% Drift och underhåll 1 838 1 829 1 555 0,5% 18,2% Övriga kostnader 889 805 914 10,4% 2,7% S:a Verksamhetens kostnader 16 236 16 018 15 314 1,4% 6,0% Varav internt SLL #DIVISION/0! #DIVISION/0! Avskrivningar 2 282 2 017 2 010 13,1% 13,5% Finansnetto 774 750 656 3,2% 18,0% Årets Resultat 0 0 2 #DIVISION/0! 8.4.1 Intäkter Budgeterade intäkter uppgår till 19 292 mkr år 2015 jämfört med en budget 2014 på 18 784 mkr, en ökning med knappt 3 procent. Landstingsbidrag Landstingsbidraget ökar med 3 procent, motsvarande 252 mkr, och uppgår till 8 675 mkr. Biljettintäkter Biljettintäkterna budgeteras till 7 180 mkr vilket är en marginell ökning med 47 mkr eller 0,7 procent jämfört med budget 2014. Att inte ökningen blir större beror på att utfallet i år bedöms understiga helårsbudgeten med cirka 100 mkr. SL-trafiken Resandet i SL-trafiken bedöms öka i linje med befolkningsökningen i regionen, antal sysselsatta i länet, förändringar i antalet utbudskilometer samt av ekonomiska faktorer. Intäkterna bedöms även påverkas av satsningar på att öka resandet samt av det fortsatta arbetet för att motverka

Fel! Hittar inte referenskälla. 26 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 fusk och svinn. Biljettintäkterna budgeteras öka till 6 935 mkr för 2015, vilket är en ökning med 7,6 procent jämfört med utfallet 2013. Ökningen jämfört med 2013 härrör sig från att intäkter från reskassan redovisades enligt annan princip än intäkter från den tidigare förköpsremsan. Detta skapade en negativ engångseffekt i intäkterna under 2013. Ökningen är marginellt högre i jämförelse med budget för 2014 då utfallet i år bedöms understiga helårsbudgeten med cirka 100 mkr huvudsakligen till följd av en lägre resandeökning (volym) samt ökad försäljning av studentbiljetter och biljetter till reducerat pris (pris). Färdtjänsttrafik Intäkter avseende resenärsavgifter inom färdtjänstverksamheten beräknas till 184 mkr och är oförändrade jämfört med budget 2014. Resetilldelningen förutsätts vara oförändrat 198 resor per år för resenärer som inte har tillstånd att resa efter behov. Budgeterad resevolym minskar något. Vissa omfördelningar från taxi till rullstolstaxi görs. Jämfört med 2013 års utfall har resenärsintäkterna ökat liksom resevolymen. Sjötrafik Biljettintäkterna i sjötrafiken beräknas till 94 mkr, en minskning med 13 mkr jämfört med budget 2014. Minskningen beror på införande av SL-taxa i hamntrafiken från och med den 16 juni 2014. Biljettintäkterna i skärgårdstrafiken baseras på en genomsnittlig beräkning av resandet under fem år med en resandeökning om 2 procent. För 2014 budgeterades en intäktsminskning med 2 mkr med anledning av ett försök med halverad taxa perioden januari-mars. För 2015 planeras biljettintäkterna i skärgårdstrafiken att återgå till normal nivå. För hamntrafiken baseras biljettintäkterna på en genomsnittlig beräkning av resandet under tre år. Den beräknade intäkten har justerats med effekten av den nya taxan. Övrigt Uthyrning av lokaler budgeteras till 693 mkr, vilket är en ökning med knappt 7 procent motsvarande 45 mkr jämfört med budget för 2014. Detta förklaras bland annat av indexuppräkning i hyresavtal och depåuthyrning, Ulvsundadepån (helårseffekt), Alkärrsdepån samt AGA-depån. Reklamintäkterna budgeteras till 234 mkr, vilket är i nivå med utfall 2013 och budget 2014, och bedöms även nästa år huvudsakligen bestå av avtalade garantiersättningar. Övriga intäkter budgeteras till 1 057 mkr vilket är en ökning med 7 procent motsvarande 70 mkr i jämförelse med budget för 2014, huvudsakligen beroende på ökad försäljning av biogas men även från sålt material och lagerproduktion. Detta medför inte någon resultatpåverkan då

Fel! Hittar inte referenskälla. 27 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 motsvarande kostnad uppstår under Övriga kostnader. Detsamma gäller för färdtjänstverksamhetens intäkter för sålda tjänsteresor, där motsvarande kostnad uppstår under Köpt färdtjänsttrafik. Intäkter från hälso- och sjukvårdsnämnden för sjukresor, som handlas upp och administreras av trafikförvaltningen beräknas öka i takt med kostnadsutvecklingen för sjukresor. Förhandlingar pågår om hur sjukvårdens kostnadsansvar för sjukresorna fortsättningsvis ska regleras. 8.4.2 Kostnader Personal FÖRÄNDRING AV ANTAL HELÅRSARBETEN (närvaro och frånvarotid exkl extratid) Budget 2014 Budget (förslag) 2015 Budget (förslag) 2016 Budget (förslag) 2017 Totalt antal helårsarbeten 638 631 641 641 Antalet årsarbetare planeras sammantaget att minska något 2015 jämfört med budget 2014. Detta är en nettoeffekt av att personal i WÅAB:s terminal- och förrådsverksamhet planeras övergå till entreprenörer i samband med trafikupphandlingar samtidigt som viss resursförstärkning görs inom trafikförvaltningen. Personalkostnaderna inom trafiknämndens verksamhetsområde utgör knappt 3 procent av de totala kostnaderna. Budgeterade personalkostnader för 2015 uppgår till 543 mkr jämfört med budgeterat 516 mkr år 2014, en ökning med drygt 5 procent. Ökningen avser i huvudsak kostnader kopplade till förändringar i pensionsskulden i SL-koncernen enligt beräkningar från KPA vilka inte budgeterats tidigare år. I övrigt består ökningen av kostnader för lönerevision i trafikförvaltningen under 2015. Förändring i pensionsskulden ökar personalkostnaderna med cirka 42 mkr och påverkar även ränteintäkterna under finansnetto med 16 mkr. Nettoeffekten blir därmed cirka 26 mkr. Jämfört med utfall 2013 budgeteras personalkostnaderna öka med drygt 11 procent vilket, förutom budgeterade kostnader kopplade till pensionsskulden, är en följd av vakansläget 2013.

Fel! Hittar inte referenskälla. 28 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Köpt trafik Kollektivtrafik på land Budgeten för köpt trafik år 2015 uppgår till 11 449 mkr. Jämfört med budget för 2014 ökar kostnaden med 33 mkr motsvarande 0,3 procent. Inom köpt landtrafik ingår ett ännu ofinaniserat resursbehov på en halv miljard kronor. Förslag till omprioriteringar i budgeten har tagits fram för att motsvara effektiviseringen. Antingen finansieras kostnaderna med ökade anslag, höjd taxa eller kostnadseffektivisering. Exempel på omprioriteringar är att se över trafikökningar och nattrafik, bättre anpassa busstrafik till resandeunderlag och större åtgärder som att minska trafikutbudet. Det är även möjligt att omdisponera investeringstakten. Det nya avtalet om busstrafiken i innerstaden och på Lidingö som startar i augusti 2014 medför ökade kostnader. Avtalet ger entreprenören större frihet avseende bussflotta, trafikplanering och lokal marknadsföring. Ett nytt linjenät har aviserats till 2015. Avtalad ersättning baseras till 50 procent på antal betalande resenärer. Under 2015 tas Lidingöbanan åter i drift efter upprustning. Tvärbanans Solnagren sammanfogas med övriga Tvärbanan efter signalsystembyte och trafiken utökas. I mitten av 2015 träder nya avtal i drift för busstrafiken i Tyresö/Handen/Nynäshamn efter genomförd upphandling. Därtill kommer kostnader för utökad busstrafik 2015 med nya linjer/linjesträckningar i slutet av året. Busstrafiken förändras när Stockholmsregionen förändras, och för att minska trängsel på befintliga linjer samt för att ersätta äldre bussar med mer miljövänliga och mer tillgängliga fordon. Index räknas upp med 1,5 procent för spårbunden trafik och 2 procent för buss mellan 2014 och 2015. Kostnaden för incitament beräknas ligga kvar på i stort sett samma nivå som i budget 2014. Kostnaderna för kundtjänst, kundcenter och biljettkontroll ökar som resultat av prisuppräkning och implementering av nytt avtal efter upphandling. I kostnadsökningen jämfört med budget 2014 ingår också helårseffekter av kostnaderna för förändringar under 2014, till exempel utökad busstrafik i Södertälje, eldriven pendelbåt och planerade linjeförändringar i busstrafiken med start i december 2014. Flera lokalbanor stängs av periodvis under 2015 i samband med planerade driftstörningar, vilket påverkar kostnaderna liksom förändringar avseende depåer för spårfordon och bussar. Budgeterade medel för ersättningstrafik vid omstrukturering av Slussen överförs till investeringsbudgeten.

Fel! Hittar inte referenskälla. 29 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Ett trafikavtal för fyra lokalbanor och en stor del av busstrafiken i norra länet togs i drift 2012-13. Ersättning till entreprenören utgår per betalande resenär. Trafikentreprenören får i avtalsformen större frihet att planera trafiken. Jämfört med utfallet 2013 för köpt trafik innebär budget 2015 en ökad kostnad på 500 mkr, eller en ökning med knappt 5 procent. Förutom de kostnadsförändringar som redovisats ovan i förhållande till budget 2014 ingår här helårseffekter för trafikförändringar som genomfördes vid olika tidpunkter under 2013, till exempel tvärbanans Solnagren, kostnader för trafikförändringar i budget 2014, indexuppräkning och annan prisutveckling 2014 samt ökade incitamentskostnader. Indexuppräkning utgör cirka 304 mkr av kostnadsökningen. Köpt trafik Färdtjänsttrafik Budgeten för köpt trafik inom färdtjänstverksamheten uppgår till 1 260 mkr, vilket är en ökning med 52 mkr motsvarande 4 procent jämfört med budget 2014. Kostnadsökningen täcker beräknad prisutveckling och en omfördelning från taxiresor till rullstolstaxi. Volymen färdtjänstresor har visat en minskande tendens under åren 2013-2014 och anpassas därför till 2013 års nivå avseende resandet per person. Detta innebär en minskning med 25 000 resor eller 1 procent jämfört med budget 2014. Det är, liksom föregående år taxiresorna som minskar, medan antalet rullstolstaxiresor beräknas öka. Volymen sjukresor budgeteras öka med 30 000. Jämfört med utfallet 2013 innebär budget 2015 en ökad kostnad med 61 mkr, eller en ökning med 5 procent. Kostnadsökningen avser prisutveckling, en marginell volymökning samt omfördelning från taxi till rullstolstaxi. Köpt trafik Kollektivtrafik på vatten Budgeten för köpt sjötrafik uppgår till 258 mkr. Jämfört med budget för 2014 ökar kostnaden med knappt 6 procent, 14 mkr. Indexuppräkning av trafikavtalen har skett med 3,6 procent. Dock har ingen volymökning budgeterats. Beräknad kostnad, 10 mkr, för försöket med den nord-sydliga tvärförbindelsen under sommaren 2015 har inte inarbetats i budgeten. Trafiknära tjänster ingår i totalkostnaden och har ökat med 41 procent motsvarande 6 mkr och avser nyupphandlade tjänster för operativa funktioner, kundtjänst och terminalverksamhet. Jämfört med utfallet 2013 innebär budget 2015 en ökad kostnad på 48 mkr, dvs. 23 procent. Förutom de kostnadsökningar som redovisats ovan i förhållande till budget 2014 har hänsyn tagits till redovisningstekniska förändringar i samband med upphandling av skärgårdstrafiken.

Fel! Hittar inte referenskälla. 30 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Entreprenörernas utökade ansvarsområden medför att del av nuvarande kostnader för personal, drift och underhåll överförs till kostnadsslaget köpt trafik. Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto Övrigt Kostnader avseende drift och underhåll budgeteras i nivå med budget 2014 och Övriga kostnader budgeteras öka med 10 procent, eller 84 mkr, jämfört med budget 2014 huvudsakligen till följd av ökade kostnader för biogas och lagerartiklar, se vidare ovan Övriga intäkter. Beräknad kostnad, 16 mkr, för ökad användning av bränsle med högre förnybar andel har inte inarbetats i driftbudgeten för sjötrafiken. Jämfört med utfall 2013 ökar kostnaderna 2015 för drift och underhåll. Besparingsåtgärder genomfördes föregående år vad gäller planerat underhåll och upplösning av en reserv för planerat underhåll gjordes avseende pendeltåg X60, vilket medförde att kostnaderna blev 55 mkr lägre 2013. Avskrivningar Budgeterade avskrivningar uppgår till 2 282 mkr, en ökning med 13 procent jämfört med budgeten för 2014 på 2 017 mkr. Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående investeringar och tillkommande investeringar. Justeringar i avskrivningsunderlaget har gjorts för tidsförskjutningar baserat på erfarenhetsmässiga bedömningar. Finansnetto Genomsnittlig budgeterad ränta uppgår till 2,4 procent. Genomsnittlig rörlig ränta de senaste 10 åren har uppgått till 2,3 procent. Nyupplåning från landstinget förväntas under 2015 ske med cirka 5 000 mkr och leasingstocken beräknas under motsvarande tid sjunka med 1 381 mkr. Totalt för trafiknämndens verksamhetsområde har budget för finansnettot 2015 ökat med 3 procent i jämförelse med budget för 2014 och uppgår till -774 mkr. Budget för finansnettot 2015 på -774 mkr att jämföra mot utfallet 2013 på -656 mkr. Kostnaden har ökat med motsvarande 18 procent som bland annat förklaras av en större låneportfölj. Nyupplåning från landstinget för WÅAB-trafiken planeras ske med cirka 75 mkr utgörande finansiering av investeringar i fartyg och anläggningar.

Fel! Hittar inte referenskälla. 31 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 8.5 Balansbudget Balansräkning Trafiknämnden Mkr BT1512 (Lokalt ek.syst.) BU1412 (Lokalt ek.syst.) AC1312 (Controller) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 53 959 49 652 43 303 8,7% 24,6% Omsättningstillgångar 2 206 2 222 2 192 0,7% 0,6% varav kassa bank 700 611 586 14,6% 19,5% SUMMA TILLGÅNGAR 56 165 51 874 45 495 8,3% 23,5% EGET KAPITAL Eget kapital 7 020 7 051 7 040 0,4% 0,3% varav årets resultat 0 0 2 #DIVISION/0! 100,0% Avsättningar (samt ev. Minoritetsintresse) 891 994 874 10,4% 1,9% SKULDER #DIVISION/0! #DIVISION/0! Långfristiga skulder 43 979 39 286 33 998 11,9% 29,4% Kortfristiga skulder 4 275 4 543 3 583 5,9% 19,3% SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 56 165 51 874 45 495 8,3% 23,5% Anläggningstillgångarnas värde och långfristiga skulder ökar till följd av genomförda och planerade investeringar. 8.6 Investeringar Planeringsförutsättningarna för arbetet med 2015-2019 års investeringar baseras på landstingsfullmäktiges beslut om budget för 2014 med planeringsår 2015-2018 och är framtagen i enlighet med fastställd investeringsstrategi. Till grund för utformningen av investeringsbudgeten ligger de behov av strategiska investeringar som identifierats, samt den långsiktiga planen för ersättningsinvesteringar, som uppdateras årligen. Hänsyn har tagits till kända förändringar i gällande budget och plan. Merparten av SL:s investeringar avser strategiska objekt med koppling till Regional utvecklingsplan (RUFS). Ersättningsinvesteringarna uppgår till 33 procent av den totala investeringsvolymen. Inga rationaliseringsobjekt har inrapporterats i förslaget till 2015-2019 års investeringsplan. Investeringsplanen inkluderar såväl pågående objekt som förslag till nya investeringsobjekt som saknar fullmäktiges beslut om förstudie, programfas eller genomförande.

Fel! Hittar inte referenskälla. 32 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Investeringar (mkr) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 2015-2019 Trafikinvesteringar 5 357 7 400 7 390 7 660 8 110 7 380 5 940 36 480 Justeringspost pågående program 2-986 -1 470-2 352-2 811 0-7 619 Trafikinvesteringar inkl justeringspost 2 6 404 6 190 5 758 4 569 5 940 28 860 Fastställd budgetram 2014 8 691 8 067 6 404 6 190 5 758 4 569 5 940 28 860 Avvikelse -3 334-667 0 0 0 0 0 0 * Summeringar och avvikelser har beräknats utifrån att budgetram 2019 motsvarar medelsbehovet för året. 8.6.1 Investeringsutrymme och medelsbehov 2015-2019 I beslutet om 2014 års budget angav landstingsfullmäktige investeringsutrymme för trafiknämnden för åren 2014-2018. Trafiknämnden har i budgetarbetet följt SLLs beslutade investeringsstrategi där beslutade objekt eller objekt som avses beslutas ska redovisas. Omfattningen av dessa objekt överskrider dock Landstingsfullmäktiges beslutade budgetramar. För att möjliggöra trafiknämndens samtliga beslutade och planerade investeringar krävs utökade investeringsmedel. De kommande fem åren uppgår trafiknämndens planerade investeringsvolym till 36 480 mkr. Om trafiknämndens investeringsutrymme skall begränsas till 28 860 mkr på fem år måste objekt motsvarande 7 619 mkr omprioriteras över tid. Investeringar (mkr) 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt Med beslut om genomförande 5 804 6 069 6 187 5 617 4 225 27 903 Utan beslut om genomförande 538 852 1 059 826 719 3 994 Ospecificerade objekt 1 047 739 864 937 996 4 584 Totalt 7 390 7 660 8 110 7 380 5 940 36 480 Justeringspost pågående program 2-986 -1 470-2 352-2 811 0-7 619 Totalt inkl justeringpost 2 6 404 6 190 5 758 4 569 5 940 28 860 Varav ersättningsinvesteringar 2 464 2 690 2 418 2 132 2 175 11 879 Trafiknämnden redovisar ett budgetförslag som ligger inom beslutad ram men där ett antal objekt föreslås förskjutas trots att de är beslutade av fullmäktige. Det totala medelsbehovet hänför sig till största delen till objekt med fullmäktiges beslut om genomförande. För att inte överskrida planårens budgetramar krävs att ambitionsnivån sänks i pågående objekt och att förändringar eller senareläggning av beslutade objekt övervägs. Möjliga objekt att förskjuta utan att stora kontraktuella konsekvenser uppstår är Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning, program Spårväg city, omförhandling av avtal avseende inköp av miljöbussar och helautomatisk drift inom program Röda linjens uppgradering. Senareläggningar medför

Fel! Hittar inte referenskälla. 33 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 dock att programmens måltidpunkt senareläggs alternativt inte uppnås och att behovet av investeringsmedel uppkommer senare. Det ökade behovet av investeringsutrymme beror på att ytterligare objekt beslutats för genomförande, beslut om nya objekt tagits efter att ramen fastställts, objekt tillkommit med nästkommande fas för beslut, och att underlag för genomförandebeslut för pågående objekt tagits fram sedan fullmäktiges beslut om budget för 2014-2018 samt förändrade redovisningsregler (K3). Skillnader mellan åren i förhållande till fastställd budget beror även på att beräkningen för trafiknämndens budget för respektive år baserades på de förutsättningar som gällde 2013. Sedan dess har ytterligare senareläggningar orsakade av planprocesser och förändringar i utbetalningsplaner skett. Investeringar har skjutits framåt i tid på grund av förseningar som skett tidigare år. Dessa börjar nu falla ut varför det är diskrepans mellan tidigare redovisade planer och nu kända för åren 2015-2019. I beräkningen av trafiknämndens förslag till budget som överskrider budgetramar finns befintliga inarbetade justeringsposter, både för strategiska och ersättningsinvesteringar, som sänker investeringsbehovet. Utöver inarbetade justeringsposter finns även en justeringspost om 7 619 mkr fördelat på planåren som förutsätter att beslutade objekt förskjuts. Detaljerade beskrivningar av justeringsposter återfinns i avsnitt 8.6.2. Nedan redovisas förslag till budget 2015 med planår fördelad per objekt, år och fas för beslut.

Fel! Hittar inte referenskälla. 34 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Investeringar (mkr) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Totalt 2015-2019 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn. 1 149 946 1 496 1 719 575 5 885 10002 Program Bussdepåer 757 743 452 534 210 2 696 10004 Program Slussen 588 515 413 194 228 1 938 10005 Program Röda linjens uppgradering 1 981 1 095 1 335 1 412 1 069 6 892 10006 Program Citybanan 53 47 30 11 0 141 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen 468 82 44 60 0 654 10008 Program Spårväg City 571 596 552 305 231 2 256 10012 Program IT med säkerhetsaspekt 169 192 0 0 0 361 10013 Program Spårdepåer 316 388 46 50 100 900 10014 Program Mötesplats SL 4 0 0 0 0 4 10028 Program Pendeltåg 558 1 511 1 342 325 76 3 812 10016 Program Kistagrenen 141 819 846 852 872 3 530 Älvsjödepån 0 0 0 0 0 0 Miljöbussar 137 179 165 140 136 757 TB Kanalisation 750 Volt 71 25 0 0 0 96 C20 - uppgradering 97 221 227 234 245 1 024 Hässelbygrenen 0 0 0 15 20 35 Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg 140 72 0 0 0 211 Justeringspost förskjutningar pågående program, 1-1 395-1 362-761 -234 462-3 290 Summa objekt med beslut om genomförande 5 804 6 069 6 187 5 617 4 225 27 903 Justeringspost förskjutningar pågående program, 2-986 -1 470-2 352-2 811 0-7 619 Summa objekt med beslut om genomförande 4 818 4 599 3 835 2 806 4 225 20 284 Utredningsbeslut 34 25 0 0 0 59 Inriktningsbeslut 33 10 0 0 0 43 Genomförandebeslut 471 817 1 059 826 719 3 892 Summa objekt utan beslut om genomförande 538 852 1 059 826 719 3 994 Ospecificerade 1 047 739 864 937 996 4 584 Trafiknämnden totalt 6 404 6 190 5 758 4 569 5 940 28 860 Varav ersättningsinvesteringar 2 464 2 690 2 418 2 132 2 175 11 879 Fastställd budget 2014-2018 6 404 6 190 5 758 4 569 5 940 28 860 Variationer gentemot fastställd budget 0 0 0 0 0 0 * Summeringar och avvikelser har beräknats utifrån att budgetram 2019 motsvarar medelsbehovet för året. I bilaga 3 Investeringsplan för trafiknämnd redovisas den totala investeringsutgiften fördelad per objekt, år, beslutsfas och investeringstyp. Detaljerade beskrivningar av objekten i investeringsplanen återfinns i kapitel 8.6.4 Pågående specificerade objekt med beslut om genomförande och 8.6.5 Nya objekt utan beslut om genomförande.

Fel! Hittar inte referenskälla. 35 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 8.6.2 Justering av investeringar inom förslag till investeringsplan enligt tabell ovan Vid framtagande av budget 2015 med planår har en riskbedömning genomförts för pågående specificerade objekt som har fullmäktiges beslut om genomförande. Riskbedömningen har resulterat i en nedjustering av den planerade investeringsvolymen. Nedjusteringen har tagits fram med utgångspunkt från identifierade plan- och bygglovsprocesser och upphandlingar som kan påverka möjligheten att genomföra planerade investeringar enligt tidplaner. Förväntade förskjutningar i planprocesser uppgår till 3 291mkr under 2015-2019 varav 1 395 mkr avser 2015. Nedjusteringen för budgetår 2015 uppgår till ca 20 procent av den planerade investeringsvolymen. Den planerade investeringsvolymen 2015-2019 för ospecificerade investeringar uppgår till ca 7 700 mkr och har justerats ned med ca 40 procent. Justeringen har inarbetats i budgetförslaget och den föreslagna investeringsvolymen uppgår efter justering till 4 584 mkr. 8.6.3 Pågående specificerade objekt med beslut om genomförande Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 59 406 mkr. Beräknad ny totalutgift för pågående objekt med fullmäktiges beslut om genomförande uppgår till 62 214 mkr vilket innebär en ökning om 2 808 mkr gentemot fastställd budget. Ökningen kan till största delen förklaras av uppgraderingen av C20 som beslutats för genomförande efter beslut om budget 2014, inköp av fler miljöbussar för att täcka krav på utbyte och trafikutökningar, lågfrekvent underhåll som tillkommit som en konsekvens av nya redovisningsregler, förvärvet av Älvsjödepån som inte fanns upptagen i innevarande års budget samt att underlag för genomförande av upprustningsåtgärderna av Saltsjöbanan tagits fram sedan tidpunkten för fullmäktiges beslut om budget. Nedan beskrivs specificerade investeringar med fullmäktiges beslut om genomförande per objekt.

Fel! Hittar inte referenskälla. 36 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Total investeringsutgift pågående objekt med beslut om genomförande Fastställd enl budget 2014 Beräknad ny totalutgift Avvikelse 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn. 9 212 8 169-1 043 10002 Program Bussdepåer 4 044 4 243 199 10004 Program Slussen 1 451 2 120 669 10005 Program Röda linjens uppgradering 12 721 12 721 0 10006 Program Citybanan 97 182 85 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen 5 596 5 381-215 10008 Program Spårväg City 4 606 4 606 0 10012 Program IT med säkerhetsaspekt 331 606 275 10013 Program Spårdepåer 1 557 1 557 0 10014 Program Mötesplats SL 225 252 27 10028 Program Pendeltåg 12 174 12 174 0 10016 Program Kistagrenen 5 301 5 301 0 Älvsjödepån 0 500 500 Miljöbussar 280 980 700 TB Kanalisation 750 Volt 173 173 0 C20 - uppgradering 4 1 367 1 363 Hässelbygrenen 1 634 1 634 0 Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg 0 249 249 Totalt 59 406 62 214 2 808 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Programmet omfattar dubbelspårsutbyggnad inklusive säkerhetsåtgärder, nya depåer samt 22 nya fordon i syfte att erbjuda möjligheter till jämn 10- minuters trafik. Utöver detta innefattar programmet även upprustning av befintliga fordon samt bullerskyddsåtgärder på de sträckor som inte byggs ut till dubbelspår. Anläggningarna tas i drift löpande fram till 2018, med start av jämn 15-minuterstrafik i mitten av 2015. De första fordonen levereras under 2016. Tillgänglighetsanpassning av stationer samt renovering och stambyte på fastigheten RB 30 är färdigställda. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 9 212 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 8 169 mkr vilket innebär en reduktion gentemot fastställd budget 2014 med 1 043 mkr. Roslagsbanans fortsatta utbyggnad lämnades för genomförandebeslut i trafiknämnden den 12 mars 2013. Trafiknämnden beslutade uppdra åt förvaltningschefen att ta fram förslag på kostnadsreduceringar för att sänka den totala investeringsutgiften med 1 500 mkr (TN2-2013- 00518). Genomförandebeslut med inarbetade kostnadsreduceringar om 1 500 mkr togs av fullmäktige i samband med beslut om trafiknämndens budget för 2014 (LS 1301-00040). Avvikelsen i total investeringsutgift speglar dock inte det totala beloppet av besparingsåtgärderna om 1 500 mkr som beslutades i trafiknämnden enligt ovan beskrivet. Detta beror på att

Fel! Hittar inte referenskälla. 37 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 framtagandet av programmets budget inte var klar vid inlämning av budgetunderlag för investeringsbudget 2014. Därutöver har prognosen för dubbelspårsutbyggnad ökat sedan landstingsfullmäktiges beslut om trafiknämndens budget för 2014. Det finns fortfarande osäkerheter i prognosen för programmet, bland annat beroende på den pågående fordonsupphandlingen. Upphandlingen av fordonen förväntas vara klar första halvåret 2015. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med förslag till tilldelningsbeslut när upphandlingen är färdig. 10002 Program Bussdepåer Programmet omfattar nyinvesteringar i Charlottendal, Ekerö och Gubbängen. I programmet ingår även en ny depå i Fredriksdal som ersättning till Söderhallen och en planerad depå i Tomteboda som ersättning till depån i Hornsberg. Dessa sist nämnda depåer byggs som ersättning till befintliga innerstadsdepåer, vilka som en del av medlingsavtalet med Stockholm Stad skall exploateras för kontor och bostäder. Målet med programmet är att skapa nya moderna bussdepåer som ger ytterligare depåkapacitet för bussar och därigenom möjliggör utökning av kapaciteten för busstrafiken. Bussdepå Gubbängen är färdigställd. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 4 044 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 4 243 mkr vilket innebär en ökning gentemot fastställd budget 2014 med 199 mkr. Den ökade totalutgiften kan förklaras av att den befintliga budgeten för Tomtebodadepån som togs fram i samband med budgetunderlaget för 2014-2018 (TN 1301-0040) baserades på ett tidigt förslag på utformning. Därefter har arbetet med detaljplanen påbörjats tillsammans med Solna stad och den utformning av depån som budgeten ursprungligen baserades på har behövt förändras. Avvikelsen kan även förklaras av att den befintliga budgeten inte omfattade hyra av fastigheten under byggtiden, markförvärv och index. Nytt förslag på utformning innebär utökade utgifter för logistik i depå, utformning av tvätthall och administrationsbyggnad, nytt parkeringsdäck samt hyra under byggtid och index. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden och landstingsfullmäktige med underlag för förnyat genomförandebeslut avseende Program Bussdepåer under hösten 2014.

Fel! Hittar inte referenskälla. 38 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 10004 Program Slussen Programmet är en samordning av åtgärder och behov i anslutning till Stockholms stads projekt avseende Slussen. Syftet med programmet är att hålla samman pågående och planerade aktiviteter som rör Slussen för att därmed skapa tydlighet i relation med Stockholms stad och därmed bättre möjlighet till helhetssyn gällande SL:s och stadens åtgärder. Programmet omfattar kravställning avseende en ny bussterminal, upprustningsåtgärder på Saltsjöbanan inklusive bulleråtgärder, renovering av Söderströmsbron samt Tvärbanans förlängning till Sickla station. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 1 451 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 2 120 mkr vilket innebär en ökning gentemot fastställd budget 2014 med 669 mkr. Den ökade totalutgiften kan främst förklaras av upprustningsåtgärderna på Saltsjöbanan. Vid tidpunkten för framtagandet av budgeten var projektet i en tidig fas och omfattningen av åtgärderna som skulle genomföras var ännu inte fastställda. Utöver detta har programmet utökats med ersättningsinvesteringar i el-och teleutrustning och teknikutrymmen om 100 mkr som en konsekvens av att befintlig utrustning behöver bytas ut för att klara en större belastning i samband med projekt Nya Slussen. Trafiknämnden fattade den 21 maj (TN 2012-03710) beslut om åtgärderna som omfattar uppgradering av teknik, bullerskyddsåtgärder, tillgänglighetsåtgärder samt inriktning för ATC (Automatic Train Control) och kapacitetshöjande åtgärder. Trafikförvaltningen fick då i uppdrag av trafiknämnden att återkomma till nämnden med ett fördjupat underlag för beslut om ATC och kapacitetshöjande åtgärder. Detta beslutades i ett förnyat genomförandebeslut som togs av trafiknämnden den 11 februari 2014 (TN 2013-0610). Genomförandebeslut i landstingsfullmäktige tas i samband med fullmäktiges beslut om trafiknämndens budget den 16-17 december 2014. Underlag för beslut har lämnats till landstingsstyrelsens förvaltning. 10005 Program Röda linjens uppgradering. Programmet omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem för den Röda linjen, nya tunnelbanefordon C30 samt byggnation av en ny depå i Norsborg. Därutöver ingår ombyggnation av depåerna i Hammarby och Nyboda för de nya tunnelbanefordonen samt upprustning av stationerna Hallunda och Norsborg och förberedande arbeten för införande

Fel! Hittar inte referenskälla. 39 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 av helautomatisk drift. Målet med programmet är i enlighet med Trafikplan 2020 att möjliggöra en kapacitetsökning på Röda linjen från dagens 24 avgångar i timmen i vardera riktningen till 30 avgångar, vilket innebär en ökning om 25 procent i rusningstrafik. Resultatet av samtliga projekt som ingår i programmet förväntas vara tagna i drift då de sista fordonen levereras 2021. Det föreligger ingen avvikelse mellan fastställd totalutgift och beräknad ny totalutgift i förslag till investeringsbudget för 2015 för programmet. Programmets totalutgift omfattar dock inte samtliga utgifter avseende införande av helautomatisk drift. I dagens beslutade budget för programmet om 12 721 mkr ingår endast medel för att förbereda ett slutligt ställningstagande om helautomatisk drift och att utföra åtgärder för att inte omöjliggöra ett beslut om införande av helautomatisk drift. Resterande utgifter för införandet bedöms uppgå till 600-900 mkr och finns inte med i den beräknade totalutgiften för programmet såsom tidigare redovisats. Nu pågår införandet av de tidskritiska åtgärderna samt framtagning av kalkyl för helautomatisk drift enligt beslut i trafiknämnden den 18 juni 2013 (SL- 2012-02604-4). Trafikförvaltningen fick i uppdrag att återkomma till trafiknämnden, senast kvartal 2 2015, för slutligt ställningstagande avseende tidpunkt och budget för införande av helautomatisk drift på Röda linjen. 10006 Program Citybanan Citybanan byggs av Trafikverket. Programmet avser planering, projektering, upphandling, byggande och driftsättning av en komplett dubbelspårig järnväg, i huvudsak i tunnel mellan Tomteboda i norr och station Stockholms södra i söder, samt en komplett planskild järnvägskorsning på bro mellan Årstabron och Älvsjö station. I projektet ingår också två nya stationer, Odenplan och City vilka kommer ansluta till tunnelbanestationerna Odenplan och T-centralen. Stationerna finansieras och kommer att ägas av SLL. SL har i uppdrag att bevaka att ställda funktionskrav uppnås, att finansiera tillkommande SL-specifik utrustning bland annat en hiss och kommersiella ytor, samt att hantera intrånget och störningarna i tunnelbanan. Övriga tillkommande avtalade kostnader hanteras av SLL. Programmet avslutas 2017 då Citybanan tas i drift. Fastställd totalutgift enligt budget 2014 uppgick till 97 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 182 mkr vilket innebär en ökning gentemot fastställd budget 2014 om 85 mkr.

Fel! Hittar inte referenskälla. 40 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Den ökade totalutgiften kan förklaras av att åtgärdsplaner, systemanpassning, teknikskiften och utökade krav har förändrats och för att kunna färdigställa och driftsätta stationerna Odenplan och City krävs utökade budgetmedel. Trafikverket och trafikförvaltningen genomför gemensamt inom ramen för Citybaneprojektet ett arbete med åtgärdsplaner. Åtgärdsplanerna är en del av det säkerhetsarbete inom personsäkerhet som krävs för anläggningen. Arbetet har visat på behovet av ett nytt övervakningssystem. Vidare har det gemensamma arbetet resulterat i behov på ytterligare anpassning av de system som Trafikverket levererar. Anpassningarna krävs för att dessa system ska kunna harmonisera med trafikförvaltningens egna system. Under produktionen har dessutom i förekommande fall teknikskiften med följande standardförändringar påverkat kravbilden. Underlag till förnyat genomförandebeslut lämnas till fullmäktige i samband med inlämningen av trafiknämndens förslag till investeringsbudget för 2015. 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen Programmet omfattar en ny spårväg från Alvik till Solna station, ny depå i Ulvsunda, anpassning av befintlig Tvärbana till den utökade trafiken, ny uppställningshall för nya fordon i Brommadepån samt 15 nya fordon. Genomförandet pågår med etappvis trafikstart till Solna centrum från oktober 2013. Första fordonet har levererats i början på maj 2013. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 5 596 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 5 381 mkr vilket innebär en reducering gentemot fastställd budget 2014 med 215 mkr. Den minskade totalutgiften för programmet är en konsekvens av att upphandlingarna gått bättre än vad som ursprungligen kalkylerats, effektiv produktion samt mindre utfall för skadereglering. 10008 Program Spårväg city Programmets syfte är att möjliggöra trafikering mellan Gåshaga brygga och Sergels torg via den planerade stadsdelen Norra Djurgårdsstaden samt att tillgänglighetsanpassa befintlig spårvägslinje. Programmet omfattar ny spårväg från Djurgårdsbron till Ropsten, upprustning och partiell dubbelspårsutbyggnad av Lidingöbanan, ny depå för spårvagn på Lidingö, anskaffning av 24 nya fordon samt upphandling av ny trafik på färdigställda och driftsatta delsträckor. Programmet omfattar även åtgärder på befintlig Spårväg city som innebär upprättande av systemhandlingar för ny

Fel! Hittar inte referenskälla. 41 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 gemensam plattform som både spårvagn och buss kan angöra med gällande tillgänglighetsnormer. Parallellt fortsätter samråd med Stockholms stad gällande förlängningen av sträckningen västerut. Programmet påbörjade byggnationen under 2013. De första sju fordonen levereras under 2014 och ska möta Lidingöbanans driftstart. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 4 606 mkr. Det föreligger ingen avvikelse mellan fastställd totalutgift och beräknad ny totalutgift i förslag till investeringsbudget 2015 för programmet. 10012 Program IT med säkerhetsaspekt Programmet är en samordning av IT-projekt och syftar till att samordna och ge en säker och stabil leverans av de säkerhets- och trygghetsaktiviteter som pågår. Programmets leveranser erbjuder trafikentreprenörerna en stabil och säker radiokommunikation genom att migrera samtliga radiokommunikationssystem till ett gemensamt radiosystem för buss och spårbunden trafik. Programmet nyanskaffar ett elektroniskt passersystem med tillhörande administration av objekts- och behörighetshantering, samt uppgraderar det befintliga kamerasystemets mjukvara. Väktare görs synliga under jord genom möjlighet till GPS-positionering på karta. Programmet avslutas 2017. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 331 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 606 mkr vilket innebär en ökning gentemot fastställd budget 2014 med 275 mkr. Vid tidpunkten för framtagandet av budgeten baserades den totala utgiften för projektet på beslutsunderlag från 2008 som i det skedet inte hade sin grund i någon egentlig förstudie. Projekt SL Lås startades med uppdraget att öka kontrollen över vilka som kan komma in i bolagets utrymmen. Insikten finns nu att ytterligare aktiviteter behöver genomföras för att skapa en ökad säkerhet. Med hänsyn till ändrade förutsättningar överskrids den budget som tilldelades projektet under 2008, varav tidigare genomförande- och anskaffningsbeslut reviderats. Förnyat genomförandebeslut togs i landstingsfullmäktige den 6 maj 2014 (LF 1312-1601). I förnyat genomförande- och anskaffningsbeslut ingick genomförande av upphandlingar, utgifter för införandet av det nya behörighetssystemet och installationer av elektroniska lås. Utgifterna förväntas belasta investeringsplanen under 2015 och 2016.

Fel! Hittar inte referenskälla. 42 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 10013 Program Spårdepåer Programmet omfattar ombyggnader av spårdepån i Hammarby. Verksamheten vid bandepån i Slakthusområdet flyttas till Hammarbydepån för att ge plats åt idrotts- och evenemangsarenan Stockholmsarenan. Därutöver ingår ersättning av befintlig hjulsvarv i Brommadepån med ny hjulsvarv i Högdalsdepån. Hammarbydepån byggs om för att inrymma den verksamhet som idag bedrivs i Slakthusdepån och kommer även att frigöra ytor för underhållsarbeten av de nya C30 fordonen i den befintliga depån i Hammarby. Målet med ersättningen av hjulsvarven i Brommadepån är att bibehålla hög driftsäkerhet när Brommadepån läggs ned då Stockholms stad förvärvat fastigheten. Hammarbydepån förväntas tas i drift 2015 under förutsättning att liggande överklaganden når en positiv lösning. Arbete med ny hjulsvarv i Högdalsdepån förväntas påbörjas under 2014. Fastställd totalutgift enligt budget 2014 uppgick till 1 557 mkr. Det föreligger ingen avvikelse mellan fastställd totalutgift och beräknad ny totalutgift i förslag till investeringsbudget för 2015 för programmet. 10014 Program Mötesplats SL Mötesplats SL syftar till att öka kundnyttan, stärka SL:s varumärke samt öka hyresintäkterna och utgör en delmängd i arbetet mot det övergripande målet fler och mer nöjda resenärer. Programmet omfattar modernisering av tunnelbanestationerna Hornstull och Hötorget samt övriga åtgärder som behöver utföras under programmets genomförande. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 225 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 252 mkr vilket innebär en ökning gentemot fastställd budget 2014 med 27 mkr. Ökningen kan förklaras av ökade ersättningsinvesteringskostnader i mötesplats Hötorget. Vid rivning av befintligt golv i stationen uppdagades fel i befintliga konstruktioner som behöver åtgärdas samt brister i ritningar och avtal. Åtgärderna för att avhjälpa de fel som upptäckts låg utanför programmets ursprungliga åtagande varav programmets åtagande nu har utökats. Åtgärderna fanns till viss del upptagna inom ramen för ospecificerade ersättningsinvesteringar i fastställd budget 2014 och har förts över till programmet.

Fel! Hittar inte referenskälla. 43 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 10028 Program Pendeltåg Programmet omfattar projekt inom området för trafikutveckling. SL har ett antal pågående fordonsleveranser, planerade nyanskaffningar och pågående depåprojekt. Totalt hanterar programmet nyanskaffning av 129 fordon varav 83 fordon redan levererats och går i trafik. Resterande 46 fordon som ska levereras kommer att trafikera Citybanan och ersätta de gamla fordonen X10 som idag trafikerar pendeltågsnätet. Första fordonet levereras i januari 2016 och samtliga fordon förväntas vara levererade 2017 för att möta den utökade trafiken då Citybanan tas i drift. I programmet ingår ombyggnad av Brodepån och genomförande av upphandling av hyresavtal för Depå nord. Vidare omfattar programmet även projekt som drivs av Trafikverket och där SL är medfinansiärer och kravställare. Dessa projekt är Solna station norra uppgången mot Friends arena som är färdigställd, ny station i Vega samt åtgärder på stationerna längs Mälarbanan för att möta utbygganden till fyrspår. Programmet syftar till att samordna projekten samtidigt som SL blir en tydlig kravställare med en tydlig kontaktyta. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 12 174 mkr. Det föreligger ingen avvikelse mellan fastställd totalutgift och beräknad ny totalutgift i förslag till investeringsbudget 2015 för programmet. 10016 Program Kistagrenen Kistagrenen avser nybyggnation av spårväg och är en förbindelse på tvären i regionen som ger kortare restider till boende, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Spårvägen kommer att börja strax norr om hållplatsen Norra Ulvsunda och sträcker sig sedan via Bromma flygplats, Rissne och Stora Ursvik till Kista. Efter Kista centrum ansluter den till pendeltågsstationen i Helenelund. Kistagrenen kommer att komplettera dagens spårstruktur som i huvudsak består av förbindelser in mot de centrala delarna av Stockholm. Den 11 mars 2014 godkände trafiknämnden den fördjupade förstudien för Tvärbana Norr Kistagrenen samt återremitterade genomförande- och anskaffningsbeslut (SL 2014-0430). Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 5 301 mkr. Det föreligger ingen avvikelse mellan fastställd totalutgift och beräknad ny totalutgift i förslag till investeringsbudget 2015 för programmet. Underlag för hela utbyggnaden av Kistagrenen är dock ännu inte framtaget varför beräknad totalutgift är ytterst preliminär.

Fel! Hittar inte referenskälla. 44 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Nu pågår fortsatt arbete med utpekade utredningar och fördjupningar med målsättningen att kostnadseffektivisera Kistagrenens utbyggnad och skapa en stadsmässig spårväg som smälter in i omgivningen samt påbörja arbetet med detaljplaner i samråd med berörda kommuner. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med underlag för genomförandebeslut och anskaffningsbeslut avseende hela utbyggnaden av Kistagrenen inklusive spåranläggningar, depå och vagnar under januari 2015. Miljöbussar Landstingsfullmäktige har i december 2011, i enlighet med SLL:s miljöpolitiska program, antagit ett miljömål som innebär att minst 75 procent av bussarna i SL:s trafik skall drivas med förnybara drivmedel år 2016. Avtalskraven i E19 innebär att alla nyanskaffningar av fordon skall vara miljöbussar. Objektet fanns upptaget i fastställd budget 2014 till en totalutgift om 280 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 980 mkr vilket innebär en ökning gentemot fastställd budget 2014 med 700 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att antalet bussar som måste bytas ut har ökat sedan budgettillfället. Hyresavtalskraven i E19 innebär att alla nyanskaffningar av fordon ska vara miljöbussar. Avtalsparten Keolis har efter beslut om fastställd budget för 2014 inkommit med underlag för kommande behov av miljöbussar. Underlaget visar att fler bussar än budgeterat behöver anskaffas på grund av trafikutökning och krav på utbyte. Tunnelbana - Kanalisation 750 Volt Objektet avser kanalisation för förläggning av kablar som avser tågdrift och andra ledningsägares kablar. Kanalisationen har överskridit sin tekniska livslängd och underhållet på kanalisationen har under många år varit eftersatt och upprustning krävs för att minimera risken för trafikstörningar. Genomförandebeslut togs i trafiknämnden den 16 april 2013 (TN2-2013 - 01009). Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 173 mkr. Det föreligger ingen avvikelse mellan fastställd totalutgift och beräknad ny totalutgift i förslag till investeringsbudget för 2015 för programmet. Objektet har tidigare redovisats under ospecificerade objekt.

Fel! Hittar inte referenskälla. 45 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 C20 - uppgradering. Objektet avser uppgradering och modernisering av tunnelbanevagnarna C20 och kommer att genomföras under perioden 2014 till 2020. Uppgraderingen avser att säkra C20-fordonens planerade livslängd om 30 år och utveckla den funktion som krävs av fordonen för att möta framtida behov och mål med tunnelbanan. Exempelvis förbättras tillgängligheten och av- och påstigning, med en förändrad interiör. Mer plats ombord minskar trängsel och underlättar för personer med funktionsnedsättning att resa med tunnelbanan. Uppgraderingen bidrar också till att driftsäkerheten säkras samtidigt som trafiksäkerheten förbättras. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 4 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 1 367 mkr vilket innebär en ökning gentemot fastställd budget 2014 med 1 363 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att objektet inte fanns med för genomförande i fastställd budget 2014. Genomförandebeslut togs i fullmäktige i juni 2014 (LF 1402-0543). Hässelbygrenen Projektet omfattar en upprustning och modernisering av broar, plattformar, bana, el, signal, IT/tele och stationer på grön linje mellan Alvik och Hässelby strand. Tidigare ingick även åtgärder på Brommaplans tunnelbanestation men dessa genomförs nu inom objekt bytespunkt Brommaplan. Budget för Brommaplans tunnelbanebanestation uppgick till 160 mkr. Förstudien för Hässelbygrenen är färdigställd och har varit uppe till beslut i trafiknämnden som beslutade att godkänna förstudien samt att uppdra åt förvaltningschefen att återkomma med inriktningsbeslut. Förslag på fortsatt arbete är att inriktningsbeslut utformas 2017 och programstudie genomförs 2018-2019, för att genomföra en upprustning efterföljande år 2020. Fastställd totalutgift enligt budget 2013 uppgick till 1 634 mkr. Det föreligger ingen avvikelse mellan fastställd totalutgift och beräknad ny totalutgift i förslag till investeringsbudget för 2015 för programmet. Lågfrekvent underhåll pendeltåg Stockholmståg Lågfrekvent underhåll har tillkommit som en konsekvens av nya redovisningsregler som gäller från och med 2014. Enligt de nya reglerna ska lågfrekvent underhåll aktiveras som en tillgång i balansräkningen. Effekten av det nya regelverket K3 var inte känd vid tidpunkten för fullmäktiges beslut om 2014 års investeringsbudget i juni 2013.

Fel! Hittar inte referenskälla. 46 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Beräknad totalutgift uppgår till 249 mkr vilket motsvarar en ökning med motsvarande belopp gentemot fastställd budget för 2014. Avvikelsen beror på att objektet inte fanns med för genomförande i fastställd budget 2014. Genomförandebeslut om investering i lågfrekvent underhåll av X60 pendeltågsfordon till en budget om 250 mkr togs av landstingsfullmäktige den 6 maj 2014 (LF 1311-1455). 8.6.4 Nya specificerade objekt utan beslut om genomförande Nya objekt utan beslut om genomförande redovisade totala investeringsutgift avser både strategiska och ersättningsinvesteringar. Fastställd totalutgift enligt budget 2014 uppgick till 221 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 5 167 mkr vilket innebär en ökning om 4 945 mkr gentemot fastställd budget. Ökningen kan förklaras av att ytterligare objekt tillkommit och att pågående objekt som fanns upptagna i föregående års budget för 2014 utökats med nästkommande fas för beslut. Inom ramen för förslag till budget 2015-2019 finns budgetmedel upptagna för objekt som tillkommit med ny fas för beslut oberoende av om beslutsunderlagen är färdigställda. För att erhålla budgetmedel återkommer trafiknämnden för beslut i landstingsfullmäktige när beslutsunderlag finns framtaget. Underlag till beslut, för objekt där beslutsunderlagen är framtagna, lämnas till fullmäktige i samband med inlämningen av trafiknämndens förslag till investeringsbudget för 2015. Nedan beskrivs specificerade objekt utan fullmäktiges beslut om genomförande fördelad per objekt och fas för beslut.

Fel! Hittar inte referenskälla. 47 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Investeringsutgift Nya objekt utan beslut om genomförande Fastställd enl budget 2014 Beräknad ny utgift Avvikelse Utredningsbeslut Spårväg Linje 4 0 40 40 Depå Syd 0 1 1 Förstudie FUT Bytespunkt Barkarby 0 1 1 Förstudie FUT Bytespunkt Nacka Centrum 0 1 1 Förstudie Utbyggnad av Älvsjö Depå 0 5 5 Förstudie PT Stationer ombyggnation 0 5 5 Realtidsinformation 0 8 8 Ersättningsbussdepåer Nacka 0 0 0 Totalt 0 60 60 Inriktningsbeslut Roslagsbanan till Arlanda 4 39 35 Spårväg Syd 45 41-4 Tonnage för Pendelbåt och Skärgårdstrafik 0 6 6 Totalt 49 86 37 Genomförandebeslut Bussterminal Slussen 0 1 891 1 891 Lågfrekvent underhåll Pendeltåg ny trafikoperatör 0 499 499 Återköp av bussar i trafikavtal 0 81 81 Fordon SpvC - Ersättning A34 0 180 180 Biljett -och betalsystem FO 0 264 264 Utbyte av hissar och rulltrappor 2015-2019 0 1 500 1 500 Handen Bussterminal (Haningeterassen) 2 185 184 Spårvägsmuseum i Gasverksområdet 10 100 90 Bytespunkt Brommaplan 161 321 160 Totalt 172 5 020 4 848 Totalt 221 5 167 4 945 Utredningsbeslut Spårväg linje 4 Objektet fanns inte upptagen i fastställd budget för 2014 och avser en förstudie för konvertering av stombusslinje 4 till spårväg. Förstudien kommer att genomföras under 2015 och 2016. Under 2014 pågår en behovsanalys för att undersöka behovet av kapacitetsförstärkning för stråket där stombusslinje 4 går idag. Idag trafikerar stombusslinje 4 sträckan Radiohuset till Gullmarsplan. Beräknad utgift för förstudien uppgår till 40 mkr. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är preliminära. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med underlag för utredningsbeslut när behovsanalysen är färdigställd. Underlag för utredningsbeslut förväntas finnas framtaget i början på 2015.

Fel! Hittar inte referenskälla. 48 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Depå Syd Depå Syd avser en förstudie för nästkommande spårdepå för pendeltåg. Beräknad utgift för förstudien uppgår till 1 mkr. Förstudien kommer att genomföras under 2015. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är högst preliminära. Underlag för utredningsbeslut lämnas till fullmäktige i samband med inlämningen av trafiknämndens förslag till investeringsbudget för 2015. Förstudie Bytespunkt Barkarby FUT Med anledning av Stockholmsöverenskommelsen om utbyggnad av tunnelbanan till bland annat Barkarby har SL och kommunen åtagit sig att uppföra en bussterminal i anslutning till bytespunkten. Under 2015 avser trafikförvaltningen att genomföra förstudie av bytespunkten. Underlag för utredningsbeslut lämnas till fullmäktige i samband med inlämningen av trafiknämndens förslag till investeringsbudget för 2015. Förstudie Bytespunkt Nacka Centrum FUT Med anledning av Stockholmsöverenskommelsen om utbyggnad av tunnelbanan till Nacka har SL och kommunen åtagit sig att uppföra en bussterminal i anslutning till bytespunkten. Under 2015 avser trafikförvaltningen att genomföra förstudie av bytespunkten. Underlag för utredningsbeslut lämnas till fullmäktige i samband med inlämningen av trafiknämndens förslag till investeringsbudget för 2015. Förstudie utbyggnad av Älvsjö depå, Objektet avser en förstudie över behovet av utbyggnad av förvärvad depå i Älvsjö för att få en fullt fungerande depå som är rustad inför framtiden. Underlag för beslut finns ännu inte framtaget varför trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden för utredningsbeslut kvartal 1 2015. Förstudien kommer att genomföras under 2015. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är högst preliminära. Förstudie pendeltåg - Stationer ombyggnation Objektet avser en förstudie för ombyggnation av pendeltågsstationer och perronger. Pendeltågsstationernas ägarförhållande är komplicerat. Flera avtal och ägarbyten har skett under åren vilket har föranlett otydliga gränsdragningar. En förstudie kommer att genomföras under 2015 med syfte att säkerställa att SL:s resenärer inte påverkas. Underlag för beslut finns ännu inte framtaget varför trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med underlag till utredningsbeslut kvartal 1 2015. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är preliminära.

Fel! Hittar inte referenskälla. 49 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Realtidsinformation Objektet avser en förstudie över en möjlig nyanskaffning av ett realtidssystem. Med detta avses de centrala komponenterna i trafikförvaltningens trafikinformationssystem. Delar av systemet behöver ersättas och kompletteras om ett par år. Primärt ska systemet innehålla de funktioner som finns idag, men kan även komma att innehålla ytterligare funktionalitet. Förstudien ska ge ett väl underbyggt beslutsunderlag inför nödvändig förnyelse av trafikinformationssystemen. Underlag för utredningsbeslut lämnas till fullmäktige i samband med inlämningen av trafiknämndens förslag till investeringsbudget för 2015. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är högst preliminära. Beräknad utgift för förstudien, som kommer att utföras under 2015, uppgår till 8 mkr. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är högst preliminära. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med underlag för utredningsbeslut i början av januari 2015. Ersättningsbussdepå Nacka Objektet avser nybyggnation av bussdepå i kommundelen Kil som en ersättning av befintlig bussdepå i Björknäs. Befintliga bussdepåer i Björknäs har inga expansionsmöjligheter och kommer dessutom att minskas på grund av en ny vägramp som planeras mellan gamla Värmdövägen och Värmdöleden då Skurubron ska byggas om. En ny bussdepå behövs för att långsiktigt kunna säkra busstrafiken i Nacka och Värmdö kommuner. Beräknad utgift för förstudien uppgår till 0,2 mkr. Utredningsbeslut fattades i samband med fullmäktiges beslut om budget 2014 (LS 1301-0040). Förstudien beräknas bli färdigställd under 2015. Inriktningsbeslut Roslagsbanan till Arlanda Objektet fanns inte upptagen i fastställd budget för 2014 och avser en programstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda. Inriktningsbeslut fattades i landstingsfullmäktige den 18 mars 2014 (LS 1312-1600) avseende spåralternativ UA3 inklusive förutsättningar för att hitta andra finansieringslösningar som bland annat omfattar medfinansiering från berörda kommuner. Under 2014 och 2015 kommer programfasen för Roslagsbanan till Arlanda att bedrivas. Fastställd utgift

Fel! Hittar inte referenskälla. 50 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 för programfasen uppgår till 39 mkr. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är preliminära. Spårväg syd Spårväg syd länkar samman de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Skärholmen-Kungens kurva och förbättrar kollektivtrafiken utmed sträckan Flemingsberg Masmo Skärholmen/Kungens kurva Fruängen Älvsjö. Enligt beslut i trafiknämnden prioriteras etappen mellan Flemingsberg och Skärholmen. På den återstående sträckan utreds i ett första steg en BRT-linje (Bus Rapid Transit). Inriktningsbeslut fattades i fullmäktige i samband med beslut om budget 2014 (LS 1301-0040). Programfasen för Spårväg syd pågår och är planerat att avslutas under 2015. Fastställd utgift för programfasen uppgår till 41 mkr. Beslut om genomförande är planerat till slutet av 2015 eller början av 2016. Tonnage för pendelbåt och skärgårdstrafik Under 2014 planerar trafikförvaltningen att påbörja förstudien av en eventuell framtida upphandling av ett modernt pendelbåtstonnage med miljövänlig framdrivning. Programfasen genomförs under 2015 och trafikförvaltningen avser lämna underlag för inriktningsbeslut till trafiknämnden i slutet av 2014 eller början av 2015. Fastställd utgift programfasen uppgår till 6 mkr. Objektet fanns inte upptagen i fastställd budget för 2014. Genomförandebeslut Bussterminal Slussen Objektet fanns inte upptagen i fastställd budget för 2014 och avser byggnation av en ny bussterminal i Katarinaberget. En överenskommelse om finansiering av bussterminallösning för ostsektorn har träffats mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun. Överenskommelsen innebär att parterna är överens om utbyggnad och finansiering av framtida bussterminallösning för ostsektorn. Lösningen innebär att två bussterminaler byggs, en vid Slussen i Katarinaberget och en vid Nacka Centrum. Utbyggnaden innebär att kapacitetsbehovet för busstrafiken inom denna sektor är säkrad till 2050. Tillsammans med en utbyggd tunnelbana till Nacka Centrum blir kollektivtrafiken konkurrenskraftig och möjliggör en fortsatt positiv bebyggelseutveckling för samtliga inblandade kommuner.

Fel! Hittar inte referenskälla. 51 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Överenskommelsen innebär därmed ett långsiktigt ansvarstagande som skapar en fungerande och attraktiv helhetslösning för kollektivtrafiken i Ostsektorn. Parternas gemensamma målsättning är att Bussterminal Slussen färdigställs i samband med färdigställandet av övriga ombyggnaden av Slussen 2021. Denna överenskommelse kommer att regleras vidare i ett genomförandeavtal under 2014. Bussterminalen i Nacka centrum påbörjas under 2020 och ska tas i bruk när tunnelbanan är förlängd 2025 och finns därmed inte upptagen i förslag till investeringsplan 2015-2019. Parterna är överens om att bussterminalen byggs av Stockholms stad, på uppdrag av Stockholms läns landsting, som ska äga och ansvara för den framtida driften av bussterminalen. Ett särskilt genomförandeavtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting ska utarbetas som närmare reglerar byggandet av bussterminalen och övriga Slussen, i de delar som påverkar Storstockholms lokaltrafik. Den totala investeringsutgiften för bussterminalen vid Slussen är beräknad till 1 430 mkr kronor (prisnivå februari 2014). Finansieringen fördelas enligt följande: staten (genom länsstyrelsen och länsplan) 50 procent, Stockholms läns landsting 25 procent och Stockholms stad 25 procent. Den totala investeringsutgiften inklusive index för Stockholms läns landsting uppgår därmed till 1 691 mkr fördelat på 2015-2022 varav statlig medfinansiering uppgår till 715 mkr och finansiering från Stockholms stad till 358 mkr exklusive index. Utöver sin andel i bussterminalen åtar sig landstinget att stå för merutgifter för ersättningstrafik, påverkan på tunnelbanan, återläggandet av Saltsjöbanan och förberedelser för spårväg över Slussens övre plan. Återläggandet av Saltsjöbanan finns redan beslutat av trafiknämnden inom ramen för Saltsjöbanans upprustning. De övriga utgifterna är uppskattade till ca 200 mkr och finns upptagna i förslag till investeringsplan 2015-2019. Genomförandeavtal är ännu ej är framtaget och det är inte självklart att länsstyrelsen kommer att kunna inrymma finansiering till Slussen enligt plan vilket kan innebära att parterna för överenskommelsen behöver öka sin medfinansiering. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med underlag för genomförandebeslut i december 2014 då genomförandeavtal mellan parterna finns framtaget. Lågfrekvent underhåll pendeltåg ny trafikoperatör

Fel! Hittar inte referenskälla. 52 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Lågfrekvent underhåll har tillkommit som en konsekvens av nya redovisningsregler som gäller från och med 2014. Enligt nya regler ska lågfrekvent underhåll aktiveras som en tillgång i balansräkningen. Trafikförvaltningen avser inkomma till Trafiknämnd och fullmäktige med underlag för resterande underhåll om 499 mkr under 2016 efter upphandling av ny trafikoperatör. Utgifterna förväntas belasta investeringsplanen under 2016-2018. Återköp av bussar i trafikavtal Objektet fanns inte upptagen i fastställd budget för 2014 och avser återköp av etanolbussar och dieselbussar enligt trafikavtalsmodellen. Fordon Spårväg city - Ersättning A34 Objektet avser anskaffning av sex nya fordon som ska trafikera sträckan Sergels torg- Waldemarsudde. Leasingavtalet för A34 fordonen som idag trafikerar sträckan går ut under 2017 vilket innebär att fordonen måste ersättas för att upprätthålla den befintliga trafiken. Det finns inga fastlagda tidplaner framtagna för konvertering av befintliga stombusslinjer till spårväg. Trafikförvaltningen återkommer med tidplan och förslag till genomförande- och anskaffningsbeslut avseende spårvagnar när tidplanerna finns framtagna. Biljett -och betalsystem FO Biljett- och betalsystemet SL Access har tagits i drift med olika funktioner under en följd av år. Delar av systemet behöver ersättas och kompletteras om ett par år. Primärt ska biljett- och betalsystemet innehålla de funktioner som SL Access har, men kommer troligtvis även innehålla ytterligare funktionalitet efter framsteg på marknaden. Objektet fanns med som förstudie i fastställd budget för 2014. I förslaget till budget för 2015 så avser objektet både program- och genomförandefasen av biljett- och betalsystem. Underlag för inriktningsbeslut lämnas till fullmäktige i samband med inlämningen av trafiknämndens förslag till investeringsbudget för 2015. Trafikförvaltningen planerar att återkomma till trafiknämnden med genomförandebeslut under 2015. Handen bussterminal (Haningeterassen) Objektet fanns inte upptaget i fastställd budget för 2014 och avser genomförandet av bussterminal i Haninge kommun (Haningeterassen). Beslut om genomförande har fattats i trafiknämnden den 11 mars 2014 (TN 2014-0105). Underlag för genomförandebeslut i fullmäktige levereras i samband med inlämningen av budgetunderlag för 2015-2019. Objektet avser nybyggnad av bussterminal - en inomhusdockningsterminal med direkt anslutning till pendeltågsstationen och nyproducerad

Fel! Hittar inte referenskälla. 53 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 centrumanläggning samt cirka 750 bostäder. Ett finansieringsavtal finns mellan Haninge kommun, Sveanor Fastigheter AB och AB SL. Objektet finns även med i länsplan och delfinansieras genom statlig medfinansiering. Spårvägsmuseum i Gasverksområdet Objektetet avser nyöppning av Spårvägsmuseet på Gasverksområdet. Objektet fanns upptagen med en förstudie i fastställd budget för 2014 under ospecificerade objekt och finns nu upptagen med nästa fas för beslut. Beräknad totalutgift uppgår till 100 mkr. Inriktningsbeslut togs i trafiknämnden den 3 juni 2014 (TN 2014-0303) och omfattar även utgifter för genomförandet. Trafikförvaltningen fick i uppdrag att återkomma med kompletterande genomförandebeslut till det inriktningsbeslut som togs. Trafikförvaltningen återkommer till Trafiknämnd och fullmäktige med underlag för genomförandebeslut under mars månad 2015 då systemhandlingen är färdigställd. Total utgift för objektet är osäker innan systemhandling inklusive kostnadskalkyl finns framtagen. Underlag för inriktningsbeslut levereras till fullmäktige i samband med budgetunderlag 2015. Bytespunkt Brommaplan Brommaplan är en viktig knutpunkt i kollektivtrafiken. Tunnelbanestationens kapacitet är idag fullt utnyttjad och behov föreligger av en större förändring i syfte att öka resenärskapaciteten, både utifrån dagens situation och inför en framtida upprustning av Hässelbygrenen. Detaljplanearbetet pågår för en ny bussterminal, nya handelslokaler och bostäder vid Brommaplan. Den tänkta exploateringen påverkar SL:s anläggningar varav trafikförvaltningen behöver koordinera åtgärderna vid Brommaplan med Stockholms stads planer och det intilliggande exploateringsprojektet. Befintlig station och tunnelbanebroarna upprustas och en ny sidoplattform anläggs vid stationen för att öka resenärskapaciteten. Objektet Brommaplans bussterminal fanns upptagen som förstudie i fastställd budget för 2014. Tidigare ingick budget för program- och genomförandefas för åtgärder i Brommaplans tunnelbanestation i program Hässelbygrenen. Program Hässelbygrenens budget har reducerats med motsvarande belopp. Inriktningsbeslut har fattats i trafiknämnden den 3 juni 2014 (SL 2014-1016). Underlag för inriktningsbeslut i fullmäktige levereras i samband med inlämningen av budgetunderlag för 2015-2019. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden och fullmäktige med underlag för genomförandebeslut under kvartal 1 2015.

Fel! Hittar inte referenskälla. 54 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Då inte programstudien är genomförd ännu så är utgifterna för genomförandet preliminära. Utbyte av hissar och rulltrappor inom perioden 2015-2019 Utbyte av hissar och rulltrappor har tidigare tillkommit som ett ospecificerat objekt per trafikslag. I förslaget till budget för 2015-2019 avser ersättningsinvesteringar i hissar och rulltrappor samtliga trafikslag där främst tunnelbana och pendeltåg berörs av investeringarna. Genom att få ett samlat strategiskt beslut möjliggörs för förvaltningen att detaljplanera och genomföra utbytena i den takt som är möjlig beroende på tillgång på interna och externa resurser. Detta inriktnings- och genomförandebeslut avseende ersättningsinvesteringar sker på basis av en genomförd förstudie där förutom anläggningens ålder faktorer som status, belastningsgrad, felfrekvens och antalet resenärer på stationerna vägs in. Investeringarna är nödvändiga att genomföra för att säkerställa fungerande verksamhet och att bevara värdet på landstingets tillgångar. Det leder också till en uppgradering av tekniska lösningar samt att myndighetskrav tillgodoses. Underlag för utredningsbeslut lämnas till fullmäktige i samband med inlämningen av trafiknämndens förslag till investeringsbudget för 2015. 8.7 Nya objekt utanför investeringsplanen I budgetförslaget ingår, där beslut om genomförandebeslut inte föreligger 2015, endast utgifter för tidiga faser för de investeringar som landstingsfullmäktige ännu inte fattat beslut om. Det finns behov av ytterligare investeringar inom planperioden där beslutsunderlagen ännu inte är färdigställda och investeringarna befinner sig i tidiga faser. Utöver förslaget till budget 2015 med planår 2016-2019 finns därför utgifter för kommande program och genomförandefas för nya objekt inte beslutade av landstingsfullmäktige. Beräknade utgifter för objekt utanför investeringsplanen är i tidiga faser och underlag för beslut finns ännu inte framtaget varför investeringsutgifterna är högst preliminära. I budget 2015 med planår 2016-2019 uppgår utgifterna för nya objekt utanför investeringsplanen till 2 339 mkr. Uppskattad totalutgift för nya objekt över 100 mkr inklusive de faser som ligger utanför budget 2015 med planår uppgår till 13 139 mkr. Nya objekt utanför investeringsplanen återfinns i Bilaga 3 Investeringsplan för Trafiknämnd.

Fel! Hittar inte referenskälla. 55 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 8.7.1 Ospecificerade objekt Ospecificerade investeringar kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som understiger 100 mkr och är mindre omfattande i jämförelse med specificerade investeringar. Ospecificerade investeringar drivs vanligtvis som enskilda projekt och avser till största delen ersättningsinvesteringar som krävs för att säkerställa och bibehålla befintliga anläggningars status. Den föreslagna investeringsvolymen speglar försiktighet utifrån erfarenhet av att tillgängliga resurser både internt och externt påverkar möjligheterna att genomföra planerade ersättningsinvesteringar. Ospecificerade objekt (mkr) 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt Strategiska investeringar 220 106 159 58 93 637 Ersättningsinvesteringar 827 633 705 879 903 3 946 Totalt 1 047 739 864 937 996 4 584 Den planerade investeringsvolymen 2015-2019 för ospecificerade investeringar uppgår till ca 7 700 mkr och har justerats ned med ca 40 procent. Justeringen har inarbetats i budgetförslaget och den föreslagna investeringsvolymen uppgår efter justering till 4 584 mkr. 8.7.2 Prioriteringsmodellen I Investeringsstrategin definieras kriterier för prioritering av investeringar. En vägledande princip för prioriteringen av objekten i relation till andra objekt är att objektivt försöka bedöma hur viktigt objektet är, hur brådskande det är att genomföra objektet samt hur väl det uppfyller politiska huvudmål. Nya objekt har sammanfattats i nedanstående tabell oavsett beslutstyp: 1. Bedömningen sker utifrån måluppfyllelse kopplat till politiska huvudmål. Högsta måluppfyllelse anges med 10 poäng. 2. Kalkyl krävs för objekt som är föremål för beslut om genomförande. Översiktlig kalkyl krävs för objekt som är föremål för inriktningsbeslut om programarbete. 3. Eventuell koppling till andra objekt. 4. Bedömningen av strategisk betydelse sker utifrån koppling till strategiska dokument/planer/ beslut, det vill säga Framtidsplan för hälso- och sjukvården och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen.

Fel! Hittar inte referenskälla. 56 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 5. Årlig nettoeffekt på verksamhetens resultat utifrån kalkyler. 6. Bedömningen sker utifrån hur bråttom det är att genomföra objektet. Mest brådskande åsätts 1 (måste genomföras under det första året i planperioden). Allt eftersom tidsprioritet avtar åsätts 2, 3 (bör genomföras under det andra/alternativt det tredje året i planperioden) osv. 7. Objektets totala utgift. 8. Miljöbedömning krävs för objekt som är föremål för beslut om genomförande. Poäng enligt miljöbedömningsmallen. 9. Ange om objektet varit föremål för dialogprocessen enligt avsnitt Dialog och rangordning i anvisningarna. Lågfrekvent underhåll Pendeltåg ny trafikoperatör Återköp av bussar i trafikavtal Fordon SpvC Ersättning A34 Biljett- och betalsystem FO Handen Bussterminal (Haningeterassen) Spårvägsmuseum i Gasverksområdet 1. Måluppfyllelse 10 10 10 8 7 6 2. Kalkyl ja ja ja nej Ja ja 3. Objektsberoende ja ja ja nej nej nej 4. Strategisk betydelse ja ja ja ja ja nej 5. Resultatpåverkan - - ja ja - - 6. Tidsprioritet (poäng) 1 1 2 1 1 2 7. Utgift 497 212 180 260 180 (varav 90 mkr i 100 (SLL) 110 statsbidrag) (Stockholms stad) 8. Miljöbedömning - - - nej - - 9. Samråd med beställare - - ja nej - - Brommaplan Bussterminal Förstudie Förstudie PT Utbyggnad av Älvsjö Stationer depå ombyggnation Realtidsinformation Brommaplan tunnelbana Ersättningsdepåer Nacka 1. Måluppfyllelse 7 10-8 4 6 2. Kalkyl ja Nej - nej ja ja 3. Objektsberoende nej J - nej ja nej 4. Strategisk betydelse ja ja - ja ja nej 5. Resultatpåverkan - - - nej - - 6. Tidsprioritet (poäng) 1 1-2 1 1 7. Utgift 220 300-500 300-500 140 180 380 8. Miljöbedömning - - - nej - - 9. Samråd med beställare - - - nej - -

Fel! Hittar inte referenskälla. 57 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Roslagsbanan till Arlanda Spårväg Syd Tonnage för Pendelbåt och Skärgårdstrafik Spårväg linje 4 1. Måluppfyllelse - 7 8-6 2. Kalkyl ja ja ja ja ja 3. Objektsberoende nej nej ja nej ja 4. Strategisk betydelse ja ja ja ja ja 5. Resultatpåverkan - - - - - 6. Tidsprioritet (poäng) 5 5 2 5 5 Depå Syd 7. Utgift 1 800 4 200 340 5 040 700 8. Miljöbedömning ja ja - - - 9. Samråd med beställare ja ja ja - - 9. Möjligheter och risker Trafikförvaltningen arbetar aktivt med riskanalys och riskhantering. Både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål kommer att uppnås. Kollektivtrafiken står inför betydande investeringar i bland annat ny spårbunden trafik, förbättrad infrastruktur, tillgänglighetsanpassningar, trygghetsskapande åtgärder samt nya fordon. Det finns en risk att investeringsbehovet är större än den ram som kommer att beslutas för kollektivtrafiken. Det kan bli aktuellt att vissa objekt behöver skjutas framåt i tiden alternativt att ambitionsnivån rörande kvalitets- och kapacitetsförbättringar reduceras. Investeringsvolymen är svårbedömd i tiden och faktorer utanför trafikförvaltningens kontroll såsom planfrågor, upphandlingar och bygglovsprocesser kan få stor inverkan på investeringsvolymen för ett enskilt år. Förändrade och utökade myndighetskrav innebär erfarenhetsmässigt en svårbedömd men reell risk för tillkommande, utökade kostnader. Ökade investeringar innebär ökade kapitalkostnader vilka i sin tur påverkas av förändringar av marknadsräntan. Kollektivtrafiken står inför en ökad kostnadsutveckling. Denna drivs av ett ökat utbud, högre ambition avseende till exempel tillgänglighet och miljöpåverkan, ökade avskrivningar och räntekostnader samt kostnadsökning i befintliga avtal (index). Räntekänsligheten är beräknad som effekten av om ränteläget stiger med en procentenhet. På lånesidan innebär effekten av en procentenhets ränteförändring en kostnadsökning med 150 mkr 2015. Ett lägre ränteläge innebär motsvarande möjlighet till lägre kostnad. Energikostnaderna omfattar elkostnader i egna anläggningar i form av spåranläggningar och fastigheter. Därtill kommer elkostnaderna för pendeltågen som debiteras via Trafikverket. Kostnadsutvecklingen för el kan vara svårbedömd. Trafikförvaltningen arbetar aktivt enligt fastställda

Fel! Hittar inte referenskälla. 58 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 riktlinjer med riskreducering i form av terminssäkring av elpriserna. Under det senaste året har elpriset sjunkit och för närvarande är marknadspriset på el för de kommande åren lägre än dagens. Trafikförvaltningens utmaning för att reducera kostnadsökningarna är bland annat att bygga till lägre kostnad, upphandla en mera kostnadseffektiv trafik samt reducera trafikutbudet på ett sätt som begränsat påverkar resenären. I de senare trafikavtalen har trafikutövarna fått ett större helhetsansvar för uppdraget, inklusive ett utökat ansvar för trafikplanering. Trafikförvaltningen ställer krav på en basnivå i form av sådan minimitrafik eller grundtrafik som trafikförvaltningen har bedömt krävs för att uppfylla ett samhällsansvar. Utöver denna trafik ska trafikutövarna planera trafiken utifrån av förvaltningen ställda krav om samordning, platsutbud, med mera. De kan föreslå nya linjer och även effektiviseringar. Denna ökade frihet motsvaras av ett ökat ansvar i form av att de nyare ersättningsmodellerna i avtalen även innehåller en allt större andel rörlig ersättning i vissa avtal uteslutande baserad på antalet betalande resenärer. Denna utveckling av affärsmodellen från de tidigare traditionella produktionsavtalen innebär såväl möjligheter som risker. Avsikten är att trafikutövarna med sin kunskap och erfarenhet samt dagliga närhet till resenärerna ska hitta rätt nivå för trafikutbudet och därigenom säkerställa fler och mer nöjda resenärer. Detta ska leda till en så effektiv SL-trafik som möjligt som både ger trafikutövaren höjd ersättning och trafiknämnden ökade intäkter. I den mån en resandeökning inte leder till utökade intäkter, till exempel enbart är hänförlig till att vaneresenärer med periodkort reser mer, ligger den risken på trafiknämnden. För färdtjänstens del är ett ökat resande en ekonomisk riskfaktor. Färdtjänstresenärer har antingen tillstånd att resa ett visst antal färdtjänstresor per år eller efter behov. Ytterligare en resa per person innebär kostnadsökningar på cirka 20 mkr. I den kommande upphandlingen (E26) som påverkar planåret 2017 finns en risk att kostnaderna per resa ökar mer än kostnadsutvecklingen. För WÅAB:s del är trafikupphandlingarna en osäkerhetsfaktor. Det vill säga när nya trafikavtal kommer att tecknas. Om avtal tecknas med kortare löptider blir kostnaderna högre. Ökningen av biljettintäkter kan bli lägre om resandet inte utvecklas på samma sätt eller mer än befolkningsökningen. Det nya betalsystemet kommer att förbättra intäktssäkringen och ge bättre information och statistik kring resandet, vilket i sin tur möjliggör effektivare styrning och trafikplanering.

Fel! Hittar inte referenskälla. 59 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 10. Övrigt Detta budgetunderlag för 2015 och planår 2016-2017 har nämndbehandlats 2014-09-23. Stockholm 2014-08-25 Anders Lindström Förvaltningschef och Verkställande direktör AB SL och WÅAB Håkan Nilsson Avdelningschef Verksamhetsstyrning och ekonomi Bilagor: 1-3 Specifikationer av resultat- och balansräkning för respektive ingående verksamheter (sist i dokumentet) Bilaga 3 Investeringar Trafik Bilaga 5 Investeringskalkyl Trafik Bilaga 8 Miljöbedömning Trafik Bilaga 9 Inrapporteringsmall mål budgetunderlag 2015

Fel! Hittar inte referenskälla. 60 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Specifikation 1 SL Koncernen Specifikationer Resultaträkning SL Mkr Budget 2015 (förslag) Budget 2014 (slutlig) Boksl 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 Landstingsbidrag 7 428 7 223 6 796 2,8% 9,3% Biljettintäkter 6 935 6 899 6 448 0,5% 7,6% Uthyrning fordon 1 453 1 359 1 365 6,9% 6,4% Uthyrning lokaler 689 644 597 7,0% Reklam 234 234 233 0,0% 0,4% Övriga intäkter 770 782 850 1,5% 9,4% S:a Verksamhetens intäkter 17 509 17 141 16 288 2,1% 7,5% Personalkostnader 42 26 ########### 61,5% Köpt trafik 11 449 11 416 10 949 0,3% 4,6% Drift och underhåll 1 731 1 752 1 466 1,2% 18,1% Övriga kostnader 1 295 1 199 1 215 8,0% 6,6% S:a Verksamhetens kostnader 14 517 14 367 13 655 1,0% 6,3% Reavinst/reaförlust 65 35 Avskrivningar 2 227 1 969 1 972 13,1% 12,9% Finansnetto 765 741 647 3,2% 18,2% Årets Resultat 0 0 21 ########### Investeringar AB SL (mkr) BT Plan Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt Trafikinvesteringar 7 188 7 629 8 022 7 338 5 855 36 032 Investeringar totalt 7 188 7 629 8 022 7 338 5 855 36 032 Balansräkning Mkr Budget 2015 (förslag) Budget 2014 (slutlig) Utfall 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 53 255 49 133 42 854 8,4% 24,3% Omsättningstillgångar 2 083 2 004 2 042 3,9% 2,0% varav kassa bank 673 500 546 34,6% 23,3% SUMMA TILLGÅNGAR 55 338 51 137 44 896 8,2% 23,3% EGET KAPITAL Eget kapital 6 927 6 949 6 927 0,3% 0,0% varav årets resultat 0 0 21 ########### 100,0% Avsättningar (samt ev. Minoritetsintresse 880 985 862 10,7% 2,1% SKULDER ########### ########### Långfristiga skulder 43 430 38 874 33 683 11,7% 28,9% Kortfristiga skulder 4 101 4 329 3 424 5,3% 19,8% SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 55 338 51 137 44 896 8,2% 23,3%

Fel! Hittar inte referenskälla. 61 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Produktionsredovisning för kollektivtrafik Mkr Budget 2015 (förslag) Budget 2014 (slutlig) Utfall 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 På land, tusental Genomsnitt påstigande en vinterdag* 2 873 2 730 2 783 5,2% 3,2% Resenärer en vinterdag* 811 771 786 5,2% 3,2% * Avser vintervardagar d v s tertial 1 och 3

Fel! Hittar inte referenskälla. 62 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Specifikation 2 Färdtjänstverksamheten Resultaträkning Ftjv Mkr Budget 2015 (förslag) Budget 2014 (slutlig) Boksl 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 Landstingsbidrag 888 861 846 3,1% 5,0% Resenärsintäkter 184 184 182 0,0% 1,1% Från HSN för sjukresor 241 219 225 10,0% 7,1% Övriga intäkter 10 11 11 9,1% 9,1% S:a Verksamhetens intäkter 1 323 1 275 1 264 3,8% 4,7% Köpt färdtjänsttrafik 1 010 978 960 3,3% 5,2% Sjukresor 272 251 261 8,4% 4,2% Tjänsteresor 9 11 10 18,2% 10,0% Övriga kostnader 32 35 45 8,6% 28,9% S:a Verksamhetens kostnader 1 323 1 275 1 276 3,8% 3,7% Avskrivningar 0 0 0 0,0% 0,0% Finansnetto 0 0 0 0,0% 0,0% Årets Resultat 0 0 12 #DIVISION/0! Balansräkning Mkr Budget 2015 (förslag) Budget 2014 (slutlig) Utfall 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 0 0 0 #DIVISION/0! #DIVISION/0! Omsättningstillgångar 84 114 84 26,3% 0,0% varav kassa bank 7 47 7 85,1% 0,0% SUMMA TILLGÅNGAR 84 114 84 26,3% 0,0% EGET KAPITAL Eget kapital 36 58 36 37,9% 0,0% varav årets resultat 0 0 12 #DIVISION/0! 100,0% Avsättningar (samt ev. Minoritetsintresse) 0 0 #DIVISION/0! #DIVISION/0! SKULDER #DIVISION/0! #DIVISION/0! Långfristiga skulder 0 0 0 #DIVISION/0! #DIVISION/0! Kortfristiga skulder 48 56 48 14,3% 0,0% SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 84 114 84 26,3% 0,0% Produktionsredovisning för kollektivtrafik Mkr Budget 2015 (förslag) Budget 2014 (slutlig) Utfall 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 För resenärer med funktionsnedsättning Antal resenärer/tillstånd 31 december 70 500 70 000 69 956 0,7% 0,8% Totalt antal resor, 1000 tal ** 4 127 4 130 4 085 0,1% 1,0% ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk och tjänsteresor

Fel! Hittar inte referenskälla. 63 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013 Specifikation 3 WÅAB Investeringar Mkr Budget 2014 Budget 2015 (förslag) Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringar WÅAB 91 116 101 81 35 78 Totalt investeringar 91 116 101 81 35 78

Fel! Hittar inte referenskälla. 64 (64) LS 1403-0399 TN 2014-0013

1 (2) Investeringsplan för Trafiknämnden 2015-2019 Mkr 1 Kollektivtrafiken på land 1.1 Specificerade objekt 1.1.1 Strategiska investeringar Status 3) Fastställd enl budget 2014 Total investeringsutgift Beräknad ny Avvikelse totalutgift Ack förbrukn t.o.m 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Årliga investeringsutgifter 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn. Pågående 9 212 8 169-1 043 1 121 1 554 1 081 1 149 946 1 496 1 719 575 82 Budget innan beslut om besparingsåtgärder (TN2-2013-00518). 10002 Program Bussdepåer Pågående 4 044 4 243 199 925 647 621 757 743 452 534 210 0 Förändrad utformning Tomtebodadepån. 10004 Program Slussen Pågående 1 451 2 120 669 53 122 127 588 515 413 194 228 2 Saltsjöbanan beslut om genomförande (TN 2013-0610). 10005 Program Röda linjens uppgradering Pågående 12 721 12 721 0 1 631 1 263 1 239 1 981 1 095 1 335 1 412 1 069 2 958 Ingen avvikelse 10006 Program Citybanan Pågående 97 182 85 14 10 27 53 47 30 11 0 0 Förnyat genomförandebslut lämnas i samband med budgetunderlag 2015 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen Pågående 5 596 5 381-215 4 037 930 690 468 82 44 60 0 0 Upphandling bättre än planerat, mindre skadereglering. 10008 Program Spårväg City Pågående 4 606 4 606 0 845 1 397 1 009 571 596 552 305 231 495 Ingen avvikelse. 10012 Program IT med säkerhetsaspekt Pågående 331 606 275 167 123 78 169 192 0 0 0 0 Förnyat genomförande- och anskaffningsbeslut SL Lås (TN 2013-0604). 10013 Program Spårdepåer Pågående 1 557 1 557 0 210 322 146 316 388 46 50 100 302 Ingen avvikelse. 10014 Program Mötesplats SL Pågående 225 252 27 173 39 75 4 0 0 0 0 0 Ingen avvikelse. 10028 Program Pendeltåg Pågående 12 174 12 174 0 7 715 883 526 558 1 511 1 342 325 76 121 Ingen avvikelse. 10016 Program Kistagrenen Pågående 5 301 5 301 0 71 90 27 141 819 846 852 872 1 673 Ingen avvikelse. Älvsjödepån Pågående 0 500 500 0 0 500 0 0 0 0 0 0 Förvärvet ej med i budget 2014. Bussterminal Slussen Genomförande 0 1 891 1 891 0 0 0 10 21 139 275 340 1 105 Enl överenskommelsde mellan SLL, kommun och Stockholms stad Roslagsbanan till Arlanda Inriktningsbeslut 4 39 35 4 0 5 20 10 0 0 0 0 Inriktningsbeslut togs i landstingsfullmäktige 2014-03-18 (LS 1312-1600) Spårväg Syd Inriktningsbeslut 45 41-4 6 20 25 10 0 0 0 0 0 Inriktningsbeslut i samband med 2014 års budget Tonnage för Pendelbåt och Skärgårdstrafik Inriktningsbeslut 0 6 6 0 0 3 3 0 0 0 0 0 Underlag för beslut lämnas till trafiknämnden Q1 2015 Spårväg Linje 4 Utredningsbeslut 0 40 40 0 0 0 20 20 0 0 0 0 Underlag för beslut lämnas till trafiknämnden Q1 2015 Depå Syd Utredningsbeslut 0 1 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 Underlag för beslut lämnas i samband med budgetunderlag 2015 Förstudie Bytespunkt Barkarby FUT Utredningsbeslut 0 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Underlag för beslut lämnas i samband med budgetunderlag 2015 Förstudie Bytespunkt Nacka Centrum FUT Utredningsbeslut 0 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Underlag för beslut lämnas i samband med budgetunderlag 2015 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan övriga år Kommentar avvikelse total investeringsutgift Justeringspost förskjutningar pågående program 1-368 -450-1 395-1 362-761 -234 462 3 648 Justeringspost pågående program 2-986 -1 470-2 352-2 811-7 619 Summa strategiska investeringar 57 364 59 830 2 466 16 971 7 032 5 731 4 438 4 154 3 582 2 692 4 164 2 768 Varav ersättningsinvesteringar inom strategiska objekt 2 325 3 675 1 350 523 384 165 719 760 401 314 492 302 1.1.2 Ersättningsinvesteringar Miljöbussar Pågående 280 980 700 93 60 130 137 179 165 140 136 0 Inköp av fler bussar. Budget 280 mkr tidigare i ospec. TB Kanalisation 750 Volt Pågående 173 173 0 17 60 60 71 25 0 0 0 0 TN 2013-04-16, LF 2013-09-17 C20 - uppgradering Pågående 4 1 367 1 363 4 0 90 97 221 227 234 245 248 Genomförandebeslut togs i LF i juni 2014 (LF 1402-0543). Hässelbygrenen Pågående 1 634 1 634 0 23 0 2 0 0 0 15 20 1 574 Ingen avvikelse. Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg Pågående 0 249 249 0 0 38 140 72 0 0 0 0 Nya redovisningsregler som gäller från och med 2014. Lågfrekvent underhåll Pendeltåg ny trafikoperatör Genomförandebeslut 0 499 499 0 0 0 0 129 234 107 29 0 Underlag för beslut lämnas till trafiknämnd 2016 Återköp av bussar i trafikavtal Genomförandebeslut 0 81 81 0 0 0 81 0 0 0 0 0 Enlligt trafikavtal Fordon SpvC - Ersättning A34 Genomförandebeslut 0 180 180 0 0 0 0 72 54 54 0 0 Underlag för beslut lämnas då tidplaner finns framtagna. Biljett -och betalsystem FO Inriktnings- & genomförandebeslut 0 264 264 0 0 4 90 80 90 0 0 0 Underlag för beslut lämnas i samband med budgetunderlag 2015 Utbyte av hissar och rulltrappor 2015-2019 Inriktnings- & genomförandebeslut 0 1 500 1 500 0 0 0 115 326 359 350 350 0 Underlag för beslut lämnas i samband med budgetunderlag 2016 Handen Bussterminal (Haningeterassen) Genomförandebeslut 2 185 184 0 1 1 40 71 73 0 0 0 Underlag för genomförandebeslut lämnas i samband med budgetunderlag 2015 Spårvägsmuseum i Gasverksområdet Inriktnings- & genomförandebeslut 10 100 90 0 10 7 75 18 0 0 0 0 Underlag för inriktningsbeslut lämnas i samband med budgetunderlag 2015 Bytespunkt Brommaplan Inriktnings- & genomförandebeslut 161 321 160 1 0 10 60 100 110 40 0 0 Underlag för inriktningsbeslut lämnas i samband med budgetunderlag 2015 Förstudie Utbyggnad av Älvsjö Depå Utredningsbeslut 0 5 5 0 0 0 0 5 0 0 0 0 Underlag för beslut lämnas till trafiknämnd Q4 2014 Förstudie PT Stationer ombyggnation Utredningsbeslut 0 5 5 0 0 0 5 0 0 0 0 0 Underlag för beslut lämnas till trafiknämnd Q4 2014 Realtidsinformation Utredningsbeslut 0 8 8 0 0 0 8 0 0 0 0 0 Underlag för beslut lämnas i samband med budgetunderlag 2015 Ersättningsbussdepåer Nacka Utredningsbeslut 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utredningsbeslut i samband med budget 2014 (LS 1301-0040). Summa ersättningsinvesteringar 2 263 7 551 5 287 138 131 342 918 1 297 1 312 940 780 1 822 Summa Specificerade objekt 59 627 67 381 7 754 17 109 7 163 6 073 5 356 5 451 4 895 3 632 4 944 4 591

2 (2) Investeringsplan för Trafiknämnden 2015-2019 Mkr Status 3) Fastställd enl budget 2014 Total investeringsutgift Beräknad ny Avvikelse totalutgift Ack förbrukn t.o.m 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Årliga investeringsutgifter 1.2 Ospecificerade objekt Strategiska investeringar totalt Pågående * * * * 464 294 220 106 159 58 93 * Ersättningsinvesteringar totalt Pågående * * * * 1 339 1 132 827 633 705 879 903 * Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan övriga år Kommentar avvikelse total investeringsutgift Justeringspost budget LF 2014-899 Summa Ospecificerade investeringar * * * * 904 1 426 1 047 739 864 937 996 * Summa investeringsutgifter 59 627 67 381 7 754 17 109 8 067 7 499 6 404 6 190 5 758 4 569 5 940 4 591 Varav ersättningsinvesteringar 1 854 1 639 2 464 2 690 2 418 2 132 2 175 2 124 Statsbidrag 549 158 674 1 099 613 533 * Planår beslutad budget 2014 8 118 6 404 6 190 5 758 4 569 S:a investeringsutgifter avvikelse mot planen budget 2014-51 0 0 0 0 Avvikelse budget 2014 avser budget om 50 mkr avseende tunnelbana till Nacka som genomförs av Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT) Nya objekt utanför investeringsplanen som ännu ej är beslutade av landstingsfullmäktige Status 3) Fastställd enl budget 2014 Total investeringsutgift Beräknad ny totalutgift Avvikelse Ack förbrukn t.o.m 2013 Budget 2014 Utbyggnad av Älvsjö Depå (program och genomförande) 297 0 250 45 2 0 0 PT Stationer ombyggnation (program och genomförande) 300 0 250 50 0 0 0 Roslagsbanan till Arlanda genomförande Genomförandebeslut 1 800 0 0 0 0 0 1 800 Spårväg Syd Etapp 1 genomförande Genomförandebeslut 4 260 0 30 30 100 100 4 000 Spårväg syd BRT Etapp 2 genomförande Genomförandebeslut 0 0 0 0 0 0 0 För mycket osäkerheter kring etapp 2 för lämna uppgift om investeringsutgift Spårväg Linje 4 (program och genomförande) Inriktnings- och genomförandebeslut 5 040 0 0 20 20 0 5 000 Realtidsinformation (program och genomförande) Inriktnings- och genomförandebeslut 140 0 90 50 0 0 0 Ersättningsbussdepå flera depåer Nacka Genomförandebeslut 380 0 190 190 0 0 Depå Syd Inriktnings- och genomförandebeslut 702 0 1 1 700 0 0 Bytespunkt Barkarby FUT Inriktnings- och genomförandebeslut 0 0 0 0 0 0 0 För mycket osäkerheter kring total utgift och ägarfråga Bytespunkt Nacka Centrum FUT Inriktnings- och genomförandebeslut 0 0 0 0 0 0 0 För mycket osäkerheter kring total utgift och ägarfråga Tonnage för Pendelbåt Genomförandebeslut 220 0 20 60 140 0 0 0 13 139 0 0 0 0 0 831 446 962 100 10 800 Utöver ovanstående finns även utgifter för ospecificerade investeringar som är i tidiga faser. Ovanstående investeringar och belopp är väldigt osäkra både avseende belopp, huruvida de kommer att genomföras och tid. Prognos 2014 Årliga investeringsutgifter Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan övriga år Kommentarer

1(4) Projekt och Upphandling Programsektionen Citybanan Handläggare Ragna Forslund 08-686 1959 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-05 Version Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Trafiknämnden Förnyat genomförandebeslut om utökade åtgärder inom program citybanan Ärendebeskrivning Ärendet avser förslag till beslut om utökade budgetmedel för Trafikförvaltningens del av citybanan. Beslutsunderlag Genomförandeavtal inkl. tilläggsavtal nr 1 och 2 för Citybanan, tecknat den 20 juni 2006 Genomförandebeslut SLLs ekonomiska avtalsförpliktelser (SL 2011-05239) Genomförandebeslut snedhiss (SL-2011-05239) Genomförandebeslut SL Investeringar 2012 (TN 1210-0206) Beslut om trafiknämndens budget 2014 (LS 1301-0040) Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta föreslå Landstingsstyrelsen besluta föreslå landstingsfullmäktige besluta att fatta förnyat genomförandebeslut avseende Trafikförvaltningens program citybanan till en ny totalbudget om 182 mnkr. att uppdra åt Förvaltningschefen att verkställa genomförandet av utökade åtgärder om 85 mnkr inom Trafikförvaltningens program citybanan. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(4) PU Programsektionen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-07-10 Version Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Bakgrund Program citybanan är i ett genomförandeskede och genomförs enligt det genomförandeavtal (inklusive två tilläggsavtal) som tecknats mellan Trafikverket, Stockholms stad (Staden) och Stockholms läns landsting (SLL). Trafikverket ansvarar för projekt citybanan i sin helhet och genomför programmet i samarbete med Staden och SLL. Programmet är planerat att vara färdigt år 2017. Citybanan syftar till att öka tågkapaciteten genom Stockholm och innefattar byggandet av en 6 km lång tågtunnel under Stockholm, ämnad för pendeltågstrafik, med två nya pendeltågsstationer varav en är belägen under T- centralen och den andra under T-banestationen vid Odenplan. Med anledning av SLL:s tecknade genomförandeavtal för citybanan krävs att Trafikförvaltningen anpassar organisation och tekniska system för implementering av citybanans två nya pendeltågsstationer i SL:s befintliga tunnelban- och pendeltågsanläggning, Inom Trafikförvaltningen pågår ett program för att säkerställa implementering av de två pendeltågsstationerna, vilket även inkluderar att hantera alla intrångsfrågor samt Mottagning och Kvalitetssäkring. Programmets komplexitet har lett till förändringar gentemot det genomförandebeslut som fattades under 2012.Trafikförvaltningen tvingas till, systemanpassning och även tvingande krav har förändrats vilket leder till att Åtgärdsplaner tas fram för att kunna färdigställa och driftsätta stationerna Odenplan och City. För att kunna genomföra detta krävs utökade budgetmedel. Sammanfattning Trafikverket och trafikförvaltningen genomför gemensamt inom ramen för citybaneprojektet ett arbete med personsäkerhet. Åtgärdsplanerna är en del av det säkerhetsarbete inom personsäkerhet som krävs för anläggningen. Arbetet har visat på behovet av ett nytt övervakningssystem. Kostnaderna ska delas mellan Trafikverket och Trafikförvaltningen. Vidare har det gemensamma arbetet resulterat i behov av ytterligare anpassning av de system som Trafikverket levererar, så att dessa system ska kunna harmoniseras med trafikförvaltningens egna system.

3(4) PU Programsektionen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-07-10 Version Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Slutligen har den med Trafikverket gemensamma fortskridande planeringen fått ta hänsyn till tvingande krav vilket inneburit en kostnadsökning. Dessa krav beror i förekommande fall på den teknikutveckling (systemberoende) som förevarit i omvärlden. Kraven härrör i förekommande fall från ekonomiska rationella motiv. Bland dessa kan nämnas krav på nytt säkrare låssystem som förenklar och förbilligar drift av inpasseringssystem, vilket inte fanns inte med i den ursprungliga kalkylen för citybanan. Omfattning och tidplan Programmet omfattar tre projekt. Intrång som hanterar intrångsfrågor finansieras i huvudsak av Trafikverket. Mottagning som förbereder Trafikförvaltningen för att kunna ta emot och administrera den nya anläggningen och slutligen samordning som bl.a. ser till att Trafikverket, Stockholmståg samt tunnelbaneoperatören MTR också får information om programmet. Programmet hanterar även de nya frågeställningar som dyker upp. Bland dessa kan nämnas harmonisering av biljetthallar, anpassning till ny teknik (t ex nya datanätverk) samt nya krav från Trafikförvaltningen. I det gemensamma projektet finns det ett antal etappmål. Bland dessa kan nämnas att Trafikverket planerar lämna över entrébyggnad Odenplan under hösten 2014 och entrén i Orgelpipan 6 (T-centralen) under början av år 2016. Resterande anläggningar lämnas över i början av 2017. TF planerar att starta trafik under sommaren 2017. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Av fullmäktige fastställd totalutgift för Trafikförvaltningens del av citybanan uppgår till 97 mnkr (LS 1301-0040). Detta beslut avser utökade utgifter om totalt 85 mnkr för ovan beskrivna åtgärder och innefattar nedanstående delprojekt: Personsäkerhet 30 Systemanpassning 31 Tvingande krav 24 Totalt (mnkr) 85

4(4) PU Programsektionen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-07-10 Version Ärende/Dok. id. Infosäk. klass K1 (Öppen) Den kalkylerade totalutgiften för SL:s del av citybanan inklusive utökade åtgärder uppgår till 182 mnkr. Objektet finns upptaget inom ramen för Trafiknämndens förslag till budget för år 2015 med planår 2016-2019. Förnyat genomförandebeslut tas i samband med fullmäktiges beslut om trafiknämndens budget den 16-17 december 2014. Sociala konsekvenser Beslutet innebär inga ytterligare sociala konsekvenser utöver de som redan beskrivits i befintligt genomförandeavtal. Konsekvenser för miljön Trafikverket ansvarar för citybanan i sin helhet varav det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Anders Lindström Förvaltningschef Ragna Forslund Avdelningschef Projekt och upphandling

Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr) 1) Information Program Huvudprojekt Projekt Projektägande kst Bolag Investeringstyp Trafikslag Projektledare Projektadministratör Sponsor Registrering i Copernicus Objekt Projektstart - slut Bussterminal i Nacka C 140 SU Fastighetsutveckling 10 AB SL Strategiska investeringar Buss Sara Nyman Fas - summa för beslut Belopp Kalkylår 10 Förstudie 1 000 000 2015 20 Program 0 30 Genomförande 0 Investeringsutgifter totalt 1 000 000 ID

2) Kalkyl (tkr) Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 10 - Förstudie 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 1 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 000 000 Prognos inkl index 1 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 000 000 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 1 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 000 000 320 Förstudie 1 000 000 1 000 000 990 Intern tid 0 Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 20 - Program Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 300 Kravspecifiering 0 310 Utredningar 0 320 Förstudie 0 330 Förstudieprojektering 0 340 Programhandlingsprojektering 0 350 Systemhandlingsprojektering 0 360 Järnvägspalneprojektering 0 370 Bygghandlingsprojektering 0 380 Förfrågningsunderla 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 990 Intern tid 0

2) Kalkyl (tkr) 0 Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 30 - Genomförande Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 genomförande/realisering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 500 Realisering 0 510 Mark Och anläggning 0 520 Husbyggnad 0 530 BEST 0 540 Konstruktion 0 550 Produktion 0 560 Komponenttest 0 570 Tilldelningsbeslut 0 580 Kontraktstecknande 0 Provdrift, besiktning & verifiering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 600 Verifiering 0 610 Provdrift 0 620 Ibruktagandebesiktning 0 630 Entreprenadbesiktning 0 640 Verifiering prestanda 0 Införande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 700 Införande 0 710 Garantiuppföljning 0 720 utbildning 0 Överlämnande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 800 Överlämnande 0 810 Förvaltningshandlingar 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 910 Mark och fastighetsärenden 0 920 Miljöåtgärder 0 930 Arkeologi 0 940 Ersättningstrafik 0 950 Intäkter 0 960 Drift 0 990 Intern tid 0 991 Externt arbete 0

Investeringsbidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3) Anläggning Typ av investeringar Avs.tid Andel% Mjukvara och Licens 5 år Grundkonstr,stommar 50 år Byggnadstillbehör 17 år Skyddsrum 50 år Telesystem för tågdr 17 år Förb.utg. på annans fastighet 25 år Mark 0 år Markanläggningar 20 år Underbyggnad 50 år Banöverbyggnad 20 år El- och signalsystem 20 år Maskiner och inventarier 10 år Byggnadsinventarier 17 år Spårbundna fordon 30 år Bussar 12 år Person- och lastbilar 5 år Datorer 5 år IT-inventarier 5 år Konst 0 år Andel i procent (totalt 100 %) 0,0%

Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr) 1) Information Program Huvudprojekt Projekt Projektägande kst Bolag Investeringstyp Trafikslag Projektledare Projektadministratör Sponsor Registrering i Copernicus Objekt Projektstart - slut Depå Syd 140 SU Fastighetsutveckling 10 AB SL Strategiska investeringar Pendeltåg Petra Nicander Fas - summa för beslut Belopp Kalkylår 10 Förstudie 1 000 000 2015 20 Program 0 30 Genomförande 0 Investeringsutgifter totalt 1 000 000 ID

2) Kalkyl (tkr) Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 10 - Förstudie 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 1 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 000 000 Prognos inkl index 1 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 000 000 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 1 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 000 000 320 Förstudie 1 000 000 1 000 000 990 Intern tid 0 Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 20 - Program Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 300 Kravspecifiering 0 310 Utredningar 0 320 Förstudie 0 330 Förstudieprojektering 0 340 Programhandlingsprojektering 0 350 Systemhandlingsprojektering 0 360 Järnvägspalneprojektering 0 370 Bygghandlingsprojektering 0 380 Förfrågningsunderla 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 990 Intern tid 0

2) Kalkyl (tkr) 0 Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 30 - Genomförande Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 genomförande/realisering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 500 Realisering 0 510 Mark Och anläggning 0 520 Husbyggnad 0 530 BEST 0 540 Konstruktion 0 550 Produktion 0 560 Komponenttest 0 570 Tilldelningsbeslut 0 580 Kontraktstecknande 0 Provdrift, besiktning & verifiering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 600 Verifiering 0 610 Provdrift 0 620 Ibruktagandebesiktning 0 630 Entreprenadbesiktning 0 640 Verifiering prestanda 0 Införande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 700 Införande 0 710 Garantiuppföljning 0 720 utbildning 0 Överlämnande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 800 Överlämnande 0 810 Förvaltningshandlingar 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 910 Mark och fastighetsärenden 0 920 Miljöåtgärder 0 930 Arkeologi 0 940 Ersättningstrafik 0 950 Intäkter 0 960 Drift 0 990 Intern tid 0 991 Externt arbete 0

Investeringsbidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3) Anläggning Typ av investeringar Avs.tid Andel% Mjukvara och Licens 5 år Grundkonstr,stommar 50 år Byggnadstillbehör 17 år Skyddsrum 50 år Telesystem för tågdr 17 år Förb.utg. på annans fastighet 25 år Mark 0 år Markanläggningar 20 år Underbyggnad 50 år Banöverbyggnad 20 år El- och signalsystem 20 år Maskiner och inventarier 10 år Byggnadsinventarier 17 år Spårbundna fordon 30 år Bussar 12 år Person- och lastbilar 5 år Datorer 5 år IT-inventarier 5 år Konst 0 år Andel i procent (totalt 100 %) 0,0%

Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr) 1) Information Program Huvudprojekt Projekt Projektägande kst Bolag Investeringstyp Trafikslag Projektledare Projektadministratör Sponsor Registrering i Copernicus Objekt Projektstart - slut Bussterminal i Barkarby C 140 SU Fastighetsutveckling 10 AB SL Strategiska investeringar Buss Sara Nyman Fas - summa för beslut Belopp Kalkylår 10 Förstudie 500 000 2015 20 Program 0 30 Genomförande 0 Investeringsutgifter totalt 500 000 ID

2) Kalkyl (tkr) Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 10 - Förstudie 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 500 000 Prognos inkl index 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 500 000 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 500 000 320 Förstudie 500 000 500 000 990 Intern tid 0 Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 20 - Program Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 300 Kravspecifiering 0 310 Utredningar 0 320 Förstudie 0 330 Förstudieprojektering 0 340 Programhandlingsprojektering 0 350 Systemhandlingsprojektering 0 360 Järnvägspalneprojektering 0 370 Bygghandlingsprojektering 0 380 Förfrågningsunderla 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 990 Intern tid 0

2) Kalkyl (tkr) 0 Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 30 - Genomförande Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 genomförande/realisering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 500 Realisering 0 510 Mark Och anläggning 0 520 Husbyggnad 0 530 BEST 0 540 Konstruktion 0 550 Produktion 0 560 Komponenttest 0 570 Tilldelningsbeslut 0 580 Kontraktstecknande 0 Provdrift, besiktning & verifiering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 600 Verifiering 0 610 Provdrift 0 620 Ibruktagandebesiktning 0 630 Entreprenadbesiktning 0 640 Verifiering prestanda 0 Införande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 700 Införande 0 710 Garantiuppföljning 0 720 utbildning 0 Överlämnande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 800 Överlämnande 0 810 Förvaltningshandlingar 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 910 Mark och fastighetsärenden 0 920 Miljöåtgärder 0 930 Arkeologi 0 940 Ersättningstrafik 0 950 Intäkter 0 960 Drift 0 990 Intern tid 0 991 Externt arbete 0

Investeringsbidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3) Anläggning Typ av investeringar Avs.tid Andel% Mjukvara och Licens 5 år Grundkonstr,stommar 50 år Byggnadstillbehör 17 år Skyddsrum 50 år Telesystem för tågdr 17 år Förb.utg. på annans fastighet 25 år Mark 0 år Markanläggningar 20 år Underbyggnad 50 år Banöverbyggnad 20 år El- och signalsystem 20 år Maskiner och inventarier 10 år Byggnadsinventarier 17 år Spårbundna fordon 30 år Bussar 12 år Person- och lastbilar 5 år Datorer 5 år IT-inventarier 5 år Konst 0 år Andel i procent (totalt 100 %) 0,0%

1(5) TA Handläggare Harry Plogbäck 08-6863643 harry.plogback@sll.se GENOMFÖRANDEBESLUT 2014-08-11 Version Rev A Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Trafiknämnden Inriktnings- och Genomförandebeslut avseende utbyte av hissar och rulltrappor inom perioden 2015-2019 Ange föremålet för beslut Beslutet avser ersättningsinvesteringar i hissar och rulltrappor inom samtliga trafikslag där främst Tunnelbana och Pendeltåg berörs av investeringarna. Utbytena planeras till perioden 2015-2019. Genom att få ett samlat strategiskt beslut möjliggörs för förvaltningen att detaljplanera och genomföra utbytena i den takt som är möjlig beroende på tillgång på interna och externa resurser. Detta inriktningsbeslut avseende ersättningsinvesteringar sker på basis av en genomförd förstudie där förutom anläggningens ålder faktorer som status, belastningsgrad, felfrekvens och antalet resenärer på stationerna vägs in. Bakgrund SLL har en stot antal hissar och rulltrappor som har en lång drifttid. Många hissar är av typ hydraul hissar. Sådan teknik är ogynnsam ur miljösynpunkt och har en föråldrad teknik för att möta de krav som ställs för att underlätta för funktionshindrade att åka med kollektivtrafik. Rulltrappor med lång drifttid får i slutet av den tekniska drifttiden behov av omfattande underhållsåtgärder. Sådana underhållsåtgärder påverkar driftkostnader och tillgängligheten då rulltrappan måste stängas av under längre tid för utbyte av väsentliga komponenter. Vidare ökar antalet fel med korta driftstopp. Ersättningsinvesteringarna planeras för genomförande under perioden 2015-2019 med tyngdpunkt på åren 2016-2017. Investeringarna är nödvändiga att genomföra för att säkerställa fungerande verksamhet och att bevara värdet på landstingets tillgångar. Genom investeringen sjunker driftkostnader. Det Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(5) TA GENOMFÖRANDEBESLUT 2014-08-11 Version Rev A Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) leder också till en uppgradering av tekniska lösningar samt att myndighetskrav tillgodoses. Behovsanalys SLL:s Hissar och rulltrappor har lång drifttid och är i starkt behov av att ersättas med nya moderna anläggningar. Inom en femårsperiod kommer över 50% av rulltrapporna ha varit i drift mer än 25 år varav huvuddelen har en drifttid överstigande 30 år. Driftkostnaderna för att driva tekniskt föråldrade anläggningar är höga och påverkar tillgängligheten för resenärerna. Vid avstängningar och driftavbrott blir det en många gånger en stark mediabevakning med åtföljande missnöjda resenärer. Syftet med ett samlat beslut om ersättning av hissar och rulltrappor är främst att skapa en högre tillgänglighet till kollektivtrafiken inom främst Tunnelbana och Pendeltåg. Det leder till förbättringar för funktionshindrade och miljöförbättringar som mindre oljespill och energiförbrukning. Driftkostnaderna kommer att påverkas positivt genom färre fel och behov av utbyte av komponeter. Gamla komponenter måste ofta special tillverkas på grund av att leverantörerna inte längre finns kvar i marknaden med därtill hörande förhöjda kostnader och behov av lagerhållning som binder kapital. Vidare sjunker driftkostnaderna genom att leverantörerna ansvarar för garantiservice under en femårsperiod räknat från godkänt övertagande. Omfattning och tidplan För att bestämma vilka rulltrappor som ska bytas ut samt i vilken ordning har en förstudie gjorts som bedömer varje anläggning tekniska prestanda och belastning samt omgivande stationsfaktorer. Varje individ har en koefficient baserat på ovan angivna faktorer. Anläggningar med högsta poäng kommer att fasas ut med prioritet. Takten i utbytet vägs mot externa och interna faktorer som påverkar möjlig hastighet i utbytet under femårsperioden. Det innebär ett utbyte av cirka 180 rulltrappor inom Tunnelbana och cirka 45 rulltrappor inom Pendeltåg. Antalet hissar som berörs är cirka 180 st varav merparten är hydraul hissar. Utbytet beräknas pågå fram till 2022 varav detta beslut omfattar perioden 2015-2019 och berör cirka 170rulltrappor och samtliga hissar. Rulltrapporna ska om möjligt breddas så att normalbredd 1000mm kan installeras. Vidare ska undersökas möjligheterna att installera rulltrapporna med 3 plana steg för att underlätta av- och påstigning. 30 graders lutning bör

3(5) TA GENOMFÖRANDEBESLUT 2014-08-11 Version Rev A Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) eftersträvas. Vid höga rulltrappor där hastigheten är 0,75m/s installeras rulltrappor med 4 plana steg i varje ände. För att minimera trafikantstörningar sker utbyte av en rulltrappa i taget så att tillträde till biljetthallen från den aktuella entrén kan hållas öppen under pågående arbete. Hissarna ska bytas så att det minimerar störningar för trafikanterna Projektets mål är att för trafikanterna säkerställa tillgänglighet och säkerhet avseende vertikaltransport vid tunnelbanestationen och därmed bidra till att stärka SLs kärnvärde inom området pålitlighet. Som delmål förbättras även trafikant- och arbetsmiljön med avseende på bla. ljudnivå samt arbetsmiljön i maskinutrymmena. Arbetet på plats beräknas starta 2016 och slutföras under 2019 Kostnad och finansiering (ekonomisk kalkyl) Medel för finansiering av reinvesteringarna ska täckas inom respektive trafikslags investeringsbudget under perioden 2015-2019. Medel för projektet finns upptagna i investeringsbudget 2015 och investeringsplanen för 2016-2019 inom Tunnelbanesektions och Pendeltågs investeringsprogram. Totalkostnaden för projektet har kalkylerats till 1,5 miljarder, varav hissarna till 400 miljoner under åren 2015-2019. Kostnaderna är kalkylerade inklusive index i 2014 års penningvärde. De anläggningar som byts ut har inget restvärde, vilket innebär att det inte finns kvarvarande avskrivningskostnader som måste aktiveras. Risker (störningar) under genomförandet Den största risken finns för genomförandet föreligger i vilka kostnader som slutligen utfaller samt om tidplanen kan innehållas. Det beror på vilka marknadsförhållande som finns under perioden. Kalkylerna och tidplanerna har upprättats med de kunskaper som finns idag om priser och leveranstider. Dessa kan dock förändras under en femårsperiod främst beroende på omvärldsfaktorer i den globala marknaden.

4(5) TA GENOMFÖRANDEBESLUT 2014-08-11 Version Rev A Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Planerade upphandlingar Upphandling av totalentreprenad för utbyte av rulltrappor och hissar sker genom en eller flera entreprenör som ansvarar för samtliga förekommande arbeten. Vissa mindre kompletterande arbeten kan komma att ske med hjälp av SLs ramavtalsentreprenörer. Sociala konsekvenser Riktlinjer i RiTill kommer att tillämpas vilket medför klara förbättringar för resenärer med funktionsnedsättningar. För gruppen resenärer som helhet kommer resandemiljön att förbättras och som ovan framhållits tillgängligheten Konsekvenser för miljön Anläggningarna kommer att vara mer energieffektiva än de nuvarande och redovisning av inbyggt materiel kommer att finnas. Genom utbyte av hydraul hissar kommer behovet av omhändertagande av restolja att västligt reduceras. Övrigt Rulltrapporna och hissarna ska anslutas till fastighetsövervakningssystemet FÖS. Anskaffningsbeslut avseende upphandling av hissar och rulltrappor Upphandlingens omfattning Se ovan under omfattning och Tidplan Upphandlingsstrategi Marknaden för den typ av rulltrappor som SL efterfrågar är begränsad och har hittills bestått av fem leverantörer. Tre av dessa fem har de senaste tio åren levererat rulltrappor till SL. Upphandlingarna kommer att planeras så att de mest gynnsamma villkoren uppnås. Det innebär bla att varje upphandling upphandlas som en enhet av en entreprenör och bedrivs som totalentreprenad där detaljprojektering och konstruktion ingår i entreprenaden. Motsvarande gäller för hissarna. Behovsanalys och ekonomisk kalkyl avseende upphandlingen I samband med detaljerad planläggning av ersättningsinvesteringarna kommer upphandlingen att indelas i etapper varvid detaljerad ekonomisk kalkylering av investeringskostnader och driftkostnader upprättas.

5(5) TA GENOMFÖRANDEBESLUT 2014-08-11 Version Rev A Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Förslag till Inriktnings- och Genomförandebeslut Trafiknämnden föreslås, med stöd av och inom ramen för nämndens förvaltningsuppdrag avseende AB Storstockholms Lokaltrafik, besluta föreslå landstingsstyrelsen att förslå landstingsfullmäktige besluta: att att uppdra till trafiknämnden att specificera lösningen samt att ta fram beslutsunderlag för genomförande avseende utbyte av hissar och rulltrappor i under perioden 2015-2019 inom ramen för investeringsplanen 1,5 miljarder; uppdra till trafiknämnden att genomföra upphandlingen avseende utbyte av hissar och rulltrappor under perioden 2015-2019 inom ramen för 1,5 miljarder, inklusive att fastställa förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut samt teckna upphandlingskontrakt; att vidaredelegera verkställigheten av genomförandet till förvaltningschefen för Trafikförvaltningen inom ramen för gällande beslutsordning; att att efter att kontraktet överlåtits till AB Storstockholms Lokaltrafik, inom ramen för förvaltningsuppdraget avseende bolaget förvalta kontraktet, varvid ändringar och tillägg till upphandlingskontraktet som ryms inom fastställd budget ska fattas i enlighet med gällande beslutsordning; samt förklara paragrafen omedelbart justerad Stockholm den Anders Lindström Förvaltningschef

AB Storstockholms Lokaltrafik 1519 - HBS 2B.1 Fordon 6(7) Daium Idenlitet Version Informationssäkerhetsklass 2010-05-07 SL-2008-110150 3.0 K2 (Känslig) 2 Hyresavtal bussar 2.1 Bussar som skall övertas Trafikutövaren är skyldig att hyra vissa bussar av SL under Avtalstiden. Dessa bussar, vilka föregående trafikutövare hyr av SL fram till Driftstart, anges i Bilaga BQ.1. SL svarar för att de bussar som hyrs av SL och som tas över vid övertagandet eller snarast möjligt därefter uppfyller den bullernivå som gällde vid certifieringen av bussarna. ' Villkor om besiktning och eventuella garantier m.m. vid övertagandet av bussarna regleras mellan Trafikutövaren och föregående trafikutövare. Bussarna skall vid övertagandet från föregående trafikutövare vara väl vårdade och underhållna och vara i motsvarande skick som vid anskaffning med undantag för förändringar som är följd av ( normal åldersförändring. Serviceböcker och/eller underhållsdokumentation på fordonsindividnivå, rörande bussar som Trafikutövaren har hyrt av SL, skall hållas tillgängliga för SL av Trafikutövaren tjugotvå (22) månader före Uppdragsavtalets upphörande. När Trafikutövaren tar över från avgående trafikutövare kommer SL medverka till att Trafikutövaren per datumet för Driftstart, i Transportstyrelsens fordonsregister, registreras som ny nyttjare av bussarna. Det är ägaren till fordonen som ombesörjer själva registreringen. Transportstyrelsen skickar efter genomförd registrering Del 1 av registreringsbevisen till den nya nyttjaren och Del 2 av registreringsbevisen till ägaren. Hyresvillkoren samt aktuella bussarna framgår av Bilaga BO. 1-2, 2.2 Finansiering av biogas- och etanolbussar Av Bilaga 4B. 1 framgår att SL åtar sig att finansiera Trafikutövarens anskaffning av biogas- och etanolbussar. ' 3 Bussarnas skick och standard Trafikutövaren ansvarar för att bussarna underhålls så att hög tillgänglighet uppnås och att installerad utrustning som installeras av Trafikutövaren eller tillverkaren alltid fungerar. Detta gäller samtliga bussar, d.v.s. även sådana som hyrs av SL. I Bilaga 2C.3 redovisas vilka krav SL ställer på bussarnas skick och standard vid trafikdagens början samt under trafiktid. 4 Uppföljning och avvikelsehantering En övergripande beskrivning av de metoder som SL använder för uppföljning av kvaliteten i Verksamheten samt den avvikelsehanteringsprocess som SL har rätt att tillämpa vid avvikelser från avtalade krav framgår av Bilaga 6. 2B.1 Fordon-HBS_KFU16.doc [ProJeclplace_9725I.DOC

AB Storstockholms Lokaltrafik E19-HBS Huvudtext 19(48) Daium Idenlitet Version Informationssäkerhetskiass 2010-11-04 SL-2008-110150 4.0 K2 (Känslig) tillträde till av SL tillhandahållen egendom och resurser (t.ex. depåytor och verkstäder). Parterna skall i samförstånd enas om de närmare villkoren kring detta, vilket skall ske i syfte att undvika störningar på Verksamheten. 4.3 Av SL tillhandahållna förutsättningar för Huvudtjänsteområdena 4.3.1 SLs tillhandahållande av förutsättningar för utförande av Uppdraget beskrivs inom tre områden som motsvarar den fördelning i Huvudtjänsteområden som anges i punkt 2.1. 4.3.2 Inom Huvudtjänsteområdet Trafikdrift tillhandahåller SL förutsättningar för Trafikutövarens åtaganden i enlighet med vad som närmare anges i Bilaga 4A. 4.3.3 SL erbjuder finansiering av Trafikutövarens nyanskaffning av biogas- och etanolbussar i enlighet med vad som framgår av Bilaga 4B.1. Övriga förutsättningar som tillhandahålls av SL inom Huvudtjänsteområdet Fordon, depå och Teknisk utrustning anges i Bilaga 4B1-3. 4.3.4 Inom Huvudtjänsteområdet Kundservice tillhandahåller SL förutsättningar för Trafikutövarens åtaganden i enlighet med vad som närmare anges i Bilaga 4C. 4.4 Förändringar avseende tillhandahållen egendom 4.4.1 Trafikutövaren är införstådd med att den kontinuerliga utvecklingen av SLs verksamhet medför att SL under Avtalstiden kan komma att modifiera och byta ut egendom som upplåts till Trafikutövaren och även i övrigt ändra villkoren för Trafikutövarens nyttjande av denna. SL skall i skälig tid innan sådan åtgärd vidtas informera Trafikutövaren. Om sådan åtgärd i väsentlig mån förändrar de förutsättningar som legat till grund för Trafikutövarens ingående av Uppdragsavtalet, och resulterar i en väsentlig kostnadsökning för Trafikutövaren, skall Trafikutövaren äga rätt att begära justerad ersättning för Uppdraget. Sådan justering skall omfatta de direkta, skäliga och verifierade merkostnader (dvs. utan påslag eller vinstmarginal) som Trafikutövaren kan visa uppkommer till följd av SLs ändringar. I motsvarande mån och enligt samma principer skall en reduktion av ersättningen göras om en åtgärd leder till minskade kostnader för Trafikutövaren vid utförande av Uppdraget. 4.4.2 Om det efter Uppdragsavtalets ingående uppdagas sakfel eller brister i det underlag och den information som beskriver SLs tillhandahållande/upplåtelse av egendom och vilka Trafikutövaren inte kunde förutse inför ingående av Uppdragsavtalet, skall Parterna gemensamt och i god anda korrigera dessa och vid behov uppdatera Uppdragsavtalet. Om Trafikutövaren uppdagar sådana sakfel och brister skall detta anmälas till SL senast sex (6) månader efter Driftstart, såvida inte annat anges i bilagorna till Uppdragsavtalet. Om sådana sakfel och brister i väsentlig mån förändrar HuvudlextE19HBS[1].DOC

Kalkylresultat (tkr) Program Huvudprojekt Projekt Handen Bussterminal 69428327 Projektstart - slut 2014-04-01-2017-06-30 Kalkylår 2015 Kalkylränta 4% Uppskattat årsindex 3% Utredningsbeslut 0 Inriktningsbeslut 0 Genomförandebeslut 184 272 Investeringsutgift 184 272 Kalkylerade intäkter 0 Kalkylerade kostnadsreduktioner 0 Kostnadsökningar 5 011 Utrangering av anläggningstillgång 0 Avskrivningar 65 471 Investeringsbidrag -45 833 Räntekostnader för anl.tillgångar 9 015 Driftskonsekvenser 10 år -33 663 Investeringsbidrag totalt 129 000 Nuvärde Nuvärde inkl. Investeringsbidrag Kalkyl utförd av: Investeringskalkyl Driftkalkyl Namn: Sara Nyman Namn: Anna Mostert

1(4) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-24 Version Trafiknämnden 2014-03-11, punkt 16 Diarienummer TN 2014-0105 Infosäk. klass K1 (Öppen) Bussterminal, del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun, genomförandeavtal Ärendebeskrivning AB Storstockholms lokaltrafik ( SL ) ingick i december 2013 ett finansieringsavtal avseende utbyggnad av en ny inomhus bussterminal med 12 dockor och vänthall i anlutning till pendeltågsstationen i centrala Handen. Avtalet förutsätter att ett genomförandeavtal ingås vid ett senare tillfälle där markupplåtelse, anläggande, drift och underhåll skall regleras. Detta ärende avser ett godkännande av utkast till genomförandeavtal Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 24 februari 2014, inklusive bilagda utkast till genomförandeavtal (bilaga 1). Finansieringsavtal mellan Haninge kommun, Sveanor Fastigheter AB och AB Storstockholms Lokaltrafik daterat 2013-12-19 (bilaga 2). Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta, med stöd av och inom ramen för nämndens förvaltningsuppdrag avseende SL, att att att godkänna genomförandeavtal avseende utbyggnad och exploatering av del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun mellan Haninge kommun, Sveanor Fastigheter AB och AB Storstockholms Lokaltrafik; inarbeta AB Storstockholms Lokaltrafiks åtagande i bussterminalprojektet i budget och investeringsplan 2015-2019; samt uppdra åt förvaltningschefen att genomföra projektet i enlighet med genomförandeavtalet, varvid ändringar och tillägg till som ryms inom fastställd budget ska fattas i enlighet med gällande delegations- och beslutsordning.

2(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-24 Version Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Haninge kommun antog i juni 2013 en detaljplan för projekt Haningeterassen. Detaljplanen vann laga kraft i september 2013. Projektet avser en utbyggnad av 450 lägenheter, en inomhusterminal med vänthall i anslutning till 12 dockningsstationer för bussar och en större byggnad för lokaler för bl. a handel och vårdverksamhet. Bussterminalen med vänthall kommer att överdäckas där flertalet av de 450 lägenheterna kommer att uppföras. Sveanor Fastigheter AB har 2011 fått markanvisning av Haninge kommun för all mark inom planområdet. SL kommer efter erforderlig fastighetsbildning att förvärva marken för bussterminaldelen i projektet. Upphandling av byggnationen av bussterminalen kommer att ske gemensamt med Sveanor Fastigheter AB. Utbyggnaden av terminalen är finansierad av parterna och genom statsbidrag. SL:s del av den finansierade totalsumman uppgår till 49 miljoner kronor. Utbyggnad av hela projektet beräknas enligt nuvarande tidplan påbörjas 2015 och färdigställas till 2019. Terminaldelen inklusive inredning är tidplanelagd till mellan 2015 till mitten på 2017. Bakgrund I juni 2006 träffade Haninge kommun och SL en överenskommelse om att verka för att nuvarande bussterminal i Handens centrum byggs om och görs attraktiv och fullt handikappanpassad. Målsättningen var också att inordna busstrafiken i ett utbyggt centrumområde i linje med vad som skisserats i Program för Campus Haninge och med ett regionalt centrum i enlighet med Landstingets regionala utvecklingsprogram för Stockholmsregionen (RUFS). I överenskommelsen var parterna överens om att genomföra en utredning med utgångspunkt i en s.k. dockningsterminal i gångtrafikens nuvarande nivå öster om Handenterminalen. Avsikten var att utforma bussterminalen med en integrerad del innehållande lokaler för olika serviceverksamheter. I början av september 2010 undertecknade kommunen och SL en avsiktsförklaring i vilken kommunen och SL var överens om att gemensamt arbeta för att genomföra en förändring av nuvarande bussterminal där strävan var att bygga ut en s k dockningsterminal. I ett avtal från januari 2011 markanvisade kommunen till Sveanor Fastighter AB ett område i anslutning till pendeltågsstationen i centrala Handen. Kommunen, Sveanor och landstinget träffade i mars 2011 överenskommelse om att genomföra en förstudie för det aktuella området där kollektivtrafiken är kärnan

3(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-24 Version Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) och i denna konkretisera på vilket sätt och i vilken omfattning en bussbytesfunktion kan integreras med övrig byggnation inom området. Förstudiearbetet har resulterat i en detaljplan för Haningeterrassen som har antagits och vunnit laga kraft (DP Dnr PLAN.2007.93). Under hösten 2013 har planerna på utförandet av bussterminalen tagit en fastare form. Diskussioner om finansieringen har i december 2013 resulterat i ett finansieringsavtal mellan SL, kommunen och Sveanor. Den totala kostnaden för bussterminalen inklusive verksamhetsanknuten inredning angavs i finansieringsavtalet till ca 188 Mkr varav kommunen svarar för 35 Mkr, Sveanor 10 Mkr och SL 49 Mkr. I länsplanen som beslutas under våren 2014 finns för bussterminalen avsatt 94 Mkr. Finansieringsavtalet förutsätter att det mellan parterna upprättas och träffas ett genomförandeavtal där markupplåtelse samt anläggande, drift och underhåll av bussteminalen regleras. Parterna har under förhandlat fram ett utkast till genomförandeavtal, se bilaga 1. Genomförandeavtalet förutsätter bland annat att fastighetsbildning och försäljning av terminalfastigheten sker till SL, att förslag till länsplan fastställs utan väsentliga förandringar och att parternas respektive nämnder och styrelser godkänner genomförandeavtalet. Syftet med genomförandeavtalet i stort är att, initialt och i möjlig mån med hänsyn till att projektet vid tidpunkten för avtalets ingående inte är slutligt fastslaget, reglera de åtaganden som respektive part ikläder sig avseende finansiering, framtida ägarförhållanden, själva genomförandet och förvaltningen av den framtida bebyggelsen inom exploateringsområdet. Utbyggnad av hela projektet beräknas enligt nuvarande tidplan påbörjas 2015 och färdigställas till 2019. Terminaldelen inklusive inredning är tidplanelagd till mellan 2015 till mitten på 2017. Överväganden Inom ett antal kommuner i länet pågår diskussioner om utbyggnad av bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Inte sällan får detta en påverkan på de ganska stora ytor som upptas av de äldre utomhusterminaler för bussar som finns i ett antal kommuner. I ett flertal fall finns ett motiv från kommuner och exploatörer att medverka till finansieringen av en inomhusterminal motsvarande den som planeras i Handen. Den planerade terminalen utgör ett exempel på hur en bytespunkt, bussterminal med angränsande servicefunktioner, kan kombineras med bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära läge. Projektet innebär dessutom att SL på ett ändamålsenligt kan länka samman pendeltågsstationen med busstermnialen.

4(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-24 Version Diarienummer Infosäk. klass K1 (Öppen) Ekonomiska konsekvenser av beslutet I Trafikförvaltningens investeringsbudget finns idag bara medel avsatta för erforderliga utredningar för projektet. Bussterminalutbyggnaden föreslås inarbetas i budget och investeringsplan 2015-2019. Som ovan nämnts är den totala kostanden för terminalutbyggnaden uppskattad till 188 miljoner kronor, varav SL:s investeringsåtagande uppgår till 49 miljoner kronor. Därutöver har SL att erlägga köpeskilling, lagfartskostnader och andra kostnader förknippade med SL:s förvärv av fastigheten. Parternas utgångspunkt är att uppförande av bussterminalen kan ske inom ramen för den kalkyl som upprättats. Om kostnadsfördyringar utöver 188 miljoner kronor ändå uppkommer skall följande gälla: Om kostnadsfördyringarna är relaterade till SL:s kommande trafikering av terminalen med gasbussar även som kostnadsfördyringar som är föranledda av krav från SL utöver de poster som finns redovisat i kalkylen bilagda till genomförandeavtalet, skall SL svara för hela kostnadsökningen. För kostnadsfördyringar som ej är relaterade till SL enligt ovan ska överskjutande kostnader upp till 10 % fördelas mellan Haningen kommunen med 74 % och SL 26 %. Om kostnadsökningen överstiger 10 % av den kalkylerade kostnaden, dvs. 206,8 mkr skall förhandlingar upptas mellan parterna. Den ökade drift och underhållskostnaden för en inomhusterminal jämfört med den idag befintliga ö-terminalen har i detta skede uppskattats till 300 000-500 000 kr/år. Den ökade driftkostnaden bör tillkomma i Trafikavdelningens årliga driftbudget Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats. Flytten av bussterminalen från befintlig terminal innebär ett åtagande att dels riva bort befintliga skärmtak mm men även eventuella saneringskostnader för bussterminalen. Bedömningen i dagsläget är ett detta är marginella pengar i projektet Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck Chef Strategisk Utveckling

Genomförandeavtal Utbyggnad och Exploatering av del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge Kommun mellan Haninge Kommun Sveanor Fastigheter AB och AB Storstockholms Lokaltrafik 2014-02-20

slutlig version 2012-02-20 Innehåll Definitioner som används i detta avtal:... 3 Parter... 5 Genomförandeavtal... 6 1.Allmän beskrivning... 6 2.Utbyggnad inomexploateringsområdet, huvudregler... 6 2.1 Beskrivning av Projektet... 6 2.2 Kommunens huvudsakliga åtagande... 7 2.3 Bolagets huvudsakliga åtagande... 7 2.4 SLs huvudsakliga åtagande... 7 2.5 Byggtrafik och störande arbeten... 7 2.6 Samordning... 7 2.7 Tidplan och byggordning... 8 3. Förutsättningar för detta avtal... 8 4. Fastighetsspecifika bestämmelser Etapp 1... 9 4.1 Bussterminal... 9 4.2 Fastighet L10... 12 4.3 Fastighet Höghus... 12 4.4 Gemensamhetsanläggning garage m.m.... 13 5. Fastighetsspecifika bestämmelser Etapp 2... 13 6. Fastighetsspecifika bestämmelser Etapp 3... 14 7. Servitut för kommunala åtgärder och nyttigheter... 14 8. Tidplan, byggordning mm... 14 9. Dokument och arkiv... 14 10.Upphandling... 14 11.Överlåtelse... 15 12.Tvist... 15 Parternas underskrifter... 15 Förteckning över bilagor som ingår i detta avtal 1. Karta med markeringar för fastigheter som omfattas av detta avtal med markeringar för preliminära fastighetsgränser. 2. Exploateringsområdet (detaljplan - bilaga till finansieringsavtal) Bifogas ej 3. Utkast till ansökan om fastighetsbildning för samtliga blivande fastigheter. 4. Översiktlig Projekttidplan 5. Finansieringsavtal 6. Preliminär kostnadskalkyl 7. Provisorisk Bussterminal under byggtiden 2

slutlig version 2012-02-20 Definitioner som används i detta avtal: "Kommunen" "Bolaget": "Landstinget": "SL": "TF": "Bussterminal" "Fastighet L10" Med "Kommunen" avses Haninge Kommun med org. nummer: 212000-0084. Med "Bolaget" avses Sveanor Fastigheter AB med org. nummer: 556800-6638 samt direkt eller indirekt hel- eller majoritetsägda dotterbolag till Sveanor Fastigheter AB. Med "Landstinget" avses Stockholms Läns Landsting Med "SL" avses AB Storstockholms Lokaltrafik med org. nummer: 556013-0683.genom Trafiknämnden inom Stockholms läns landsting, org. nr. 232100-0016 ( TN ) Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Med "Bussterminal" avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas som egen 2D fastighet markerad med blå färg på bilaga 1. Med "Fastighet L10" avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas, markerad med röd och med grå färg (garagedel) färg på bilaga 1. "Fastighet Höghus" "Fastighet SS" Med "Fastighet Höghus" avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas (2d med vidhängande 3d-del), markerad med lila färg på bilaga 1. Med "Fastighet SS" avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas (3D), markerad med gul färg på bilaga 1. "Fastighet Syd 2" "Område Väst 1" Med "Fastighet Syd 2" avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas, markerad med grön färg på bilaga 1. Med "Område Väst 1" avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas, markerad med turkos färg på bilaga 1. "Område Väst 2" Med "Område Väst 2" avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas, markerad med mörkblå färg på bilaga 1. "Område Syd 1" "Område Öst 1" Med "Område Syd 1 avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas, markerad med grå färg på bilaga1. Med "Område Öst 1" avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas, markerad med brun färg på bilaga 1. 3

slutlig version 2012-02-20 "Område Öst 2" "Exploateringsområdet" "Avtalet" "Projektet" Med "Området Öst 2" avses del av fastigheten Söderbymalm 3:466 i Haninge kommun som avses att bildas, markerad med brun färg på bilaga 1. Med "Exploateringsområdet" avses område markerat på bilaga 2 (hela detaljplanen). Med "Avtalet" avses detta avtal. Med "Projektet" avses samtliga de arbeten som Kommunen, Bolaget, Landstinget, TF och SL utför inom Exploateringsområdet under Avtalets giltighetstid. 4

slutlig version 2012-02-20 Bakgrund I juni 2006 träffade Kommunen och SL en överenskommelse om att verka för att nuvarande bussterminal i Handens centrum byggs om och görs attraktiv och fullt handikappanpassad. Målsättningen var också att inordna busstrafiken i ett utbyggt centrumområde i linje med vad som skisserats i Program för Campus Haninge och med ett regionalt centrum i enlighet med Landstingets regionala utvecklingsprogram för Stockholmsregionen (RUFS). I överenskommelsen var parterna överens om att genomföra en utredning med utgångspunkt i en s.k. dockningsterminal i gångtrafikens nuvarande nivå öster om Handenterminalen. Avsikten var att utforma bussterminalen med en integrerad SL Galleria, vilket innebär en mötesplats för resenärerna innehållande lokaler för olika serviceverksamheter, där en samverkan med andra intressenter eftersträvas. I början av september 2010 undertecknade Kommunen och SL en avsiktsförklaring i vilken Kommunen och SL var överens om att gemensamt arbeta för att genomföra en förändring av nuvarande bussterminal där strävan var att bygga ut en s k dockningsterminal. Som en del i överenskommelsen ingick även möjligheten att vid ett förändrat läge för Handens bussdepå skulle kommunen medverka till att exploatera detta område för bostäder. Kommunen tecknade i januari 2011ett avtal med Bolaget. Det grundläggande innehållet i avtalet är detsamma som i en s.k. markanvisning. Kommunen, Bolaget och Landstinget träffade i mars 2011 överenskommelse om att genomföra en förstudie för det aktuella området där kollektivtrafiken är kärnan och i denna konkretisera på vilket sätt och i vilken omfattning en bussbytesfunktion kan integreras med övrig byggnation inom området. Förstudiearbetet har resulterat i en detaljplan för Haningeterrassen som har antagits och vunnit laga kraft (DP Dnr PLAN.2007.93). Syftet med detta avtal är att, initialt och i möjlig mån med hänsyn till att projektet vid tidpunkten för detta avtals ingående inte är slutligt fastslaget, reglera de åtaganden som respektive part ikläder sig avseende finansiering, framtida ägarförhållanden, själva genomförandet och förvaltningen av den framtida bebyggelsen inom exploateringsområdet. Mot denna bakgrund har följande Parter Haninge kommun 136 81 Haninge (org. nummer:212000-0084) och Sveanor Fastigheter AB (org. nummer: 556800-6638) Vasagatan 15-17 111 20 Stockholm 5

slutlig version 2012-02-20 Med Sveanor Fastigheter AB avses även direkt eller indirekt hel- eller majoritetsägda dotterbolag till Sveanor Fastigheter AB vilka således helt eller för enskild blivande fastighet kan inträda som part i detta avtal. och AB Storstockholms Lokaltrafik (org. nummer: 556013-0683) Lindhagensgatan 100 112 51 Stockholm TN fullgör Stockholms läns landstings uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet. TN har uppdragits att svara för förvaltning av SL:s tillgångar och avtal samt att företräda och rättshandla åt SL. Detta förvaltningsuppdrag ger TN, i förhållande till Trafikutövaren, samma befogenheter som SL. TN kan med bindande verkan uppträda på samma sätt som SL såsom part. Detta avtal ingås med stöd av Förvaltningsuppdraget. träffat följande Genomförandeavtal 1.Allmän beskrivning Bolaget avser att i anslutning till Handens pendeltågsstation och Handenterminalen inom ramen för projektet Haningeterrassen uppföra ny bebyggelse för i huvudsak bostäder, kommersiella lokaler för handel, kontor och vårdverksamhet. En förutsättning för att detta ska kunna genomföras är att befintlig bussterminal flyttas ner till entréplanet för Handenterminalen och överdäckas på ett sådant sätt att 3d-fastigheter kan bildas ovan bussterminalen. Ovanpå bussterminalen ska uppföras ett däck som ska bilda grund för ny bostadsbebyggelse. I anslutning till bussterminalens vänthall samt det nedre torget planeras att uppföras kommersiella lokaler. Uppförandet av bussterminal måste därför ske i nära samarbete mellan SL och Bolaget. Särskilt finansieringsavtal angående Bussterminal har ingåtts mellan parterna (Bilaga 5). Initial ansökan om fastighetsbildning ska endast avse Fastigheten SS, Fastigheten Syd 2, Fastigheten bussterminal samt Fastigheten L10 som i detta skede ska omfatta även de delar som senare kommer att utgöra gemensamhetsanläggning för garage. Bolaget ska ovan Fastigheten L10 och bussterminal bilda egna 3D-fastigheter. I samband med att dessa 3D-fastigheter bildas skall även bildas gemensamhetsanläggning för garage. 2.Utbyggnad inomexploateringsområdet, huvudregler 2.1 Beskrivning av Projektet Inom Exploateringsområdet planeras att uppföras - Bostadshus om ca 45 000 kvm BTA innehållande ca 450 lägenheter, - Kommersiella lokaler om ca 3 500 kvm BTA, - Bussterminal ca 7200 kvm BTA - Byggnad för lokaler för bland annat handel och vårdverksamhet 6 samt tillhörande anläggningar.

slutlig version 2012-02-20 Projektet indelas i tre stycken etapper. Etapp 1 omfattar Bussterminal, Fastighet L10, Fastighet Höghus, samt gemensamhetsanläggningar enligt nedan. 7 Etapp 2 omfattar Område Öst 1, Område Öst 2, Område Syd 1. Område Väst 1 och Område Väst 2. Etapp 3 Omfattar Fastighet SS och Fastighet Syd 2 Preliminär starttidpunkt för var etapp framgår av tidplanen, bilaga 4. Planering av byggnader och anläggningar ska ske i samverkan mellan berörda Parter. Projekteringsarbete, entreprenadupphandlingar och byggande ska ske samordnat, kontinuerligt och med avstämningar vid projektmöten. 2.2 Kommunens huvudsakliga åtagande Kommunen utför och bekostar samtliga för områdets funktion nödvändiga allmänna anläggningar, t ex gator, VA-ledningar ny gångväg utmed Nynäsvägen, passager till Haninge centrum och liknande på allmänplats enligt detaljplan. Kommunen utför och bekostar provisoriska busshållplatser, avveckling av befintliga parkeringsavtal samt rivning av befintliga byggnader inom Exploateringsområdet exkl. vad som framgår av p 2.4 nedan. Kommunen bekostar erforderlig fastighetsbildning. Ansökan om fastighetsbildning ska ske senast 30 dagar efter undertecknandet av detta avtal. Ansökan ska vara gemensam och i allt väsentligt följa bilaga 3. 2.3 Bolagets huvudsakliga åtagande Bolaget ska initialt vara huvudsaklig ägare/exploatör av Fastigheterna och kan även komma att vara långsiktig ägare till enskild fastighet. Hantering av dagvatten inom kvartersmark ska utföras och bekostas av Bolaget. 2.4 SLs huvudsakliga åtagande SL ombesörjer och bekostar nedmontering/rivning av anläggningar inom befintlig bussterminal. 2.5 Byggtrafik och störande arbeten För byggtrafik till och från Exploaterings området ska särskilt tillstånd inhämtas från Kommunen. Det åligger ägare/byggherre till fastighet att tillse att minimera eventuella störningar för boende, befintliga näringsidkare och annan pågående verksamhet i närområdet. 2.6 Samordning Parterna svarar gemensamt för att projektering, upphandling och byggande av hus och markanläggningar jämte övriga arbeten som reglerats i Avtalet samordnas i erforderlig utsträckning om ej annat uttryckligen framgår Avtalet.

slutlig version 2012-02-20 8 Respektive ägare till var fastighet svarar för all samordning med energi-, tele- och andra infrastrukturföretag, som kan bli aktuell i samband med utbyggnaderna. 2.7 Tidplan och byggordning Parterna har till grund för utbyggnaden enligt detta avtal upprättat en preliminär huvudtidplan, bilaga 4. 3. Förutsättningar för detta avtal 3.1 Detta avtal förutsätter; a) att fastighetsbildning sker i huvudsak enligt ansökan enligt bilaga 3 senast 2015-02-01 b) att förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 fastställs utan väsentliga förändringar för Projektet senast 2014-12-31 c) att Sveanor Fastigheter ABs styrelse godkänner Avtalet genom särskilt beslut senast 2014-12-31 d) att Trafiknämnden för SLs räkning godkänner Avtalet senast 2014-12-31 e) att Kommunen genom beslut i fullmäktige godkänner Avtalet senast 2014-12-31 f) att köp av Fastighet Bussterminal, Fastighet SS, Fastighet Höghus, Fastighet L10 kommer till stånd mellan Kommunen och Bolaget och vinner laga kraft senast 2016-02-15 samt äger fortsatt giltighet. g) att Parternas senast 2014-07-31 träffar överenskommelse om hur upphandling enligt p 10 i detta Avtal ska genomföras. 3.2 För det fall att dessa förutsättningarna under p 3.1 inte är uppfyllda vid de tidpunkter som framgår ovan, dock senast 2016-02-15 upphör Avtalet att gälla utan föregående uppsägning och Avtalet är i alla delar förfallet utan rätt till skadestånd eller annan ersättning för någondera parten om ej annat framgår nedan. 3.3 Vad gäller Område Öst 1, Område Öst 2, Område Syd 1 och Område Väst 1 och Område Väst 2 är det parternas avsikt att Bolaget efter förvärv av fastigheten L10 senast 2018-02-15 ska genomföra fastighetsreglering så att dessa områden utgör egna 3D fastigheter. För det fall att denna tidplan inte kan innehållas skall Avtalet, på begäran av bolaget i de delar som Avtalet avser dessa fastigheter förlängas, dock längst inom ramen för vad som stipuleras i detaljplanens genomförandetid. 3.4 Avtalet är giltigt för var och en av Fastigheterna enligt vad som

slutlig version 2012-02-20 framgår nedan dock längst tills dess slutbesiktningsintyg erhållits för fastigheterna. 4. Fastighetsspecifika bestämmelser Etapp 1 4.1 Bussterminal 4.1.1 Fastighetsbildning Bussterminalen ska utgöra en egen fastighet (2D) med de preliminära avgränsningar som framgår av Bilaga 1. Ovanpå denna fastighet ska bildas 3D - fastigheter som möjliggör byggnation enligt intentionerna i parternas överenskommelser. Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning. SL och Bolaget skall bistå Kommunen med underlag och vid diskussioner/möten med Lantmäterimyndigheten Kostnader förknippade med fastighetsbildning skall ej ingå i de belopp som framgår av p 4.1.2 nedan. 4.1.2 Finansiering Genom särskilt avtal (finansieringsavtalet enligt bilaga) har överenskommits att bussterminalen ska finansieras enligt följande: a) Staten bekostar i enlighet med länsplanen 94 milj. kronor av bussterminalen. b) Kommunen bekostar 35 milj. kronor av mark och byggnad av bussterminalen. c) Bolaget bekostar 10 milj. kronor av mark och byggnad av bussterminalen. d) SL bekostar 49 milj. kronor av mark och byggnad av bussterminalen. Parterna ska senast vid entreprenadavtalets ingående skriftligen överenskomma om tidpunkt för erläggande av respektive belopp. 4.1.3 Projektering och upphandling samt tillkommande kostnader. Det är parternas utgångspunkt vid ingåendet av detta avtal att uppförande av bussterminalen kan ske inom ramen för den kalkyl som upprättas (bilaga 6). Parterna har utifrån detta enats om följande; 9 a) Bolaget skall projektera och upphandla uppförandet av bussterminalen (se även punkt 9 nedan). Kostnader för detta är kalkylerade till maximalt 15 Mkr och skall finansieras av Kommunen inom ramen för det belopp som Kommunen har att erlägga enligt p 4.1.2 ovan. Kommunen skall således ersätta Bolaget för de kostnader som Bolaget har för projektering och upphandling. De kostnader som Kommunen på detta sätt ersätter Bolaget med skall avräknas vad Kommunen har att erlägga enligt p 4.1.2

slutlig version 2012-02-20 ovan. För det fall att bussterminalen ej uppförs enligt intentionerna i detta avtal svarar Kommunen slutligt för dessa kostnader utan återbetalningsskyldighet för Bolaget. b) Uppförandet av bussterminalen är enligt 4.1.2 ovan finansierat till 188 mkr. Om kostnadsfördyringar utöver dessa 188 mkr uppkommer för byggandet av bussterminalen skall följande gälla: Om kostnadsfördyringarna är relaterade till SL:s kommande trafikering av terminalen med gasbussar ävensom kostnadsfördyringar som är föranledda av krav från SL utöver de poster som finns redovisat i kalkylen bilaga 6 skall SL svara för hela kostnadsökningen. För kostnadsfördyringar som ej är relaterade till SL enligt ovan ska överskjutande kostnader upp till 10 % fördelas mellan Kommunen med 74 % och SL 26 %. Om kostnadsökningen överstiger 10 % av den kalkylerade kostnaden, dvs. 206,8 mkr skall förhandlingar upptas mellan parterna. Kan inte uppgörelse träffas om en fortsättning för projektets genomförande skall vardera parten, med undantag vad som framgår under punkt 4.1.3 a) ovan svara för sina egna kostnader. Med hänsyn till parternas olika roller och de överenskommelser som har ingåtts (exempelvis finansieringsavtal) ska SL och Kommunen mot en blivande entreprenör garantera beställarens (Bolagets) skyldigheter enligt entreprenadavtal. 4.1.4 Preliminär kostnadskalkyl Se bilaga 6. Parterna är ense om att Bilaga 6 i möjlig mån skall beläggas med sekretess. 4.1.5 Ägande av fastigheten, tillträde och framtida ägande Bolaget ska efter beviljat bygglov förvärva fastigheten från Kommunen och svara för utbyggnaden av fastigheten. SL ska på samma ekonomiska villkor överta den blivande fastigheten från Bolaget. SLs övertagande av fastigheten får inte under några omständigheter hindra bildandet av fastigheter inom etapp 2. SL ska förvalta och äga Bussterminalen. Eventuell köpeskilling, lagfartskostnader och andra kostnader förknippade med SLs förvärv av fastigheten ska ej ingå i den summa som SL har att erlägga enligt punkt 4.1.1 ovan. 4.1.6 Bygglov, Bolaget och SL söker och bekostar bygglov. Bygglov ska sökas gemensamt med bygglov för Fastighet L10. Kostnader för bygglov ska ingå i den summa Bolaget och SL har att erlägga enligt p 4.1.2. ovan. 10

slutlig version 2012-02-20 4.1.7 Byggnation Bolaget svarar för utförande och byggnation av bussterminalen. 11 Parterna är ense om att vid utförande/uppförande av byggnader/anläggningar skall parterna iakttaga vad som framgår i av detta avtal. Parterna skall på bästa sätt tillsammans och var för sig verka för att parternas respektive önskemål och överväganden kan tillgodoses. Eftersom bussterminalens utförande utgör en förutsättning för de fastigheter som avses att bildas som 3D fastigheter ovanpå bussterminalen skall Bolaget ska efter samråd med övriga parter, ensam besluta om åtgärder som på ett väsentligt sätt påverkar dessa 3D fastigheter under förutsättning att sådan åtgärd ryms inom ramen för erhållet bygglov och att tekniska egenskaper för bussterminalen uppfylls. Kommunen har rätt till full insyn i Bolagets beslutsunderlag i denna del. Om Bolaget så begär skall SL svara för och tillhandahålla projektledare för byggnationen av bussterminalen. 4.1.8 Servitut och gemensamhetsanläggningar Parterna har vid tiden för detta avtals undertecknande identifierat följande behov av gemensamhetsanläggningar eller servitut - för säkerställande av blivande 3D fastigheter stomme, grund, försörjningar m.m. - för garageanläggning, tillfart m.m. - för borrhål värmelager under bussterminalen. (Telia) - passage för kommersiella lokaler(fastighet L10) i bussterminal, - brandskydd m.m. Parterna förbinder sig även att acceptera de ytterligare servitut eller gemensamhetsanläggningar som Lantmäterimyndigheten finner påkallat eller som är nödvändigt för att Projektet ska kunna genomföras. 4.1.9 Markföroreningar Eventuella markföroreningar inom den befintliga bussterminalens område ska tas omhand av SL på egen bekostnad och inte medräknas i summan enligt punkt 4.1.2 eller 4.1.3. 4.1.10 Drift, underhåll och reinvestering av bussterminal m.m. SL ska i egenskap av ägare till bussterminalen ansvara för och bekosta drift och skötsel, underhåll m.m. av de delar av Bussterminalen som ej ingår i gemensamhetsanläggning. Bussterminalen ska vara uppvärmd på sådant sätt att konstruktionen säkerställs och att de 3D fastigheter som är beroende av bussterminalen säkerställs. 4.1.11 Provisorier m.m. under byggnadstiden Kommunen utför och bekostar provisorier under byggtiden för att kunna upprätthålla busstrafiken till en för SL acceptabel nivå, samråd ska regelbundet ske med SL/bussoperatören under byggskedet.

slutlig version 2012-02-20 Provisorisk bussterminal skall utföras enligt vad som framgår av Bilaga 7. När provisorisk bussterminal är färdig att tas i bruk upphör avtalet för den befintliga bussterminalen att gälla. 4.1.12 Kollektivtrafik under byggnadstiden För trafiken på den provisoriska bussterminalen och pendeltågstationen ska framkomligheten säkerställas under hela byggnadstiden. Samråd ska kontinuerligt ske i syfte att säkerställa detta. Eventuella trafikinskränkningar för kollektivtrafik skall genomföras med beaktande av SLs tidtabellsutrymme. 4.2 Fastighet L10 4.2.1 Fastighetsbildning Fastigheten L10 planeras att bildas enligt preliminära avgränsningar i Bilaga 1 inkluderat garage. Ovanpå denna fastighet ska bildas fastigheter som möjliggör byggnation i enlighet med intentionerna i parternas överenskommelser. Efter det att dessa fastigheter bildats ska del av Fastighet L10 utgöra gemensamhetsanläggning för garage Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning. SL och Bolaget skall bistå kommunen med underlag och vid diskussioner/möten med Lantmäterimyndigheten. 4.2.2 Förvärv och Ägande Bolaget ska efter beviljat bygglov förvärva fastigheten från Kommunen och svara för utbyggnaden av fastigheten. 4.2.3 Bygglov, exploatering och byggnation Bolaget söker och bekostar bygglov samt svarar för exploatering av fastigheten. Bygglov skall sökas gemensamt med bygglov för bussterminal. 4.3.4 Logistik, servitut och gemensamhetsanläggningar Parterna är ense om följande. - kommersiella lokaler ska erhålla möjlighet till entré mot vänthall, - Leveranser ska inte ske via vänthallen - Fastigheten ska i erforderlig del ha del i gemensamhetsanläggning i nödvändig omfattning. 4.3 Fastighet Höghus 4.3.1 Fastighetsbildning Fastighet Höghus ska utgöra en egen fastighet (2D med 3D-del) med de preliminära avgränsningar som framgår av Bilaga 1. 12 Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning. Bolaget ska bistå Kommunen med underlag och vid diskussioner/möten med Lantmäterimyndigheten.

slutlig version 2012-02-20 4.3.2 Förvärv och ägande Bolaget ska efter beviljat bygglov förvärva fastigheten från Kommunen och svara för utbyggnaden av fastigheterna. Separat avtal ska träffas för denna fastighet. 4.3.3 Bygglov, exploatering och byggnation Bolaget söker och bekostar bygglov samt svarar för exploatering av denna fastighet. 4.3.4 Upplåtelseformer, servitut och gemensamhetsanläggningar Fastigheterna ska i erforderlig utsträckning ha del i och ingå i de blivande gemensamhetsanläggningar avses att bildas. 4.4 Gemensamhetsanläggning garage m.m. Parterna är att efter det att fastighetsbildning enligt punkt 3.3 ovan har genomförts ense om att bilda gemensamhetsanläggning garage med det preliminära läge som framgår av bilaga 1. Bolaget skall besluta om fördelning av parkeringsplatser i garagen mellan berörda fastigheter. Kommunen svarar för alla kostnader förknippande med bildande av gemensamhetsanläggningen samt med friställandet av befintliga parkeringsplatser/parkeringsgarage. Det befintliga garaget ska införlivas i den bildade gemensamhetsanläggningen. Behovet av ytterligare gemensamhetsanläggningar och servitut ska klarläggas vid fastighetsbildning 5. Fastighetsspecifika bestämmelser Etapp 2 Fastighetsbildning för områden i Etapp 2 skall ske av Bolaget efter det att fastighetsbildning för etapp 1 och etapp 3 har genomförts. Område Syd 1, Område Öst 1 område Öst2,Område Väst1, och Område Väst 2 skall då utgöra egna fastigheter. Vid tiden för denna överenskommelse är Parterna ense om följande: - Det är Bolagets och Kommunens avsikt, vad gäller Område Öst 1, Område Öst 2, Område Syd 1 och Område Väst 1 och Område Väst 2, att Bolaget ska bilda fastigheter av dessa områden genom fastighetsreglering senast 2018-12-31 - Bolaget har en exklusiv rätt att bilda fastigheter enligt etapp 2.Bolaget bekostar bygglov efter bildande av var fastighet, samt svarar för exploatering. 13

slutlig version 2012-02-20 6. Fastighetsspecifika bestämmelser Etapp 3 Fastighetsbildning för fastigheter i Etapp 3 skall ske gemensamt med fastighetsbildningen för Etapp 1 enligt samma principer som gäller för dessa fastigheter och med följande riktlinjer: 1)Fastigheten Syd 2 ska utgöra en egen 2D-fastighet 2)Fastigheten SS ska utgöra en egen 2D-fastighet Vid tiden för denna överenskommelse är Parterna ense om följande: - Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning. Bolaget ska bistå Kommunen med underlag och vid diskussioner/möten med Lantmäterimyndigheten. - Bolaget och Kommunen ska träffa avtal om förvärv av dessa fastigheter. Separat avtal/köpebrev ska ingås för var fastighet, - Bolaget söker och bekostar bygglov samt svarar för exploatering av respektive fastighet, - Fastigheterna skall ha del i och ingå i blivande gemensamhetsanläggningar/servitut i den omfattning som beslutas under föregående etapper 7. Servitut för kommunala åtgärder och nyttigheter Parterna skall medverka till att kommunen erhåller servitut och andra rättigheter som Kommunen kan komma att behöva för att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter och uppgifter. 8. Tidplan, byggordning mm Parterna har till grund för utbyggnaden enligt detta avtal upprättat en preliminär huvudtidplan, bilaga 4. 9. Dokument och arkiv 10.Upphandling Parterna ska dokumentera och arkivera samtliga för projektet framtagna relationshandlingar. Parterna skall ge varandra tillgång till de handlingar som var part är i behov av för respektive fastighet. SL är en upphandlande enhet och Parterna är överens om att, innan upphandlingar genomförs för byggande av bussterminalen, träffa överenskommelse som reglerar hur upphandling ska genomföras. 14

slutlig version 2012-02-20 11.Överlåtelse Bolaget äger rätt att helt eller delvis överlåta rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till annan under förutsättning att denna skäligen kan godkännas av SL och Kommunen. 12.Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska i första hand avgöras i förhandlingar mellan parterna. För det fall att parterna ändå inte lyckas lösa frågan ska tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol om parterna inte kommer överens om annat. **************************** Detta avtal är upprättat i tre likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Parternas underskrifter Stockholm den Stockholm den AB Storstockholms Lokaltrafik Sveanor Fastigheter AB.... Haninge den Haninge Kommun... 15

Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr) 1) Information Program Huvudprojekt Projekt Projektägande kst Bolag Investeringstyp Trafikslag Projektledare Projektadministratör Sponsor Registrering i Copernicus Objekt Projektstart - slut 2015 Fas - summa för beslut Belopp Kalkylår 10 Förstudie 10 2015 20 Program 0 30 Genomförande 0 Investeringsutgifter totalt 10 ID

2) Kalkyl (tkr) Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 10 - Förstudie 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 Prognos inkl index 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 320 Förstudie 10 10 990 Intern tid 0 Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 20 - Program Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 300 Kravspecifiering 0 310 Utredningar 0 320 Förstudie 0 330 Förstudieprojektering 0 340 Programhandlingsprojektering 0 350 Systemhandlingsprojektering 0 360 Järnvägspalneprojektering 0 370 Bygghandlingsprojektering 0 380 Förfrågningsunderla 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 990 Intern tid 0

2) Kalkyl (tkr) 0 Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 30 - Genomförande Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 genomförande/realisering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 500 Realisering 0 510 Mark Och anläggning 0 520 Husbyggnad 0 530 BEST 0 540 Konstruktion 0 550 Produktion 0 560 Komponenttest 0 570 Tilldelningsbeslut 0 580 Kontraktstecknande 0 Provdrift, besiktning & verifiering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 600 Verifiering 0 610 Provdrift 0 620 Ibruktagandebesiktning 0 630 Entreprenadbesiktning 0 640 Verifiering prestanda 0 Införande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 700 Införande 0 710 Garantiuppföljning 0 720 utbildning 0 Överlämnande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 800 Överlämnande 0 810 Förvaltningshandlingar 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 910 Mark och fastighetsärenden 0 920 Miljöåtgärder 0 930 Arkeologi 0 940 Ersättningstrafik 0 950 Intäkter 0 960 Drift 0 990 Intern tid 0 991 Externt arbete 0

Investeringsbidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3) Anläggning Typ av investeringar Avs.tid Andel% Mjukvara och Licens 5 år Grundkonstr,stommar 50 år Byggnadstillbehör 17 år Skyddsrum 50 år Telesystem för tågdr 17 år Förb.utg. på annans fastighet 25 år Mark 0 år Markanläggningar 20 år Underbyggnad 50 år Banöverbyggnad 20 år El- och signalsystem 20 år Maskiner och inventarier 10 år Byggnadsinventarier 17 år Spårbundna fordon 30 år Bussar 12 år Person- och lastbilar 5 år Datorer 5 år IT-inventarier 5 år Konst 0 år Andel i procent (totalt 100 %) 0,0%

Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr) 1) Information Program 10006 Huvudprojekt 10008 Projekt - Projektägande kst Bolag Investeringstyp Trafikslag Projektledare Projektadministratör Sponsor Objekt Projektstart - slut Program Citybanan SL-Kostnader - 250 PU Strategiska projektprogram 10 AB SL Nyinvestering Trafikslagsgemensamt Thomas Heide Ann Broström Peter Torndal 6000 20120101-20171231 Fas - summa för beslut Belopp Kalkylår 10 Förstudie tidiga skeden (analys) 0 2012 20 Projektering/planering 0 2012 30 Genomförande 85 020 479 2014 Investeringsutgifter totalt 85 020 479 ID

2) Kalkyl (tkr) Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 10 - Förstudie tidiga skeden 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 320 Förstudie 0 990 Intern tid 0 Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 20 - Projektering/Planering 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 300 Kravspecifiering 0 310 Utredningar 0 320 Förstudie 0 330 Förstudieprojektering 0 340 Programhandlingsprojektering 0 350 Systemhandlingsprojektering 0 360 Järnvägspalneprojektering 0 370 Bygghandlingsprojektering 0 380 Förfrågningsunderla 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 990 Intern tid 0

2) Kalkyl (tkr) 1,15927407 1,15927407 Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 30 - Genomförande 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Uppskattat årsindex 0 650 148 1 453 417 1 257 501 626 860 0 0 0 0 0 3 987 925 Prognos exkl. index 16 939 457 21 671 596 23 865 628 13 561 324 4 994 550 0 0 0 0 0 81 032 554 Prognos inkl index 16 939 457 22 321 744 25 319 044 14 818 824 5 621 410 0 0 0 0 0 85 020 479 Ledning & samordning 3 214 200 3 171 300 1 191 300 3 802 425 3 722 400 0 0 0 0 0 15 101 625 110 Ledning & styrning 3 214 200 3 171 300 1 191 300 3 802 425 3 722 400 15 101 625 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 genomförande/realisering 10 955 478 14 624 500 17 765 000 3 806 000 0 0 0 0 0 0 47 150 978 500 Realisering 10 955 478 14 624 500 17 765 000 3 806 000 0 0 0 0 47 150 978 510 Mark Och anläggning 0 520 Husbyggnad 0 530 BEST 0 540 Konstruktion 0 550 Produktion 0 560 Komponenttest 0 570 Tilldelningsbeslut 0 580 Kontraktstecknande 0 Provdrift, besiktning & verifiering 1 753 487 1 223 200 3 597 000 3 399 000 0 0 0 0 0 0 9 972 687 600 Verifiering 0 610 Provdrift 1 753 487 1 223 200 3 597 000 3 399 000 9 972 687 620 Ibruktagandebesiktning 0 630 Entreprenadbesiktning 0 640 Verifiering prestanda 0 Införande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 700 Införande 0 710 Garantiuppföljning 0 720 utbildning 0 Överlämnande -1 443 528-231 618-605 880-135 753 495 000 0 0 0 0 0-1 921 779 800 Överlämnande 1 496 000 293 082 0 470 127 2 259 209 810 Förvaltningshandlingar -2 939 528-524 700-605 880-605 880 495 000-4 180 988 Övrigt 2 459 820 2 884 214 1 918 208 2 689 652 777 150 0 0 0 0 0 10 729 044 910 Mark och fastighetsärenden 0 920 Miljöåtgärder 0 930 Arkeologi 0 940 Ersättningstrafik 0 950 Intäkter 0 960 Drift 0 990 Intern tid 2 459 820 2 884 214 1 918 208 2 689 652 777 150 10 729 044 991 Externt arbete 0

Investeringsbidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3) Anläggning Typ av investeringar Avs.tid Andel% Mjukvara och Licens 5 år Grundkonstr,stommar 50 år Byggnadstillbehör 17 år 50,17% Skyddsrum 50 år Telesystem för tågdr 17 år Förb.utg. på annans fastighet 25 år Mark 0 år Markanläggningar 20 år Underbyggnad 50 år Banöverbyggnad 20 år El- och signalsystem 20 år Maskiner och inventarier 10 år Byggnadsinventarier 17 år Spårbundna fordon 30 år Bussar 12 år Person- och lastbilar 5 år Datorer 5 år IT-inventarier 5 år 49,83% Konst 0 år 100,0%

Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr) 1) Information Program 10004 Huvudprojekt Projekt Projektägande kst Bolag Investeringstyp Trafikslag Projektledare Projektadministratör Sponsor Registrering i Copernicus Objekt Projektstart - slut Slussen 250 PU Programportfölj 10 AB SL Strategiska investeringar Trafikslagsgemensamt Malin Ingemarson (Programledare) Torbjörn Bodin JA Slussen, Saltsjöbanan och Tvärbanan 20130101-20211231 Fas - summa för beslut Belopp Kalkylår 10 Förstudie 8 500 2013 20 Program 0 2013 30 Genomförande 2 111 532 2013 Investeringsutgifter totalt 2 120 032 ID

2) Kalkyl (tkr) Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 10 - Förstudie 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 8 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 500 Prognos inkl index 8 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 500 8 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 500 Upprustning Söderströmsbron 8 500 8 500 Slussen (resurser programorganisation, ej investeringar) Upprustning Saltsjöbanan Tvärbanan till Sickla Reinvestering teknikutrymmen Slussen 0

2) Kalkyl (tkr) 1,30477318 1,30477318 Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 30 - Genomförande 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Uppskattat årsindex 0 3 441 33 769 43 674 46 024 26 599 37 064 1 954 107 0 192 632 Prognos exkl. index 45 100 114 700 554 500 471 000 366 700 167 000 191 000 8 500 400 0 1 918 900 Prognos inkl index 45 100 118 141 588 269 514 674 412 724 193 599 228 064 10 454 507 0 2 111 532 45 100 114 700 554 500 471 000 366 700 167 000 191 000 8 500 400 0 1 918 900 Upprustning Söderströmsbron 500 25 500 42 500 41 000 41 000 40 000 0 0 0 190 500 Slussen (resurser programorganisation, ej investeringar) 13 400 10 200 10 000 10 000 10 000 10 000 8 000 1 500 400 73 500 Upprustning Saltsjöbanan 25 600 23 500 270 000 306 000 320 000 92 000 175 000 0 0 1 212 100 Tvärbanan till Sickla 5 600 55 000 225 000 105 000-29 300 0 0 0 0 361 300 Reinvestering teknikutrymmen Slussen 500 7 000 9 000 25 000 25 000 8 000 7 000 0 81 500 0 Investeringsbidrag 0 200 000 200 000 150 000 60 000 100 000 0 0 0 710 000

3) Anläggning Typ av investeringar Avs.tid Andel% Mjukvara och Licens 5 år Grundkonstr,stommar 50 år Byggnadstillbehör 17 år Skyddsrum 50 år Telesystem för tågdr 17 år Förb.utg. på annans fastighet 25 år Mark 0 år Markanläggningar 20 år 15,0% Underbyggnad 50 år 40,0% Banöverbyggnad 20 år 35,0% El- och signalsystem 20 år 10,0% Maskiner och inventarier 10 år Byggnadsinventarier 17 år Spårbundna fordon 30 år Bussar 12 år Person- och lastbilar 5 år Datorer 5 år IT-inventarier 5 år Konst 0 år 100,0%

Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr) 1) Information Program Huvudprojekt Projekt Projektägande kst Bolag Investeringstyp Trafikslag Projektledare Projektadministratör Sponsor Registrering i Copernicus Objekt Projektstart - slut TBD TBD 2015-2021 Inriktningsbeslut utbyte av hissar och ru Fas - summa för beslut Belopp Kalkylår 10 Förstudie tidiga skeden (analys) 0 20 Program (Projektering/planering) 10 921 2015 30 Genomförande 1 486 869 2015 Investeringsutgifter totalt 1 497 791 ID

2) Kalkyl (tkr) Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 10 - Förstudie tidiga skeden Uppskattat årsindex 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos exkl. index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Prognos inkl index 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 320 Förstudie 0 990 Intern tid 0 Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 20 - Projektering/Planering 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Uppskattat årsindex 0 105 153 93 126 160 195 0 0 0 832 Prognos exkl. index 55 3 508 2 506 1 004 1 004 1 006 1 006 0 0 0 10 089 Prognos inkl index 55 3 613 2 659 1 097 1 130 1 166 1 201 0 0 0 10 921 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Kravspecificering 50 3 000 2 000 1 000 1 000 1 000 1 000 0 0 0 9 050 300 Kravspecifiering 0 310 Utredningar 0 320 Förstudie 50 50 330 Förstudieprojektering 0 340 Programhandlingsprojektering 0 350 Systemhandlingsprojektering 0 360 Järnvägspalneprojektering 0 370 Bygghandlingsprojektering 3 000 2 000 1 000 1 000 1 000 1 000 9 000 380 Förfrågningsunderla 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 500 500 0 0 0 0 0 0 0 1 000 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 500 500 1 000 430 Förhandling 0 Övrigt 5 8 6 4 4 6 6 0 0 0 39 990 Intern tid 5 8 6 4 4 6 6 39

2) Kalkyl (tkr) 1,1940523 1,1940523 Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 30 - Genomförande 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Uppskattat årsindex 0 9 000 18 270 23 182 31 377 35 040 0 0 0 0 116 869 Prognos exkl. index 50 000 300 000 300 000 250 000 250 000 220 000 0 0 0 0 1 370 000 Prognos inkl index 50 000 309 000 318 270 273 182 281 377 255 040 0 0 0 0 1 486 869 Ledning & samordning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 110 Ledning & styrning 0 120 Administration 0 130 Change Management 0 Bevakning och samråd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 200 Intressent och omv.bevakning 0 210 RFI 0 Upphandling - Publicer & utvärdera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 410 Frågor och svar 0 420 Utvärdering av anbud 0 430 Förhandling 0 genomförande/realisering 50 000 300 000 300 000 250 000 250 000 220 000 0 0 0 0 1 370 000 500 Realisering 0 510 Mark Och anläggning 0 520 Husbyggnad 50 000 300 000 300 000 250 000 250 000 220 000 1 370 000 530 BEST 0 540 Konstruktion 0 550 Produktion 0 560 Komponenttest 0 570 Tilldelningsbeslut 0 580 Kontraktstecknande 0 Provdrift, besiktning & verifiering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 600 Verifiering 0 610 Provdrift 0 620 Ibruktagandebesiktning 0 630 Entreprenadbesiktning 0 640 Verifiering prestanda 0 Införande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 700 Införande 0 710 Garantiuppföljning 0 720 utbildning 0 Överlämnande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 800 Överlämnande 0 810 Förvaltningshandlingar 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 910 Mark och fastighetsärenden 0 920 Miljöåtgärder 0 930 Arkeologi 0 940 Ersättningstrafik 0 950 Intäkter 0 960 Drift 0 990 Intern tid 0 991 Externt arbete 0

Investeringsbidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3) Anläggning Typ av investeringar Avs.tid Andel% Mjukvara och Licens 5 år Grundkonstr,stommar 50 år Byggnadstillbehör 17 år Skyddsrum 50 år Telesystem för tågdr 17 år Förb.utg. på annans fastighet 25 år Mark 0 år Markanläggningar 20 år Underbyggnad 50 år Banöverbyggnad 20 år El- och signalsystem 20 år Maskiner och inventarier 10 år Byggnadsinventarier 17 år 100,0% Spårbundna fordon 30 år Bussar 12 år Person- och lastbilar 5 år Datorer 5 år IT-inventarier 5 år Konst 0 år 100,0%

1(5) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Trafiknämnden 2014-06-03, punkt 6 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Inriktningsbeslut avseende bytespunkt Brommaplan Ärendebeskrivning En rapport PM - Lägesanalys Brommaplan har tagits fram med syfte att ge en samlad bild av de delar av utredningsarbetet inom förstudien Modernisering av Hässelbygrenen, former för samlad upprustning (SL-2013-00562-3) som gäller Brommaplan. Ärendet avser godkännande av rapporten samt inriktningsbeslut avseende genomförandet av en programstudie, enligt landstingets investeringsprocess, för Brommaplan. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande den 20 maj 2014 med bilaga Rapport PM - Lägesrapport Brommaplan, daterad 26 september 2013 Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att uppdra åt förvaltningschefen att genomföra en programstudie för bytespunkt Brommaplan och återkomma till trafiknämnden med förslag på budget och genomförandebeslut, godkänna rapporten PM - Lägesanalys Brommaplan och dess inriktning som grund för programstudien. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Brommaplan är en viktig knutpunkt i kollektivtrafiken i Stockholms län. Tunnelbanestationens kapacitet är idag fullt utnyttjad och behov föreligger av en större förändring i syfte att öka resenärskapaciteten, både utifrån dagens situation och inför en framtida upprustning av Hässelbygrenen.

2(5) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Detaljplanearbete pågår för en ny bussterminal, nya handelslokaler och bostäder vid Brommaplan. Den tänkta exploateringen påverkar SL:s anläggningar både direkt och indirekt. Det finns därför starka skäl för trafikförvaltningen att koordinera åtgärder vid Brommaplan med Stockholms stads planer och det intilliggande exploateringsprojektet. Trafikförvaltningen föreslår att en programstudie, enligt landstingets investeringsprocess, görs inför kommande genomförandebeslut. Utgångspunkten är att befintlig station och tunnelbanebroarna upprustas, samt att en ny sidoplattform anläggs vid stationen för att öka resenärskapaciteten. Dessa arbeten bör ske samtidigt som exploateringen för att vara genomförbara och minska resenärspåverkan under byggtiden. Bakgrund Under 2011-2013 genomförde trafikförvaltningen en idé- och förstudie kring formerna för en samordnad upprustning av Hässelbygrenen, där Brommaplan ingick. Förstudien omfattade tre huvudalternativa genomförandesätt i sammanlagt sju varianter, av vilka studien förordade att tre skulle utredas vidare. I februari 2014 fattade trafiknämnden beslut om att godkänna förstudien, samt att uppdra åt förvaltningschefen att återkomma med ett inriktningsbeslut 2017 avseende de delar som rör Hässelbygrenens upprustning. För Brommaplan behöver en inriktning slås fast tidigare, varför en fördjupad lägesanalys, PM Lägesanalys Brommaplan, har genomförts som ett komplement till den tidigare genomförda förstudien för Hässelbygrenen. Analysen pekar på en rad åtgärder som behöver vidtas beaktat den exploatering som planeras vid Brommaplan. Detaljplanearbete avseende fastigheten Grammet 1 vid Brommaplan pågår. JM, som utsedd exploatör, planerar att exploatera området med en ny bussterminal, cirka 850 lägenheter, handelsytor och ett nytt kontorshus. Exploateringen angränsar till tunnelbanestationen och tunnelbanebroarna i Brommaplan och påverkar därför SL:s trafikanläggning direkt eller indirekt. När exploateringen är klar kommer stationen att vara integrerad med befintliga och nya fastigheter. I ett sådant läge fördyras framtida upprustningsarbeten och eventuella utvecklingsplaner begränsas. Utgångspunkten för den nya bebyggelsen vid Brommaplan är en ny bussterminal som ger möjlighet till ökad exploatering av området och en direktanslutning mellan buss, tunnelbana och handelscentrum. SL som är mottagare av den nya terminalen, behöver dels teckna avtal med exploatören, dels fortsätta kravställningen avseende bussterminalens funktionalitet.

3(5) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Oaktat exploateringsplanerna behöver Brommaplans tunnelbanestation förnyas i syfte att öka kapaciteten. Brommaplans station har, med 13 700 dagliga påstigande, flest resenärer på Hässelbygrenen väster om Alvik. Stationen har uppnått sin teoretiska maxkapacitet under rusningstid. Teoretisk kapacitet bygger på ett antagande om regelbunden tillströmning. Vid oregelbunden resenärstillströmning, såsom när tåg från centrala Stockholm ankommer stationen i rusningstid, uppstår köbildning på plattformen vid dörrarna till trappan. Det betyder att den praktiska kapaciteten i många fall överskrids. Detta kan innebära en säkerhetsrisk. Även i området kring spärrlinjen är det trångt. Under förmiddagen är Brommaplan den station i tunnelbanesystemet som har flest inpasserande resenärer per breddmeter spärrlinje. Den smala spärrlinjen och den trånga sektorn nedanför trapphallen bidrar till trängsel och minskad komfort för resenärerna. I rapporten PM Lägesrapport Brommaplan pekas på möjligheten att anlägga en ny permanent sidoplattform längs norrspår söder om befintlig plattform. Sidoplattformen innebär en kapacitetshöjande och kostnadseffektiv lösning som medför förbättrad resenärsnytta. Utöver detta behöver hissar och rulltrappor förnyas och biljetthallen omdisponeras och moderniseras för att förbättra resenärsflödena och öka attraktiviteten. En upprustning av station Brommaplan ökar handlingsfriheten i den framtida planerade upprustningen av Hässelbygrenen genom att skapa förbättrade förutsättningar att hantera det ökade kapacitetsbehov som ersättningstrafiken från sträckan Brommaplan Hässelby strand medför under byggtiden. Överväganden Med hänsyn till den pågående exploateringen vid Brommaplan och Stockholms Stads arbete med ny detaljplan för området är det angeläget att en inriktning kan slås fast avseende utvecklingen av Brommaplan som bytespunkt. En programstudie bör göras avseende de delar av SL:s anläggning som påverkas direkt och indirekt av exploateringen. Studien behöver värdera, kostnadsuppskatta och specificera de åtgärder som behöver vidtas vid Brommaplan. I programstudien behöver följande delar ingå: Ny utformning av stationen med ny permanent sidoplattform för ökad kapacitet Nya rulltrappor och hissar Nya kommersiella ytor Verksamhetsanknuten inredning och installationer i ny bussterminal

4(5) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Inredning och installationer i vänthall mellan bussterminal och handelsbyggnationen Trafikflödesanalys i den nya bussterminalen Tunnelbanebroarnas behov av upprustning Fördjupade kostnadskalkyler Wc utrymmen Trafikförvaltningen behöver också ansöka hos Stockholms stad om att en separat detaljplan för sidoplattformen och där till hörande funktioner upprättas. En viktig förutsättning för att arbetet vid Brommaplan ska kunna fortskrida är att gränsdragningar mellan SL och andra parter tydliggörs. Trafikförvaltningen har att ta ställning till verksamhetsanknuten inredning och installationer i den nya bussterminalen, samt inredning och installationer i förbindelselänken mellan denna och stationsbyggnaden. Inom ramen för det fortsatta arbetet ska en analys av trafiken i förslaget till utformning av den nya bussterminalen genomföras med syfte att säkerställa tillräcklig kapacitet beträffande antal reglerhållplatser i terminalen samt att trafikflöden inom och in/ut ur terminalen fungerar tillräckligt bra. Den befintliga bussterminalen kommer att rivas och ersättas med ett antal tillfälliga terminaler enligt bilaga 1. De föreslagna alternativen har beretts inom trafikförvaltningen och hos trafikentreprenören. Riskanalys Fördjupade analyser av riskerna behöver göras inom ramen för programstudiearbetet, framförallt beträffande resenärspåverkan under byggperioden. Omvärldsfaktorer kommer att ha stor påverkan på projektet. Exempelvis är tidpunkten för genomförandet av den planerade exploateringen beroende av att det intilliggande reningsverket flyttas. De eventuella riskerna för de tillfälliga bussterminalerna ligger i övergången mellan de olika faserna, då busstrafiken skall fungera utan avbrott. Dessa risker kommer att utredas vidare i programstudien. Avtal behöver tecknas mellan trafikförvaltningen, Stockholms stad och exploatören avseende ansvarsfördelning, genomförande och medfinansiering. Detta för att dels kunna ställa krav på exploatören, dels kunna bedriva en tidsoch kostnadseffektiv produktion med rimlig resenärspåverkan. Förhandlingar med de olika parterna bör föras parallellt med programstudiearbetet.

5(5) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Ekonomiska konsekvenser av beslutet I detta skede uppkommer endast utredningskostnad för programstudien om ca 10 mkr, vilken ryms inom befintlig investeringsbudget. Kostnaden för genomförandet av de föreslagna åtgärderna för Brommaplan kommer att analyseras vidare och redovisas inom programstudien. En preliminär bedömning av kostnaden för de åtgärder som föreslås vid Brommaplan visar på en total kostnad om ca 320 mkr, varav hälften avser verksamhetsanknuten inredning av bussterminalen. Finansieringsansvaret mellan JM och trafikförvaltningen måste studeras och förhandlas inom ramen för det fortsatta arbetet. Sociala konsekvenser Trafikförvaltningens riktlinjer för tillgänglighet och social hållbarhet kommer att tillämpas i det fortsatta arbetet. Konsekvenser för miljön I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Miljökonsekvensbedömningar kommer att göras i kommande skeden. Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling

1(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) PM - Lägesanalys Brommaplan Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Syfte... 4 3 Bakgrund... 5 3.1 Knutpunkt i kollektivtrafik och tyngdpunkt i stadens översiktsplan... 5 3.2 Rapport från förstudiearbetet avseende modernisering av Hässelbygrenen... 6 4 Nulägesbeskrivning och behovsanalys... 7 4.1 Station och plattform... 8 4.2 Tunnelbanebroar... 9 4.3 Bussterminal... 10 5 Extern påverkan och beroenden... 11 5.1 Station och plattform... 11 5.2 Tunnelbanebroar... 12 5.3 Bussterminal... 12 6 Studerade alternativ... 14 6.1 Station och plattform... 14 6.2 Tunnelbanebroar... 16 6.3 Bussterminal... 16 7 Rekommendation för fortsatt arbete... 17 7.1 Station och plattform... 17 7.2 Tunnelbanebroar... 17 7.3 Bussterminal... 17 7.4 Kalkyl för ovanstående... 17 8 Underlagsrapporter... 19

3(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling 1 Sammanfattning RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Syftet med detta PM är att ge en samlad bild av de delar av utredningsarbetet inom förstudien Modernisering av Hässelbygrenen, Former för Samordnad Upprustning (dnr SL-2013-00562-3) som gäller Brommaplan. Brommaplan är en viktig knutpunkt i kollektivtrafiken i Stockholms län. Tunnelbanestationen togs i bruk 1952 och renoverades senast 1993. Tunnelbanestationens kapacitet är fullt utnyttjad och resenärer tvingas köa regelmässigt. Detaljplanearbete för ny bussterminal, nya handelslokaler och 850 nya bostäder i Brommaplan pågår. Den tänkta exploateringen påverkar SL:s fastigheter och infrastruktur direkt eller indirekt. Först och främst kommer befintlig bussterminal att ersättas med en ny inomhusterminal. Exploateringen som den presenteras i plansamråd angränsar till tunnelbanestationen och tunnelbanebroarna i Brommaplan, med konsekvens att framtida upprustningar kan bli dyrare och eventuella utvecklingsplaner begränsas. Trafikförvaltningen föreslår att befintlig station och broar upprustas med de mål som finns i Förstudie Former för Samordnad Upprustning. Trafikförvaltningen föreslår att öka kapaciteten i stationen genom att byggas en ny sidoplattform. Detta kräver smärre ändringar i detaljplan. Dessa arbeten bör ske samtidigt som exploateringen för att de ska vara genomförbara och för att koncentrera resenärspåverkan till ett tillfälle. SL som mottagare av den nya bussterminalen behöver dels teckna avtal med exploatören och dels fortsätta att kravställa bussterminalens funktionalitet. Kalkyl för de olika arbetena som rekommenderas visar på en kostnad av ca 320mkr.

4(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling 2 Syfte RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Syftet med detta PM är att ge en samlad bild av de delar av utredningsarbetet inom förstudien Modernisering av Hässelbygrenen som gäller Brommaplan. Med Brommaplan avses: Befintlig tunnelbanestation, biljetthall och plattform, som behöver upprustas. Kapaciteten behöver utökas Två parallella betongbroar, över torg och Drottningholmsvägen, som behöver upprustas Externt exploateringsprojekt som är tänkt att inom ett par år ersätta bussterminalen med en ny inomhusterminal. I utredningsarbetet ingick att dels hantera den externa påverkan i form av exploatering, dels ta fram rekommenderade lösningar för SL:s fastigheter och infrastruktur som påverkas.

5(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling 3 Bakgrund RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 3.1 Knutpunkt i kollektivtrafik och tyngdpunkt i stadens översiktsplan Brommaplan är i kollektivtrafiken främst en tunnelbanestation på gröna linjen och en bussterminal för busslinjerna till och från Ekerö. Stationen har flest resenärer på Hässelbygrenen väster om Alvik. Brommaplan är en viktig knutpunkt i kollektivtrafiken i Stockholms län. Tunnelbanestationen är den största tunnelbanestationen i hela systemet med endast en plattform och en uppgång, sett till antal påstigande under morgonens maxtimme. Brommaplan är även: 17:e största bytespunkten sett till antal påstigande per dygn, alla trafikslag 7:e största tunnelbanestationen sett till antal påstigande på tunnelbana kl. 07.30-08.30 9:e störst bussterminalen sett till antal påstigande på buss kl. 15.00-18.00 Källa: Fakta om SL och länet 2011 Figur 1 Jämförelse Brommaplan och andra stationer Stockholms Stad har i sin översiktsplan pekat ut Brommaplansområdet som en så kallad tyngdpunkt, vilket öppnar för förtätning med fler bostäder och högre byggnader. I januari 2012 beslutade stadsbyggnadsnämnden att påbörja programarbete för centrala Bromma. Detaljplanearbete för ny bussterminal, nya handelslokaler och 850 nya bostäder pågår 2013-2014.

6(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 3.2 Rapport från förstudiearbetet avseende modernisering av Hässelbygrenen 2011-2013 genomförde SL en idéstudie och förstudie för en modernisering av hela Hässelbygrenen väster om Alvik. (se kapitel 8 Underlagsrapporter) Förstudien Modernisering av Hässelbygrenen, Former för Samordnad Upprustning beskriver och jämför olika alternativ som har en samordnad upprustning av grenen som utgångspunkt. Denna rapport sammanställer både Brommaplansrelaterade frågor som har hanterats inom förstudien och frågor som löpande har hanterats av linjeorganisationen (kravställande mm).

7(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 4 Nulägesbeskrivning och behovsanalys Nulägesbeskrivningen och följande avsnitt (extern påverkan, studerade alternativ, rekommendation fortsatt arbete) är strukturerade enligt nedan: Station och plattform Tunnelbanebroar Bussterminal Figur 2 Foton av Brommaplan under morgonrusning, 29 augusti 2013.

8(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 4.1 Station och plattform 4.1.1 Utformning Stationen togs i bruk 1952 och renoverades senast 1993. Stationen står under och mellan två tunnelbanebroar (vilka broar det rör sig om beskrivs i nästa avsnitt). Stationsfastigheten är byggd runt vissa brokonstruktioner såsom pelare och landfästen. Figur 3 Station Brommaplan byggd runt bropelare och landfästen (markerade med röd färg). Avståndet mellan landfästena mäter 2,7m Entré Bropelare Spärrkiosk och spärrlinje 2,7m bred gång mellan landfästen Landfästen Trappa, en smalare rulltrappa och en hiss Plattformen är ett våningsplan ovanför entré och biljetthall. Det finns en rulltrappa, en hiss och en trappa. Rulltrappan är smalare och har lägre kapacitet än standard. Den används uteslutande i riktning uppåt, dvs. för påstigande. Rulltrappa för ankommande resenärer saknas. Det finns en mittplattform, något böjd pga. spårens kurva, med tak över två tredjedelar av plattform i längdsled.

9(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 4.1.2 Trafiksituation Enligt statiska beräkningar (se kapitel 8 Underlagsrapporter) är den teoretiska kapaciteten hos trappan och stationen fullt utnyttjad idag. Teoretisk kapacitet bygger dock på ett antagande om regelbunden tillströmning, men när tåg i riktning från City kommer till stationen rusningstid uppstår i praktiken köbildning på plattformen vid dörrarna till trappan. För att undersöka om Brommaplan verkligen är ovanligt trång har trafikförvaltningen gjort en jämförelse mellan sju tunnelbanestationer (se kapitel 8 Underlagsrapporter). Urvalskriterierna för referensstationerna är: Knutpunkt mellan tunnelbana och buss (10 största) Endast en plattform Max två utgångar (eftersom det fanns för få referensstationer med en utgång) Figur 4 Brommaplans plattform Jämförelsen gjordes genom att ta fram nyckeltal som dels bygger på antal resenärer per breddmeter spärrlinje, dels på antalet passagerare per kvadratmeter plattform. Slutsatsen är att Brommaplans nyckeltal för plattformen är sämre med en faktor två jämfört med snittvärdena för referensstationerna. Trängsel på plattformen kan innebära en säkerhetsrisk. Under förmiddagen är Brommaplan dessutom den station som har flest antal inpasserande resenärer per breddmeter spärrlinje. Den smala spärrlinjen och den trånga sektorn nedanför trapphallen bidrar till trängsel och minskad komfort för resenärerna. 4.2 Tunnelbanebroar Från station Brommaplan och västerut över befintlig bussterminal och Drottningholmsvägen finns det två parallella 150m långa tunnelbanebroar i betong (800m 2 var). Broarna är byggda 1943. Det finns ett stort antal betongskador med tillhörande armeringskorrosion på undersidan av konsolerna till plattan. Det finns även

10(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) mindre betongskador i form av dragsprickor, spjälkning och armeringskorrosion i landfästena och skivpelarna. Kantbalkarna har ett stort antal vittringsskador. Det finns också en anmärkning angående tätskikt som bedöms vara i behov av utbyte. I januari 2013 gjordes materialprovning på båda broarna och bärighetsutredning för södra bron samt bedömning av pelarnas säkerhet mot påkörningsskador som kan stoppa tågtrafik (se kapitel 8 Underlagsrapporter). Utredningen angav förslag på upprustningsåtgärder vilka hanterades inom förstudie och kalkyl för samordad upprustning av Hässelbygrenen. 4.3 Bussterminal Bussterminalen vid Brommaplan är en utomhusterminal av typen lamellterminal med två parallella öar. Terminalen har 10 hållplatser för påstigning och en för avstigning. Den inrymmer ca 18 linjer samt en nattlinje. Det är främst bussar till och från Ekerö som trafikerar bussterminalen: röda bussar mellan Ekerö och Brommaplan, och stombusslinjer mellan Ekerö och Danderyds sjukhus (tvärförbindelse) via Brommaplan. Figur 5 Bussterminalen vid Brommaplan. Källa Stockholms Stad, Wikimedia Bussterminalens utformning gör att resenärerna tvingas korsa en eller två bussgator för att komma fram till hållplatser på lamellerna. Nackdelar med nuvarande bussterminal är att den är utomhus, ytkrävande, och inte optimal ur trafiksäkerhetssynpunkt. Dessutom kan vissa resenärer uppleva den som svårorienterad.

11(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling 5 Extern påverkan och beroenden RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Extern påverkan består i huvudsak av JM:s tänkta exploatering av området. Det finns ett genomarbetat förslag och detaljplanearbetet pågår hos Stockholm Stad. Detaljplanearbetet är i planskedet och plansamråd pågick Juni-September 2013. Enligt material från plansamrådet: Byggstart tidigast hösten 2014 och färdigställande preliminärt 2019/2020. Först byggs kontorshuset vid torget. Därefter byggs projektet i etapper från Söder. Utgångspunkten är att bussar och tunnelbana skall fungera hela byggtiden. Exploateringen påverkar SL:s fastigheter, infrastruktur och trafikapparat direkt eller indirekt. Resenärerna kommer att påverkas under byggskedet i flera år men i varierande utsträckning. Reducerade resenärsytor, provisorier och buller är sannolika. Figur 6 Vy från norr över den tänkta exploateringen, från samrådsmaterialet 5.1 Station och plattform Befintlig station i Brommaplan påverkas indirekt av exploateringsplanerna och detaljplanearbetet.

12(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Exploateringens gräns fastställs efter samrådet men ligger mer eller mindre intill stationshuset. Ett smidigt byte från stationen till exploateringsområdet, till handelscentrum och bussterminal är en utgångspunkt för alla parter. Men detta förutsätter att stationens utformning låses framöver. När exploateringen är klar kommer stationen att vara inkapslad mellan befintliga och nya fastigheter. I ett sådant läge fördyras framtida upprustningsarbete och eventuella utvecklingsplaner begränsas och blir svårare att realisera. Slutsatsen är att en eventuell upprustning och utveckling av stationen med de mål som sattes i förstudien Former för Samordnad Upprustning baserat på samordnad upprustning måste ske innan eller i samband med exploateringen. 5.2 Tunnelbanebroar Befintliga tunnelbanebroar i Brommaplan påverkas direkt eller indirekt av exploateringsplanerna och detaljplanearbetet, beroende på slutlig detaljplanegräns. Exploatering kommer sannolikt att ske intill eller till och med under tunnelbanebroarna. I det senare fallet kommer 3D fastigheter sannolikt att bildas. När exploateringen är klar kommer broarna att vara låsta intill nya fastigheter. I ett sådant läge försvåras allt arbete avseende upprustning eller byte av broarna. Slutsatsen är att en eventuell upprustning av broarna med de mål som sattes i förstudie Former för Samordnad Upprustning måste ske innan eller i samband med exploateringen. 5.3 Bussterminal Befintlig bussterminal påverkas direkt av exploateringsplanerna och detaljplanearbetet. Bussterminalen kommer att rivas och ersättas med ett antal provisorier och till slut en inomhusterminal, enligt förslag i detaljplanen. Den nya bussterminalen är tänkt att efterlikna den lösning som finns i Liljeholmens bussterminal. Några större skillnader är följande: bussgatorna i Brommaplan kommer inte att ligga intill tunnelbaneplattformen utan närmast Drottningholmsvägen

13(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) avstigning i Brommaplan kommer att ske på samma hållplatser som påstigning. Brommaplans bussterminal kommer att ligga utanför tunnelbanans spärrlinje.

14(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling 6 Studerade alternativ RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 6.1 Station och plattform Trafikförvaltningen föreslår att befintlig station och plattform upprustas med de mål som finns i Förstudie Former för Samordnad Upprustning (arbeten med karaktär underhåll och upprustning). Mer detaljer om detta kan presenteras när en programstudie för bytespunkt Brommaplan har genomförts. Trafikförvaltningen föreslår även i förstudien att kapaciteten i stationen och på plattformen utökas. För detta har följande alternativ tagits fram och studerats: Alternativ Förlängd bro Alternativ Bredare plattform Alternativ Ny sidoplattform (med två varianter) Alternativen beskrivs nedan. 6.1.1 Alternativ Förlängd bro Alternativet går ut på att gräva bakom södra brofästet och förlänga i riktning mot City en av de befintliga tunnelbanebroarna. Förslaget gäller bron under Norrspår, dvs. närmast Bussterminalen. Syftet är att ge utrymme för nya liftpaket (hiss och rulltrappor) utan att bygga ut stationen. Det nya liftpaketet skulle då placeras där det finns ett landfäste idag. Plattformarna och spårlägena skulle inte påverkas. Alternativet bedöms svårgenomförbart och byggskedet problematiskt. 6.1.2 Alternativ Bredare plattform Alternativet går ut på att förskjuta ena spåret (N-spår, riktning från City) utåt, dvs. söderut. Syftet är att bredda den befintliga plattformen och stationsbyggnaden och ge ökad kapacitet. Kapaciteten i vertikalled bedöms bli den dubbla jämfört med befintlig lösning, se kapitel 8 Underlagsrapporter. Alternativet kräver en ny bro då befintlig bro under N-spår inte kan nyttjas längre. Alternativet bedöms för kostsamt och resenärspåverkan under byggskede blir för stor.

15(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 6.1.3 Alternativ Ny sidoplattform Alternativet går ut på att bygga en ny sidoplattform och tillhörande stationsfastighet för trappor och hisspaket. Befintlig och ny stationsfastighet byggs ihop med gemensam biljetthall, spärrlinje och spärrkiosk. Syftet är att åstadkomma en kapacitetshöjande lösning med rimlig kostnad och resenärspåverkan, även om detta innebär avsteg mot riktlinjer där mittplattform föredras. Kapaciteten i vertikalled bedöms bli tredubblad jämfört med befintlig lösning, se kapitel 8 Underlagsrapporter. Alternativet finns i två varianter: sidoplattform i riktning till eller från City. Varianten med sidoplattform i riktning från City är att föredra av följande anledningar: Resenärsflödet är mer intensivt i riktning från City då ett stort antal resenärer stiger av tåget samtidigt, till skillnad från påstigande som kommer med jämnare flöde Byggtekniskt: det bedöms vara billigare att bygga sidoplattform i riktning från City (intill norrspår) Detaljplanen behöver förändras i båda fallen, men markanspråken blir mindre kontroversiella med sidoplattform i riktning från City gentemot eventuella exploateringar och ger större nytta åt närboende. För att säkerställa alternativets genomförbarhet och kostnadsnivå har ett arkitektförslag tagits fram, se underlagsrapporten Gestaltningsförslag, underlag för detaljplanearbete. Figur 7 Utdrag från rapporten Gestaltningsförslag, underlag för detaljplanearbete

16(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 6.2 Tunnelbanebroar Betongbroarna kan repareras eller ersättas. Fördelen med reparation är att arbete kan utföras under trafikfri tid eller lågtrafik, och den omedelbara kostnaden är lägre än för nya broar Fördelen med att ersätta broarna är att detta ger bästa livslängden. 6.3 Bussterminal Bussterminalen är en integrerad del av exploateringen med handel, kontor, bostäder. Arbetet med att ta fram och jämföra olika alternativ för bussterminalen har därför inte utförts för sig, utan exploatören har tagit fram och jämfört lösningar för helheten. Exploatören blir även byggherre för helheten. Trafikförvaltningen har varit kravställare och remissinstans under arbetets gång. Upprätthållen funktionalitet har varit trafikförvaltningens fokus snarare än utformningsfrågor. För mer information om utredningsarbetet kring exploateringen hänvisas läsaren till Stockholms stads samrådsmaterial som togs fram under detaljplaneprocessen.

17(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 7 Rekommendation för fortsatt arbete Rekommendation för fortsatt arbete är att en programstudie genomförs samordnat med exploateringsplanerna. Den beräknas ta 10-12 månader. I detta kapitel beskrivs vilka komponenter som bör ingå i en sådan programstudie. 7.1 Station och plattform Befintlig station med biljetthall, hiss- och rulltrappa samt plattform upprustas med mål och omfattning enligt förstudien Former för Samordnad Upprustning. Ny sidoplattform i riktning från City, med hiss- och rulltrappspaket byggs med tillhörande biljetthallsdel som ansluter till befintlig biljetthall. Detaljplaneändring som möjliggör detta görs under det redan pågående detaljplanearbetet alternativt i separat detaljplan. 7.2 Tunnelbanebroar En konstbyggnadsstrateg på trafikförvaltningen har, utifrån broarnas skick och åtgärdsbehov, konstaterat att reparation av broarna är bäst ur LCC-perspektiv. I nästa fas görs kompletterande utredningar och provtagningar för att bekräfta förstudiens resultat. Genom förhandlingar med Stockholm Stad och exploatören skall trafikförvaltningen säkerställa att det efter exploateringen alltid kommer att finnas möjligheter till reparationer och byte av betongbroar. 7.3 Bussterminal I nästa fas fortsätter trafikförvaltningen att kravställa bussterminalens funktionalitet. En viktig del av arbetet är att specificera alla gränsdragningar mellan SL och andra parter. Avtal med exploatören måste förhandlas. Projektering av SL:s system i terminalen påbörjas. Arbetet omfattar även de fyra tillfälliga bussterminaler som byggs innan slutlig bussterminal kan tas i drift. 7.4 Kalkyl för ovanstående Kalkyl för ovanstående lösningar för station, plattform, bro, bussterminal inkl. provisorier visar en kostnad på ca 320mkr, där hälften går till inredning av bussterminal. Exakt gränsdragning mot JM och dess påverkan på trafikförvaltningens kostnader är inte etablerad.

18(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) Figur 8 Diagram med kostnader per objekt Brommaplan, kostnad per objekt (mnkr) Upprustning broar Upprustning station Ny sidoplattform Utbyggnad biljetthall Provisoriska terminaler Inredning bussterminal Byggeherrekostnader 6 40 22 32 32,5 32 155 0 50 100 150 200 Trafikförvaltningen har tagit fram en kostnadsfördelning per år i ett scenario med resenären i fokus och hänsyn till exploateringsplaner. Resenär i fokus betyder att resenärspåverkan minimeras och utnyttjandet av investeringsmedel effektiviseras. Arbetshypotes är därför start 2014. 2014. 10 mnkr: program/systemhandling, detaljplan, utredningar 2015. 60 mnkr: provisorier/förberedande arbeten, bygghandelsprojektering, broar och arbete med rivning och grundläggning av ny biljetthall och sidoplattform 2016. 100 mnkr: genomförande av sidoplattform, ny biljetthall och färdigställande av bro start arbeten med bussterminal 2017. 110 mnkr: färdigställande av länk mellan bussterminal och Tunnelbanestation inredning av bussterminal 2018. 40 mnkr: färdigställande av bussterminal, och av hela projektet Figur 9 Diagram med kostnader fördelade över år (totalt 5 år) 120 100 80 60 40 20 0 Brommaplan, kostnadsfördelning per år (mnkr) 100 110 60 40 10 År 1 (2014) År 2 (2015) År 3 (2016) År 4 (2017) År 5 (2018)

19(19) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling RAPPORT 2013-09-26 Version 1.0 Ärende/Dok. id. SL 2014-1038 Infosäk. klass K1 (Öppen) 8 Underlagsrapporter Rapporten hänvisar generellt till: SL-2013-00562-3 Förstudierapport Modernisering av Hässelbygrenen Former för Samordnad Upprustning med bilagor och underlagsrapporter SL-2011-03954 Idéstudie Hässelbygrenen Rapporten hänvisar specifikt till följande underlagsrapporter till SL-2013-005562-3 Förstudierapport Former för Samordnad Upprustning : SL-2013-00562-10 PM Fördjupning av tillståndsbedömning av stålbroar SL-2013-00562-11 PM Sammanställning av tillståndsbedömning av broar SL-2013-00562-16 Passenger Capacity Assessment Brommaplan SL-2013-00562-17 Brommaplan jämförelse med andra stationer

1(5) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 070-7861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Version Trafiknämnden 2014-06-03, punkt 7 Diarienummer TN 2014-0303 Infosäk. klass K1 (Öppen) Inriktningsbeslut avseende flytt av spårvägsmuseum Ärendebeskrivning Detta beslut avser fördjupad och fortsatt projektering av förutsättningarna för det nya Spårvägsmuseet. Projektets utgångspunkt är den förstudie om nytt Spårvägsmuseum som avslutades i maj 2014 samt de avtal som träffats om att fastigheten Persikan 8, där museet idag ligger, ska överlämnas till Stockholm Stad för att omvandlas till bostäder. Syftet med beslutet är att komplettera den framtagna programhandlingen med systemhandling, kostnadskalkyl och tidplan inför genomförande av etableringen av Spårvägsmuseets verksamhet i Hjorthagen. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande den 20 maj 2014 Förstudie, inkl fastighetsutredning och programhandling, om nytt Spårvägsmuseum, maj 2014 (Dnr TN-2013-0519) Huvudavtal (2008) mellan Stockholm Stad och SLL/SL (Dnr SL-2009-11107) Bilaga 12 till Huvudavtal gällande kv Persikan Bilaga 18 och 19 till Huvudavtal gällande köp del av fastigheten Hjorthagen 1:3 Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att godkänna förstudierapporten och dess inriktning som grund för framtagande av genomförandebeslut uppdra åt förvaltningschefen att komplettera den framtagna programhandlingen med systemhandling med tillhörande kostnadskalkyl och tidplan inför kommande genomförandebeslut för etablering av Spårvägsmuseets verksamhet i Hjorthagen.

2(5) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Version Diarienummer TN 2014-0303 Infosäk. klass K1 (Öppen) Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Detta projekt har i mångt och mycket redan en fastlagd och beslutad agenda. Avtal om flytt från nuvarande lokal är träffat. Ersättningslokal är införskaffad och ägs numer av AB Storstockholms Lokaltrafik/Stockholms Läns Landsting (SL/SLL). Detta innebär att förutsättningarna för museets flytt är fastlagda men behöver kompletteras. Detta ärende utgör ett steg i det arbetet. Bakgrund Spårvägsmuseet är länets lokaltrafikmuseum och drivs av trafikförvaltningen. Visionen är att bli ett av världens bästa museer för lokaltrafik till land och sjöss. Museet ger besökarna kunskap, upplevelser och förståelse av kollektivtrafik. En långsiktig ambition är att forma framtida Stockholmsgenerationer att välja att åka kollektivt. Museet ska bidra till förståelse för den växande staden och förhållandet mellan människa, trafik och stadsutveckling. Spårvägsmuseet är idag ett väl etablerat museum med runt 115 000 besökare om året. Hälften av besökarna är barn och unga. SL och Stockholm Stad har 2008 slutit ett avtal om att kvarteret (kv.) Persikan, där museet idag ligger, ska överlämnas till Stockholm Stad för att på sikt omvandlas till bostäder. SL har för museets verksamhet erhållit en ersättningslokal i Gasverksområdet i den nybildade fastigheten Hjorthagen 1:16. SLL är numer lagfaren ägare. På fastigheten finns en industribyggnad, uppförd 1893, och ritad av den kände arkitekten Ferdinand Boberg. Den har ett högt antikvariskt värde. Enligt avtalen mellan SL/SLL och Stockholm Stad överlåter Stockholm Stad en fastighet i Hjorthagen till landstinget för museiändamål. Stockholm Stad erlägger 100 mkr för iordningsställande av nytt museum samt svarar för de kostnader som följer av museets flytt från nuvarande lokaler i kv. Persikan. Ersättningen utbetalas med 25 mkr vid ombyggnadsarbetenas påbörjande och med resterande 75 mkr vid slutbesiktning. Trafikförvaltningen har inkommit med rekvisition rörande de första 25 mkr i februari 2014. Enligt avtalet svarar landstinget därefter för överskjutande kostnader. Norra Djurgårdsstaden med Gasverksområdet blir en helt ny stadsdel med hög miljöprofil och en ny destination för såväl stockholmare som turister. Här blir ett transportmuseum med framtidsfokus ett naturligt besöksmål. Museet räknar med en besöksutveckling med det initiala målet 200 000 besökare om året. Att placera Spårvägsmuseet i Gasverksområdet innebär en stor potential för den långsiktiga museiverksamheten.

3(5) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Version Diarienummer TN 2014-0303 Infosäk. klass K1 (Öppen) Överväganden Enligt avtal ska Söderhallen, där bussdepå och museum idag ligger, vara utrymd hösten 2017/våren 2018. Detta tidsperspektiv stämmer överens med Stockholm Stads tidplan för inflyttning av nya verksamheter på Gasverksområdet och en nyöppning av Spårvägsmuseet hösten 2017/våren 2o18 är idag realistisk. En mellanlagring av museisamlingarna bör uteslutas då det skulle medföra betydande merkostnader och ha en negativ påverkan på museets framgångsrika besöksutveckling. Stockholm Stads arbete med detaljplan för Gasverksområdet påbörjades under 2013 och går ut på samråd under våren 2014. Eventuellt kan saneringsarbeten påbörjas innan detaljplan vunnit laga kraft. Det underlag till detaljplan trafikförvaltningen levererat till Stockholm Stad motsvaras av bilagd programhandling. Behovsanalys och förstudie 2013-2014 Det nya Spårvägsmuseet planeras för en bred allmänhet med fokus på länsinvånare och familjer, inte bara för entusiaster som endast utgör en mindre del av besöksantalet. Framtidsinriktningen är ett starkt fokus i museets nya programinnehåll, utan att förlora väl etablerade framgångsfaktorer. Förstudien visar på behov av sanering/renoveringar av den framtida museibyggnaden i Gasverksområdet. Inom ramen för förstudien har benchmarking genomförts genom studie av några av världens ledande transportmuseer. Vidare har ett antal undersökningar genomförts för att möta de förväntningar som finns (se förstudierapport). Fortsatt arbete Under hösten 2014 planeras framtagande av systemhandling med utgångspunkt i framtagen förstudierapport och programhandling. Systemhandlingen ger en fördjupad kunskap och analys av kostnader och förutsättningarna för det nya Spårvägsmuseet och planeras vara klar våren 2015. En fullständig systemhandling samt en kostnadskalkyl baserad på systemhandlingen ska ligga till grund för kommande genomförandebeslut. Riskanalys Risker med projektet som helhet beskrivs i förstudierapporten. Riskerna kan sammanfattas som kalkylosäkerhet i och med stora krav på antikvarisk hänsyn och effektiv energianvändning. Till detta kommer saneringskostnader som är svåra att uppskatta. En förskjuten tidsplan kan innebära behov av mellanlagring med tillkommande kostnader som följd.

4(5) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Version Diarienummer TN 2014-0303 Infosäk. klass K1 (Öppen) Ekonomiska konsekvenser av beslutet Stockholm Stads ersättning om 110 mkr ska användas för flytt och iordningställande av den nya fastigheten. Överskjutande kostnader, vilket i detta läge uppskattas till ca 100 mkr tas av landstinget/trafikförvaltningen. Finansieringen skulle då fördela sig enligt följande: Finansieringsfördelning mkr Stockholm Stad 100 Flyttkostnad (Stockholm Stad) 10 Trafiknämnden 100 Investeringsbudget total: 210 Den totala kostnaden för investeringen i det nya museet i Hjorthagen (inkl sanering, byggproduktion, tekniska installationer, utställningar, projektering, flytt) bedöms till ca 210 mkr i enlighet med kostnadskalkyl i förstudien. Projektet finns med i investeringsplanen. Idag pågår ingen verksamhet i byggnaden och har inte gjort sedan 1970-talet. Byggnaden är idag att betrakta som ett skal och är i stort behov av renovering då underhållet är kraftigt eftersatt. I fastighetsutredningen finns kostnadsuppskattning för sanering, renovering/bygg, installationer. Denna visar på ett antal nödvändiga åtgärder för att etablera museiverksamheten på den nya platsen. Projektet har strävat efter att hitta de mest långsiktigt hållbara och kostnadseffektiva lösningarna. Projektet avser genomföra få tillägg till den befintliga byggnaden. Genom att bygga rum i rummet för tex kontor minimeras de ytor som skall uppfylla värden enligt Boverkets byggregler. De miljögifter som fastighetsutredningen uppmärksammat ska avlägsnas alternativt inkapslas. Den beräknade utställningskostnaden om 10 000 kr/kvm (3 300 kvm utställningsyta) innebär en basnivå på utställningar (jmfr Armémuseum i Stockholm). Som jämförelse kostar en mer interaktiv utställning som t.ex London Transport Museum 15 000 kr/kvm och en mycket interaktiv och tekniktät permanent utställning som på nya Spritmuseum kostar närmare 70 000 kr/kvm. Beräknad flyttkostnad avser flytt från kv. Persikan till ny lokal och är baserad på tidigare offert från transportföretaget Transart.

5(5) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 Version Diarienummer TN 2014-0303 Infosäk. klass K1 (Öppen) Sociala konsekvenser Spårvägsmuseet är idag ett mycket omtyckt museum med höga besökssiffror. Det nya museet ska bli än mer attraktivt. Genom att utveckla verksamheten ytterligare ges besökarna möjlighet att erhålla kunskap och upplevelse om kollektivtrafikens betydelse. Tanken är att museet ska bidra till att påverka framtida generationer att välja kollektiva färdmedel. Under förstudiefasen har kontinuerliga kontakter tagits med personalgrupper, barn, skolor och personer med funktionsnedsättningar med syftet att skapa en så relevant, intressant och tillgänglig upplevelse som möjligt. Påverkan på personalgrupper och dess arbetsmiljö bedöms som mycket positiv i jämförelse med verksamhetens nuvarande slitna lokaler i kv. Persikan. Projektet beaktar särskilt Riktlinjer för tillgänglighet och barn (RiTill och RiBarn). Konsekvenser för miljön Projektet avser följa de uppsatta miljömålen för Norra Djurgårdsstaden/befintliga byggnader i Gasverket samt trafikförvaltningens satta miljömål. Iordningställande av det nya museet samt flytt från nuvarande lokaler bedöms ha positiv miljöpåverkan. I enlighet med Stockholms Läns Landstings miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och erforderliga åtgärder kommer att göras i kommande skeden. Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling Bilagor 1. Huvudavtal inkl bilagor 12, 18 och 19 2. Förstudierapport (inkl Fastighetsutredning, Programhandling)

1(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet Handläggare Anna Rehnstedt 08-6863851 anna.rehnstedt@sll.se RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Förstudierapport Flytt av Spårvägsmuseet Datum Utgåva Orsak till revidering Upprättad av Granskad 2014-05-20 1.0 Första upplagan Anna Rehnstedt & Kristina Ander Christoffer Sandahl Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Sammanfattning Spårvägsmuseet är länets lokaltrafikmuseum och drivs av Trafikförvaltningen. Visionen är att bli ett av världens bästa museer för lokaltrafik till land och sjöss. Museet ger besökarna kunskap, upplevelser och förståelse av kollektivtrafik. En långsiktig ambition är att forma framtida Stockholmsgenerationer att välja att åka kollektivt. Museet skapar förståelse för den växande staden och förhållandet mellan människa, trafik och stadsutveckling. Spårvägsmuseet är idag ett väl etablerat museum med runt 115 000 besökare om året. Hälften av besökarna är barn och unga. SL och Staden har 2008 slutit ett avtal om att kv. Persikan, där museet idag ligger, skall överlämnas till staden för att på sikt omvandlas till bostäder. SL har för museets verksamhet erhållit en ersättningslokal i Gasverksområdet i Hjorthagen (Hus 9). Fastigheten är uppförd 1893 och ritad av den kände arkitekten Ferdinand Boberg och har ett högt antikvariskt värde samt ett stort sanerings- och renoveringsbehov. Norra Djurgårdsstaden med Gasverksområdet blir inte bara en helt ny stadsdel utan en miljöstadsdel och en ny destination för såväl Stockholmare som turister. Här blir ett transportmuseum med framtidsfokus ett naturligt besöksmål. Museet räknar med en besöksutveckling med det initiala målet på 200 000 besökare om året. Att placera Spårvägsmuseet i Gasverksområdet innebär en stor potential för den långsiktiga verksamheten, men även för att klara besöksmålet. Det nya Spårvägsmuseets ambition är att byggas för en bred allmänhet med fokus på länsinvånare och familjer. Vi planerar inte att bygg ett museum för entusiaster som endast utgör en mindre del av besöksantalet. I denna förstudierapport för Flytt av Spårvägsmuseet ges du som läsare en inblick i det nuvarande Spårvägsmuseets verksamhet och en sammanfattning av benchmarkingen, fastighetsutredningen samt programhandlingen för Hus 9 som utförts under förstudieprojektet. Du får en beskrivning av hur det framtida Spårvägsmuseet ska upplevas i rum och utställningsinnehåll, hur flytten bör gå till väga och vilka potentiella intäktsmöjligheter som finns. Vi beskriver hur man kan arbeta aktivt med marknadsföring, viktiga beröringspunkter mot Trafikförvaltningen och sist, och kanske viktigast, rekommendationer för det fortsatta arbetet för att skapa ett världsledande lokaltrafikmuseum. Trevlig läsning! Stockholm, 2014-05-20

3(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet Innehållsförteckning RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Inledning... 8 1.1 Dagens Spårvägsmuseet... 8 1.1.1 Fakta... 8 1.1.2 Historia... 8 1.1.3 Besökare... 9 1.1.4 Budget och utfall... 9 1.1.5 Personal... 9 1.1.6 Utställningarna... 9 1.1.7 Skolverksamhet och visningar... 10 1.1.8 Samlingarna... 10 1.1.9 Veteranfordon... 10 1.1.10 Programverksamhet... 10 1.2 Ägandeförhållanden och avtal... 11 1.2.1 Ägandeförhållanden... 11 1.2.2 Avtal... 11 1.2.3 Elservis... 11 1.3 Gasverksområdet... 12 1.4 Hus 9... 12 1.5 Planprocessen... 13 2 Benchmarking... 15 2.1 Syftet med benchmarking... 15 2.2 Besökta verksamheter... 15 3 Fastighetsanalys... 16 3.1 Fastighetsutredning... 16 3.2 Energiberäkning... 18 4 Programhandling... 19 4.1 Det nya Spårvägsmuseet... 19 4.2 Anpassningar till fastigheten... 20 4.3 Innehåll per våningsplan... 20

4(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 4.3.1 Källaren... 20 4.3.2 Gatuplan... 20 4.3.3 Entresoler... 21 4.3.4 Vinden... 21 5 Utställning... 22 5.1 Essens... 22 5.2 Enkät... 22 5.3 Koncept... 22 5.4 Framtida utställningar... 23 5.5 Attraktioner och interaktivitet...24 5.6 Tillgänglighet... 25 5.7 Exteriör...26 6 Flytten... 28 6.1 Historik flytt... 28 6.2 Utflyttning... 28 6.3 Inflyttning... 28 6.4 Förflyttning inne i Hus 9... 28 6.5 Flyttips...29 7 Intäktsmöjligheter... 30 7.1 Öppettider... 30 7.2 Biljettpriser... 30 7.2.1 Intäktskalkyl entréavgift... 31 7.2.2 Intäktskalkyl minitunnelbanan... 31 7.3 Café... 32 7.3.1 Avtalsform... 32 7.3.2 Utbud... 33 7.3.3 Intäktskalkyl café... 33 7.3.4 Catering... 33 7.3.5 Intäktskalkyl catering... 33 7.3.6 Foodtrucks... 34

5(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 7.4 Alkoholtillstånd... 34 7.5 Shop... 34 7.5.1 Utformning... 34 7.5.2 Produkter... 35 7.5.3 Prisnivåer... 36 7.5.4 Intäktskalkyl shop... 36 7.5.5 Web shop... 36 7.5.6 Licensering av varumärken... 37 7.6 Event... 37 7.6.1 Flyttparad... 37 7.6.2 Invigning... 37 7.6.3 Kvällsaktiviteter... 38 7.6.4 Skolprogram... 38 7.6.5 Intäktskalkyl visningar... 39 7.6.6 Uthyrning... 39 7.6.7 Intäktskalkyl uthyrning... 39 7.6.8 TF-event... 40 8 Marknadsföring... 41 8.1 Målgrupper besökare... 41 8.2 Fokusgrupper... 41 8.3 Marknadsföring... 41 8.3.1 Logotype...42 8.3.2 Skyltning...42 8.3.3 Media...42 8.3.4 Internet... 43 8.3.5 Sociala medier... 43 8.3.6 Utmärkelser... 44 8.3.7 I trafiken... 44 8.3.8 Posters... 44 8.4 Samarbeten med aktörer i NDS... 45

6(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 9 Trafikförvaltningen... 47 9.1 Förhållandet till TF... 47 9.1.1 Vision... 47 9.1.2 Finansiering... 47 9.1.3 Organisationskarta... 47 9.2 Organisation/Personal... 47 9.2.1 Framtida personalbehov... 48 9.3 Varumärkesstrategi... 49 9.3.1 Varumärkeslöfte... 49 9.3.2 Vision... 49 9.3.3 Spårvägsmuseets ton och personlighet... 50 9.3.4 Kärnvärden... 50 9.3.5 Strategisk målgrupp... 50 9.4 Kollektivtrafik... 50 9.4.1 Busstrafik... 50 9.4.2 Hållplats... 50 9.4.3 Spårtrafik... 51 9.4.4 Sjötrafik... 51 9.4.5 Mobility management... 51 10 Fortsatt arbete... 53 10.1 Tidplan/faser... 53 10.1.1 Beslutsfas 1... 53 10.1.2 Systemhandlingsskedet... 53 10.1.3 Beslutsfas 2... 53 10.1.4 Bygghandlingsskedet... 53 10.1.5 Sanering-, bygg- och installationsfas... 54 10.1.6 Utställningsbyggnation och flyttfas... 54 10.1.7 Nyöppning av museet... 54 10.1.8 Tidplan... 54 10.2 Kostnadsuppskattning... 55

7(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 10.2.1 Total kostnadsuppskattning... 55 10.2.2 Finansieringsfördelning... 56 10.2.3 Investeringsfördelning per fas och år... 57 10.2.4 Kommentarer till kostnadsuppskattningen... 57 10.3 Upphandlingsstrategi...58 10.3.1 Upphandlingsområden...58 10.3.2 Upphandlingstider...58 10.3.3 Entreprenadformer...58 10.3.4 Övrigt... 60 10.4 Externt magasin... 60 10.5 Intressentanalys... 61 10.6 Riskanalys... 61 10.7 Miljö & Hållbar utveckling...62 10.7.1 Norra Djurgårdsstaden (NDS)...62 10.7.2 Trafikförvaltningen och SLL...62 10.7.3 Miljökonsekvenser... 63 10.8 Sociala konsekvenser... 63 10.9 Projektorganisation... 63 10.9.1 Projektledning... 63 10.9.2 Beställare... 63 10.9.3 Projektörer... 64 10.9.4 Referensgrupp... 64 10.9.5 Fokusgrupper... 64 11 Bilagor... 65 12 Källor/referenser... 66

8(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 1 Inledning RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) I detta första kapitel ges du som läsare en inblick i det nuvarande Spårvägsmuseets verksamhet, avtal och ägandeförhållanden gällande berörda fastigheter, gasverksområdet i Hjorthagen samt vår framtida fastighet Hus 9 och slutligen en redogörelse för hur planprocessen går till, där Hus 9 ingår. Se bilaga 1, Spårvägsmuseets verksamhet 2013. 1.1 Dagens Spårvägsmuseet 1.1.1 Fakta Huvudman AB SL/Trafikförvaltningen Finansiering Egna intäkter ca 30 %, SL/TF ca 70 % Entrépris Barn upp till 7 år gratis, vuxna 50 kr Utställningsyta Ca 6 400 m 2 Antal besökare Ca 115 000 per år Öppningsår 1922, nyöppnat 1990 Byggnad Söderhallarna bussdepå, Södermalm, Stockholm Kuriosa Uppskattad toalettinredning från 70-talet Hemsida www.sparvagsmuseet.sl.se 1.1.2 Historia Museet grundades på spårvägschefen, kapten Ernst Hjortzbergs, initiativ kring 1920. Hjortzberg hade redan kring sekelskiftet, under hästspårvagnsdriftens sista år, börjat samla föremål från 1800-talets spårvägstrafik. Det största föremålet var en av de första hästspårvagnarna från 1877. 1922 fanns en museilokal iordningställd på en vind vid Spårvägshallarna. I museilokalen visades huvudelen av samlingarna och Spårvägsmuseet räknar därför tills vidare 1922 som sitt födelseår. Museet var troligen enbart avsett för personalen. Det är oklart i vilken utsträckning allmänheten hade möjlighet att besöka museet. 1944 flyttade museet till en större lokal med direktingång från Tulegatan. Museet blev nu ett museum öppet för allmänheten. 1964 var det dags för nästa flytt och då till Odenplans tunnelbanestation. Entrén låg mitt på tunnelbanestationen perrong. 1990 invigdes den nuvarande lokalen i SLs bussgarage Söderhallen. För första gången blev det möjligt att visa alla museets fordon och föremål på ett ställe. På

9(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) en yta av 6 400 kvm kan museet visa ett 50-tal fordon som speglar lokaltrafikens framväxt i länet. 1.1.3 Besökare Under en tioårsperiod har museet successivt ökat sina besökssiffror med rekord år 2012 (115 643 besökare). År 2013 hade museet 110 658 besökare. Barn och unga under 18 år utgör hälften av besökarna. Skolklasser är stor besöksgrupp. 1.1.4 Budget och utfall Från 1 april 2013 är museets verksamhet helt överflyttad till Trafikförvaltningen vilket medför att man fr.o.m. denna månad redovisar intäkter och kostnader i TF. Museets intäkter (SL + TF) för 2013 är 2 479 tkr mot budgeterade 2 580 tkr. Årets intäkt är alltså något mindre än budgeterat. Anledningen är en avvikelse i redovisningen av Leksaksmuseets entréintäkter. Intäkterna fördelas enligt följande: Entréintäkter 691 tkr (se ovan) Minitåget 469 tkr Försäljning 790 tkr Övriga intäkter (uthyrningar, visningar etc.) 83 tkr Café (hyresintäkt) 123 tkr Statsbidrag för personal 332 tkr Totala kostnader för museet (SL+TF) för 2013 är 13 630 tkr mot budgeterade 13 445 tkr. De stora utgiftsposterna rör hyror och personal. 1.1.5 Personal Nuvarande personalstyrka på museet är följande: 7 tillsvidareanställda 1 vikariat/visstidsanställning 1 trygghetsanställning (lönebidrag) på 70 % 7 timanställda (arbetar i varieriande grad, totalt knappt två årsverken år 2013) 1.1.6 Utställningarna Museets ambition är att öppna minst två nya tillfälliga utställningar per år. Under 2013 öppnat fyra nya tillfälliga utställningar: Resor som satte spår, beskriver hur SL och dess föregångare genom åren hämtat inspiration från lokaltrafik i utlandet

10(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) KTH Spårvägsmuseet där studenter på kursen Kooperativ IT-design fick tänka fritt kring framtida trafiktjänster och lösningar Illustrationer av Per Lindroos från boken Södertur Guldkorn från ritningsarkivet 1.1.7 Skolverksamhet och visningar Totalt har ca 3 200 elever, under 2013, tagit del av en guidad visning med pedagog på museet. Museet har dessutom genomfört visningar för grupper som, SFI, elever med funktionsnedsättningar och specialvisningar för 5-åringar. 1.1.8 Samlingarna Museets samlingar består av ca 60 museala fordon, ca 10 000 övriga föremål, ca 400 000 fotografier samt en omfattande ritningssamling. Museet äger också ett antal veteranfordon vid lokalbanorna samt tunnelbanan som används för museal evenemangstrafik. 1.1.9 Veteranfordon Museet har deltagit en mängs veteranbussaktiviter. Utöver detta tillkommer den programverksamhet med museets veteranvagnar som bedrivs på Saltsjöbanan och Roslagsbanan. Museet har tillsammans med Sektion Tunnelbana initierat iordningställande av det bevarade C2/C3 veterantunnelbanetåg som är tänkt att användas i olika evenemang, exempelvis Röda Linjens 50- årsfirande. 1.1.10 Programverksamhet Återkommande programverksamhet som Spårvägsmuseet initierar, bedriver och deltar i är evenemang som familjeaktiviteter på skollov, veteranfordonsevenemang som exempelvis Gärdesloppet/Prins Bertil Memorial i juni varje år, Kulturnatten som varje år i april involverar hela Stockholms kultur- och nöjesliv, föreläsningar med olika teman, mm. Mottot är mycket programverksamhet för små medel. En detaljerad redogörelse finns att läsa i bilaga 1, Spårvägsmuseets verksamhet 2013.

11(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 1.2 Ägandeförhållanden och avtal 1.2.1 Ägandeförhållanden Hus 9, Hjorthagen 1:3, ägs av Stockholms Läns Landsting/Trafikförvaltningen (SLL/TF). Fastigheten förvärvades av Stockholm kommun (Staden) för en köpeskilling av 8 mnkr, 2013-10-30. 1.2.2 Avtal Köpet ingår i en större uppgörelse, det så kallade Huvudavtalet upprättat 2008-01-15 mellan Staden å ena sidan och SLL/TF och Storstockholms Lokaltrafik (SL) å andra sidan där kv. Persikan övergår i Stadens ägo och kv. Hjorthagen 1:3 övergår i SLL/TF:s ägo. Bussdepån Söderhallen som idag residerar i kv. Persikan 5 flyttar till den nya bussdepån i Fredriksdal som är under uppförande. Flytten ska ske senast 3 månader efter färdigställandet av Fredriksdal, depån beräknas stå klar för inflyttning sommaren/hösten 2017. Spårvägsmuseet flyttar ut samtidigt som bussdepån och flyttar till Hus 9 i Gasverksområdet. Staden erlägger en ersättning för ombyggnad av Hus 9 till SL å 100 mnkr samt en ersättning för de kostnader som följer av museets flytt från kv. Persikan till Hus 9. Ersättningen avseende ombyggnationen utbetalas med 25 mnkr vid ombyggnadsarbetenas början och resterande 75 mnkr efter att arbetena slutbesiktigats. SLL/TF avstår därmed med bindande verkan från alla anspråk mot Staden pga. fel och brister i Hus 9. SLL/TF accepterar att Hus 9 förklaras som byggnadsminne och att skyddsföreskrifter utformas i enlighet med kulturminneslagen. SLL/TF utför och bekostar hanteringen av mark- och byggnadsföroreningar inom Hus 9 i den omfattning som krävs för att Hus 9 ska kunna användas enligt detaljplanens bestämmelser. Om parterna bedömer att det inte är möjligt att på rimliga villkor fullfölja en evakuering till Hjorthagen eller om parterna av andra anledningar enas om att det är fördelaktigare med evakuering till annan plats ska stadens åtagande begränsas till totalt 100 mnkr, vartill kommer flyttkostnaden. 1.2.3 Elservis Fortum Distribution tar under våren 2014 över Fortum Värmes anläggning, den lilla byggnaden mittemot Hus 9. Avtal ska skrivas mellan Staden och Fortum. Projektet har beslutat att avvakta med anslutning till inmatningscentral till hösten/vinter 2014/2015 då projektet kan behöva byggström. Idag finns ingen elanslutning till Hus 9.

12(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 1.3 Gasverksområdet Värtagasverket var ett gasverk i stadsdelen Hjorthagen, Stockholm som levererade stadsgas till Stockholms gasnät. Fram till nedläggningen i januari 2011 ägdes och drevs verket av Fortum Värme. Gasen framställdes från början av kol och sedan 1971 av lättbensin i ett spaltgasverk. Anläggningen som stod klar i oktober 1893 omfattade en gasklocka (klocka 1), reningshus (Hus 8), regenerationshus (Hus 9), mätarehuset, pumpstation, ångpannehus, retorthus och ett antal administrativa byggnader. Kommunen hade ambitionen att anläggningen skulle manifestera sig arkitektoniskt. Ferdinand Boberg anlitades som arkitekt. Fasaderna utfördes i rött tegel med mönsterband av gult och brunt tegel från Schlesien, rundbågiga fönster och gavlar med toureller. Behovet av gas växte och utbyggnad av anläggningen togs i bruk 1901. Därefter byggdes anläggningen ut ytterligare i olika omgångar, främst fram till mitten av 1930-talet. 1.4 Hus 9 Byggnaden tillhör en av gasverkets ursprungliga byggnader och uppfördes i ett plan utan källare. Den har sedan byggts till i två omgångar, 1915 höjdes den östra delen av byggnaden och en takuppbyggnad tillkom. På 1930-talet höjdes även den västra delen av byggnaden till dagens utseende. Idag är regenerationshuset en av gasverkets största byggnader i tre våningar, centralt placerad i gasverkskvarteren. Byggnaden har ett konsekvent genomfört fasadmotiv med parställda rundbågiga fönster i synlig röd tegelmur ovan en sockel i granit i olika behuggning. Interiört består byggnaden av en enda stor hall med entresolbjälklag längs med fasaderna, samt en rymlig vindsvåning i ett enda plan. Byggnaden användes ursprungligen för regenerering av myrmalm och senare för rening av gas.

13(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Se bilaga 2, Gasverket i Värtan - Antikvarisk förundersökning 2010-04-20 för mer detaljer och bilder. 1.5 Planprocessen Stockholms Stad, Stadsbyggnadskontoret, driver med hjälp av Urban Nilsson, certifierad sakkunnig kulturvärden, detaljplaneprocessen för Gasverksområdet. I processen ingår ett samrådsskede där berörda ges tillfälle att lämna synpunkter. Under processen kommer antikvarisk kontroll att ske genom att Urban Nilsson deltar i planarbetet. De olika aktörerna, förutom Trafikförvaltningen, är Exploateringskontoret, Trafikkontoret, Fastighetskontoret, Utbildningsförvaltningen, Idrottsförvaltningen, Östermalms stadsdelsförvaltning och SISAB. Planprocessen inleddes i mars 2013 och är uppdelat i tre aktiviteter: Framtagande av samrådsförslag som i sin tur vilar på miljö-, kulturmiljö- och en solstudieutredning, inlämning sker 2014-04-01 Samrådstiden är mellan 2014-05-20 till 2014-06-14 och består av samrådsmöte, framtagande av samrådsredogörelse och slutligen framtagande av tjänsteutlåtande som redovisar samråd Stadsbyggnadsnämnden lägger fram sin redovisning Tiden fr.o.m. oktober 2014 t.o.m. juni 2015 då detaljplanen tidigast kan vinna laga kraft är uppdelad enligt nedan: Framtagande av gransknings/utställningsförslag Granskningstid Stadsbyggnadsnämndens antagande och godkännande

14(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Kommunfullmäktiges antagande För projektets del har det gällt att belysa och förklara nedanstående förändringar i fastighetens exteriör och interiör. De tillhör de mest verksamhetskritiska delarna och det är därför av största vikt att förändringarna blir godkända, som exempelvis: Breddning av port Skärmtak för barnvagns- och cykelparkering Nedfällning av spår i marken framför entrén Användningen av de invändiga trapporna Teknikutrymme i befintligt uppfordringsverk Utställningsvolymerna Ev. caféverksamhet på utsidan av fastigheten Sprängning för källare Sopsug

15(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 2 Benchmarking RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Benchmarkingrapporten, se bilaga 3, Benchmarkingrapport 2013-2014, är en sammanställning av de olika besök och studieresor som gjorts i projekt Förstudie flytt av Spårvägsmuseet. Som bilaga till den finns ett bildspel från de olika besöken. 2.1 Syftet med benchmarking Syftet med benchmarkingen har varit att inhämta information, inspiration och att ta lärdom om liknande verksamheter. Vi har haft möjlighet att få information om hur man har drivit sina ombyggnadsprojekt (Gasverksklockorna i Gävle och Riverside Museum i Glasgow), hur man är organiserade (London Transport Museum) samt fallgropar vi ska undvika och andra tips. Vi har med hjälp av den information vi inhämtat kommit vidare i våra diskussioner om exempelvis vilken typ av utställningskoncept muséet ska satsa på, hur muséet ska driva caféverksamheten, vilka målgrupper som är intressanta för muséet osv. Allt med syfte att genomföra projektet så kostnadseffektivt som möjligt och att få ett ändamålsenligt och genomtänkt spårvägsmuseum som vi vill ska uppskattas av många besökare. 2.2 Besökta verksamheter De muséer och platser som projektet besökt är: Spritmuseum på Djurgården Gasklockorna i Gävle Järnvägsmuséet i Gävle Riverside Museum i Glasgow National Railway Museum i York London Transport Museum I London ABBA-museet

16(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 3 Fastighetsanalys RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Detta kapitel är en sammanfattning av rapporten från Tyréns och CBI som utarbetades under hösten 2013, se bilaga 4, Fastighetsutredning Hus 9 Gasverksområdet. 3.1 Fastighetsutredning Fastighetsutredningen är genomförd i syfte att belysa fastighetens skick idag och dess renoveringsbehov för planerad framtida användning. Utredningen belyser det befintliga skicket och ska ligga till grund för kommande projektering av ett nytt spårvägsmuseum. Följande områden har utretts: Övergripande kontroll av konstruktionen i byggnaden Miljöinventering, miljöfarliga ämnen, bedömning av saneringsbehov Tekniska installationer Brand och nödutrymning Genomförda byggnadsantikvariska utredningar Uppsökning av befintliga handlingar Idag pågår ingen verksamhet i byggnaden och har inte gjort sedan 1970-talet. Uppvärmning och belysning är inte driftsatt och funktionen är inte kontrollerad. Byggnaden är i stort behov av renovering då underhållet är kraftigt eftersatt. Några exempel på vad som behöver åtgärdas: Omfattande förändringar av fastighetens klimatskal behöver genomföras för att byggnaden ska svara upp till framtida verksamhet. En utmaning blir hur kraven på inomhusklimat för verksamheten kan kombineras med Norra Djurgårds-stadens och Boverkets byggreglers miljö- och energikrav Golvet på entréplanet är i mycket dåligt skick och behöver bytas ut i sin helhet Vindsbjälklaget av betong visar att det kan behövas bytas ut helt i den del som är byggt 1915 och repareras i resterande byggt 1935 Fönstren är i stort behov av renovering och byte. Befintliga fönster behöver tas om hand och kompletteras med hänsyn till befintligt skick, krav på klimat och bevarandekrav Stomme i stål kommer att behöva brandskyddas Anpassning av utrymningsvägar ska utföras för att leva upp till kraven i BBR

17(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Befintliga tekniska installationer är uttjänta och behöver bytas ut i sin helhet Byggnaden är synligt förorenad av cyanid, både invändigt och utvändigt. Höga bly- och PAH-halter påvisas. Riskbedömning har gjorts och kompletterande provtagning har genomförts Riskbedömning har också gjorts på de byggnadsdelar som kommer att finnas kvar efter renoveringen. Det förutsätter att: Golvet på entréplanet och jorden under byggnaden schaktas ur Trägolvet på entresolplanet rivs och ersätts med nya golvbrädor Samtliga fönster kittas om/alternativt att exponering av kittet förhindras med innerfönster eller liknande Asbestsanering genomförs på vindsplanet Övriga saneringsåtgärder som rekommenderas är att: Gjutasfalten runt betongpelarna i vindsplanets äldre del samt den översta centimetern av vindsplanets betonggolv avlägsnas och ersätts med ny betong Träkonstruktionerna och uppfodringsverket på vindsplanet görs otillgängliga för direktkontakt Väggarna på entréplanet tvättas av och täckmålas så att underliggande puts inte ligger i öppen dager Områden med svart färg avlägsnas

18(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 3.2 Energiberäkning Sammanfattning av den energiberäkning som gjorts av Tyréns, se bilaga 5, Nya Spårvägsmuseets energiberäkning. Man har gjort tre energiberäkningar: Fall 1) som utgår från nuvarande utformning och användning. Hus 9 står tomt och är inte uppvärmt. Fall 2) som utgår från nuvarande utformning men med ny tänkt verksamhet i byggnaden. Huset skal har inte åtgärdats men tänkt verksamhet med tänkta temperaturer och ventilationskrav samt tänkta interna laster finns inlagda i byggnaden Fall 3) Byggnad med tänkta åtgärder för att reducera energianvändningen med en ny tänkt verksamhet i byggnaden. Husets skal har åtgärdats med föreslagna isoleringar av tak och grund samt fönsteråtgärder. Även i detta fall har tänkt verksamhet med tänkta temperaturer och ventilationskrav samt tänkta interna laster lagts i byggnaden. För att skapa ett inomhusklimat med en acceptabel energiförbrukning kommer utvalda byggnadsdelar att behöva åtgärdas: Taket kommer att tilläggsisoleras från insidan Enkelglasfönstren i gjutjärn behöver renoveras och kompletteras med invändiga isolerglasrutor Golvbjälklaget i entrevåningen måste gjutas om Ny källarvåning läggs till under en mindre del av golvbjälklaget för att inhysa teknikutrymmen Entrégavel mot Gasverkstorget, se bilaga 6 för samtliga gavelskisser.

19(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 4 Programhandling RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Här följer en sammanfattning av den programhandling som AIX/Tyréns arbetade fram under våren 2014, med utgångspunkt i det parallella uppdraget som pågick under 2012, se bilaga 6, Spårvägsmuseet Programhandling AIX Arkitekter2014-04-04. 4.1 Det nya Spårvägsmuseet Museet kommer att få en ny skepnad i och med att verksamheten flyttar till Hus 9. Den stora utmaningen ligger i att skapa ett möte mellan den unika fordonssamlingen, byggnadens kulturhistoriska lager och berättelsen om Stockholms kollektivtrafiks historia och framtidsvisioner. Att en publik kulturverksamhet i form av ett museum flyttar in betyder att allmänheten får tillträde till att uppleva hela den unika byggnaden. Exempel på lösningar: De nya utställningarna ska visa fordon och föremål som känns igen från dagens museum men också visa på innovativa tankar och framtidsplaner för Stockholms kollektivtrafik Utställningskonceptet baserar sig på spårvagnsspåret. Spåret kommer att utgöra en struktur som inte bara används för att flytta och arrangera fordon utan som också vägleder besökaren genom utställningen Gatuplanets museibutik och vindsvåningen café kommer att vara öppna även för de som väljer att inte besöka museet och betala entreavgift Modern utställningspedagogik och varierande berättartekniker gör ett spännande utställningskoncept Exempel på innehåll i entréplanet, för fler bilder och skisser se bilaga 6, Spårvägsmuseet Programhandling AIX Arkitekter 2014-04-04.

20(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 4.2 Anpassningar till fastigheten Museets verksamhet innebär att vissa anpassningar av fastigheten behöver göras: Huvudentréen mot Gasverkstorget, genom vilken inlastningen av alla museifordon måste ske, kräver en högre fri öppningshöjd. Den befintliga portomfattningen ersätts med en högre utstickande betongportik, Entrépartiet är i ramlöst glas med klimatgräns i den inre vindfånget Övriga träportar ställs upp permanent och öppningarna förses med nya stålglaspartier för att skapa öppenhet och tydliggöra det moderna tillägget Uppfordringsverket på takets norra sida ersätts med en ny volym, med samma form och mått som den befintliga, för att inhysa samtliga byggnadens ventialtionshuvar och frånluftsgaller Invändiga ytskikt ska saneras och bevaras med sin industriella patina Stor del av vindsbjälklaget är i dåligt skick och behöver gjutas om av hållfasthetsskäl (utformning som befintligt) Befintliga ståltrappor kompletteras med vilplan och omsluts av brandklassade stålglaspartier 4.3 Innehåll per våningsplan 4.3.1 Källaren Källarplanet är tänkt att inhysa teknikutrymmen samt vissa personalutrymmen. Personal- och transporthissen går ända ner hit. 4.3.2 Gatuplan Entréplanet innehåller entré, reception samt back office, kapprum med låsbara skåp, toaletter, butiksyta, utställningsyta för basutställning samt förrådsyta.

21(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 4.3.3 Entresoler Entresolplanet innehåller utställningsyta på taket av volymen, yta för skolverksamhet samt minitunnelbana inritad på entresolerna. 4.3.4 Vinden Vindsplanet innehåller caféytor med tillhörande beredningskök samt sittplatser, personalutrymmen, öppna ytor för tillfälliga utställningar, toaletter samt konferensrum.

22(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 5 Utställning RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Här beskrivs vad det nya museets utställningar och innehåll. Förslag på attraktioner och olika typer av utställningar, hur exteriören förslagsvis kan utformas och den hänsyn man måste ta tillgänglighet för att få ett attraktivt museum för alla. 5.1 Essens Utställningen ska enligt Varumärkesstrategin genomsyras av ledorden Personlig, Prestigelös samt Generös med kunskap samt kärnvärdena som utgör av Riktiga saker, på nära håll, Skapa lärorika och roliga upplevelser för vuxna och barn tillsammans och Tillåtande, fantasirikt och professionellt. 5.2 Enkät Projektet och museet har tillsammans tagit fram en enkät bestående av fem frågor. Enkäten har legat ute på museet under en begränsad tid och besvarats av både referensgruppen, medarbetare från Projekt & Upphandling och museibesökare. De frågor man fick svara på var: Hur kom du hit? (kollektivtrafik, bil, promenad, cykel, annat sätt) Vad lockade dig att komma hit? Vad är det bästa med Spårvägsmuseet? Vad saknar du i dagens museum? I utställningen, funktion eller service? Vad skulle du vilja se och uppleva - och engageras av - i ett framtida museum? Se bilaga 7, Enkätsammanställning för en redogörelse av alla svar. 5.3 Koncept Muséets koncept bygger på en utställnings som är lättillgänglig för alla och samtidigt har något för alla, från novisen till experten. Det ställer ex vis stora krav på ett väl genomarbetat skyltsystem där såväl novisen som experten lätt ska kunna hitta information på sin nivå. Vi ser att muséet ska kunna erbjuda ett öppet och gratis nätverk för djupare kunskap. Texter på bör finnas på åtminstone både svenska och engelska.

23(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Det ska vara lärorikt och kul! både för vuxna/föräldrar och barn och det ska finnas aktiviteter att samlas kring tillsammans. Man ska komma nära föremålen och t o m ha möjlighet att gå in i fordonen och interagera. Den framtida utställningen kommer att innehålla betydligt färre fordon än dagens museum, varför det blir viktigare att arbeta med relevanta och intressanta berättelser. Genomförd benchmarking visar också att antalet utställda fordon inte är det viktiga för att skapa en bra utställning/upplevelse. Alla utställda fordon skall kunna öppnas upp under en guidad visning då personal deltar. Vissa äldre fordon rymmer inte en hel grupp, då kan gruppen ändå få gå igenom vagnen. En exklusiv upplevelse, där elever får uppleva de äldre vagnarnas interiörer. Då fordonen blir färre jämfört med idag ligger fokus på de mest värdefulla vagnarna. En konsekvens av detta kan bli att det blir färre fordon för besökare att gå in i vilket i sin tur ställer högre krav på interaktiva kringaktiviteter. Muséet har en mycket begränsad utställningsyta för tunga fordon. Det gör det viktigt att finna en balans mellan fordon/föremål och modern utställningsteknik. Dock finns alltid en förväntan att få se riktiga föremål och den förväntan måste tas på allvar men helheten är viktigare än ett specifikt fordon. Det bör finnas 2-3 aktiviteter som minitunnelbanan för olika målgrupper/åldrar. Det är ur flera aspekter bra att få in aktiviteter som tar flera besökare än aktiviteter som riktar sig till en besökare åt gången; tillsammansfaktorn men också att undvika köer till de olika aktiviteterna. Det behöver finnas öar där besökarna kan finna en paus och vila, exempelvis bänkar, ett tyst hörn, etc. 5.4 Framtida utställningar Det som beskrivs under den här punkten är visioner och tankar projektet har. Inget av det som beskrivs är beslutat eller fastställt. Ett bärande tema är Stockholm Växer som beskriver hur staden och kollektivtrafik utvecklas idag och i framtiden. Spårvägsmuseet har redan idag inlett ett samarbete med KTH Näringslivssamverkan med målet att i framtiden samverka kring utställningar om framtidens transporter och lokaltrafik.

24(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Exempel på hur utställningsverksamheten skulle kunna se ut: Fordonsutställning med berättelser på entréplan En Tidsresa på balkongen Volymen: Att resa Framtida kollektivtrafik på vindsplan På entréplanet kommer av naturliga skäl tunga fordon och andra tunga föremål att placeras. Dessa föremål kan inte lyftas och placeras högre upp i fastigheten pga. föremålens tyngd och fastighetens konstruktion. Balkongen skulle kunna bestå av en utställning som kallas Tidsresan. En berättelse i kronologisk ordning med bilder, montrar, filmer, mindre föremål, prova-på moment. Tidstypiska rum, till exempel stationsmiljöer, gatumiljöer. Balkongerna kan också inrymma minitunnelbanan som snitslar sig ut på volymen. På volymen skulle man kunna ha en utställning Att resa som ser till vårt behov av transporter och i synnerhet då lokaltrafikens betydelse för människorna i Stockholmsregionen. Vindsplanet skulle kunna bestå av tillfälliga utställningar, ett science center som visar hur Stockholm växer både vad gäller bostäder, vägar och kollektivtrafik, hur bygger vi ett Stockholm på ett miljö- och energimässigt hållbart sätt etc. Flexibla mindre rum för ex fotoutställningar, museets reklamsamlingar, ritningar etc. är viktiga inslag och kan rymmas på vindsplanet. 5.5 Attraktioner och interaktivitet I dagens museum finns en väldigt uppskattad attraktion, nämligen Minitunnelbanan. Tåget körs av museipersonal och ca 10 barn får plats per resa. Resan varar i 6-8 minuter och går mellan fordon ute i utställningen, den är alltså inte avskild. Man köper separata biljetter där det står vilken tid man får åka. På helger i högsäsong kan det var många timmars väntan för att få åka och detta skapar ofta frustration hos både barn och vuxna. Att minitunnelbanan ska finnas i det framtida museet känns som en självklarhet, men det finns också en efterfrågan på fler attraktioner för att stimulera såväl barn som vuxna. Här följer ett antal förslag:

25(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Barnattraktioner: Minitunnelbanan ca 14 barn, laddbara batterier Minibussar tidsbegränsning med pollett, anvisad plats Förarkort med foto Skärgårdstema, roddbåt skapa energi Ca 2 simulatorer/förarhytter Lekhörna med Brio-bord Provhytt med uniformer/kläder ta bild Brädspel med tärning på golv i barnskala Frågespel kopplat till linjekartan Tipsrunda Konstpuzzel på golvet Skylt som listar vilka attraktioner som finns (väntan på minitåget) Vuxenattraktioner: Foto-bås med 50-kortet Designa ditt eget SL-kort Tunnelsimulator Tipsrunda 5.6 Tillgänglighet För att uppfylla tillgänglighetskraven ska projektet följa TF:s riktlinjer vad gäller Tillgänglighet, Ri-Till samt Ri-Barn. Exempel på tillgänglighetsanpassningar: Hissar till alla våningsplan, både innanför och utanför entrélinjen För att alla ska komma nära och in i föremålen ser vi att det byggs ramper/plattformar utmed fordonen Tillräckligt med utrymme mellan föremålen så att alla kommer fram Informationstexterna ska vara på svenska och engelska och ska också finnas audio-verktyg Informationstexterna bör också finnas på teckenspråk exempelvis på en surfplatta som man kan låna eller via en app Egen entréingång för skolgrupper samt möjlighet att i ateljén hänga av sig väskor innan en visning är önskvärt Spåren i golvet kommer att utgöras av gatuspår då dessa är lägre, smalare och inte innebär samma snubbelrisk som ex vis klassiskt järnvägsspår (vignolräl) I tillgänglighetsarbetet ligger också att inhämta så mycket information och synpunkter som möjligt från SL:s Tillgänglighetspanel. SU rekryterar just nu deltagare till SL:s Tillgänglighetspanel. Man hoppas på att få in uppemot 500

26(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) personer som anser sig ha en funktionsnedsättning som synnedsättning, hörselnedsättning, kognitiv nedsättning och rörelsehinder samt astma och allergi. Markör förvaltar panelen och kommer att ställa frågor per mail, telefon eller brev beroende på önskemål från deltagarna. Dialogen med tillgänglighetspanelen bör pågå under hela projektet för att få en så användarvänlig och attraktiv upplevelse som möjligt, för alla. Projektet bör också ha en dialog med Stockholm Stad om tillgängligheten i området: Handikapparkeringar, avstånd och tillgång Tillgängligheten från kollektivtrafikens olika hållplatser in till området Möjlighet till en minispårväg i området 5.7 Exteriör Huvudstråket kommer troligen vara mellan Hus 9 och 10. Staden och JR Fastigheter/Koncept (arbetar på uppdrag av Staden med övriga fastigheter samt torgytor) är positiva till allt som kan öka flödet mellan stadsdelen/torgytan och kulturdelen/klockparken. Solstudie som har genomförts av JR/Koncept visar att Hus 9 har sol i gränden mot Hus 10 från sen förmiddag till sen eftermiddag. Vår framsida mot torget har däremot skugga i princip hela dagen och vår baksida mot klockparken har sol eftermiddag och kväll. Hus 10 kommer innehålla bibliotek i mitten, en restaurang i västra änden och en kommersiell del i östra änden. Hus 8 kommer ha sin entré mot Hus 9 i den smala gränden där vi tänkt ha vår varumottagning. Gränden som också kommer att bli relativt levande och livlig är som det låter en smal gränd vilket innebär att de varutransporter som är större än en normal bil får stanna på torget för manuell vidare levererans till Hus 9. Invigningen av Hus 10 och 8 är planerad till 2018 men skulle kunna ske tidigare för att synka med Hus 9. Det är också beroende av utbudet av kollektivtrafik menar JR/Koncept. Några tankar om utemiljön och samarbetet med Hus 8 och 10: Man bör samarbeta kring biblioteket så att museet skickar besökare dit som vill fördjupa sig mer. Kanske en dedikerad kollektivtrafik-sektion på biblioteket En idé är att knyta ihop Hus 9 och 10 med en glasgång så att man kan gå mellan entresolplanen i de båda husen

27(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Ett önskemål från JR/Koncept är att ställa ett fordon mellan Hus 9 och 10. Att då ta i beaktande är att använda ett fordon som inte triggar igång klottrare och provocerar till vandalism. Eventuellt ångloket som är tåligt och respekterat Luftledningar är enligt JR/Koncept inte heliga och kan tas bort i viss mån rent juridiskt. Kan man anlägga en glasgång mellan Hus 9 och 10? Anlägga terrass eller tillfällig caféverksamhet på baksidan Möjlighet att under den varma årstiden bedriva caféverksamhet utomhus Ytterligare tankar är: Skänka vagnsunderreden till bostadsområdet att användas till urban gardening Lekpark med fordonstema (samverka med skola, dagis) Grönytefaktorn, murgröna på fasaden armeringsjärn Minibuss på torget på sommaren Något att vara uppmärksam på; en ramp är inritad som tillhör klockparken, ca 4 m från den västra fasaden på Hus 9. Rampen ligger onödigt nära Hus 9 fasad. Här är det även tänkt att transporter ska kunna köra. JR/Koncept har ritat in en terrass med tänkt uteservering i västerläge på Hus 10. Gavel mot Hus 8, se bilaga 6, Spårvägsmuseet Programhandling AIX Arkitekter 2014-04-04 för fler bilder på exteriören.

28(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 6 Flytten RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Detta kapitel handlar omsjälva flytten från kv. Persikan till Hus 9 och ger tips och idéer på hur man historiskt har gjort och hur man bör göra i framtiden. 6.1 Historik flytt Projektet har intervjuat John Jonas Jonasson, Lokalbana. Jonas var en av huvudpersonerna vid den förra flytten av Spårvägsmuseet från Odenplan och Spårvagnshallarna på Birger Jarlsgatan till det nuvarande läget i Söderhallsdepån, året var 1990. När vagnarna togs in i nuvarande Söderhallarna fanns inte bebyggelsen runt om. Med tanke på att det idag är bostadsbebyggelse tätt inpå krävs att man gör en grundlig planering av utflyttningen. Företaget TransArt är en nordisk speditör som hanterar frakt av värdefullt gods; allt från konst till högteknologi. TransArt har lämnat en offert med en beskrivning av flyttgenomförandet och uppskattat flyttkostnaderna till 6,4 mnkr 7,3 mnkr, se bilaga 8, Offert Flytt av Spårvägsmuseet. 6.2 Utflyttning Ska fastigheten rivas? Om så är fallet finns möjligheten att ta upp ett hål i fasaden mot Nackagatan och bygga ett spår som går inifrån och ut till gatan. Då det är nivåskillnader behöver man på gatan bygga en ställning. Fordonen fångas upp av en kran med lyftanordning och ställs därefter på en plantrailer. 6.3 Inflyttning Spår kan byggas utifrån torget för att fortsätta in i Hus 9. Med en tillräckligt bred port och ett rakt avlastningsspår kan vagnarna rullas av från plantrailern ner på spåret och in i fastigheten. Med en plantrailer behöver man inte ha kran med lyftanordning mer än vid Söderhallarna. 6.4 Förflyttning inne i Hus 9 För att få fordonen på plats inne i Hus 9 bör man fundera över vilken typ av spår som ska ligga i golvet på muséet, spårvägsprofil (RI60) respektive järnvägsprofil. Fördelen med spårvägsprofil är att den är smal och snubbelrisken för resenärerna minimeras men det finns några nackdelar att fundera på, så som ifall hjulen på C2 och SRJ4 behöver svarvas om till spårvägsprofiler då de hjulen idag är avsedda att köras på järnvägsspår. En stor risk är att befintliga hjul på de båda vagnarna är för tunna för att svarvas om. Om så är fallet måste man byta hjul på vagnarna. Detta måste undersökas.

29(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Spåren inne i fastigheten måste utrustas med två stycken gatuväxlar. Svängradierna kommer inte att kunna hålla de dimensioner som krävs för att exempelvis placera C2 på rätt spår. Luftkuddar kommer att krävas, vilka i sig kräver ett helt plant golv utan vassa eller uppstickande föremål. Exempel på införsel av C2: Vagnen körs in så att första boogien passerat växeln (vagnen är för lång för att båda boogieparen ska passera växeln). Luftkuddar placeras under bakänden av vagnen och man lyfter med hjälp av luftkuddarna över bakänden till rätt spår. 6.5 Flyttips För att flytta föremålen från Söder till Gasverksområdet krävs god planering och framförhållning, rangerare och flyttpersonal samt transportfirma som flyttar järnvägsfordon med plantrailer. Alla fordon måste flyttas med bil/trailer Man flyttar ett fordon varannan natt Dagtid arbetar rangerare och flyttpersonal med att köra fram nytt fordon för flytt från Söderhallen och att ta han om nattens inflyttade fordon och ställa det på plats i Hus 9 Det finns några företag i Sverige som specialiserat sig på tung- och specialtransporter. Några exempel: TransArt www.transart.se Tarton www.glc.se J-E Ottosson Tung- och Specialtransport AB www.ottotung.se Wallners Specialtransporter AB, www.wallnersspecialtransporter.se Exempel på företag med rangerar- och svarvkompetens: Swedtrac www.swedtrac.se Euromaint www.euromaint.se StructonRail www.structon.se

30(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 7 Intäktsmöjligheter RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) I dagens museiverksamhet har man inte arbetat aktivt med intäktmöjligheter, därför finns en stor potental vid nyöppnandet av museet. Detta kommer dessutom bli allt viktigare inom Trafikförvaltningen som har krav på besparingar, effektivitet och ökade intäkter. I detta kapitel följer ett antal förslag på hur man kan arbeta med att öka befintliga intäkter samt skapa nya intäktsmöjligheter. Intäktskalkylerna tar grund på de intäktsmöjligheter projektet ser att verksamheten kan arbeta vidare med. Föreslagna prisnivåer ligger något lägre än liknande verksamheter i Stockholm; museer, konferenslokaler och caféer. Dessa behöver arbetas vidare med i kommande skeden. 7.1 Öppettider Dagens öppettider på museet är: Vardagar 10-17 Helgdagar 11-16 Från Staden har man en vision om ett öppet och levande Gasverksområde som har verksamhet dygnet runt. Med hänsyn till det samt med tanke på möjligheter till ökade intäktsmöjligheter bör man anpassa öppettiderna till besökarnas behov. Förslag på framtida öppettider är: Måndag, tisdag, onsdag 10-18 (skol- och förskoleverksamhet NDS 9-10) Torsdag, fredag 10-20 (en fredag per månad öppet till 23) Lördag, söndag 11-16 7.2 Biljettpriser På dagens museum är biljettpriset 50 kronor för vuxna. Ungdomar (7-17 år), studerande och pensionärer betalar 25 kronor och barn under 7 år kommer in gratis. Det är fri entré för skolor, förskolor och fritids under förutsättning att läraren/personalen ansvarar för och går tillsammans med barnen i grupp. Minitunnelbanan kostar 10kr per biljett/åktur. Förslag på höjning av biljettpriset vid nyöppnandet av museet är: Biljettyp Vuxen Ungdom 7-17 år, student, pensionär Barn under 7 år Årskort Pris 75 kr 40 kr 0 kr 300 kr

31(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) VIP-kort(årskort + inbjudan till förhandsvisningar, kvällsaktiviteter, 10 % rabatt i shopen etc.) Skolklass bas Skolklass program (med guidning, aktiviteter och material, ca 1,5h) Minitunnelbanan 500 kr 150 kr 750kr 20 kr Familjebiljetter har tidigare funnits men tagits bort på grund av besvärlig administration. Därför rekommenderas det heller inte för framtiden. Priserna kan jämföras med andra museer i Stockholm: Museum Vuxna Barn Årskort Fotografiska 120 kr Gratis under 12 år 495 kr Tekniska museet 120 kr Gratis 0-6 år, 40kr 7-19 år 300 kr Vasamuseet 130 kr Gratis under 18 år 200 kr Moderna Museet 120 kr Gratis under 18 år 480 kr 7.2.1 Intäktskalkyl entréavgift Entreavgift Andel Pris Min Trolig Hög Antal besökare 120 000 175 000 200 000 Vuxna 35 % 75 3 150 000 4 593 750 5 250 000 Ungdomar 7-17 år, pensionärer, studerande 15 % 40 720 000 1 050 000 1 200 000 Icke-betalande 50 % 0 0 0 0 Summa 3 870 000 5 643 750 6 450 000 7.2.2 Intäktskalkyl minitunnelbanan Minitunnelbanan Avg. /dag Pris Resenär /tåg Antal vardagar /år Antal helgdagar /år 4 avgångar/timme 9 20 14 252 4 avgångar/timme 18 20 14 108 Delsumma 635 040 544 320 Summa 1 179 360

32(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 7.3 Café Tonen på Spårvägsmuseet ska genomsyras av personligt, prestigelöst och generöst med kunskap. Detta gäller också det café som ska ligga på plan 3 och som ska kunna nås utan att man behöver betala entréavgift. Caféet (och museet) riktar sig till en bred publik med den strategiska målgruppen barnfamiljer. Vi ser också att skolungdomar från den närliggande skolan kan bli en målgrupp. Ungdomar som efter skoltid vill ta en kaffe, hänga och läsa läxor. I programhandlingen är caféet placerat i ovanför huvudentrén, den östra delen av fastigheten. Efter gjord solstudie bör man fundera på om caféet ska läggas i den andra delen av fastigheten, den västra mot klockparken. Man bör åtminstone ha någon form av kaffe- glasservering i den delen av fastigheten, på entréplanet där man också kan lösa entrébiljett till museet. Caféet bör dimensioneras för minst 100 gäster Man ska redan i entrén upplysas om att det finns ett café, var det är beläget och hur man kommer dit utan att behöva betala entré Caféet ska vara lätt att ta sig till. Man ska kunna ta sig upp till caféet både via trappa och/eller hiss För skolgrupper som är på besök i museet ska det finnas möjlighet att på avsedd yta i caféet äta sin medhavda matsäck Från caféet bör det finnas en entré till de av museets utställningar som kräver avgift 7.3.1 Avtalsform Driftsform är ännu ej bestämd men samverkan med övrig verksamhet på Gasverksområdet blir sannolikt viktig. Baserat på erfarenheter från både dagens museum och andra museer, speciellt Spritmuseum, bör caféet drivas i egen regi. Fördelar respektive nackdelar med att driva kaféet i egen regi är: Fördelar Man styr själv över verksamheten Museet kan snabbt ändra inriktning på utbudet och anpassa efter olika evenemang och teman Vinsten tillfaller museet Caféverksamhet och museiverksamhet kan integreras Nackdelar Egen anställa personal som är dedikerad att enbart driva caféverksamhet En entreprenör behöver inte vara intresserad av museets verksamhet och bidrar därmed inte till ett tätt och nära samarbete mellan de olika verksamheterna Mer administration samt kostnader kopplade till detta

33(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Man kommer troligen att dimensionera för ett mottagningskök som kan hantera kalla rätter och att ta emot catering. 7.3.2 Utbud Vi ser snarare ett bra café än en fullt utrustad restaurang. Detta vägval medför att vi dimensionerar för ett mottagningskök och inte ett produktionskök. Vi ser att caféverksamheten ska satsa på ett begränsat urval av produkter med hög kvalitet (eko och kravmärkt) snarare än kvantitet. Möjligheten att anpassa utbudet finns om man driver det i egen regi. Det kan exempelvis vara anpassat till säsong, utställning eller evenemang. Det kommer i området att finnas flera olika typer av restaurangverksamheter. Avsikten med muséets caféverksamhet är inte att konkurrera med dessa, snarare att komplettera områdets utbud med ett bra och välkomnande café. 7.3.3 Intäktskalkyl café Café Pris/ besök Min Trolig Hög Antal besökare 120 000 175 000 200 000 Entreprenör med 50 720 000 1 050 000 1 200 000 omsättningshyra 12 % Egen personal (3 personal) 50 6 000 000 8 750 000 10 000 000 7.3.4 Catering Caféet planeras, enligt tidigare förslag, på övre plan för att kunna fungera gemensamt med event- och mingelytor. Vid event bör man kunna samverka med andra restaurangaktörer i området och kunna erbjuda mat och dryck via catering. Detta skulle förslagsvis kunna ge en intäkt om ett pålägg på ca 7 % på varje kuvertkostnad. I NDS och i Gasverksområdet specifikt kommer det att finnas ett stort utbud av restauranger och caféer. Samarbeten med dessa bör undersökas. 7.3.5 Intäktskalkyl catering

34(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Catering Uthyrning hela museet Antal/ pers Ggr/ år Påslag Pris/ Kuvert (kr) Pris/ Kuvert (kr) 240 320 750 10 7 % 126 000 168 000 Uthyrning vind 250 10 7 % 42 000 56 000 Summa 168 000 224 000 7.3.6 Foodtrucks Just nu är det väldigt populärt och trendigt med foodtrucks som poppar upp på olika ställen i Stockholm. Foodtrucks är mobila gatukök på hjul, oftast med någon specialitet och som följer ett rullande schema på vart dem befinner sig. Mer om fenomenet går att läsa på exempelvis www.stockholmfoodtrucks.nu Att samarbeta med foodtrucks som skulle kunna ställas upp på torget framför museet i Hus 9 är ett möjligt scenario. Om museicaféet inte erbjuder varm mat kan detta vara ett bra och spännande komplement att erbjuda till hungriga besökare. 7.4 Alkoholtillstånd För att göra Spårvägsmuseets lokaler mer attraktiva för events med mat och mingel skulle det vara en fördel för museet att ha serveringstillstånd så du tillsammans med mat också kan servera alkoholhaltiga drycker. Det finns två olika alternativ av serveringstillstånd: tillfälligt serveringstillstånd som man söker för ett speciellt event (personalfest, bröllop) och då för ett slutet sällskap permanent serveringstillstånd Regler, anvisningar och hur man söker serveringstillstånd finns att läsa på Stockholms Stads hemsida. 7.5 Shop 7.5.1 Utformning Shopen är tänkt att ligga på nedre plan direkt innanför entrén i samband med receptionen och kapprummet. Se kapitel 4 Programhandling för detaljer. När man lämnar utställningen som betalande besökare kommer man att slussas ut genom shopen för att öka möjligheten för besökaren att stanna till och handla något. Man bör arbeta aktivt med detaljerad utformning av shopen i systemhandlingen och ta hjälp av en kompetent resurs.

35(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Shopens lager är placerat med tillträde från receptionen i det inritade halvplan som finns mellan markplan och taket på den nya volymen. Man har idag samma kassa till shop och receptionen vilket upplevs som väldigt bra av de anställda och är därför ett koncept man vill behålla till det nya museet. Efter solstudien och diskussioner med JR om baksidan mot klockparken har det uppkommit tankar kring en mindre entré som dessutom kan fungera som evenemangsentré vid speciella event. I systemhandlingen bör det därför utredas om en kassa även kan placeras i den västra änden av Hus 9. Där skulle man kunna köpa biljetter och exempelvis köpa glass på sommaren. 7.5.2 Produkter Dagens museum har en omsättning på ca 1 miljon kronor per år, varav inköp utgör ca 400 tkr. Man har idag ca 300 artiklar varav många är böcker. Butiken tar i egen regi fram en rad unika produkter med motiv från kollektivtrafiken men man kan utöka det än mer. För framtidens museum är målsättning att höja intäkterna genom att skapa en lättillgänglig shop som är synligt utifrån och erbjuder unika produkter som bara kan köpas på Spårvägsmuseet. Shopen ska kunna besökas utan att betala inträde och vara en del av handelsområdet på Gasverkstorget. Man kan dela in produkter i tre områden som bör prioriteras i följande ordning: 1) Produkter med inriktning på barnfamiljer, lek och lärande 2) Moderna designprodukter så som souvenirer eller Stockholmiana 3) Fördjupningsmaterial så som litteratur, modeller etc. Konkreta förslag på typer av produkter som kan ingå i ovan områden: Kategorier Kunskap Leksaker Presenter Funktion Exempel på typ av produkt böcker, bygg-själv-modeller, filmer, kataloger om utställning, tågsimulator-spel, på-spåret spel, Spårvagnsspelet, mm barnböcker, puzzel, ritbok, pysselpåse, linjaler, nyckelringar, leksaksmodeller av fordon i trafik, brio-produkter, godis, hästar, konduktörs-kit, lego, Thomas-tåget, mm almanackor, köksprylar, muggar, brickor, servetter, badhandduk, ryggsäck, plånbok, mm regnrock, paraply, matbox, tygpåsar, datorfodral, mobilskal, väskor, anteckningsböcker, mössa, keps, t-shirt, kalsonger/trosor, luvtröjor, knappar, toapapper med t-

36(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Design banelinjer och stationer, mm modeller, ritningar, vykort, bilder, kartor, gamla reklamplanscher, tågskisser, original destinationsskyltar, polletter, mm Önskemål och möjligheter: Barnboksförfattare skriva egen bok till museet Samverka med ex. Brio, ta fram egen produkt (tunnelbanetåg) Genuspolicy gällande leksaker, alla ska kunna leka med allt Använda den egna loggan och grafiska profilen i större utsträckning, SL, WÅAB samt Spårvägsmuseet Hipster-tilltalande produkter till ett köpkraftigt kundsegment In-house produktion av flera produkter (vykort, trycksaker, etc.) Billigare med färre produkter i stora upplagor än många produkter i få upplagor Limited edition och jubileumsprodukter, nysläpp av produkter vid utställningsstart och event 7.5.3 Prisnivåer Alla ska ha råd att handla något i museets shop och det ska finnas produkter i hela skalan, från billigt småprylar som en studsboll till kvalitativa designprodukter. Priserna ska vara marknadsmässiga och tilltalande. 7.5.4 Intäktskalkyl shop Shopen Spenderade kr/besök Min Trolig Hög Antal besökare 120 000 175 000 200 000 Budget 10 1 200 000 1 750 000 2 000 000 Mellan 25 3 000 000 4 375 000 5 000 000 Lyx 50 6 000 000 8 750 000 10 000 000 7.5.5 Web shop I dagens verksamhet finns ingen webbaserad shop. Om man ska ha en sådan i samband med öppnandet av det nya museet är inte klart och behöver heller inte beslutas i detta tidiga skede. Lagret behöver i sådana fall utökas radikalt men behöver inte finnas i Hus 9. I London hade man sitt lager till webshopen i sin depå för museifordon vilket syselsatte en person på heltid för administrering.

37(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 7.5.6 Licensering av varumärken Genom att licensiera SL:s och Spårvägsmuseets varumärken och loggor samt användningen av dessa så kan man på ett kontrollerat och begränsat sätt nyttja dem på produkter som endast kan köpas i Spårvägsmuseets shop. Detta bör utredas vidare, ur ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv, i nästa projektfas. 7.6 Event 7.6.1 Flyttparad När fordon från Söderhallarna ska flyttas till Hus 9 är det ett gyllene tillfälle att uppmärksamma museets flytt och marknadsföra Spårvägsmuseet. Detta kommer troligen att ske ett antal månader före själva invigningen. Eftersom fordonen med största sannolikhelt måste forslas genom innerstaden och vissa gator måste stängas av så kan man passa på att göra en happening av det genom att ordna en flyttparad. Förslag på vad en flyttparad kan innehålla: Veteranbussarna körs för egen maskin, spårfordonen körs på trailer Försäljning av bussbiljetter till flyttparaden och på så sätt skapa intäkter Flaggor och vimplar längs med flyttvägen genom staden för att uppmärksamma samt varna för paradens framfart Musikorkester som går före eller åker med i paraden Flyttparaden i samband med någon annat stort event i staden Tätt samarbete med Polisen och Stockholm Stad Se även kapitel 6 Flytten för konkreta tips och begränsningar avseende flytten. 7.6.2 Invigning Målet är att invigningen av det nya Spårvägsmuseet ska kunna ske hösten 2017, alternativt våren 2018. För att locka så mycket folk som möjligt bör man tajma det med exempelvis höstlovet i oktober/november som vanligtvis genererar många besökare. Vid invigningen kan man sälja årskort till rabatterat pris eller lotta ut gratis årskort till de 100 första besökarna. Entrén bör vara gratis vid invigningen och fokus bör ligga på försäljning i shopen och caféet. En VIP-invigning är ett gyllene tillfälle att locka till sig nyfikenhet samt för att få strategiska grupper positivt inställda till museet. Grupper som bör bjudas in till en VIP-invigning är exempelvis: TFs anställda personal Folk i museibranschen i Stockholmsområdet Riksförbundet Sveriges Museer

38(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Spårvägsmuseets fokusgrupper Spårvägsmuseets vänförening Museipersonalen vi träffade under benchmarkingresan till England Närboende i Norra Djurgårdsstaden Övriga aktörer i Gasverksområdet Representanter från Stockholm Stad 7.6.3 Kvällsaktiviteter För att infria Gasverksområdets vision om ett öppet område med aktiviteter dygnet runt samt för att skapa fler intäkter till museet bör man utnyttja kvällar och helger till olika aktiviteter. Dels kan man som nämnt ovan hyra ut lokalerna kvällstid men även att museet ordnar aktiviteter med olika fokus för att locka besökare. Detta satsar London Transport Museum på med stor framgång. Exempel på kvällsaktiviteter är: Föreläsningar med olika teman kring kollektivtrafik Fredagspub med bar, egenkomponerade drinkar och livemusik/dj Quizz nights, tipspromenader, singelkvällar VIP-kvällar med förhandsvisning av nya utställningar Kursverksamhet och studiecirklar Nördcafé 7.6.4 Skolprogram För att locka till sig den yngre publiken som inte betalar inträde idag men som förhoppningsvis kommer tillbaka senare i livet kan man jobba med olika skolprogram. Det är dessutom ett ypperligt tillfälle att informera och utbilda skolungdomar i hur man beter sig i kollektivtrafiken, hur man köper biljetter, vad klottret kostar samhället samt göra dem intresserade av att åka kollektivt för en hållbar framtid. I London bjöd man in alla 11-åringar till sitt skolprogram där de bland annat fick köra simulator och lära sig hur biljettautomaterna fungerar. I ett skolprogram bör man ta fram pedagogiskt material tillsammans med lärare, kanske integrerat med skolplanen. Ett exempel från ABBA-museet är olika paket per skolämne, så som teknik, svenska, historia etc. Att kunna erbjuda utrymmen för läxläsning efter skolan är också ett sätt att locka till sig segmentet skolungdomar samtidigt som man fyller museet med liv och rörelse på seneftermiddagarna. Dedikerade utrymmen för både läxläsning samt skolprogram finns inritade på entresolplanet i programhandlingen, se bilaga 6, Spårvägsmuseet Programhandling AIX Arkitekter 2014-04-04.

39(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 7.6.5 Intäktskalkyl visningar Visningar Andel Pris Nuläge Trolig Antal visningar/år 230 330 Basic utställning 50 % 150 17 250 24 750 Guidad visning med material 50 % 750 86 250 123 750 Summa 103 500 148 500 7.6.6 Uthyrning Max antal som får vistas i Hus 9 samtidigt är 1600 personer. Ett antal konferensrum är inritade i programhandlingen, samtliga lokaliserade på vinden. Dessa är: Konferensyta västra gaveln, dimensionerad för 100 personer Konferensrum västra gaveln, dimensionerad för 60 personer Konferensrum mot norr, dimensionerad för 10 personer Övriga ytor som finns på vinden är kring caféet med ca 150 sittplatser (cafébord) och på entresolplanet finns även en skolateljén inritad med ca 30 sittplatser. Förslag på uthyrningspriser: Yta Hela Hus 9 Hela vinden Konferensrum (med väggar) Pris 100 000kr per dag/kväll 40 000kr per dag/kväll 1 500kr/påbörjad timme Vid uthyrning av hela Hus 9 eller vinden så bör konferensteknik, möjlighet till catering, se punkt 7.3.3, städning samt personal med ansvar för tekniska system och låsning ingå. 7.6.7 Intäktskalkyl uthyrning Konferensanläggning, t/v x 48 v Pris Min tim/år (5t/v) Trolig tim/år (10t/v) Hög tim/år (15t/v) 1 500 240 480 720 Summa 360 000 720 000 1 080 000

40(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Uthyrnings-verksamhet Antal /år Pris Uppskatt antal events/år Hela museet + 1 personal 10 100 000 1 000 000 Hela vindsvåningen + 1 personal 10 40 000 400 000 Summa 1 400 000 7.6.8 TF-event En vision är att Trafikförvaltningen ska kunna utnyttja Hus 9 till diverse olika aktiviteter, såsom stormöten på avdelningsnivå, jul- och sommaravslutningar, ledningsgruppsmöten, projektmöten, samråd för allmänheten i förbindelse med planprocesser, etc. Bokning bör ske i samma system som för uthyrning.

41(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 8 Marknadsföring RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) En förutsättning för intäktsmöjligheter är besöksunderlaget och en förutsättning för det är aktiv marknadsföring. I följande kapitel listas målgrupper och marknadsföringskanaler. Detta bör utredas vidare i nästa skeden av projektet och en professionell part bör konsulteras i ämnet. Som beskrivet i kapitel 9 bör en dedikerad marknadsansvarig anställas till museets dagliga drift. Den rollen bör ansvara för hela museets marknadsföring, kommunikation, medierelationer, utveckling och innehåll i shopen, samarbeten med övriga aktörer i NDS, etc. 8.1 Målgrupper besökare Identifierade målgrupper är: Barnfamiljer, positiva föräldrar Skolklasser, låg- till högstadium Skolungdomar, högstadium till gymnasium Boende i närområdet Kulturintresserade i Stockholmsområdet Turister i destination Norra Djurgårdsstaden Entusiaster/ämnesexperter 8.2 Fokusgrupper Syftet med att använda sig av fokusgrupper är att testa utställningsidéer, stämma av om museets stories/berättelser är tillräckligt intressanta, etc. Man träffas kontinuerligt på muséet för att stämma av idéer och för att fånga upp fokusgruppernas tankar och idéer. Det finns idag fem fokusgrupper: Expertpanel (entusiaster/ämnesexperter, aktiv fr.o.m. februari 2014) Familjepanel (aktiv fr.o.m. mars 2014) Skolpanel (två skolor, aktiva fr.o.m. februari 2014) Museipanel (museipersonal från andra museer, aktiv fr.o.m. mars 2014,) Tillgänglighetspanel (SL:s befintliga panel används) Dessa grupper bör man fortsätta att jobba med genom hela flyttprocessen och efter museets nyöppning. 8.3 Marknadsföring Nedan listas ett antal möjliga marknadsföringskanaler som finns att tillgå. På dagens museum finns en ansvarig person för information och marknadsföring. Museet lägger ca 200 000 på annonsering och ca 200 000 på trycksaker/reklam. Små annonser görs ofta i egen regi, större saker, i samband med nya utställningar och affischer, avropas från ramavtalad byrå. Hemsidan

42(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) finansierades av sektionen Kommunikation och den enda driftskostnaden är serverplats. 8.3.1 Logotype Spårvägsmuseets logotype togs fram ganska nyligen och är inarbetad och omtyckt. Dock bör man se över om den ska utvecklas i samband med nyöppnandet av museet och eventuellt anpassa den för att passa in på hela museets verksamhet. 8.3.2 Skyltning Att skylta till museet är otroligt viktigt för att besökarna enkelt och smidigt ska hitta. Man behöver skylta från samtliga naturliga ankomstpunkter till området, såsom från tunnelbanan, Klockparken, handelsområdet och Gasverkstorget etc. Detta måste koordineras med övriga aktörer i området. Skyltning på museets fasad är också viktig för att slutligen hitta destinationen. Skylt vid entrén känns självklar men man får inte glömma övriga fasader så att besökare som exempelvis lämnar ett event i Gasklockan upptäcker museet när de går igenom huvudstråket mellan Hus 9 och 10 till handelsområdet. 8.3.3 Media Att på olika sätt använda sig av media för att locka besökare är något som man på London Transport Museum arbetar flitigt med. Självklart kan man annonsera i lokala tidningar och radio, men det kostar pengar och kan uppfattas subjektivt för mottagaren. Ett alternativ till annonsering är pressmeddelanden där man arbetar aktivt med att tipsa och intressera pressen så att de skriver artiklar om museet. Detta bör man utnyttja till max, speciellt vid invigningen och andra stora event. Det finns en pressfunktion som företräder Trafikförvaltningen i mediefrågor som rör förvaltningen och SL-trafiken. Denna kan man ta hjälp av vid hantering av media samt för att skicka ut pressmeddelanden. Under byggtiden bör projektet engagera en egen informatör som har till uppgift att informera om projektet till främst närboende samt andra intressenter. Här bör man samarbeta med de övriga aktörerna i Gasverksområdet. SL har i dag en stående sida i gratistidningen Metro där man informerar om kollektivtrafiken, allt från störningsinformation till fakta om resandet och annat

43(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) av interesse för kunderna. Denna kan man med fördel använda sig av för att uppmärksamma olika event på museet. Ett annat effektivt sätt att locka till sig nya besökare är genom att finnas med i olika guideböcker. Idag finns Spårvägsmuseet i guideboken Lonely Planet, vilket genererar en hel del besökare i form av turister. Spårvägsmuseet ingår även i Stockholmskällan där det tillsammans med Staden publiceras bilder riktade till skolklasser i länet. 8.3.4 Internet I dagens informationssamhälle är det extremt viktigt att synas på Internet. Dels genom en informativ och estetiskt tilltalande hemsida men också på andra webplatser där turister och upplevelsesökare letar information. Exempel på sådana sajter är Wikipedia, TripAdvisor, VisitStockholm, AlltOmStockholm, KulturIStan, TourQuality, m.fl. På samtliga ovan nämnda sajter finns information om Spårvägsmuseet idag. Det man kan utveckla är innehållet i informationen på samtliga sidor. Man bör även utnyttja TripAdvisor bättre för att locka fler besökare. Idag är museet rankad som nr 37 av 142 sevärdheter i Stockholm och sajten går ut på att besökare sätter betyg (1-5) vilket resulterar i ranking och skriver omdömen som andra kan läsa. Spårvägsmuseets hemsida hade år 2013 totalt 108 018 besök (2012: 91300) och 468 597 sidvisningar. Ca 70 % av dessa besök var nya. Hemsidan bör få ett rejält ansiktslyft i samband med nyöppnandet av museet. Då många resenärer besöker www.sl.se är det naturligt att därifrån erbjuda information och länk vidare till Spårvägsmuseet, detta görs idag och bör upprätthållas och utvecklas. 8.3.5 Sociala medier Att finnas representerad på sociala medier är idag en självklarhet för seriösa aktörer som vill locka besökare. Spårvägsmuseet finns idag på Facebook, Twitter, Flickr och Flickr Commons. Man bör även arbeta aktivt med Instagram genom att skapa så kallade hashtags vid olika event och utställningar som besökare kan ladda upp sina bilder under. På så sätt kan fler ta del av den spännande museiverksamheten och bli lockad att själv besöka Hus 9.

44(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 8.3.6 Utmärkelser Något som Spritmuseum arbetade aktivt med vid nyöppnandet var att leta upp olika priser och utmärkelser och nominera sig själva till dem. Några exempel på sådan är ROT-priset, Stockholms skyltpris, Stora turismpriset, m.fl. Vid varje nominering skapas publicitet och ännu mer om man faktiskt vinner ett pris. Den mest prestigefulla utmärkelsen inom museikretsar är European Museum of the Year som exempelvis Riverside museum fått och nu Spritmuseum är nominerad till. 8.3.7 I trafiken Att göra reklam i kollektivtrafikens infrastruktur såsom på och i fordon och stationer är ett effektivt sätt att nå ut till många mottagare. I dagsläget har SL/TF rätt till ett visst belopp gratisreklam á ca 20 mnkr per år. Utöver detta har vi möjlighet att annonsera på osålda ytor. Reklamen distribueras via Clear Channel och det är sektionen Kommunikation som ansvarar för SL:s reklam. WÅÅB låter museet använda outhyrda reklamytor på färjor och terminaler. 8.3.8 Posters I London samarbetar TFL och London Transport Museum med staden avseende olika evenemang och happenings på ett mycket framgångsrikt, uppskattat och inkomstbringande sätt. TFL tar fram posters till olika evenemang, som exempelvis Wimbledon och OS 2012, där man manar resenärerna att åka kollektivt till destinationen. Dessa posters designas och utformas professionellt och trycks upp till själva reklamannonseringen men även i en exklusiv upplaga om ca 500 ex som London Transport Museum får äran att sälja i sin musieshop. Detta skapar en stor efterfrågan och intäkter samt besökare till museet. Se bilaga 3, Benchmarkingrapport 2013-2014, för fler exempel på posters. Samtliga posters är exempel från TFL.

45(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 8.4 Samarbeten med aktörer i NDS En solstudie som JR Fastigheter/Koncept tagit fram som visar att Hus 9 har sol i gränden mot Hus 10 från sen fm till sen em. Framsidan mot torget har skugga i princip hela dagen medan baksidan mot klockparken har sol eftermiddag och kväll. Hus 10 kommer sannolikt att innehålla bibliotek i mitten, restaurang i västra änden och kommersiell del i östra änden. Hus 8 kommer ha sin entré mot vårt Hus 9 i den smala gränden där vi tänkt varumottagning. Detta innebär att det även i den gränden kommer att vara en ström av besökare, beroende av vilken verksamhet som kommer att inhysas i Hus 8. Invigning av Hus 10 och 8 är planerad till 2018 men skulle kunna ske tidigare för att synka med Hus 9. Avgörande är också hur pass utbyggd infrastrukturen runt omkring samt kollektivtrafiken hunnit bli. Biblioteket Man bör samarbeta kring biblioteket så att museet skickar dit besökare som vill fördjupa sig mer i ämnet, kanske en dedikerad kollektivtrafiksektion på biblioteket En idé är att knyta ihop Hus 9 och 10 med en glasgång så att man kan gå mellan entresolplanen i de båda husen Kulturscenen Huvudstråket kommer vara mellan Hus 9 och 10 JR Fastigheter/Koncept är positiva till allt som ökar flödet mellan stadsdelen/torgytan och kulturdelen/klockparken Vi bör undersöka terrass eller tillfällig caféverksamhet på baksidan mot Kulturscenen för att främja flödet mellan husen JR Fastigheter/Koncept har ritat in terrass med tänkt uteservering i västerläge Kvällsevent med catering Biljettförsäljning för kulturscenen hos Spårvägs museet Skolan och förskolan Samarbete med skola och förskola är naturligt och givet då museet redan idag riktar sig till främst skolor för guidade visningar Man bör samarbeta tätt med deras pedagoger och vara lyhörda för vad de önskar för att intressera barn och lärare för museiverksamheten och kollektivtrafiken

46(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Museet kommer att ha anvisade platser för exempelvis läxläsning, arbete med skolprojekt etc. Marknadsdagar/Event i området Den 25 maj 2014 hålls Öppet hus i NDS som arrangeras av främst fastighetsägarna till bostadshusen som vill locka till sig folk för försäljning av lägenheter. Spårvägsmuseet kommer att delta. Man bör verka för att det startas en handelsgrupp för samtliga näringsidkare i området där man kan anordna framtida gemensamma event och aktiviteter för att locka till sig besökare/kunder

47(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 9 Trafikförvaltningen RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Här redogörs för hur museiverksamheten är organiserad i förhållande till Trafikförvaltningen, hur en framtida personalorganisation bör se ut, hur man bör arbeta med varumärkesstrategin samt tankar och idéer kring framtida kollektivtrafik till Gasverksområdet. 9.1 Förhållandet till TF 9.1.1 Vision SL:s vision är att genom kollektivtrafiken bidra till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. 9.1.2 Finansiering Knappt hälften av den löpande verksamheten inom Trafikförvaltningen finansieras via biljettintäkter och andra kommersiella intäkter som reklam och lokalhyror. Resterande del skattefinansieras i form av bidrag från landstinget. 9.1.3 Organisationskarta Spårvägsmuseet ligger som en enhet under Sektionen Kommunikation på avdelningen Ledningsstaben som ligger jämte Förvaltningschefen för Trafikförvaltningen som i sin tur ligger under Trafiknämnden inom Stockholms Läns Landsting (SLL). 9.2 Organisation/Personal I dagens museiverksamhet finns 9 fasta tjänster i jämförelse med London där man har ca 90 fasta tjänster. Slår man ut antal fastanställda per besökare per år ligger kvoten på ca 12 200 besökare/anställd för Spårvägsmuseet och 3 200

48(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) besökare/anställd för London Transport Museum. Spårvägsmuseet hade 110 000 besökare år 2013 och London Transport Museum hade 290 000 år 2013. Det är relevant att koppla antal anställda till antalet besökare per museum. Nedan är en jämförelse av personalantalet på andra Stockholmsmuseer som har ungefär samma organisation/huvudmannaskap samt liknande eller färre besökare. Verksamhet Antal besökare per år Antal tjänster Armémuseum tjänster ca 83 000 (2013) 35 Polismuseet ca 55 000 (2013) 11 Etnografiska Museet ca 110 000 (2013) 30 Riksidrottsmuseet ca 45 000 7 Sveriges Järnvägsmuseum ca 50 000 26 Musik- och teatermuseet ca 80 000 (2013) 15 Vissa av dessa verksamheter, såsom Järnvägsmuseet i Gävle samt London Transport Museum, har personal dedikerade till fordonsrenovering vilket Spårvägsmuseet inte har eller har ambition om att ha. 9.2.1 Framtida personalbehov Då ambitionen för det nyöppnade museet i Gasverket är ökat antal besökare bör man se över behovet av personal noga. Nedan följer en uppskattning på hur organisationen bör se ut samt förslag på roller, ansvar och antal anställda: Roller Ansvar Antal Museichef Ytterst ansvarig för museets 1 verksamhet och dess personal Driftsansvarig/ Säkerhet, tekniska system och 1 Fastighetsskötare installationer, ansvar för uppföljning av fastighetsavtal Utställningsproducent Planera och genomföra 1 utställningar, guidekompetens Museivärdar Reception, kassa, 5 bevakning/värdskap, guidekompetens, köra minitåget Museivärd/administratör Ansvar för bokningar, 1 evenemang, uthyrning Museipedagog Ansvar för pedagogisk 1

49(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Butiksansvarig Caféchef * Cafépersonal * (kan även vara timanställd personal) Föremålsansvarig Fordonsansvarig Marknadsansvarig/kommu nikatör Timanställda * om café drivs i egen regi verksamhet, utåtriktad verksamhet mot skolor, skolprogram, guidekompetens Butiks- och receptionsansvarig, 1 intäktsredovisning, reception Ytterst ansvarig för catering och 1 café samt dess personal och ekonomi Caféverksamhet, kassa 3 Museets samlingar (föremål, ritningar, litteratur, foto, film, etc.) Underhåll av stationära och rullande museifordon samt extern magasin Marknadsföring, kommunikation, media, utveckling och innehåll i shopen, samarbeten med övriga aktörer i NDS, hemsidan Hantera kassa/reception, guidekompetens, köra minitåget 1 1 1 Behovsstyrt beroende på säsong Totalt antal föreslagna anställda är 18st, inkl. 4st om man driver café i egen regi. 9.3 Varumärkesstrategi Sektionen Kommunikation har under vintern 2013/2014 tagit fram en Varumärkesplattform för SL/TF, inklusive för Spårvägsmuseet. Den är i skrivande stund inte fastställd. Följande är utdrag gällande Spårvägsmuseet, som troligen inte kommer att ändras. 9.3.1 Varumärkeslöfte Stockholms lokaltrafikshistoria, nutid och framtid lärorikt och kul för vuxna och barn tillsammans 9.3.2 Vision Visionen enligt varumärkesstrategin för det nya spårvägsmuseet är: Spårvägsmuseet ska vara ett av världens bästa lokaltrafikmuseer

50(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) Spårvägsmuseet ska vara ett Stockholmsmuseum där besökaren kan uppleva resandet, resenärerna och staden förr, nu och i framtiden 9.3.3 Spårvägsmuseets ton och personlighet Personligt Prestigelöst Generöst med kunskap 9.3.4 Kärnvärden Riktiga saker, på nära håll Skapa lärorika och roliga upplevelser för vuxna och barn tillsammans Tillåtande, fantasirikt och professionellt 9.3.5 Strategisk målgrupp För hela familjen vuxna och barn tillsammans 9.4 Kollektivtrafik Till dagens museum går två busslinjer, stombuss 2 samt buss 66 och 96. Samtliga stannar vid hållplatsen utanför museets entré. Tunnelbanans röda linje till Ropsten, uppgång Hjorthagen, är den närmast spårbundna trafiken till området. 9.4.1 Busstrafik Flera busslinjer utgår ifrån eller passerar Ropsten idag. Följande framtida busslinjer diskuteras med Stockholm Stad: Linje 55 eller motsvarande - kommunlinje som förbinder Norra Djurgårdsstaden med innerstaden Linje 73 - dras om via Hjorthagen (Bobergsgatan), troligen redan till december 2014 Linje 73 - motsvarar troligen en tidig variant av den nya stombusslinjen som kanske på sikt blir blå och dras vidare på något vis, oklart när i tiden men troligtvis inte till 2018 Ytterligare busslinjer disskuteras. 9.4.2 Hållplats Hållplatsen utanför dagens museum heter Spårvägsmuseet vilket både marknadsför museet på linjekartan samt hjälper resenären att hitta till sitt mål. Museet önskar att en av de framtida hållplatserna i Gasverksområdet ska få

51(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) överta namnet när Spårvägsmuseet öppnat så att besökarna hittar till museet på ett självklart sätt. Namnförslag på nya busshållplatser remissas hos avtalade bussentreprenörer, kommunen samt ett par personer internt på TF. Namnförslaget ska vara inlämnat och förankrat till TA (Buss och Färdtjänst) senast augusti månad för att hinna komma med vid tidtabellskiftet i december. Även uppdatering av skyltar blir aktuellt vid namnbyte. 9.4.3 Spårtrafik Spårväg City från kommer att byggas ut för att förena området med Stockholms city. Hållplatser planeras vid Lindarängsvägen, Frihamnen, Södra Värtahamnen, Värtapiren och Ropsten. Tidsplanen för utbyggnaden är osäker men i nuläget planeras spårvägen stå klar 2020. På längre sikt finns även möjligheten till en spårväg genom Gasverksområdet i riktning mot Östra station/tekniska högskolan, samt en spårväg från Lindarängsvägen mot Loudden. En dröm hade varit att låta en egen spårvägslinje gå direkt till museet trafikerad av museivagnar. Detta påpekas av flera i den enkät vi gjorde som redovisas i bilaga 7, Enkätsammanställning. 9.4.4 Sjötrafik Att sommartid kunna erbjuda besökare vattenburen transport till museet och Gasverksområdet känns som en självklarhet som bör utredas vidare. En tänkbar resrutt är Slussen-Djurgården-Loudden-Husarviken. Att integrera Waxholmsbolaget i det nya museet står redan på agendan vilket kan förstärkas ännu mer med hjälp av vattenburen kollektivtrafik till Spårvägsmuseet, gärna med en gammal ångbåt. 9.4.5 Mobility management Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Det handlar om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur vilket passar bra ihop med NDS miljöprofil. Att arbeta aktivt med att optimera kollektivtrafik vid stora evenemang kommer i framtiden bli allt mer viktigt då befolkningsantalet ständigt växer i Stockholmsregionen och ytorna för kollektivtrafik är begränsade.

52(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) För Gasverksområdet är det i närtid mest aktuellt för busstrafiken. Vid stora evenemang i området, speciellt i gasklockorna som kommer kunna svälja många besökare, bör det finns någon från museet som är ansvarig för att kommunicera olika typer av event och besökstoppar till trafikplanering internt på TF så att trafiken kan optimeras i området för ett hållbart resande.

53(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet 10 Fortsatt arbete RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) I detta kapitel beskrivs det fortsatta arbetet som måste göras för att få till ett nytt Spårvägsmuseum i Hus 9. Tidplaner, kostnadskalkyler, upphandlingsstrategi, hantering av intressenter och risker är några av de områden som måste utredans vidare i nästa projektfas. 10.1 Tidplan/faser 10.1.1 Beslutsfas 1 Beslut avseende fördjupad och fortsatt projektering av förutsättningarna för det nya Spårvägsmuseet bör fattas så fort som möjligt. Ärendet togs upp som en informationspunkt på Trafiknämndens möte den 13/5 och inriktningsbeslut planeras att tas upp till beslut i juni-nämnden. Om det inte tas upp i juni riskerar beslutet dröja till nästkommande nämndmöte i september. 10.1.2 Systemhandlingsskedet Under hösten 2014 initieras nästa projektfas som innefattar framtagande av en fullständig systemhandling. Arbetet ska utgå från denna förstudierapport och ska ge fördjupad kunskap och förutsättningar för det nya Spårvägsmuseet. Systemhandlingen skall, förutom själva projekteringen av ombyggnationen och saneringen, inkludera detaljerad kostnadskalkyl för genomförandet samt analys av framtida intäktsmöjligheter och driftskostnader. I projektfasen ingår vidare en fördjupning av upphandlingsstrategi samt avtal avseende externt magasin. Systemhandlingen bör avropas i början av hösten, beroende på när Trafiknämnden fattar beslut, och bör pågå under hösten och vintern 2014 för att slutligen färdigställas och levereras under Q1 2015. 10.1.3 Beslutsfas 2 Beslut avseende genomförandet bör fattas efter levererad systemhandling då man har en mer tillförlitlig kostnadskalkyl. Det beräknas ta ca 1 månader att förbereda detta beslut, vilket kan göras parallellt med Systemhandlingsskedet, samt ca 1 månad för Trafiknämnden att fatta beslut i ärendet. 10.1.4 Bygghandlingsskedet Projektörer alternativt Totalentreprenörer avseende bygghandling bör avropas/optionsutlösas/upphandlas under våren 2015. Själva bygghandlingen bör pågå under hösten 2015 och våren 2016 och ska inkludera fullständiga detaljer kring ombyggnationen och saneringen.

54(66) Projekt & Upphandling Projekt Förstudie Spårvägsmuseet RAPPORT 2014-05-20 Version 1.0 Diarienummer TF-2013-0519 Infosäk. klass K1 (Öppen) 10.1.5 Sanering-, bygg- och installationsfas Sanering och ombyggnation bör pågå parallellt då detta hänger ihop. Därefter startar installationsfasen när infrastrukturen är på plats. Denna period är uppskattad att pågå i ca 12 månader men kan fastställas exakt efter ingått kontrakt med entreprenör(er). 10.1.6 Utställningsbyggnation och flyttfas Efter färdigställd fastighet är det dags för byggnation av själva utställingen och dess innehåll. Parallellt med detta bör fordonen flyttas in i lokalen och Söderhallen tömmas inför rivning. Detta beräknas pågå under ca 4-5 månader. 10.1.7 Nyöppning av museet Enligt beslut skall Söderhallen, där bussdepå och museum idag ligger, vara utrymd hösten 2017/våren 2018 då den nya bussdepån i Fredriksdal ska stå färdig. Detta tidsperspektiv stämmer väl överens med stadens tidplan för inflyttning av nya verksamheter på Gasverksområdet och en nyöppning av Spårvägsmuseet hösten 2017/våren 2o18 är idag realistisk. Se även punkt 7.6.2 Invigning. 10.1.8 Tidplan Denna tidplan bör ses som ett första utkast och behöver kvalitetssäkras i kommande projektfas. I tidsaxeln har det i liten mån tagits hänsyn till parallellt arbete mellan de olika aktiviteterna. Slack är inlagt på slutet men kan snabbt ätas upp av tröga beslutsprocesser eller andra utfallande risker.