Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag, och real investering är noll. Förklara kortfattat! Tillgångar (kr) Skulder (kr) Reserver 1000 Depositioner (p) 9.600 Lån (f) 19.000 Depositioner (a) 10.400 Summa 20.000 Summa 20.000 Förklara kortfattat! 10 x 50 + 90 liter mjölk Lagerökning 10 liter mjölk 10 x 50 - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 1
BNP är 1000 kronor/dag, och real investering är 100 kronor/dag, tack vare en oplanerad lagerökning på 10 liter mjölk. (d) 9 x 60 + Lagerminskning 4 liter mjölk 94 liter mjölk 9 x 40 - arbete för 90 liter mjölk 9 x 100 BNP är 900 kronor/dag, och mjölklagret minskade med fyra liter. På torsdag reagerar företaget på lagerminskningen och ökar produktionen till 94 liter, och BNP är då 940 kronor/dag. Då ökar aggregerad efterfrågan till 9,4 60+10 40 = 964 kr/dag, eller 96,4 liter/dag; det blir en ny lagerminskning med 2,4 liter. (e) Den totala effekten är (100 + 60 + 36 + 21,6 + ) = 100(1+0,6+0,6 2 +0,6 3 + ) = 100(1/(1 0,6)) = 250 kronor. Vi kan använda formeln för multiplikatorn. Multiplikatorn är lika med 1/(1 g), där g är den marginella utgiftsbenägenheten. I den här enkla ekonomin är g lika med M P C, marginal konsumtionsbenägenheten, alltså 0,6. Multiplikatorn är då 2,5 och den totala effekten på BNP är -250 kronor. (f) När man istället konsumerar extra mycket en dag så skruvar man upp konjunkturen. Enligt Keynes blir effekten det omvända från den ovan; priser och löner är opåverkade, och BNP stiger initialt till 1100 kronor per dag, för att sedan falla gradvis tillbaka till 1000 kronor per dag. Mer realistiskt är att anta att det blir en viss lön- och prisökning tack vare den högre efterfrågan...(diskutera gärna lite mer.) 2. (a) Den kortsiktiga Phillipskurvan är negativt lutad, alltså innebär en expansiv politik högre inflation och lägre arbetslöshet. Detta för att politiken är oväntad och därmed finns det reala effekter på kort sikt. På medelfristig sikt anpassar agenter deras beteende och förväntningar till den mer expansiva politiken, och därmed blir inflationstakten mycket 2
högre medan arbetslösheten återgår till sin strukturell nivå. Dvs att den kortsiktiga phillipskurvan flyttar uppåt. Inflation (% / år) Strukturell arbetslöshet ksk 2 2 ksk 1 arbetslöshet (%) (b) I ekonomi B går anpassningen mycket snabbare, och de reala effekterna av den expansiva politiken blir mindre, för att politiken är mindre oväntad av marknaden. Förklara gärna lite till! Inflation (% / år) Strukturell arbetslöshet ksk 2 2 ksk 1 arbetslöshet (%) (c) När staten har förtroende hos marknaden, då ser anpassningen ut som i del (a). När staten inte har förtroende ser det ut som i del (c). Alltså blir effekten på arbetslöshet, och konjunkturen generellt, av en expansion mycket större när staten har marknadens förtroende. Alltså ju mer förtroende man har hos marknaden, desto mer frestande är det att svika, för att utdelningen blir större. För att skapa och bibehålla förtroende försöker man mer eller mindre att låsa sig till en stram politik. Det viktigaste sättet att göra det är genom att ge centralbanken oberoende samt ett låginflationsmål. Dessutom måste man hålla finanspolitiken i styr, och det kan man göra genom att ge marknaden långsiktiga och konkreta löften om hur politiken ska drivas. Till exempel, i Sverige annonserar regeringen fortlöpande ett tak på sina utgifter tre år framåt. Därmed sätts en övre gräns för expansiva ökningar i offentlig konsumtion. När man samtidigt håller sig till en regel att den offentliga budgeten måste gå med plus över hela konjunkturcykeln begränsar man starkt sitt utrymme för 3
expansiv politik. Dock fungerar det bara så länge marknaden tror att staten kommer att hålla sig till dessa regler. 3. (a) F i = 10.000 + 20.000, alltså är flödet in i väntrummet 30.000 personer/månad. F u = 0,2 A, där A är antalet arbetslösa. Jämviktsarbetslösheten är därmed sådan att 30.000 = 0,2A, alltså A = 150.000 personer. Detta motsvarar 3,75 procent av arbetskraften. (b) Kolla i boken och anteckningarna! En relevant empirisk observation är att sannolikheten att hitta ett jobb ökar när a-kassan håller på att ta slut. (c) Det här handlar om klassisk arbetslöshet; förklaringar för varför lönerna kan bli för höga. 4. (a) Y = C + I, alltså när C minskar men I ökar i gengäld blir det ingen effekt på BNP (kort sikt). På medelfristig sikt bör BNP öka eftersom mängden kapital ökar. På längre sikt beror det på; långsiktig tillväxt bygger på ny teknologi, och frågan är därför ifall högre investering kan leda till att ny teknologi skapas i ekonomin i högre takt. Konsumtionsnivån sjunker till en början, men bör återhämta sig så småningom när produktionen ökar. Ifall en ständig ökning i konsumtion kan åstadkommas beror, som ovan, på ifall man kan uppnå en ständig förbättring i teknologin i ekonomin. Definiera gärna vad som menas med teknologi. Använd gärna figurer. (b) I Solow-modellen är det teknologisk förändring som driver tillväxt via ökningar i TFP. (Se boken eller anteckningar.) Solow visar att en ökning i mängden kapital inte kan ge tillväxt på sikt. Modernare teorier: teorin om endogen tillväxt; teorin om institutioner och tillväxt. Se boken / anteckningar. (c) Sverige växer långsammare nu än förr för att vi har för höga skatter. Diskutera teori (varför kan tillväxttakten tänkas avta tack vare höga skatter) samt empiri. (Går det att bevisa ett sådant samband för Sverige, eller för någon ekonomi överhuvudtaget? Hur har tillväxttrenden varit i Sverige sedan andra världskriget? Hur har trenden varit vad gäller skatter? Vad har hänt i övrigt / i omvärlden? ) 5. Antag att Sverige byter ut kronan mot euron. 4
(a) Vi har inte kvar någon penningpolitisk självständighet, för att vi inte har någon egen valuta längre! Med en egen valuta kan centralbanken t.ex. låna ut pengar till en kortsiktig ränta (reporäntan) som den har full kontroll över, och därmed kontrollera utbudet av pengar. Sådana möjligheter finns inte för Sverige när valutan, och räntan, kontrolleras av den europeiska centralbanken. (b) En expansiv svensk finanspolitik påverkar definitivt den svenska ekonomin (så länge man inte tror på att marknaden kompensera för statens agerande i alla lägen). Eftersom räntan är konstant (Sverige är liten i EU och därför drivs inte räntan på euron upp nämnvärt av en svensk expansion) får man en mycket bra effekt på ekonomin. Man har inte fria händer att bedriva sådan politik. Alla länder i en monetär union är frestade av expansiv politik. Dock om alla använder sådan politik drivs räntan för den gemensamma valutan upp, och även inflation. Man får den klassiska onda cirkeln med hög inflation och inga reala effekter (inga effekter på arbetslöshet eller BNP på sikt). Därför är länderna bundna av unionen vad gäller deras finanspolitik; unionen sätter gränser för hur expansiv ett lands finanspolitik får vara. (c) Om vi har kvar kronan och, på ett trovärdigt sätt, förbinder oss att hålla en fast kurs gentemot euron ändras inte slutsatserna ovan så mycket. Ska vi hålla fast kurs måste vi hålla samma nivå på räntan och samma disciplin i finanspolitiken som medlemmarna i unionen. Dock kan det finnas visst utrymme för skillnader när fundamentala (reala) variabler i ekonomierna skiljer sig. T.ex. om Sverige drabbas av lågkonjunktur men inte unionen, sådan att svensk inflation är lägre än unionens, kan det vara läga att sänka den svenska räntan under unionens ränta. (d) Vilket växelkurssystem tycker du passar Sverige bäst för de närmaste decennier? Diskutera utifrån teorierna ni har lärt er i kursen. 6. Vi diskuterar den här på måndagen. 7. Statens roll är att skapa en trygg och stabil marknad, som grund för tillväxt. Detta har vi äntligen förstått, och därför behöver vi inte drabbas av nya lågkonjunkturer eller kriser! Svaret här är rätt öppet. Det bör nog finnas två delar. (1) Är statens roll är att skapa en trygg och stabil marknad, som grund för 5
tillväxt, och i så fall varför? (2) Innebär det att vi inte behöver drabbas av nya lågkonjunkturer eller kriser? Angående (1) skulle man kunna prata om Keynes, förväntningar, och Phillipskurvan för att förklara varför man har till stor del övergett idén att staten kan få ned arbetslöshet, och öka tillväxt, på sikt genom expansiv politik. Däremot skulle man kunna prata om vilka åtgärder som är faktiskt möjliga utifrån teorierna om vad som styr arbetslöshet och tillväxt på sikt. Angående (2) är det inte alls säkert att man slipper konjunktursvängningar bara för att staten bedriver stabil och förutsägbar penning- och finanspolitik. Som svaret på del (b) visar, om marknaden tror på lågkonjunktur så blir det sannolikt det i alla fall. Dessutom kan nämnas företeelsen att makroekonomiska teorier blir föråldrade så fort de är allmänt kända. Till exempel, när marknaden förstår innebörden av expansiv politik på kort och lång sikt så anpassas marknadsbeteendet sådan att de kortsiktiga effekterna tenderar att utebli. På ett omvänt sätt kan man aldrig utesluter att marknaden finner tidigare oanade svagheter i ett tillsynes stabilt system, svagheter som leder till oförutsedda problem för ekonomin. 6