Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2018 Beställningsnummer: 4489 Hemsida:

ÅRSREDOVISNING 2017

Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2018 Beställningsnummer: 4489 Hemsida: www.kriminalvarden.se

STÄRKTA MÖJLIGHETER ATT MINSKA RISKER FÖR ÅTERFALL I BROTT Säkerhetsläget bedöms som fortsatt stabilt och på en god nivå, även om rapporteringen av framför allt allvarligare hot på anstalt och i häkte ökat. Detta kan delvis förklaras av ökad rapporterings benägenhet, vilket i sig är en önskvärd utveck ling. Kriminalvårdens klienter har komplexa problem och många rör sig i kriminella miljöer där hot och grovt våld förekommer i stor utsträck ning. En hög säkerhet kräver ständiga övningar, utbildade medarbetare, löpande kunskaps inhämtning och klientnära arbete. Kriminalvården arbetar fortsatt aktivt med att bidra till samhällets ansträngningar för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet. Myndighetens metoder och arbetssätt har också på dessa områden för bättrats. Vi har kartlagt omfattningen av sådana strukturer bland våra intagna och klienter och arbetar intensivt för att minska identifierade risker. Ambitionen är att effektivt motverka alla former av hot och våld, otillåten påverkan och fortsatt kriminalitet under en straffverkställighet. De senaste årens omfattande utvecklingsarbete har under 2017 fått allt större genomslag i den dagliga verksamheten. Klienternas verkställig hetsplanering genomförs nu enligt en ny modell och inom frivården kombineras strukturerade riskbedömningar med en arbetsmetod som bygger på kognitiv beteendeterapi. Dessa två reformer har stärkt möjligheterna för Kriminalvårdens medarbetare att arbeta professionellt och effektivt för att minska risker för återfall i brott. När det gäller häktesverksamheten har året präg lats av ansträngningarna för att bryta intagnas isolering. Stort fokus läggs på att förbättra och strukturera innehållet i det isoleringsbrytande arbetet. Våra uppföljningar visar också på en för bättring vad gäller tiden i åtgärder. Givet förut sättningarna med långa häktestider, om fattande restriktioner och lokalernas utformning är detta viktiga steg i rätt riktning. Arbetet med att pla nera och säkerställa framtidens infrastruktur för anstalter och häkten har också fortsatt. ÅRSREDOVISNING 2017 3

Kriminalvården har börjat ta över uppdrag från Polismyndigheten enligt lagändringen om transporter av frihetsberövade. Det har fört med sig stora behov av såväl resurstillskott som omprioriteringar inom transportområdet. Kompetensförsörjning var fortsatt ett fokusområde under året. Även om personalomsättningen gått ner något i förhållande till 2016 har det samtidigt varit färre sökande per tjänst, och i vissa yrkesgrupper är det fortsatt svårt att hitta rätt kompetens. Norrköping 2018-02-19 Nils Öberg, Generaldirektör Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 4 ÅRSREDOVISNING 2017

INNEHÅLL KRIMINALVÅRDEN IDAG... 7 RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN...9 1. EKONOMI OCH STYRNING...15 1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2017...15 1.2 KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION...18 1.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL...19 1.4 ETT EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE...22 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER...25 2.1 HÄKTE...25 2.2 FRIVÅRD...29 2.3 ANSTALT...34 2.4 ÖVERFÖRANDE AV PÅFÖLJD...36 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL...39 3.1 EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHETSPLANERING...39 3.2 SYSSELSÄTTNING PÅ ANSTALT OCH BEHANDLINGSINSATSER I FRIVÅRD...42 3.3 FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER...48 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING...51 4.1 MODERN FRIVÅRD 2018...51 4.2 EXTERN SAMVERKAN...52 4.3 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER...54 4.4 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING...54 5. TRANSPORTVERKSAMHET... 56 5.1 INRIKESTRANSPORTER...57 5.2 UTRIKESTRANSPORTER...59 6. EN DYNAMISK SÄKERHET... 62 6.1 FYSISK OCH TEKNISK SÄKERHET...63 6.2 TILLGÄNGLIGHET OCH UTBILDNING...63 6.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEMÖTANDE...65 6.4 REGELVERK, INSTRUKTIONER OCH RUTINER...66 6.5 BEDÖMNING AV SÄKERHETSLÄGET...68 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET... 72 7.1 ÅRETS INSATSER...72 7.2 BEDÖMNING AV RESULTATET...74 ÅRSREDOVISNING 2017 5

8. PERSONAL... 76 8.1 PERSONALFÖRSÖRJNING...77 8.2 UTBILDNING...78 8.3 LIVSPONDUS...79 8.4 LIKABEHANDLING...79 8.5 HÄLSA OCH SJUKFRÅNVARO...80 8.6 KRISSTÖD...81 8.7 PERSONALANSVARSNÄMNDEN...81 FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER...83 9.1 UPPSTÄLLNINGSFORMER...83 9.2 VÄRDERING AV LAGER...83 9.3 VÄRDERING AV FORDRINGAR...83 9.4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR...83 9.5 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER...84 9.6 UNDANTAG FRÅN REGELVERKET...84 10. RESULTATRÄKNING...85 11. BALANSRÄKNING...86 12. ANSLAGSREDOVISNING...88 13. FINANSIERINGSANALYS...89 14. NOTER...90 15. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER...102 16. ERSÄTTNINGAR...103 17. TABELLER TILL RESULTATREDOVISNINGEN...104 17.1 EKONOMI OCH STYRNING...106 17.2 HÄKTE OCH PÅFÖLJDER...113 17.3 VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL...119 17.4 TRANSPORTVERKSAMHETEN...126 17.5 SÄKERHET...127 17.6 INTERNATIONELL VERKSAMHET...131 17.7 PERSONAL...132 BILAGA: Hänvisningar till återrapporteringskrav i Regleringsbrevet... 136 6 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING KRIMINALVÅRDEN IDAG KRIMINALVÅRDEN IDAG Uppdrag och mål Kriminalvården ansvarar för att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet, utföra transporter och göra personutredningar i brottmål. Kriminalvården ska verka för att på följder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruk bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. Kriminalvårdens klienter Kriminalvården hanterade 2017 i genomsnitt drygt 15 000 klienter varje dag. Av dessa var 1 700 intagna i häkte, 3 700 intagna på anstalt och cirka 9 900 avtjänade kriminalvårdspåföljd inom frivården. Dessutom transporterar Kriminal vården årligen ungefär 79 000 intagna och andra klienter. Av dessa transporterades drygt 4 200 klienter till utlandet. Många av klienterna har missbruksproblem, svårigheter att få arbete och bostad och låg utbildnings nivå innan de kommer till Kriminalvården. Bland Kriminalvårdens klienter finns även en överrepresentation av psykiska problem, framför allt hos kvinnor. För både män och kvinnor finns en överrepresentation av somatiska besvär. Det är viktigt för Kriminalvården att arbeta med egna insatser kring klienternas behovsområden men också att samarbeta med andra aktörer i sam hället för att åstadkomma en förändrad livs situation för klienterna. Ett av Kriminalvårdens mål är att förebygga återfall i brott. Andelen återfall i brott till utdömd ÅRSREDOVISNING 2017 7

KRIMINALVÅRDEN IDAG RESULTATREDOVISNING kriminalvårdspåföljd inom tre år är 29 procent vilket är en betydligt lägre siffra jämfört med för 10 år sedan då motsvarade siffra var 37 procent. Som återfall räknas om klienten inom tre år döms till en ny kriminalvårdspåföljd, eller påbörjar en kriminalvårdsverkställighet. Inflödet av klienter har haft en nedåtgående trend under lång tid, främst inom frivård men även inom anstalt. Bland nyintagna i anstalt är nedgången främst en effekt av färre dömda för misshandel. Misshandel inklusive grov misshandel står för omkring 70 procent av våldsbrotten. Polismyndigheten har i sina rapporter beskrivit att de har ökat antalet ärenden redovisade till åklagare för framförallt trafikbrott och narkotikabrott. Inom Kriminalvården ser vi ännu ingen ökning av antalet nyintagna klienter dömda för trafikbrott. Möjligtvis ses en avtrappning i den nedåtgående trend som varit bland rattfylleridömda klienter. Bland narkotikadömda klienter syns däremot en tydlig ökning både bland ny intagna i anstalt och påbörjade frivårdspåföljder. Bland nyintagna i anstalt är narkotikabrott dömda klienter den största gruppen och en grupp som ökat i antal sedan 2013. Ökningen består främst av dömda för icke grova narkotikabrott, även om dömda för grova narkotikabrott också har ökat under de senaste åren. Även bland påbörjade frivårdspåföljder är narkotikabrottsdömda klienter den största gruppen. En grupp som inte ökar varken hos Kriminalvården eller hos Polismyndigheten är klienter dömda för våldsbrott. Anstalts- och häktesverksamheten leds av en anstalts- och häktesdirektör och frivårdsverksamheten av en frivårdsdirektör. Tillsammans med säkerhetsdirektören har de ett nationellt ansvar för Kriminalvårdens kärnverksamhet och rapporterar direkt till generaldirektören. Verksamheten är indelad i sex geografiska regioner. Dessa leds av regionchefer som är direkt underställda anstalts- och häktesdirektören samt frivårdsdirektören. Därutöver finns en transportorganisation som leds av en enhetschef som rapporterar direkt till generaldirektören. Den sista december 2017 fanns 30 häkten, 48 anstalter och 34 frivårdskontor. Medarbetare Under 2017 var det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter 9 791. Av dessa avser ungefär 5 200 kriminalvårdare på anstalt, häkte eller inom den nationella transportenheten. Cirka 850 årsarbetskrafter avser frivårdsinspektörer. Därutöver tillkommer chefer, sjukvårdspersonal, programledare, lärare inom vuxenutbildningen, produktionsledare inom arbetsdriften, personal med uppgifter inom fastighet, förråd, kök och lokalvård samt administrativ personal. Utöver de fast anställda utbetalas dessutom årligen ett par tusen löner till tillfälligt anställd personal. Frivården anlitar dessutom lekmannaöver vakare som stöd i sitt uppdrag. Under 2017 uppgick dessa till cirka 2 500 personer Organisation Kriminalvården är en del av rättsväsendet. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom tre olika anslag varav huvuddelen är Kriminalvårdens eget anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Kriminalvården genomför även transporter av Migrationsverkets klienter vilket finansieras inom ramen för utgiftsområde 8 Migration. Slutligen deltar Kriminalvården i ett antal utlandsmissioner inom ramen för utgiftsområde 7 Bistånd. 8 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN Kriminalvårdens mål Kriminalvården har sex mål som pekar ut områden där extra insatser behövs för att utveckla verksamheten i önskad riktning. Målen omfattar alltså inte alla delar av verksamheten. Genom att sträva mot Kriminalvårdens mål bidrar myndigheten till de mål för kriminalpolitiken och rättsväsendet som regering och riksdag har beslutat om. De sex målen är: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka. De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Förtroendet för Kriminalvården ska bli högre. I årsredovisningens resultatredovisning redogörs för de olika prestationsmått 1 som identifierats och på vilket sätt de återkopplar till de sex målen, i de fall det är möjligt. Bedömning i sammandrag Följande avsnitt är Kriminalvårdens sammanfattande bedömning av verksamhet och resultat utifrån regleringsbrevet för 2017. Effektivt resursutnyttjande Under året har Kriminalvården fortsatt att stärka sin organisation för att möta verksam hetens behov och utökade uppdrag och har därmed ökat antalet årsarbetskrafter med 255 till 9 791. Cirka 100 årsarbetskrafter har tillkommit inom transport området på grund av det utökade uppdraget i och med den nya lagstiftningen för trans 1 Se ESV:s handledning för resultatredovisning (ESV 2012:42). ÅRSREDOVISNING 2017 9

BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN RESULTATREDOVISNING porter av frihetsberövade. Gruppen kriminalvårdare har tillförts cirka 100 årsarbetskrafter främst på grund av ökat antal sommarvikarier och ökade säkerhets- och omvårdnadskrav efter verksamhetsanalyser som gjordes under slutet av 2016. Under året har beläggningsgraden varit fortsatt hög på anstalt och inom häktesverksamheten har den ökat. Periodvis har platssituationen varit mycket ansträngd. Det råder stor brist på vissa platstyper i anstalt. Arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur har fortsatt under året. Utredningar har genomförts angående specialplatser, häkten och verksamhetsinnehåll för kvinnor. Den interna samordningen av investeringar och renoveringar och övriga fastighetsfrågor har fortsatt utvecklats. För att utnyttja det totala platsbeståndet effektivt har bland annat 40 anstaltsplatser konverterats till häktesplatser. Ett antal platser har varit tillfälligt stängda för omfattande renoveringsarbete. Samverkan med Migrationsverket och Polismyndigheten har ökats för att nå en effektivare process avseende förvarstagna enligt utlänningslagen, öka rättssäkerheten för klienten och för att lösa operativa problem. Kriminalvården har genomfört ytterligare ett antal aktiviteter för att åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande. En nationell projektportfölj har införts som ska säkerställa att de centrala projekten genomförs på ett effektivt sätt genom bland annat nyttokalkyler och en sammanhållen styrning och uppföljning samt omprioriteringar vid behov. En resursanvändningsmodell har tagits fram som framöver ska kunna göra jämförelser mellan olika verksamhetsställen. En pilot för bemanningsschema har avslutats. Den syftar till att uppnå en enhetlig avtalstillämpning för att främja resurseffektiva och hållbara bemanningsscheman i verksamheten. En förstudie för införande av systemstöd för ny- och återinvesteringar har initierats. En genomlysning av frivårdens ärendeprocesser och omfattande tidsstudier har lett till att vi nu har budgetfördelningsnycklar för enhetlig resursplanering inom landet och resursfördelning utifrån faktiska uppdrag och volymer. Återfallsförebyggande arbete Mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka. Det arbete som bedrivits med utveckling av verkställighetsplanering (VSP) har haft som målsättning att bidra till ökad individanpassning och en likvärdig och rättssäker kriminalvård. VSP utgår nu tydligare från en gemensam utgångspunkt för det återfallsförebyggande arbetet, RBMprincipen. Detta innebär bland annat att samtliga klienters risk, behov och mottaglighet utreds med gemensamma verktyg vilket sedan ligger till grund för planeringen av individanpassade insatser inom ramen för VSP. Den nya hand boken för VSP och de roller för olika arbetsmoment som införts syftar till att tydliggöra gemensamma arbets sätt i myndigheten. Det nya systemstödet styr i större utsträckning än tidigare användarna i att följa nationella processer och arbetssätt. Ett exempel är att systemstödet ställer krav på pla 10 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN nerade frigivningsförberedelser. Det nya systemstödet ger även en förbättrad möjlighet att följa arbetet. Syftet med den nya uppföljnings modellen är att stimulera till utveckling av arbetet på samtliga organisatoriska nivåer. Sammantaget minskar antalet klienter som får någon behandlingsinsats men antal klienter som får del av de mest effektiva behandlingsprogrammen ökar. Detta är en utveckling som följer RBM-principerna och Kriminalvårdens långsiktiga strategi för behandlingsinsatserna. Därutöver ökar andelen klienter ur målgruppen våldsamma som nås av särskilt program riktat mot våldsbeteendet. Kartläggning av den stödjande miljön har genomförts och resulterat i lokala åtgärdsplaner. Säkerhet Mål: Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. Kriminalvården bedömer säkerhetsläget som stabilt och på en god nivå. En utmaning finns i den ökade beläggningsgraden som gör att handlings utrymmet för strategisk placering av svårare klienter minskar. Kriminalvården arbetar med att likrikta säkerhetsteknik och fysiskt skydd i verksamheten. Arbetet bedöms på längre sikt ge en stabilare drift av säkerhetssystemen, och förväntas sänka driftskostnaderna genom större centrala avtal och ett planerat kontinuerligt utbyte av föråldrad och dyr utrustning. Utvecklingen av det systematiska brandskyddsarbetet har också prioriterats under året och riktlinjer för detta har tagits fram. Normering för frivårdens kontor har tagits fram och används nu som ett stödverktyg vid ny- och ombyggnation av frivårdskontor. Kriminal vården bedömer att det behövs inpasseringskontroll med larmbågar på frivårdskontoren vilket kräver lagändringar. En särskild frivårdsanpassad säkerhets utbildning har tagits fram till de som har särskilda larmfunktioner med målet att effektivisera säkerhetsarbetet ytterligare. Dessutom har en ny säkerhetsorganisation för frivården beslutats under året. Inom transportverksamheten har riktade utbildningar om hur man arbetar med incidenthanterings systemet genomförts under året. Därutöver har transportörerna fått utbildning i nya grepptekniker i samband med transporter med bil, buss och flyg. Kriminalvården har även påbörjat ett arbete med att ge bättre stöd i transportverksamhetens säkerhetsarbete och vid uppdrag utomlands. Mänskliga rättigheter Mål: De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Kriminalvården fortsätter att främja mänskliga rättigheter. Detta görs bland annat genom fortsatt arbete med frågor om värdegrund och lika behandling som ingår i både grund- och chefsutbildningar. Under året har myndigheten även arbetat vidare med att initiera en fördjupnings utbildning för inkluderande ledarskap, ta fram nya handlingsplaner för likabehandling för perioden 2017-2019 och en aktivitetsplan för hbtq-frågor. När det gäller den internationella verksamheten har de svenska kriminalvårdarna som är sekonderade i olika insatser främst bidragit till att: Stödja den nationella kriminalvården genom rådgivning i arbetet med säkerställandet av de mänskliga rättigheterna för intagna och uppbyggnaden av rättssäkra och demokratiska institutioner. sprida kunskap om och implementering av FN:s resolution Standard Minimum Rules for the treatment of prisoners (de så kallade Mandela Rules). Under 2017 har Kriminalvården kartlagt rastgårdars utformning och klienternas möjligheter att se sin omgivning och arbetar vidare med att åtgärda funna brister. När det gäller de isolerings brytande åtgärderna har Kriminalvården bland annat fortsatt utveckla sitt samarbete med åklagar myndigheten, startat en försöksverksamhet avseende restriktionsgemensamhet och stödjande miljö på häkte. Dessutom har en översyn av intagnas telefoni genomförts som nu har lett till ett antal förbättringar. Kriminal vårdens mätningar antyder en viss förbättring för häktade med restriktioner trots en högre beläggningsgrad. ÅRSREDOVISNING 2017 11

BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN RESULTATREDOVISNING Statsbidrag Mål: Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Kriminalvården har under 2017 betalat ut cirka 15 miljoner kronor till ideella föreningar. Det ökade anslaget har möjliggjort att tidigare sam arbeten har kunnat utvecklas och anpassas gentemot Kriminalvården, samtidigt som flera nya organisationer getts möjlighet att påbörja sam arbeten med myndigheten. Även nya organisationer med nya frågor gällande klienters återanpassning har på grund av det utökade anslaget kunnat bidra i arbetet. Internationell civil krishantering Under året har Kriminalvården minskat antalet årsarbetskrafter som varit utlandsstationerade då det skett neddragningar i FN-insatser samtidigt som Kriminalvårdens nya inriktning är att bibehålla befintlig närvaro i fredsinsatser och utöka bilateralt samarbete. Under drygt tio år har Kriminalvården haft medarbetare stationerad i Liberia inom ramen för UNMIL. Ett resultat är bland annat att de utbildnings insatser Kriminalvården bidragit med nu är implementerade och genomförs av den liberianska kriminalvården. Kriminalvården har under 2017 genomfört utbildningsinsatser genom missionsförberedande och insatsspecifika utbildningar i tre olika länder, Uganda, Sverige och Centralafrikanska Republiken samt utbildat och kompetensutvecklat utbildare. För att bidra till att FNs säkerhetsråds resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet efterlevs har Kriminalvården fortsatt arbete i arbetsgruppen för Sveriges handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020. Arbetet med att öka andelen kvinnor till sekonderingar fortsätter, andelen har dock minskat. Kriminalvården har även kompetens utvecklat instruktörer inom området samt fortsatt utveckla samarbetet med Kanada gällande Gender Responsive Training. Kriminalvården är fortsatt engagerade inom policy- och metodutveckling inom kriminalvårdsområdet, genom bland annat engagemanget inom Group of Friends of Corrections in Peace Operations och genom den sekondering som Kriminalvården har vid FN:s högkvarter. Uppdrag Nedan följer en sammanfattande bedömning av arbetet med de regeringsuppdrag som inte har slutrapporterats än. Verkställighet av av- och utvisningsbeslut Under 2017 har Kriminalvården arbetat vidare med de åtgärder som föreslogs i rapporten för att fler verkställigheter ska kunna genomföras. Bland annat har myndigheten infört ett nytt beställningssystem som ger högre tillförlitlighet och informationskvalitet samt bättre möjlighet till säkerhetsbedömningar. Medarbetare har även placerats ut på Migrationsverkets förvar, vilket har lett till bättre relationer, ökad förståelse för varandras uppdrag och bättre möjlighet att kunna lösa problem vid transport. Utöver detta har ett flödesschema för återvändandestatistik tagits fram myndigheterna emellan vilket tydliggjort definitioner och vilken information som är svår att jämföra. Vuxenutbildning Under året har Kriminalvården fokuserat på att utveckla verksamheten för att kunna få effekt framöver. Studie- och yrkesvägledare har fått i uppgift att inventera klienternas utbildningsbakgrund och behov. En upphandling av ett digitalt systemstöd har förberetts. Antalet och andelen påbörjade utbildningsinsatser fortsätter att öka för unga klienter, som är en prioriterad målgrupp. Tiden i häkte bedöms vara en gynnsam fas vad gäller mottaglighet, vilket bedöms ha bidragit till det förbättrade utfallet. Något färre kurser och utbildningar har påbörjats under året totalt, vilket främst bedöms bero på lärarbristen inom verksamheten. Antalet fullföljda kurser ligger på ungefär samma nivå som 2016. I samarbete med Arbetsförmedlingen har 31 arbetsmarknadsutbildningar bedrivits på 27 anstalter under 2017. Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) Under året har Kriminalvården tillsammans med övriga RIF-myndigheter tagit fram en plan för 2018 och en gemensam plan för etapp 2, driftsatt informationsutbytet med Polismyndigheten för att anpassas till Polismyndigheten projekt Nyutveckling av RI-system och har börjat förbereda sin IT-infrastruktur för att kunna realisera utbyten av dokument i PDF-format. Moderna beredskapsjobb Under 2017 har myndigheten anställt 32 medarbetare genom moderna beredskapsjobb. Utöver 12 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN detta har Kriminalvården tagit fram 91 praktikplatser och anställt 27 praktikanter. Kriminalvården satsar sedan tidigare på att underlätta vägen in i arbetslivet för nyanlända genom att erbjuda stödutbildning i svenska för vikarier som har rätt kompetens men behöver förbättra sina språkkunskaper. Denna möjlighet har även erbjudits de som anställts genom moderna beredskapsjobb och praktikanterna. 57 medarbetare har under året genomgått handledarutbildning för dessa grupper. Jämställdhetsintegrering Kriminalvården har under 2017 fortsatt med aktiviteter från handlingsplanen för jämställdhetsintegrering 2015-2018. Exempel på aktiviteter är seminarier om jämställdhetsbudgetering, utbildning av samtalsledare för normkritiskt arbete, uppstart av ett jämställdhetnätverk med andra myndigheter i rättskedjan för utbyte av erfarenheter och ny webbutbildning om etik och värdegrund till alla medarbetare. Uppdrag att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism Arbete med att höja kunskapen inom området för klientnära personal har fortsatt och intensifierats. Från våren 2017 ingår information om våldsbejakande extremism i grundutbildningen samt i utbildningarna för larmchefer och vakt havande befäl. Bedömningen är att det framförallt inte är i kriminalvård som människor radikaliseras, varför risken för detta bedöms låg. Däremot förväntas antalet våldsbejakande extremist sympatisörer öka. För de få fall som har upptäckts inom verksamheten har riskreducerande åtgärder satts in som till exempel omplacering. Utöver detta bedöms flera av Kriminalvårdens befintliga behandlings program vara tillämpbara på målgruppen. En kvalitetssäkrad process för att anlita trosföreträdare har också tagits fram. Uppdrag om förstärkta insatser i arbete med utslussning Kriminalvården har under året arbetat med att förstärka insatserna i arbetet med utslussning genom att till exempel se över innehåll och tillämpning av regelverk samt bedömningar gällande placering och omplacering i anstalt. Andelen frigivna med särskild utslussningsåtgärd ökar inom alla säkerhetsklasserna, dock främst inom säkerhetsklass 2 och 3. Kriminalvården bedömer att ambitionsökningen tillsammans med införandet av ny verkställighetsplan är förklaringen till de förbättrade resultaten. Under året har Kriminalvården också bedrivit en begränsad försöksverksamhet med GPS-övervakning vid utökad frigång och permission som visat goda resultat. Resultatredovisningens indelning Kriminalvården är indelad i verksamhetsgrenarna häkte, anstalt, frivård och en nationell transportenhet. Kostnader (inklusive overhead) och volymer för respektive verksamhetsgren utgör de övergripande prestationsmåtten. De övergripande prestationerna är: vårddygn häkte vårddygn anstalt frivårdsklienter per dygn transport av klienter Därutöver mäts resultatet för delar av den internationella verksamheten som antal utlandsstationerade (sekonderade) personer och antal missioner. Resultatredovisningen är indelad i åtta avsnitt som i huvudsak följer verksamhetens processer i syfte att ge en samlad bild av Kriminalvårdens insatser. Efter den finansiella redovisningen finns ett avsnitt med tabellunderlag till resultatredovisningen. I en bilaga till årsredovisningen finns återrapporteringskraven i den ordning de anges i regleringsbrevet, tillsammans med hänvisningar till text och tabeller i resultatredovisningen. Prestationer Resultatredovisningen utgår från Kriminalvårdens instruktion, återrapporteringskraven i regleringsbrevet och regeringsuppdrag, men omfattar även annan information som bedöms vara av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. I resultatredovisningen redovisas Kriminalvårdens prestationer med hjälp av olika prestations mått. De förväntade effekterna av prestationerna beskrivs med utgångspunkt från 2 i Kriminalvårdens instruktion 2. 2 Kriminalvården ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, lagföring kan ske på ett effektivt sätt, och återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruk bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. ÅRSREDOVISNING 2017 13

BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN RESULTATREDOVISNING Utöver prestationsmått finns även ett antal andra nyckeltal, till exempel antal rymningar, antal överföranden till annat land och nyckeltal inom personalområdet. Nyckeltalens utveckling presenteras i resultatredovisningen, men de benämns inte som prestationsmått. Ibland presenteras ett antal prestationsmått för samma påföljd som avser olika händelser i en process. Det gäller exempelvis avbrutna och fullföljda kontraktvårdspåföljder. Det är viktigt att notera att dessa mått inte går att ställa i exakt relation till varandra avgränsat under en ettårsperiod som en årsredovisning avser, då processen ofta löper över årsskiftet. Från och med 2016 är de prestationsmått som används i årsredovisningen primärt inriktade på att mäta fullföljda processer, snarare än påbörjade, då fullföljda bättre speglar myndighetens resultat. Påbörjade mått representerar bättre den insats som har gjorts under året, vilket ibland kan vara intressant att beskriva, till exempel vad gäller vuxenutbildning, se avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt och behandlingsinsatser i frivård. 14 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING 1. EKONOMI OCH STYRNING 1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2017 Kostnadsutveckling Kriminalvårdens kostnader för 2017 uppgick till 9 105 miljoner kronor vilket innebär en ökning med fem procent, eller 478 miljoner kronor, jämfört med 2016. Den största resultatposten är personalkostnader, 62 procent, därefter kommer övriga driftkostnader, 17 procent, samt lokalkostnader, 17 procent. I den organisatoriska indelningen räknas huvudkontoret och regionkontoren som Kriminalvårdens administration. Även olika beslutsfunktioner i kärnverksamheten ingår (placering av intagna, strafftidsberäkning, internationell straffverkställighet med mera). Kostnaden för Kriminalvårdens administration fördelas som overheadkostnad på verksamhetsgrenarna häkte, anstalt, frivård och transportverksamhet och utgör 15 procent av de totala kostnaderna för Kriminalvårdsanslaget. Detta är en ökning med en procentenhet, eller 167 miljoner kronor, sedan 2016. Ökningen kan till stor del förklaras av ökade personalkostnader, till följd av löneökningar och ökat antal årsarbetskrafter, se Personal. Vidare kan ökningen härledas till ökade lokalkostnader som till stor del kan förklaras av ett antal tillkommande avtal, se Lokaler. Se även avsnittet Övriga driftskostnader. Personal Personalkostnader, organisatorisk indelning, tkr 2015 2016 2017 Häkte 1 126 120 1 165 782 1 236 332 Anstalt 2 457 655 2 546 219 2 613 863 Frivård 658 640 645 013 663 034 Transporter, Kriminalvården 212 338 233 892 292 886 Transporter, Migrationsverket 84 537 91 335 104 034 Bistånd 22 876 21 617 23 167 Uppdrag mot våldsbejakande extremism 0 675 1 548 Administration 517 376 666 444 727 495 Totalt 5 079 543 5 370 978 5 662 360 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 4 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2017 15

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING Personalkostnaderna har ökat med drygt fem procent, eller cirka 291 miljoner kronor, jämfört med 2016. Av detta kan cirka 97 miljoner kronor härledas till löneökningar. Antalet årsarbetskrafter har ökat med 255 till 9 791, eller tre procent, vilket förklarar resterande del av kostnads ökningen. Utöver de direkta lönekostnaderna ingår i posten personalkostnader främst även kostnader för arbetsgivaravgifter och pensioner. Se vidare not 4 till resultaträkningen i avsnitt 14 Noter. Kriminalvården redovisar årsarbetskrafter indelade per verksamhetsgren, transportverksamhet och administration. Antal årsarbetskrafter, organisatorisk indelning 2015 2016 2017 Häkte 2 115 2 135 2 182 Anstalt 4 861 4 904 4 952 Frivård 1 110 1 112 1 132 Transportverksamhet 449 501 605 Administration* 788 884 920 Totalt 9 324 9 536 9 791 *Här ingår hela vuxenutbildningens personal som arbetar klientnära och lokalt medan kostnaderna för dessa ingår på verksamhetsgrenen anstalt. Av de 255 tillkommande årsarbetskrafterna avser cirka 50 anstalt och cirka 50 häktesverksamheten, cirka 100 transportverksamheten, cirka 20 frivården och 36 administration. Ökningen på anstalt och häkte kan till viss del härledas till ett ökat utbildningsbehov på grund av hög personalomsättning. För att utbilda kriminalvårdare krävs ofta en dubbelbemanning under tiden för utbildningen. Se vidare förklaring till ökning av årsarbetskrafter under 2.1 Häkte, 2.2 Frivård och 2.4 Anstalt. Ökningen av antalet årsarbetskrafter i transportverksamheten beror på ny lagstiftning från den första april 2017 avseende transporter av frihetsberövade. På huvudkontoret kan ökningen främst härledas till tjänstekategorierna personalutbildare, expert samt senior handläggare. Ett annat sätt att dela in antalet årsarbetskrafter är i klientnära och ej klientnära yrkesgrupper. Antal årsarbetskrafter, yrkesgrupper Jämfört med 2016 har antalet årsarbetskrafter som arbetar klientnära ökat med 93, främst på grund av att gruppen kriminalvårdare ökar med cirka 100 årsarbetskrafter. Den klientnära gruppen motsvarar 83 procent av totalen vilket är en procentenhet lägre jämfört med 2016 och tre procentenheter lägre än 2015. Enligt Arbetsgivarverkets återrapportering av myndigheters kompetens kategorier för 2017 har Kriminalvården cirka 15 procent stödverksamhet jämfört med övriga myndigheter som har ett snitt på 23 procent mätt i antal anställda. Antalet som inte arbetar klientnära har ökat med 162. Ökningen skedde främst inom HR området och kan till stor del förklaras av den höga personal omsättningen som har inneburit ett ökat behov av rekrytering och utbildning. De tjänstekategorier som ökar tydligast är exempelvis experter (18), seniora handläggare (16), personalutbildare (14) och säkerhetshandläggare (9). Det tillkommer också ett antal årsarbetskrafter som kan härledas till moderna beredskapsjobb. Den övriga ökningen är spridd bland olika yrkeskategorier. Att mäta de exakta förändringarna inom olika kategorier försvåras av förändringar i nomenklaturen över tid. Lokaler 2015 2016 2017 Klientnära yrkesgrupper 7 994 7 990 8 083 Ej klientnära yrkesgrupper 1 330 1 546 1 708 Totalt 9 324 9 536 9 791 Mer detaljerade uppgifter om klientnära yrkesgrupper finns i tabell 73 i avsnitt 17. Lokalkostnader, organisatorisk indelning, tkr 2015 2016 2017 Häkte 411 098 423 429 455 549 Anstalt 847 496 827 485 849 911 Frivård 106 444 114 533 123 986 Transporter 7 749 8 713 9 289 Administration 65 876 38 338 74 038 Totalt 1 438 663 1 412 499 1 512 773 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 4 i avsnitt 17. 16 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Lokalkostnaderna har ökat med sju procent, eller cirka 100 miljoner kronor, i jämförelse med föregående år. En avsättning avseende hyreskontrakten för anstalterna Håga och Smälteryd avslutades i förtid under 2016 vilket resulterade i en kostnadsminskning på cirka 44 miljoner kronor under 2016. Detta påverkar jämförelsen med 2017. Under 2017 gjordes en ny avsättning på grund av att häktet Västerås har stängts vilket medfört en kostnad på cirka sex miljoner kronor. I tabellen ovan redovisas avsättningarna som administrativa kostnader. Kriminalvårdens ökade lokalkostnader under 2017 kan även förklaras med ett antal tillkommande avtal. Bland annat gjordes en slutavräkning på hyresfinansierade säkerhetsåtgärder vilket innebar hyresökningar på cirka tio miljoner kronor. Andra stora tillkommande avtal under 2017 avser häktet Kronoberg, anpassningar av utbildningslokaler i Härnösand, nytt kök i Kristianstad samt nya frivårdsavtal. En del av kostnadsökningen beror även på avtalens årliga indexuppräkningar samt att el, vatten, upp värmning har ökat med sju miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Se även not 5 till resultaträkningen i avsnitt 14 Noter. Övriga driftkostnader Övriga driftskostnader, organisatorisk indelning, tkr 2015 2016 2017 Häkte 170 858 186 662 178 406 1 april 2017 avseende transporter av frihetsberövade. En ytterligare förklaring till att övriga kostnader inom migrationsområdet har ökat är att resor med inhyrda flygplan har genomförts med färre antal klienter per gång samtidigt som förra årets kostnader för detta var ovanligt låga, vilket påverkar jämförelsen. Kostnadsökningen för administration kan hänföras till ökade boende- och resekostnader i samband med Kriminal vårdens grundutbildning, en avsättning för ett upphandlingsrelaterat skadestånd och ökade konsultkostnader. Anslagsutveckling Utgifter per anslag, tkr 2015 2016 2017 Anslag Allmänna val och demokrati: Tilldelat anslag 0 700 1 600 Utfall 0 700 1 575 Anslag Kriminalvården: Tilldelat anslag 7 842 483 8 120 000 8 346 747 Utfall 7 973 820 8 195 582 8 624 030 Anslag Biståndsverksamhet: Tilldelat anslag 28 000 29 000 32 000 Utfall 26 000 26 257 28 252 Anslag Utresor för avvisade och utvisade: Tilldelat anslag 245 000 251 000 252 000 Utfall 188 479 184 036 209 628 Totalt utfall 8 188 299 8 406 575 8 863 486 Se även avsnitt 12 Anslagsredovisning. Anstalt 616 951 594 768 586 065 Frivård 192 822 185 579 186 703 Transporter, Kriminalvården 45 470 65 064 59 092 Transporter, Migrationsverket 108 825 103 765 122 929 Bistånd 3 124 4 490 4 943 Uppdrag mot våldsbejakande extremism 0 25 27 Administration 369 538 358 974 408 529 Totalt 1 507 588 1 499 327 1 546 694 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 4 i avsnitt 17. Övriga driftkostnader har ökat med tre procent jämfört med 2016, främst inom migrationsområdet och administration. Kostnadsökningen inom migrationsområdet beror delvis på ökade kostnader för klientrelaterade resor till följd av en ökning av antalet transporterade klienter. Ökningen i antalet transporterade klienter kan delvis hänföras till den nya lagstiftningen från Anslaget Allmänna val och demokrati har använts till regeringsuppdraget om att utveckla och långsiktigt förankra arbetet mot våldsbejakande extremism. Genom ett förstärkt anslag har Kriminalvården kunnat använda fler resurser till att genomföra en omfattande utbildningsinsats främst för klientnära personal. Därutöver har ett nytt utbildningsmaterial utvecklats som implementerats i grundutbildningen och använts till utbildning av lokala instruktörer. Kriminalvården har även samverkan nationellt och internationellt för att utbyta erfarenheter och inhämta kunskap. Utfallet uppgick till knappt 1,6 miljoner kronor, vilket motsvaras av det anvisade anslaget. För 2017 anvisades 8 347 miljoner kronor till Kriminalvården avseende förvaltningsanslaget. Kriminalvårdens tidigare anslagskredit på tre procent utökades till fem procent i slutet av 2017, ÅRSREDOVISNING 2017 17

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING eftersom utfallet låg nära kreditgränsen och myndig heten befarade ett överskridande. Det slutliga utfallet blev 8 624 miljoner kronor vilket innebar att anslagskrediten utnyttjades med knappt tre procent. Under 2017 minskade intäkterna för uthyrning av arrestplatser till Polismyndigheten med cirka 30 miljoner kronor till följd av en återbetalning avseende tidigare år och en minskning av hyresnivån för innevarande år. Se vidare not 1 till resultaträkningen i avsnitt 14 Noter. För biståndsverksamheten anvisades 32 miljoner kronor för 2017. Utfallet blev cirka fyra miljoner kronor lägre än anvisat belopp. En bidragande orsak är inriktningen på bibehållen och ej utökad närvaro i fredsinsatser. Utfallet för anslaget Utresor för avvisade och utvisade blev 42 miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Det lägre utfallet beror framförallt på att antalet transporterade migrationsklienter blev färre än förväntat. Arbetsdriften Arbetsdriftens täckningsgrad uppgick till 50 procent i snitt 2017. Arbetsdriftens täckningsgrad 2009-2017 (tkr) År Intäkter Kostnader Täckningsgrad 2006 159 715 244 090 65% 2007 192 721 283 395 68% 2008 176 478 288 279 61% 2009 176 379 286 572 62% 2010 157 857 300 406 53% 2011 161 354 301 621 53% 2012 131 510 290 177 45% 2013 123 331 278 798 44% 2014 130 223 280 898 46% 2015 130 265 309 023 42% 2016 151 267 300 151 50% 2017 154 767 307 294 50% Kostnader och intäkter inkluderar myndighetsinterna transaktioner, och exkluderar lokalhyra. Arbetsdriften har under året ökat den externa försäljningen med knappt fyra miljoner kronor, främst inom området mekanisk industri. Intäkter av bidrag har å andra sidan sjunkit med knappa tre miljoner kronor. Kostnadsökningen jämfört med föregående år går främst att hänföra till högre kostnader för materialinköp samt högre avskrivningar. Se vidare not 6 till resultaträkningen (avsnitt 14). En anledning till arbetsdriften tidigare svårighet att klara kravet på 50 procents täckningsgrad är att många arbetsdriftsenheter mer har karaktären av praktisk arbetsträning, och därför har begränsade förutsättningar att sälja produkter till kund. Under 2017 har därför en ny definition gällande arbetsdrift och praktisk arbetsträning beslutats. Syftet är att den bättre ska tydliggöra vad som skiljer arbetsdrift från praktiskt arbetsträning. Vilka verksamheter som ska kategoriseras som arbetsdrift framöver kommer att beslutas varje år, med början 2018. Ingen omklassificering kommer att ske löpande under året. Den nationella styrningen av arbetsdriften har under 2017 fortsatt att fokusera på att skapa enhetliga styrningsprocesser, bland annat för att nå kvalitet i leveranser, minska ekonomiska risker och säkra en kontroll av arbetsmiljön. Ett exempel är att nya mallar och instruktioner har tagits fram för att minska risken för undermåliga kundavtal. Arbetsdriften ska samordna sina inköp för att möjliggöra så låga priser som möjligt. Under 2017 har fokus varit att ta fram och styra inköpsprocesserna för personalens skyddskläder och för större investeringar som beslutas nationellt. Under året har sex större marknadsföringsaktiviteter genomförts för att synliggöra verksamheten, som externt benämns KrimProd. Resultatet är att KrimProd har knutit ett antal nya partners till sig och ökat den externa faktureringen. Den nationella samordningen, i kombination med en ny definition av arbetsdrift förväntas under kommande år att bidra till en ytterligare renodling av arbetsdriften, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. 1.2 KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION Kriminalvårdens kostnader per prestation utgörs av vårddygnskostnad för häkte och anstalt, kostnad per frivårdsklient och dag, kostnad per transporterad klient samt kostnad per utlands stationerad årsarbetskraft i utlandsverksamheten. 18 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Prestationsmått i kronor 2015 2016 2017 HÄKTE: Vårddygnskostnad 3 554 3 624 3 762 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016, respektive 2016 och 2017) 2% 4% ANSTALT: Vårddygnskostnad 3 270 3 369 3 609 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016, respektive 2016 och 2017) 3% 7% FRIVÅRD: Kostnad per frivårdsklient och dag 268 284 323 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016, respektive 2016 och 2017) 6% 14% TRANSPORTER, INRIKES KV LOKALA, kostnad per transporterad klient* 9 363 9 664 9 595 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016, respektive 2016 och 2017) 3% -1% TRANSPORTER, INRIKES KV ÖVRIGA, kostnad per transporterad klient** 6 288 7 060 7 248 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016, respektive 2016 och 2017) 12% 3% TRANSPORTER, UTRIKES KRIMINALVÅRDEN, kostnad per transporterad klient 59 133 71 048 70 209 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016, respektive 2016 och 2017) 20% -1% TRANSPORTER, UTRIKES MIGRATIONSVERKET, kostnad per transporterad klient 70 184 66 015 70 924 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016, respektive 2016 och 2017) -6% 7% UTLANDSVERKSAMHET, kostnad per utlandsstationerad personal (årsarbetskrafter) 1 004 741 1 415 273 1 480 062 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016, respektive 2016 och 2017) 41% 5% Se även tabell 9-12 samt 65 i avsnitt 17. * Lokala transporter som utförs i ordinarie verksamhet ingår inte, se vidare avsnitt 5.1. ** Jämförelsetalet för 2015 har korrigerats på grund av ett fel i tidigare årsredovisningar. Utvecklingen av prestationsmåtten i häkte, anstalt och frivård kan sammanfattas med följande tabell: Utveckling av prestationsmåtten för häkte, anstalt och frivård Förändring jämfört med 2016 Häkte Anstalt Frivård Medelbeläggning/ medelantal frivårdsklienter 3% -1% -8% Antal platser 1% 0% - Kostnader 6% 4% 5% Prestationsmått* 4% 7% 14% *Prestationsmåtten är vårddygnskostnad i häkte, vårddygnskostnad i anstalt respektive kostnad per frivårdsklient och dag. Kostnaderna för häkte, anstalt och frivård fortsätter att öka. Detta motsvaras inte av samma ökning i klientantal även om beläggningen på häkte fortsätter att öka. På grund av detta ökar även styckkostnaderna i likhet med föregående år. De ökade kostnaderna beror främst på normala löneökningar och en ökad overheadkostnad för alla verksamhetsgrenar till följd av en ytterligare stärkt organisation. För anstalt och häkte har ytterligare personal tillkommit efter särskilda satsningar på säkerhets- och omvårdnadskrav och en ökning av sommarvikarier. Frivården har genomfört en särskild lönesatsning på frivårdsinspektörer som ökar kostnaderna samtidigt som medelantalet frivårdsklienter fortsätter att minska i högre utsträckning än föregående år. Se vidare avsnitt 2.1 Häkte, 2.2 Frivård och 2.3 Anstalt. 1.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL Intern styrning och kontroll Kriminalvårdens verksamhet omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Med intern styrning och kontroll menas den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet bedriver verksamheten effektivt och enligt gällande rätt samt enligt de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Intern styrning och kontroll handlar om att fullgöra ansvaret för verksamheten samt är ett medel för att uppnå målen för verksamheten. ÅRSREDOVISNING 2017 19

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING Uppföljning av den interna styrningen och kontrollen 2017 En uppföljning har gjorts av myndighetens processer för, resultat och utveckling inom områdena ledning, styrning, uppföljning, kontroll samt organisationansvar och information/kommunikation. Denna uppföljning tillsammans med de bedömningar som cheferna i nationella ledningsgruppen har gjort av den interna styrningen och kontrollen inom respektive ansvarsområde utgör underlaget för generaldirektörens bedömning av den interna styrningen och kontrollen i Kriminalvården. Efter flera år av konstaterade brister i den interna styrningen och kontrollen och efter ett genomgripandeförändringsarbete gjorde generaldirektören 2016 bedömningen att den interna styrningen och kontrollen inom myndigheten var betryggande. Utvecklingen har fortsatt under 2017 inom samtliga områden ovan, även om det finns fortsatta utmaningar att arbeta vidare med. Organisationsfrågor I slutet av året redovisades resultatet av den första utvärderingen av Kriminalvårdens förändrings arbete, baserad på en enkät som fångar upp medarbetarnas uppfattning om förändringen. Utvärderingen visar en i huvudsak positiv utveckling i förhållande till de effektmål som sattes upp för förändringsarbetet 3. Den visar att uppfattningen hos organisationen är att den strategiska ledningen och styrningen av verksamheten har utvecklats och blivit mer långsiktig. Kriminal vården bedöms även ha blivit mer enhetlig nationellt sett, till exempel. avseende klienthanteringen, verkställande av beslut och den administrativa ärendehanteringen. Kriminal vårdens förmåga att fördela uppgifter och samordna insatser på central, regional och lokal nivå upplevs fort farande ha utvecklingspotential. Klienterna bedöms även få en mer fullvärdig, likvärdig och rättssäker kriminalvård än före organisationsförändringen. Enkäten visar också att styrning, uppföljning och kontroll uppfattas ha utvecklats i riktning mot effektmålen. Närvaron hos närmaste chef bedöms i genomsnitt också som god. Två ytterligare förändringsområden för organisationen som studerades var förändringen av regionkontorens roll (från strategisk till mer operativ), samt att Kriminalvården samlat stor del av administrativa funktioner och service funktioner i 3 Effektmålen redovisades i Kriminalvårdens årsredovisning 2016. ett Servicecenter (KSC). I utvärderingen framkommer att den regionala enhetligheten upplevs ha ökat, men att stöd och styrning av regionerna är kvarstående frågor att studera vidare. Kriminal vårdens administration och service upplevs även ha blivit mer enhetlig och fått högre kvalitet efter organisationsförändringen, även om det fortfarande verkar finnas utvecklingspotential för effektiviteten i den administrativa ärende hanteringen. Utvärderingen genomförs i projektform och projektet kommer nu fortsätta med fördjupade utvärderingar inom några av de områden som har följts upp. Liksom tidigare år har Kriminalvården löpande genomfört justeringar av organisationen på huvud kontoret och av myndighetens arbetsordning, i syfte att möta verksamhetens behov. Ledningsfrågor Under året har arbetet med att omhänderta resultatet av chefsanalysen fortsatt. Arbetet med att utveckla Kriminalvårdens chefs- och ledar kriterier har färdigställts. Syftet med kriterierna är att tydliggöra de krav som Kriminalvården ställer på sina chefer och att säkerställa att chefer rekryteras och bedöms enhetligt och likvärdig. Detta sammantaget möjliggör ett mer systematiskt arbete att bedöma försörjningsbehovet på längre sikt. Inom ledningsområdet ingår även att arbeta med värdegrundsrelaterade frågor, läs mer om detta under avsnitt 8.4 Likabehandling. Kriminalvården ingår i båda de myndighetsnätverk mot korruption som Statskontoret har tagit initiativet till. Arbete pågår med att tydliggöra det korruptions- och oegentlighetsförebyggande arbetet i myndigheten, i detta ingår till exempel att synliggöra medarbetare och chefers möjligheter att lyfta misstankar inom området. Styrnings- och uppföljningsfrågor I slutet av året startade det projekt som ska fortsätta att utveckla och implementera Kriminalvårdens styr- och uppföljningsmodell. Modellen utgår från de tre principerna tillit, resultat och enkelhet, vilka ska genomsyra alla processer och allt arbete kopplat till styrnings- och uppföljningsområdena. För att förbättra intern styrning och 20 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING kontroll har en nationell verksamhetsplan för åren 2018-2020 beslutats, vilket är den första verksamhetsplanen med längre tidsperspektiv. Processerna för verksamhetsplanering, budget och investeringsbudget har setts över, förtydligats och dokumenterats under året och ett arbete pågår med att ytterligare utveckla uppföljningsprocessen. Arbete pågår också med att förenkla och ytterligare tydliggöra portföljstyrningen, det vill säga styrningen av samarbetet mellan IT-verksamheten och övrig verksamhet. Riskanalysen med tillhörande kontrollåtgärder är en viktig och integrerad del i myndighetens styrning och uppföljning. Under året har den nationella ledningsgruppen fortsatt arbetet med de riskområden som bedöms vara mest kritiska för Kriminalvårdens möjlighet att genomföra sina uppgifter och nå sina mål. Resultatet har fastställts i en strategisk riskanalys. Exempel på dessa riskområden är eftersatt brandskyddsarbete, ett förändrat och mer svårbehandlat klientel, att medarbetare med rätt kompetens inte kan rekryteras och behållas i tillräckligt stor utsträckning eller otillbörlig påverkan på myndighetens beslut. Under 2017 införde Kriminalvården en ny struktur för interna styrande dokument. Därigenom är det nu definierat vilka olika typer av interna styrande dokument som ska finnas i myndig heten. Ett utvecklingsarbete pågår med att se över befintliga styrande dokument och att tydliggöra förvaltningsansvaret för dessa. Kontrollfrågor Tillsynssektionen har fortsatt sitt arbete under 2017 och responsen från de verksamhetsområden som har varit föremål för tillsyn har varit god. Under 2017 har totalt 19 verksamhetsområden (37 verksamhetsställen) inom anstalt, häkte och frivård varit föremål för tillsyn, däribland samtliga kvinnoplatser (anstalt) och samtliga säkerhetshäkten. Sex tillsyner har genomförts inom transportverksamheten. Samtliga regioner och verksamhetsgrenar har varit föremål för till syner, dock ännu ingen av anstalterna i den högsta säkerhetsklassen. Resultatet av de tillsyner som genomförts under 2017 visar att det finns utvecklingsområden inom såväl säkerhetsarbete, rättsvård, hälso-, sjukvård samt inom vissa administrativa processer. Uppföljning av utvalda åtgärder sker i anslutning till ordinarie uppföljnings- och dialogtillfällen enligt den årliga tillsynsplanen. Därutöver har tillsynsverksamheten uppmärksammat behov av förändrad normering och utvecklingsarbete. Processen för att omhänderta tillsynsresultaten och besluta om åtgärder utifrån iakttagelserna är nu etablerad på såväl lokal, regional som nationell nivå. Tillsynsrapporterna fastställs självständigt av chefen för tillsynssektionen, efter faktagranskning av berört verksamhetsområde. Kriminalvården har fortsatt arbetat med att utbyta erfarenheter med andra myndigheter inom rättskedjan. Kontakter och avstämningar har också skett med Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Tillsynssektionen och Kriminalvårdens internrevision har regelbundna avstämningar, i syfte att utbyta erfarenheter och undvika dubbelarbete. Generellt kan sägas att medan internrevisionen granskar Kriminalvårdens riskhantering och övergripande process för intern styrning och kontroll, bland annat genom att samla in information från flera olika verksamhetsområden, inspekterar tillsynssektionen samlat ett flertal olika områden på ett enskilt verksamhetsområde i taget. Bedömning av den interna styrningen och kontrollen Generaldirektören gör, mot bakgrund av ovanstående och det utvecklingsarbete som har be drivits de senaste åren, liksom föregående år bedömningen att den interna styrningen och kontrollen inom myndigheten är betryggande. Kriminalvården har fortfarande utvecklingsområden som noga behöver följas och hanteras, bland dessa kan särskilt nämnas: Nationella transportenhetens utökade uppdrag. Den nationella styrningen och samordningen av arbetsdriften. Myndighetens ekonomiska läge. Resurs- och bemanningsbehov, lokalt såväl som centralt. Bedömningen är dock att tillräckliga åtgärder och processer för att fortsätta att hantera och utveckla dessa områden pågår. ÅRSREDOVISNING 2017 21

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING 1.4 ETT EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Rättsväsendets informationsförsörjning, RIF I enlighet med regleringsbrevet har RIF-myndigheterna tagit fram en plan för 2018 och en gemensam plan avseende etapp 2 som har godkänts av samtliga generaldirektörer. Under 2017 har Kriminalvården driftsatt informations utbytet med Polismyndigheten för att anpassas till Polismyndighetens projekt Nyutveckling av RI-system. Myndigheten har börjat förbereda sin IT-infrastruktur för att kunna realisera utbyten av dokument i PDF-format. Under 2018-2019 kommer de övriga utbyten som myndigheterna kommer överens om att realiseras och det är först efter detta nyttorna kommer att kunna mätas. Ytterligare utbyten kommer därefter att realiseras kontinuerligt i linje med behoven. I övrigt gällande uppdraget avseende rättsväsendets informationsförsörjning redovisas detta gemensamt för myndigheterna i RIF0097 - Redovisning av genomförda utbyten och effekthemtagning avseende rättsväsendets informationsförsörjning. Infrastruktur Strategier för infrastruktur Kriminalvården har under 2017 fortsatt arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur, utifrån fastställda strategier och årliga genomförandeplaner. Under 2017 har projektdirektiv för ombyggnad beslutats för anstalterna Hall, Tidaholm och Sagsjön samt för häktet Östersund. I genomförandeplanen för 2016 togs även beslut om att inleda samtal om en framtida kriminalvårdsanläggning i Svedala kommun. Under 2017 har detta resulterat i en avsiktsförklaring mellan Svedala kommun och Kriminalvården. Den nya kriminalvårdsanläggningen ska ha mellan 150 och 300 platser och vara av säkerhetsklass 2. Nu pågår bland annat ett arbete med att hitta en lämplig plats att bygga på. I genomförandeplanen för 2017 ligger fokus på att utveckla och säkerställa långsiktigt hållbara förutsättningar för säkerhetsklass 3. Detta förväntas leda till en mer kostnadseffektiv kriminalvård som bättre möter framtidens klienter i deras utslussning och frigivningsförberedelser. Bland annat ska säkerhetsarbetet utvecklas och några anstalter ska specialiseras mot korta strafftider. Därtill ska antalet platser och den geografiska spridningen öka inom säkerhetsklass 3, genom utveckling av anstalterna Skenäs, Sörbyn, Rödjan och Östragård. En fortsatt utveckling av placerings processen har skett under året. Ytterligare utredningar som har genomförts under året avser specialplatser, häkten samt platsbehov och verksamhetsinnehåll för kvinnor. Beslut om åtgärder utifrån utredningarna kommer att fattas under 2018. Ytterligare utveckling av intern samordning kring investeringar och renoveringar har skett under året vilket underlättar när ombyggnation av en anstalt ska ske eller andra fastighetsfrågor ska samordnas med säkerhetsspecifika investeringar och inköpsrutiner samt med platstillgången. Platsutnyttjande Under året har beläggningsgraden varit fortsatt hög på anstalt och inom häktesverksamheten har den ökat. Beläggningen varierar under året, främst på häkte, vilket gör att beläggnings graden periodvis och på enskilda häkten har varit betydligt högre än det nationella årsgenomsnittet. De senaste två åren har det senare ökat med åtta procentenheter, se vidare avsnitt 2.1 Häkte. Att långsiktigt säkra tillgången på häktesplatser i olika delar av landet är en grundläggande förutsättning för att hantera ett ökat beläggningstryck. En annan förutsättning är ett effektivt resursutnyttjande, vilket bland annat uppnås genom en nationell häktessamordning. Syftet är att utifrån aktuell beläggning kortsiktigt utjämna beläggningen geografiskt mellan regionerna och därmed hantera beläggningstoppar under året. Platsbehovet varierar efter säsong och är mest markant för häktesbeläggningen, som minskar rejält under sommaren. Vårens och höstens beläggnings toppar kan innebära upp emot 300 fler klienter jämfört med sommarens lägsta beläggning, vilket är en skillnad på omkring 15 procent. På anstalterna är beläggningsminskningen inte lika markant under sommaren med en nedgång på ett par hundra klienter, vilket innebär en minskning med omkring fem procent. Detta gäller den totala beläggningen i landet, vilket betyder att det även under sommaren kan vara hög beläggning på vissa platstyper eller verksamhetsställen. 22 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Ekonomiskt kan det för Kriminalvården vara mer effektivt att stänga hela enheter under sommaren. Det kan dock ställa till problem för den övriga rättskedjan, som polis och åklagare, med risk för längre resor som följd. Under sommaren 2017 stängdes därför något färre platser än under föregående år. 29 platser vid häktet Göteborg var tillfälligt stängda i nästan tre månader och hela anstalten Visby, fem platser, i två månader. För att utnyttja det totala platsbeståndet effektivt kan det finnas behov av att konvertera platser mellan anstalt och häkte. Under året har säkerhetsplatser enligt 2 kap. 4 fängelselagen och skyddsplatser på anstalt med säkerhetsklass 1 under perioder konverterats till häktesplatser, då behovet av platser var större på häktessidan. Första oktober konverterades 40 platser permanent vid anstalten Gävle till häktesplatser. Dessa utgör nu det nya häktet Bomhus. Det ökade beläggningstrycket under året på anstalter med säkerhetsklass 3 är ett resultat av myndighetens strategi att utveckla den lägsta säkerhetsklassen, som lett till fler placeringar i klass 3. Anpassning utifrån skade- och riskbedömning Vissa platsförändringar har genomförts planenligt för att möta platsbehoven, men Kriminalvården har också tvingats till vissa platsförändringar på grund av akuta renoverings- och ombyggnads behov i både anstalts- och häktesbeståndet. Många lokaler är i så dåligt skick att det finns risk för att de måste ersättas helt med nya byggnader. Detta medför att det finns risk för akuta stängningar av hela enheter eller avdelningar. Även brister i brandskydd har uppdagats, vilket medfört att platser varit tillfälligt stängda i perioder för att åtgärda detta. Under året har platser främst vid anstalterna Hinseberg, Hällby, Kalmar, Karlskoga och Skänninge samt häktet Kronoberg varit tillfälligt stängda för mer omfattande renoveringsarbeten. Därtill har platser varit tillfälligt stängda i kortare perioder vid en rad anstalter och häkten för att åtgärda akut uppkomna problem, till exempel vattenskador. Platser har också stängts permanent vid anstalten Norrtälje, då de var i för dåligt skick för att använda. Platser för klienter tagna i förvar I Kriminalvårdens uppgifter ingår även att ta hand om klienter som är tagna i förvar enligt utlänningslagen och som av säkerhetsskäl inte kan vistas på Migrationsverkets förvar, eller på grund av att de har blivit dömda till utvisning. Kriminal vården har under det senaste året skrivit in 262 förvarstagna (ej medräknat förvars tagna som övernattar i samband med transport eller som är intagna av andra synnerliga skäl). Majoriteten av de förvarstagna är placerade på häktesplats medan en minoritet sitter kvar på anstalt efter avtjänat straff. De 24 häktesplatser som är särskilt avsatta för förvarstagna på Storboda är i regel fullbelagda. Kriminalvården har fortsatta utmaningar med att tillgodose fullgod sysselsättning, kontakter med omvärlden och minskad isolering för klientgruppen. Myndigheten har ökat sin samverkan med framför allt Migrationsverket men också med Polismyndigheten för att nå en effektiv processutveckling, öka rättssäkerheten för klienten och för att lösa operativa problem. Samarbete med Polismyndigheten avseende arrestplatser Kriminalvården driver arrestverksamhet i anslutning till häkten vid sex orter i landet, på uppdrag av Polismyndigheten. Under 2017 har Kriminalvården drivit i snitt 104 arrestplatser. Eftersom arrestverksamhet ligger utanför Kriminalvårdens grunduppdrag krävs tydliga överenskommelser om verksamhet, gränsdragningar och ekonomisk ersättning. Kriminalvården strävar mot att full kostnadstäckning ska gälla för varje avtal. Kriminalvården har även lånat ut häktes platser under kortare perioder för att underlätta Polismyndighetens arbete. Det har skett vid två tillfällen vid häktet Göteborg varav det ena under EU-toppmötet. Även häktet Östersund har lånat ut platser till Polismyndigheten. Effektivitet i investeringsprocessen Under året har Kriminalvården gjort en förstudie som belyser behovet av ett systemstöd för nyoch återinvesteringar. Denna förstudie kommer att ligga till grund för en mer utarbetad kravställning på ett systemstöd som förväntas underlätta såväl behovsinsamling som uppföljning av investeringar. ÅRSREDOVISNING 2017 23

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING Resursanvändningsmodellen Kriminalvården har under året arbetat med att ta fram en resursanvändningsmodell som ska tjäna till att kunna göra jämförelser mellan olika verksamhetsställen i syfte att hitta goda exempel som sedan ska kunna spridas till andra verksamhetsställen. Jämförelserna görs utifrån nyckeltal baserade på resursanvändning i förhållande till förhandlad organisation. Sedan behövs oftast utförligare analys för att kunna förklara skillnaderna. Nationell portföljstyrning En gemensam nationell projektportfölj har införts i syfte att säkerställa att de centrala projekten genomförs på ett effektivt sätt. I arbetssättet ingår att alla projekt som ska ingå i portföljen föregås av en förstudie där värdet av förändringen bedöms med hjälp av kalkylerad nytta kontra insats varefter den nationella ledningsgruppen bedömer det strategiska värdet för myndigheten som helhet och beslutar vilka projekt som ska genomföras. En samlad gemensam portfölj för projektverksamheten säkerställer att de större satsningarna syftar till att: verksamhetens mål uppnås en effektiv omfördelning av resurser över avdelningsgränser möjliggörs skapa förståelse och acceptans för fattade beslut. Projektägare tillsammans med projektens styrgrupper säkerställer att de beslutade projekten genomförs inom de tids-, kostnads- och innehållsramar som planerats. Den nationella ledningsgruppen följer utvecklingen inom portföljen, de underliggande delportföljerna och de enskilda projekten löpande under året, och gör nödvändiga omprioriteringar vid behov. Vid årets start fastställdes en budget och en plan för portföljen omfattandes samtliga 28 då pågående projekt och en post avseende ej allokerade medel för att möjliggöra finansiering av ytterligare satsningar under året. Av de projekt som fanns i portföljen vid start har cirka hälften slutförts, övriga fortsätter enligt plan vidare in i nästa år. Under året har de ej allokerade medlen använts för att finansiera ytterligare fem nya projekt. Beläggningsgraden avseende direkta kostnader för året uppgick till cirka 95 procent. Schemapilot för effektivt resursutnyttjande Kriminalvården har under 2017 avslutat ett pilotförsök i syfte att uppnå en enhetlig avtalstillämpning som ska främja hälsosamma, kvalitets säkrade, hållbara och resurseffektiva bemanningsscheman inom Kriminalvården. Pilotverksamheten övergick under hösten 2017 till att bli en tjänst som ingår i Kriminalvårdens servicecenters tjänsteutbud. Utvärdering av försöket har identifierat brister i bland annat kostnader för övertid, sjukkostnader, schemaläggning, resursanvändning, arbetsfördelning och behov av kompetensutveckling vilka har varit föremål för analys och åtgärdsförslag. Implementeringen av den nya tjänsten kommer att ske successivt. De problem som har identifierats vid analysen av försöket är bland annat att personal arbetar i flera sidosystem och lägger mycket manuell tid på personallistor, att det förekommer brott mot arbetstidslagen och att personal ibland tas in på övertid trots att det finns resurser att tillgå. Åtgärdsförslagen är bland annat utbildning i personal system, avtalstolkning från HR men också praktisk hantering för att rätta felaktigheter så att man arbetar med rätt förutsättningar. Pilot verksamheten har redovisat resultatet och lämnat förslag på åtgärder till verksamhetsställets chef som beslutat om vad som ska genomföras. Genomlysning av frivårdens resursutnyttjande Under 2017 har frivården fortsatt sin kartläggning av verksamheten. Samtliga ärendeprocesser är nu kartlagda. Omfattande tidsstudier har genomförts för processerna samhällstjänst, intensivövervakning och utökad frigång. Detta har resulterat i att frivården nu har budget fördelningsnycklar som möjliggör resursfördelning utifrån frivårdens faktiska uppdrag och volymer för samtliga ärendeprocesser. Kartläggningen möjliggör strategisk resursplanering och likvärdiga möjligheter att utföra uppdragen enligt nya arbetsmetoder och riktlinjer vid hela frivården Sverige. 24 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER I det här avsnittet redovisas verksamhetens resultat för Kriminalvårdens grunduppdrag, det vill säga att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet och utföra personutredningar i brottmål. 2.1 HÄKTE I häkte förvaras i huvudsak häktade personer som är misstänkta för brott men som ännu inte har fått sitt ärende slutligt prövad av domstol. Det finns även andra kategorier av intagna i häkte. Den näst största kategorin är verkställighetsfall, det vill säga personer som har börjat avtjäna påföljden men ännu inte har placerats på anstalt, personer som väntar på omplacering till annan anstalt eller som övernattar under en längre transport. Andra kategorier intagna i häkte är framförallt gripna eller anhållna personer, samt klienter tagna i förvar enligt utlänningslagen. Kategorierna fördelar sig enligt nedan. Inskrivna i häkte 2017 9% 4% 1% 2% 84% Gripna/anhållna Häktade Verkställighetsfall I förvar tagna enligt utlänningslagen Övriga inskrivna Andelarna bygger på antal inskrivna i häkte i genomsnitt den 1:a i månaden under 2017. ÅRSREDOVISNING 2017 25

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING Beläggning Medelbeläggningen för 2017 är högre än 2016. Trots att antalet platser under året har ökat något har den ökade tillströmningen av klienter gjort att beläggningsgraden stigit och nu närmar sig den kritiska nivån 90 procent. Medelbeläggning häkte 2015 2016 2017 Platser i genomsnitt* 2 038 1 941 1 957 Medelbeläggning 1 604 1 644 1 696 Beläggningsgrad 79% 85% 87% En mer detaljerad redovisning finns i tabell 6 i avsnitt 17, som även inkluderar medelbeläggningen uppdelad på kön. *Avser tillgängliga ordinarie platser. Inom vissa regioner har det under kortare perioder varit nära 100 procent beläggning på häktena, vilket försvårar arbetet med differentiering av klienter. Den nationella häktessamordningen har i delar kunnat utjämna beläggningen över landet när situationen har varit ansträngd. Mer strukturellt gör dock Kriminalvården bedömningen att antalet häktesplatser behöver bli fler i vissa delar av landet för att möta det ökade beläggningstrycket. Det är framförallt i storstadsregionerna som problemen med hög beläggning är som störst. Som en följd av det ökade antalet häktade har nya häktesplatser tillkommit, främst i Gävle där 40 anstaltsplatser omvandlats till häktesplatser. De öppnades 1 oktober 2017 (se även avsnitt 1.4 Ett effektivt platsutnyttjande). Ökningen av platser i genomsnitt beror även på att färre platser varit tillfälligt stängda jämfört med 2016. I det genomsnittliga antalet häktesplatser ingår 104 arrestplatser som Kriminalvården driver för Polismyndighetens räkning. Arrestplatserna har en lägre beläggningsgrad än övriga häktesplatser. Statistiken baseras på mätningar en gång per dygn, vilket kan innebära att den är missvisande eftersom arrestplatserna har en högre omsättning av intagna jämfört med häktesplatserna. Antalet arrestplatser inte förändrats jämfört med 2016. Påverkan på jämförelsetalen är dessutom liten och därför särredovisas inte siffrorna för arrestplatser. Kostnadsutveckling Vårddygnskostnaden för häkte har ökat med fyra procent jämfört med 2016. Den totala kostnads ökningen är högre än ökningen av antalet producerade vårddygn. Vårddygnskostnad häkte 2015 2016 2017 Producerade vårddygn 585 289 601 598 616 769 Totala kostnader (tkr) 2 080 031 2 180 407 2 320 467 Vårddygnskostnad (kr) 3 554 3 624 3 762 Procentuell förändring: 2015-2016 2016-2017 Producerade vårddygn 3% 3% Totala kostnader 5% 6% Vårddygnskostnad 2% 4% Se vidare tabell 1 och 9 i avsnitt 17. De ökade kostnaderna går framförallt att härleda till löneökningar (27 miljoner kronor) och en ökad overheadkostnad 4 (48 miljoner kronor, varav personal kostnader 18 miljoner kronor). Utöver löne ökningen har antalet årsarbetskrafter ökat med cirka 45 (23 miljoner kronor). Det beror delvis på att bemanningen ökat, framförallt i region Nord, för att klara säkerhets- och omvårdnadskrav. Den högre beläggningen har också påverkat kostnaderna, framförallt har behovet av personal under sommarmånaderna varit högre än tidigare år på grund av färre semesterstängningar, se avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande. Fler vikarier har tillsatts under sommaren 2017 jämfört med 2016, och de har även stannat under längre perioder. Detta har haft en positiv inverkan på verksamhet och miljö. Den totala kostnaden inkluderar kostnader för arrestplatser. Om kostnaderna för dessa hade separerats från kostnaderna för ordinarie häktesplatser hade detta endast fått en marginell påverkan på vårddygnskostnaden. Därför görs ingen uppdelning av kostnader och volymer för arrestplatserna i årsredovisningen. Uppsökande verksamhet Syftet med Kriminalvårdens uppsökande verksamhet är att identifiera häktade personer som är i behov av insatser avseende våldsproblematik, 4 Utfördelade kostnader för huvudkontor och regionkontor. 26 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER missbruk och, när det gäller unga 5, även övrig problematik. Uppsökarna ska dels kartlägga klientens problematik, vilket utgör ett underlag till planen för häktesvistelsen och eventuell verkställighetsplanering, dels motivera till behandlingsinsatser. Som en del i uppdraget ingår att genomföra den motivationshöjande insatsen MIK, Motiverande samtal i Kriminalvården. häktet. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat statistiken är ändrade rutiner för dokumentation, samma dokumentation som statistiken hämtas från. Genom att följa statistiska förändringar över tid och erbjuda stöd till den uppsökande verksamheten gällande implementering av dokumentationsrutiner och följsamhet till uppdraget kommer behovet av vidare åtgärder kunna bedömas. Prestationsmått: Andel klienter av målgruppen som blivit uppsökta minst en gång under häktesvistelsen 6. Förväntad effekt: Förebygger återfall i brott genom att missbruk och våldsrelaterad problematik bekämpas. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Ett arbete har påbörjats för att ta fram en ordinarie utbildning för medarbetare med funktionsuppdraget uppsökare. Ytterligare 13 uppsökare har under 2017 genomgått utbildning i samtalsserien MIK. Andel klienter som blivit uppsökta minst en gång under häktesvistelsen 2017 Andel uppsökta klienter 68% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 13 i avsnitt 17. Under 2017 kan statistik för första gången tas fram för ett helt år med hjälp av nytt systemstödet och ny mätmetod. Då tidigare statistik baserades på en annan form av uppgiftsinsamling och under 2016 enbart avsåg tiden januari till och med augusti går statistiken inte att jämföra med tidigare år. Andelen uppsökta är 68 procent för 2017. Statistiken visar att det råder stora skillnader mellan häktena. Detta kan delvis förklaras av olika förutsättningar för uppdraget, beroende på häktets storlek, omsättning av klienter och så vidare. Skillnaderna är dock så pass stora, även mellan häkten som borde vara jämförbara, att en del av skillnaden troligtvis handlar om arbetssätt, antingen hos uppsökarna eller hos det berörda 5 Klient som skrivs in i häkte frivård eller anstalt före den dag då han eller hon fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning, dock längst till den dag han eller hon fyller 24 år. 6 Tabell 13 i avsnitt 17. Isoleringsbrytande åtgärder Det är angeläget att minska de intagnas tid i isolering och att motverka skadliga effekter till följd av isoleringen. Möjligheten att bryta isolering försvåras dock av att åklagare har fattat beslut om restriktioner som begränsar möjlighet till gemensamhet med andra intagna eller kontakter med omvärlden. Möjligheten att bryta isolering försvåras också av att Kriminalvården har fattat beslut för att upprätta hålla ordning och säkerhet och som därmed begränsar möjligheten till gemensamhet. Att bryta isolering är en viktig del av Kriminalvårdens arbete med mänskliga rättigheter. Att öka tiden i gemensamhet och arbeta med isoleringsbrytande åtgärder är därför ett ständigt närvarande mål i häktesverksamheten. De isoleringsbrytande åtgärderna består till exempel av gemensamhet med andra intagna, kontakter med anhöriga, personalledda aktiviteter eller besök av frivilligorganisationer. Prestationsmått: Andel intagna som har åtgärdstid om två timmar eller mer för intagna med respektive utan restriktioner 7. Förväntad effekt: Häktesverksamheten bedrivs på ett humant sätt genom att isoleringen bryts. Koppling till mål: De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Svårast är att bryta isoleringen för intagna som har restriktioner eller kriminalvårdsbeslut som begränsar möjligheten att vistas tillsammans med andra intagna. Drygt hälften (56 procent) har vid mätdygnets början restriktioner från åklagare eller omfattas av beslut som Kriminalvården har fattat och som begränsar möjligheten till gemensamhet. I statistiken redovisas båda dessa som intagna med restriktioner. Statistiken bygger 7 Tabell 14 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2017 27

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING liksom tidigare år på en enkätundersökning med få mättillfällen och stor veckodagspåverkan, vilket gör att jämförelser mellan åren bör göras med stor försiktighet. Isoleringsbrytande åtgärder 2015 2016 2017 Intagna med restriktioner: Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 25% 27% 30% Varav unga 32% 37% 40% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 73% 72% 73% Varav unga 76% 75% 75% Isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt följs särskilt: Isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt 2015 2016 2017 Intagna med restriktioner: Andel intagna med minst 2 timmar mänsklig kontakt 13% 14% 16% Varav unga 17% 21% 23% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med minst 2 timmar mänsklig kontakt 69% 69% 68% Varav unga 74% 72% 69% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 14 i avsnitt 17. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 14 i avsnitt 17. Givet osäkerheterna indikerar ändå resultatet av Kriminalvårdens mätningar att en större andel intagna med restriktioner får två timmars åtgärds tid eller mer under 2017, trots en högre beläggningsgrad. För intagna utan restriktioner ligger andelen i nivå med föregående år. En förklaring kan vara att myndigheten lagt särskilt fokus på intagna med restriktioner, eftersom de är svårare att nå. Att ingen förändring skett för intagna utan restriktioner kan också bero på att de som enligt åklagaren får vistas i gemensamhet ändå inte har möjlighet till detta på grund av lokalmässiga begränsningar. Mätresultatet indikerar att en mindre andel kvinnliga klienter utan restriktioner får åtgärdstid på två timmar eller mer jämfört med tidigare år. Detta bedöms i stor utsträckning bero på att gemensamhetsplatser för kvinnor har stängts i Stockholmsregionen. Stängningarna beror på svårigheter att fylla platserna på en hel avdelning för kvinnor samtidigt som behovet av andra häktes platser varit mycket stort inom regionen. Framförallt inom storstadsregionerna har hanteringen av barn 8 inom häktesverksamheten varit en viktig fråga under året. Möjligheten till lättnader i restriktioner är ofta begränsade för denna grupp på grund av att de som regel är häktade för grov brottslighet, ibland också med kopplingar till kriminella nätverk. 8 Intagna under 18 års ålder. Vad gäller mänsklig kontakt så indikerar mätresultaten en liknande utveckling som för isoleringsbrytande åtgärder generellt, även om den är något sämre för häktade utan restriktioner. Kriminalvården har under året arbetat med flera olika åtgärder för att förbättra situationen, vilket beskrivs nedan. Samarbete med Åklagarmyndigheten Som nämnts i föregående årsredovisning arbetar Kriminalvården tillsammans med Åklagarmyndigheten för att effektivisera kommunikationen mellan häkten och åklagare för att bidra till fler isoleringsbrytande åtgärder, främst för intagna med restriktioner. Under året har arbetet utvecklats bland annat genom att rutinerna har förenklats för att underlätta förfrågningar om samsittning och restriktioner. Därutöver är en före skrift med tillhörande anvisningar under framtagande, avseende så kallade restriktionsgrupper (se nedan) och samsittning. Den kontinuerliga kontakten med åklagarna i syfte att åstadkomma lättnader i restriktioner har förbättrats, även om möjligheten till samarbete med Åklagarmyndigheten varierar över landet. Försöksverksamhet med restriktionsgrupper Kriminalvården har under året startat en försöksverksamhet med restriktionsgrupper. Denna går ut på att åklagaren tillåter att intagna med restriktioner får vistas i begränsad gemensamhet i närvaro av kriminalvårdspersonal. I stort sett alla häkten har kommit igång med verksamheten under året i varierad omfattning och med varierat innehåll. 28 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Försöksverksamhet med stödjande miljö Försöksverksamheten med att kartlägga och utveckla den stödjande miljön 9 på häkte har slutförts under 2017. Utvecklingen av den stödjande miljön kommer att vara i fokus under kommande år för att förbättra möjligheterna att bryta isolering. Ännu är det för tidigt att bedöma resultat av den samlade bedrivna verksamheten som pågått under året. Kvalitativa insatser Under året har även de kvalitativa insatserna utvecklats, bland annat genom försöksverksamhet med olika former av samtalsmetodik och samtalsstöd som ska stödja medarbetarna i att arbeta isoleringsbrytande. Kommunikation För att minska isolering genom att öka häktades möjligheter till elektronisk kommunikation har regelverket ändrats så att kravet på samtycke från den som den häktade vill ha kontakt med har tagits bort. Telefonavgifterna för intagnas samtal till mobiltelefon har sänkts. Kriminalvården har utrett förutsättningarna för att tillåta häktade att i större utsträckning kunna använda mobiltelefoner. Bland annat har de rättsliga förutsättningarna utretts och bedömningen är att det är möjligt att inom ramen för gällande rätt hitta lösningar för positionering av mobiltelefoner och avlyssning. Samverkan med civilsamhället Revidering av riktlinjer för samverkan med civilsamhället har påbörjats i samråd med åklagarmyndigheten. Riktlinjerna är en bra grund för samverkan med civilsamhället framöver. Se vidare avsnitt 4.2 Extern samverkan. Förhoppningen är att en utvecklad samverkan ska stärka häktenas möjligheter att nå intagna med restriktioner med insatser genom besök från frivilligorganisationer. Styrning och förbättringar på sikt En kvalitativ bedömning av myndighetens förmåga att strukturerat och dagligen följa och styra verksamhetens arbete med isoleringsbrytande åtgärder visar förbättringar under 2017. Det isoleringsbrytande arbetet uppfattas i allt större utsträckning som en naturlig del i det dagliga arbetet. 9 En stödjande miljö innebär att medarbetarna har god kunskap om varandras insatser och har en gemensam strategi för arbetet med varje klient. Den stödjande miljön kännetecknas av att samtliga medarbetare på ett samordnat sätt arbetar för att ge klienterna förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet. De förbättringar som Kriminalvården, tillsammans med framför allt Åklagarmyndigheten, kan göra på området har kommit en bit på väg och förutsättningar för ytterligare framsteg har skapats. Utöver detta måste de lokalmässiga förutsättningarna på häktena lösas långsiktigt för att på allvar kunna förbättra möjligheten att arbeta isoleringsbrytande och på ett bättre sätt kunna hantera olika klientsammansättningar. Sammanfattningsvis är lokalförutsättningar, personella resurser och restriktioner från Åklagar myndigheten de viktigaste faktorerna som begränsar Kriminalvårdens möjligheter att åstadkomma större förbättringar. Verkställighetsfall I häkte finns ett antal så kallade verkställighetsfall, det vill säga personer som har dömts och börjat avtjäna påföljden men ännu inte placerats på anstalt. Kriminalvårdens mål är att tiden i häkte från det att domen är verkställbar ska vara så kort som möjlig. Tiden styrs av hur lång tid det tar att upprätta underlag för placering, hitta en lämplig ledig plats och fatta beslut om placering samt fysiskt förflytta personen till anstalten. Andelen klienter som placeras inom sju dagar har ökat något sedan föregående år från 52 till 56 procent. 91 procent har placerats inom 30 dagar, jämfört med 93 procent 2016 10. 2.2 FRIVÅRD Frivården övervakar klienter som står under övervakning efter villkorlig frigivning, döms till skyddstillsyn eller verkställer en fängelsedom via intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Skyddstillsynen kan vara kombinerad med föreskrift om samhällstjänst. Även villkorlig dom kan vara kombinerad med föreskrift om samhällstjänst. Vidare kan skyddstillsyn även kombineras med behandling genom särskild föreskrift eller särskild behandlingsplan. Det senare kallas även kontraktsvård (se nedan). Utöver arbetet med påföljderna genomför frivården personutredningar i brottmål på begäran av domstol. Frivården har också ansvar för Kriminalvårdens klientnära samverkan med externa aktörer såsom kommuner, landsting, arbets 10 Tabell 15 avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2017 29

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING förmedling och frivilligorganisationer för klienter med frivårdspåföljd. Kostnadsutveckling Frivårdens kostnader räknat per klient och dag har ökat med 14 procent under 2017 jämfört med föregående år. Prestationsmått frivård 2015 2016 2017 Medelantal frivårdsklienter/dag 11 434 10 761 9 907 Totala kostnader (tkr) 1 118 306 1 117 164 1 168 200 Kostnad per frivårdsklient och dag (kr) 268 284 323 Procentuell förändring: 2015-2016 2016-2017 Medelantal frivårdsklienter/dag -6% -8% Totala kostnader 0% 5% Kostnad per frivårdsklient och dag 6% 14% Kostnaderna inkluderar även de särskilda utslussningsåtgärderna Utökad frigång och Halvvägshus. Se även tabell 11 i avsnitt 17. Medelantalet klienter fortsätter att minska. En lönesatsning gjordes på frivårdsinspektörer med fyra procent 2017. Den totala kostnadsökningen kopplad till personal är dock cirka tre procent (18 miljoner kronor). Ett flertal kontor har flyttat eller utökat lokalytan under 2017 för att möjliggöra arbete med en högre kontaktfrekvens och en säker arbetsmiljö för medarbetare och klienter. Detta har medfört en kostnadsökning om åtta procent (cirka tio miljoner kronor) för lokaler. Den totala ökningen av de direkta kostnaderna är tre procent (cirka 29 miljoner kronor). Detta beror till stor del på ett långtgående utvecklingsarbete i frivården som har lett till effektivare och mer ändamålsenliga arbetsmetoder för att minska risk för återfall i brottslighet. Overheadkostnaden ökar med 13 procent (cirka 22 miljoner kronor). Personutredningar Kriminalvården har i uppdrag att genomföra personutredningar (PU) på begäran av domstol eller åklagare. Personutredningens huvudsakliga syfte är att tjäna som underlag för domstolens val av påföljd. I praktiken används personutredningen ofta även som underlag i samband med upprättande av verkställighetsplan samt för stöd och hjälp till den misstänkte. Prestationsmått: Antal personutredningar 11 Förväntad effekt: Domstolen får ett bra underlag för påföljdsbestämningen. Förebygger återfall i brott genom att innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Under 2017 har 27 125 personutredningar utförts vid frivården, vilket är en fortsatt minskning för tredje året i rad. Under 2017 har det kvalitetshöjande arbetet med personutredningar fortsatt. Som en följd av den kvalitetsgranskning som genomfördes 2016 skapades en struktur för att genomföra en så kallad kollegial granskning 12. 244 frivårdsinspektörer deltog i granskningen och genomförde sammanlagt 1 219 granskningar av personutredningar. Resultatet visar att frivården, jämfört med den granskning som genomfördes 2016, har gjort framsteg gällande kvalitet och enhetlighet när det gäller att följa RBMprinciperna 13 i personutredningar. Samtidigt kvarstår flera områden inom vilka tillvägagångssätt, bedömningar och förslag av påföljd skiljer sig åt avsevärt mellan olika verksamhetsställen. Fortsatta åtgärder planeras för 2018 i syfte att öka enhetligheten i personutredningarna. Syftet med den kollegiala granskningen var, utöver att skapa en nationell lägesbild att arbeta utifrån, att skapa en möjlighet för frivårdsinspektörer att fördjupa sig i gällande riktlinjer för personutredningar och synliggöra utvecklingsområden i sitt eget arbetssätt samt att lära sig av positiva exempel från andra verksamhetsställen. Återkoppling från frivårdskontoren visade att nästan samtliga kontor har identifierat ett eller flera områden där man tidigare inte har följt riktlinjerna. Detta har i sig inneburit att ett lokalt förbättringsarbete har inletts. Under 2017 genomfördes ett pilotförsök med ett enkelt riskbedömningsinstrument i personutredning kallat PU-R 14. Resultatet av denna 11 Tabell 16 i avsnitt 17. 12 Kollegial granskning, eller peer review, innebär att likar granskar likar. I det här fallet har frivårdsinspektörer som arbetar med personutredningar granskat personutredningar genomförda vid andra verksamhetsställen. 13 Risk-, behovs- och mottaglighetsprinciperna är vägledande principer att följa vid planering och genomförande av insatser för att förebygga återfall i brott. 14 Riskbedömning i personutredningar. 30 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER visar att PU-R har höjt andelen utredningar som redovisar risk för återfall i brott graderat som låg, medel eller hög samt kopplar risk till förslag av påföljd samt eventuell föreskrift i högre grad. Resultatet i piloten utgör underlag i det fortsatta arbetet att kvalitetssäkra personutredningarna. Arbetet med att öka informationen om frivården till tings- och hovrätter har fortsatt under 2017, med löpande utbildningar för tingsfiskaler om kriminalvårdspåföljder som helhet och utbildning med fokus på frivård för ordinarie rådmän genom Domstolsakademins utbildning i påföljdsbestämning. Den informationssatsning som genomfördes under 2016 till lokala tings- och hovrätter följdes upp under 2017 och visade att informationstillfällen har genomförts med 32 av 48 tingsrätter och fyra av sex hovrätter. Ytterligare sex tingsrätter har genomfört andra former av möten med frivården, alternativt genomfört informationstillfällen under 2017. Kontraktsvård Om brottet har samband med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika eller annan behandlingsbar problematik som i väsentlig grad bidragit till brottet, kan klienten dömas till behandling i stället för fängelse. I samband med personutredningen kan därför frivården på domstolens begäran eller på eget initiativ utreda förut sättningarna för kontraktsvård. Kontraktsvård är det vardagliga namnet för det som i lagen heter skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan. Prestationsmått: - antal avbrutna kontraktsvårdspåföljder 15 - antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder 16 Förväntad effekt: Förebygger återfall i brott genom att innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov, samt genom att brottsdrivande problematik såsom missbruk bekämpas. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Kontraktsvårdsutredningar Antalet personutredningar fortsätter att minska under 2017. Jämfört med 2015 har antalet kontrakts vårdsutredningar minskat med sex procent till och med 2017, men en ökning kan noteras jämfört med 2016 med 5 procent. Ökningen från 2016 till 2017 är störst avseende kvinnliga klienter (14 procent), dock utgörs denna grupp av ett litet antal ärenden. Kontraktsvårdsutredningar genomförs i mindre utsträckning för kvinnor än för män. Den granskning av personutredningar som genomfördes under 2016 (322 stycken) visade att utredarna i cirka hälften av ärendena där granskaren ansåg att kontraktsvård borde ha utretts, inte behandlade frågan. Den kollegiala granskning som genomfördes under 2017, med ett betydligt större underlag (1 219 stycken) bekräftade resultatet. Av de 215 ärenden i vilka det bedömdes finnas skäl att utreda frågan om kontrakts vård behandlades frågan om kontraktsvård i cirka hälften av fallen. Flera verksamhetsställen har i uppföljningen av granskningen noterat att de ibland inte dokumenterar att frågan om kontraktsvård har beaktats och kommer att göra så på ett tydligare sätt framöver. En begränsad syn på kontraktsvårdens potentiella innehåll och anpassning till rådande praxis vid lokal tingsrätt och socialtjänst är andra möjliga förklaringar. I det fortsatta arbetet med åtgärder för kvalitetshöjning i arbetet med personutredningar kommer frågan att utgöra ett av flera fokusområden. Se vidare avsnittet om personutredningar. Fullföljda och avbrutna kontraktsvårdspåföljder Antalet fullföljda kontraktsvårdspåföljder fortsätter att minska. Någon entydig förklaring till detta kan inte redovisas. Möjliga förklaringar kan vara att ett minskat antal klienter döms till kontraktsvård. Detta kan i sin tur bero på att Socialtjänsten i minskad utsträckning lämnar ansvarsförbindelse 17 och att frivården som konsekvens av detta lämnar förslag om skyddstillsyn med föreskrift om behandling i stället för förslag om kontraktsvård. Det förekommer också att en beslutad ansvars förbindelse från socialtjänsten endast avser en månad efter tänkt villkorlig frigivning vilket medför att kontraktsvård inte kan föreslås. 15 Tabell 17 i avsnitt 17. 16 Tabell 18 i avsnitt 17. 17 Ansvarsförbindelse från socialtjänsten om att överta kostnadsansvaret vid tänkt villkorlig frigivning, dvs. efter två tredjedelar av tiden för tänkt fängelsestraff räknat från doms datum, ska inhämtas av frivården och bifogas yttrandet till domstolen. ÅRSREDOVISNING 2017 31

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING Antalet avbrutna kontraktsvårdspåföljder är på samma nivå sedan 2016. En djupare analys av kontraktsvårdsprocessen planeras under kommande år. Placeringar hos vårdgivare som Kriminalvården har ramavtal med Sedan flera år tillbaka begär Kriminalvården in statistik från de vårdgivare som vi har ramavtal med för de klienter som är eller har varit placerade där under de senaste sex månaderna. Avsikten är att få en indikation på hur många klienter som avbryter respektive fullföljer 18 den planerade behandlingen. I denna statistik går det dock inte att skilja på vårdvistelse 19 och kontraktsvårdsdömda. Statistiken bygger på vårdgivarnas egna upp gifter och bör därför tolkas med viss försiktighet. Den ger ändå en uppfattning om i vilken utsträckning behandlingen fullföljs. Den senaste sammanställningen, som gjordes under 2017, visar att 60 procent av alla placeringar på behandlingshem fullföljer sin behandling (av totalt 1 101). Mot svarande siffra för familjevårdsplaceringar är 78 procent (av totalt 105) och 75 procent för kontrollerat boende, så kallat stödboende (av totalt 105). Det är liknande resultat jämfört med föregående år. Under 2017 har knappt fem procent av placeringarna varit hos vårdgivare utom ramavtal. Kriminal vårdens policy är att det ska föreligga synnerliga skäl för att köp ska ske utom ramavtal. Med hänsyn till vissa klienters särskilda behov samt befintliga placeringar beslutade av socialtjänsten, är det tveksamt om denna siffra kan bli lägre. 18 Med fullföljd behandling avses här att Kriminalvården eller Socialtjänsten tillsammans med behandlingshemmet och klienten gemensamt kommer fram till att behandlingen är fullföljd utifrån den vårdplan som angetts vid placeringens början. 19 Se vidare om vårdvistelse i avsnittet om särskilda utslussningsåtgärder i avsnitt 3.3. Övervakning efter villkorlig frigivning och vid skyddstillsyn Inför fortsatt implementering av misskötsamhetshandboken i övervakningsärenden och uppföljning av arbetet med misskötsamhet i dessa ärenden, har en nationell granskning genomförts. Granskningen omfattade 1 081 klienter och gällde såväl skyddstillsynsdömda som villkorligt frigivna. Samtliga frivårdskontor har medverkat i granskningen. Antalet granskade ärenden per frivårdskontor har anpassats till frivårdskontorets storlek. Resultatet visar bl. a. att hanteringen av misskötsamhetsärenden skiljer sig mellan frivårdskontoren., varför fortsatt arbete behövs för ökad enhetlighet. Även brister i dokumentationen har identifierats och kommer att behöva åtgärdas. Andelen lekmannaövervakare har fortsatt att minska under 2017. Med anledning av detta har ett uppdrag initierats avseende utveckling och förtydligande av lekmannaövervakarens roll i förhållande till frivårdens ändrade arbetsmetoder. Kartläggning av befintligt arbete har påbörjats för att identifiera goda exempel, utmaningar och förbättringsområden som underlag för åtgärdsplan. Samhällstjänst En föreskrift om samhällstjänst kan dömas ut tillsammans med skyddstillsyn eller villkorlig dom. När frivården utför en personutredning görs alltid en lämplighetsbedömning för samhällstjänst. En dom till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst innebär att klienten också står under övervakning. Prestationsmått: - fördelning av tid till start av samhällstjänst, uppdelat på skyddstillsyn och villkorlig dom 20 - antal fullföljda samhällstjänster, uppdelat på skyddstillsyn och villkorlig dom 21 Förväntad effekt: Alternativ till fängelsepåföljd minskar de skadliga effekterna av en anstaltsvistelse, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst Enligt Kriminalvårdens regelverk bör verkställighet av en föreskrift om samhällstjänst påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar. När det gäller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst påbörjade endast 33 procent samhällstjänsten inom åtta veckor under 2017, för 20 Tabell 19 och 20 i avsnitt 17. 21 Tabell 21 i avsnitt 17. 32 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst var andelen 49 procent. Detta är en minskning för tredje året i rad. Påbörjad samhällstjänst inom 8 veckor från verkställbar dom Typ av dom: 2015 2016 2017 Skyddstillsyn 38% 37% 33% Villkorlig dom 53% 51% 49% En mer detaljerad redovisning, inklusive könsindelning finns i tabell 19 och 20 i avsnitt 17. Uppföljningen inkluderar ärenden som frivården anmält till åklagare eller övervakningsnämnd. Under 2017 har frågan om olikheter i handläggning av samhällstjänst vidare analyserats genom kollegial granskning. Där har myndigheten funnit goda exempel såväl som förbättringspotential som kunnat leda till snabbare ärendehantering och där man också inlett ett arbete med att förtydliga riktlinjer för enhetlig dokumentation. En svårighet kopplad till att identifiera framgångsfaktorer i handläggningen av samhällstjänst är att det råder stora variationer mellan resultatet från period till period. Detta framgår även av 2017 års resultat när statistiken för januari till mars jämförs med statistiken för januari till augusti. Variationer vid enskilda frivårdskontor i antal ärenden som påbörjas inom 8 veckor från verkställbar dom är så stora som från 47 procents minskning till 40 procents ökning för skyddstillsynsärenden. För villkorlig dom är motsvarande variation från 38 procents minskning till 23 procents ökning. De frivårdskontor som 2017 hade högst andel påbörjad samhällstjänst inom åtta veckor för skyddstillsyn respektive villkorlig dom är inte de samma som föregående år. För mindre enheter kan det handla om små volymer av ärenden och att dessa periodvis utgörs av svåra ärenden med hög grad av misskötsamhet. En annan faktor som har visat sig ha betydelse är om samhällstjänst är ett prioriterat område som frivårdskontoret arbetar aktivt med. Det är möjligt att det aktiva förändringsarbetet avseende andra verkställigheter i frivården, inom vilka frivårdskontoren befinner sig i olika faser av, under de senaste åren har påverkat samhällstjänstens utveckling. Fullföljda samhällstjänster Antalet fullföljda samhällstjänster fortsätter att minska både när det gäller skyddstillsyn och villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. För kvinnor ökar dock antalet fullföljda samhällstjänster kopplade till skyddstillsyn från 104 stycken 2016 till 124 stycken 2017. Antal fullföljda samhällstjänster 2015 2016 2017 Skyddstillsyn 1 055 948 919 Villkorlig dom 3 735 3 337 3 144 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 21 i avsnitt 17. En möjlig förklaring till nedgången för villkorlig dom är ett minskat antal utdömda samhällstjänstdomar. Antalet påbörjade verkställigheter avseende villkorlig dom med samhällstjänst minskade markant från 2015 till 2016, med en mer subtil minskning från 2016 till 2017. Vad gäller skyddstillsyn ökade dock antalet påbörjade verkställigheter av samhällstjänst från 2016 till 2017, efter en mindre nedgång från 2015 till 2016. Utvecklingen måste fortsätta följas över tid för att kunna dra vidare slutsatser, men det kan stödja bilden av att klienter med sämre förutsättningar att fullfölja samhällstjänst döms till skyddstillsyn med sådan föreskrift. Intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna en fängelsedom, och innebär att straffet avtjänas i hemmet. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning. Frivården utreder och kontrollerar klienter som står under intensivövervakning. Om intensivövervakningen missköts avtjänar klienten den återstående tiden på anstalt. Prestationsmått: - fördelning av tid till start 22 - antal klienter som erbjudits, sökt, påbörjat, avbrutit respektive fullföljt IÖV 23 Förväntad effekt: Alternativ till fängelsepåföljd minskar de skadliga effekterna av en anstaltsvistelse, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. 22 Tabell 24 i avsnitt 17. 23 Tabell 22-23 och 25-26 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2017 33

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING Tid från verkställbar dom till påbörjad IÖV Enligt Kriminalvårdens regelverk bör en utredning av en ansökan om intensivövervakning genomföras så snabbt som möjligt. Dagen för verkställighetens start bör ligga så nära i tid som möjligt efter beslutet om intensivövervakning och helst inom en månad från det att utredningen slutförts. Kriminalvården anser att 60 procent av verkställigheterna bör kunna påbörjas inom 90 dagar från att domen vunnit laga kraft och 90 procent inom 180 dagar. Tidsfaktorn kan påverkas av att klienten ansöker om uppskov av verkställigheten före ansökan om IÖV. Ansökan kan inkomma i ett senare skede och klienten kan även fördröja utredningen. Andelen klienter som påbörjar IÖV inom 90 dagar från att domen vunnit laga kraft ökar något och är 57 procent för 2017. Andelen som påbörjar IÖV inom 180 dagar minskar något och är 87 procent. Antal klienter som erbjuds, söker, påbörjar, avbryter respektive fullföljer IÖV Hela processen från att klienten erbjuds IÖV tills verkställigheten avslutats kan löpa över ett årsskifte vilket innebär att antalet klienter som erbjudits, sökt, påbörjat, avbrutit respektive fullföljt IÖV under året inte kan relateras sinsemellan. Generellt kan hinder för att erbjuda intensivövervakning vara att den individuella utredningen visar att förutsättningar saknas avseende bostad, sysselsättning eller att den dömde har ett pågående avancerat missbruk. Antal klienter i IÖV-processen Antal klienter som: 2015 2016 2017 Erbjudits IÖV 4 234 4 061 3 841 Sökt IÖV 2 909 2 698 2 484 Påbörjat IÖV 1 826 1 817 1 642 Avbrutit IÖV 145 164 159 Fullföljt IÖV 1 687 1 651 1 506 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 22-26 i avsnitt 17. Antalet klienter som erbjudits IÖV har minskat jämfört med föregående år. Även antalet klienter som har sökt och fullföljt IÖV minskar. Ett arbete med att djupare analysera orsakerna till minskningarna har planerats för kommande år. De verkställigheter som avbryts har minskat något jämfört med föregående år. 2.3 ANSTALT Personer som döms till fängelse, och som inte avtjänar fängelsestraffet genom intensivövervakning, avtjänar sitt straff på anstalt. Anstalterna är indelade i tre säkerhetsklasser, där säkerhetsklass 1 innebär den högsta säkerheten och klass 3 den lägsta. Beläggning Beläggningsgraden ligger kvar på liknande nivå som föregående år, kring 88 procent. Antalet platser har minskat något, precis som medelantalet klienter. Medelbeläggning anstalt 2015 2016 2017 Platser i genomsnitt* 4 355 4 253 4 243 Medelbeläggning 3 801 3 766 3 724 Beläggningsgrad 87% 89% 88% Se vidare tabell 7 i avsnitt 17. * Avser tillgängliga ordinarie platser. Kriminalvårdens ambition har under året varit att få ut fler klienter till den lägre säkerhetsklassen. Beläggningsgraden för säkerhetsklass 3 har därför ökat med tre procentenheter och låg i snitt på 85 procent för 2017. I säkerhetsklass 1 var beläggningsgraden 86 procent precis som 2016 och i säkerhetsklass 2 var den 90 procent, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med 2016. Det sista kvartalet har emellertid beläggningsgraden varit så hög som 91 procent i säkerhetsklass 1 och 92 procent i säkerhetsklass 2, vilket ytterligare bekräftar bilden av en mer och mer ansträngd platssituation. När beläggningsgraden når över 90 procent råder det brist på platser, bland annat utifrån myndighetens möjlighet att hantera klientkonstellationer. Det råder i dagsläget stor brist på både normalplatser och sexualbrottsplatser, till de senare är det till och med kö. Kriminalvården arbetar med att se över utbudet av olika platstyper för att bättre möta det behov som finns idag. Läs även om platsutnyttjandet i avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande. Antalet tillfälligt stängda platser har varit färre under 2017 jämfört med 2016 eftersom anstalten Kirseberg har stängts permanent. Även platser vid anstalterna Kumla, Norrtälje, Svartsjö och Tidaholm, som varit tillfälligt stängda under lång 34 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER tid, har nu stängts permanent. I genomsnitt har ändå 267 platser varit tillfälligt stängda främst för renovering och reparation. Vidare har 40 permanenta platser vid anstalten Gävle konverterats till häktesplatser och tillhör nu det nya häktet Bomhus. Kostnadsutveckling Vårddygnskostnaden har ökat med drygt sju procent jämfört med föregående år eftersom kostnaderna har ökat och antalet producerade vårddygn har minskat. Vårddygnskostnad anstalt 2015 2016 2017 Producerade vårddygn 1 419 301 1 404 787 1 361 669 Totala kostnader (tkr) 4 640 406 4 733 063 4 913 968 Vårddygnskostnad (kr) 3 270 3 369 3 609 Procentuell förändring: 2015-2016 2016-2017 Producerade vårddygn -1% -3% Totala kostnader 2% 4% Vårddygnskostnad 3% 7% Placeringar i vårdvistelse är vårddygn som Kriminalvårdaren betalar för till en extern vårdgivare. Eftersom dessa kostnader ingår i Kriminalvårdens anstaltskostnader räknas de också in i antalet producerade vårddygn ovan. Se vidare tabell 1 och 10 i avsnitt 17. Jämfört med föregående år har vårddygnskostnaden i säkerhetsklass 1 och 2 ökat med åtta procent medan vårddygnskostnaden i säkerhetsklass 3 har ökat med fyra procent. Den ökade kostnaden förklaras framför allt av löneökningar (43 miljoner kronor) och en ökad overheadkostnad 24 (92 miljoner kronor, varav personalkostnader 26 miljoner kronor). Utöver det har antalet årsarbetskrafter ökat med cirka 48 (24 miljoner kronor) främst relaterat till en högre bemanning under sommarmånaderna. Precis som i häktesverksamheten (se avsnitt 2.1 Häkte) har bemanningen ökat även på ett antal anstalter under 2017 för att klara säkerhets- och omvårdnadskrav, framförallt i Stockholmsregionen. Driftkostnaderna har minskat med nästan nio miljoner kronor jämfört med föregående år på grund av ett medvetet arbete med att hålla nere inköpsnivåerna. Lokalkostnaderna har däremot ökat med 23 miljoner kronor, främst på grund av 24 Utfördelade kostnader för huvudkontor och regionkontor. att en avsättning för framtida hyreskostnader upplöstes under 2016, vilket påverkar jämförelsen med 2017. Säkerhets- och skyddsplatser Säkerhetsplatser Säkerhetsplatserna vid Kumla och Hall är avsedda för intagna där risken för fortsatt allvarlig brottslig verksamhet under anstaltsvistelsen eller rymning och fritagning bedöms vara särskilt hög. Dessa klienter kräver särskilda arrangemang för säkerhet och omhändertagande under verkställigheten. Beslut om placering på säkerhetsavdelning regleras särskilt i lag. Kriminalvården har 43 säkerhetsplatser fördelade enligt följande: Antal säkerhetsplatser i genomsnitt Anstalten Hall 19 Anstalten Kumla 24 Totalt 43 De sex tidigare säkerhetsplatserna på Saltvik har under året varit konverterade till häktesplatser. På säkerhetsplatserna finns endast män intagna. Medelbeläggningen är låg, vilket är en naturlig följd av att målgruppen är liten och att intagna utanför målgruppen inte kan placeras på dessa platser. Medelbeläggning säkerhetsplatser 2015 2016 2017 Tillgängliga platser i genomsnitt 46 43 43 Medelbeläggning 17 12 14 Beläggningsgrad 38% 27% 31% Att behovet av säkerhetsplatser under flera år varit lågt bedöms ha samband med att Kriminalvården blivit bättre på att hantera intagna med rymningsrisk på vanliga anstalter med säkerhetsklass 1. Eftersom antalet inskrivna på säkerhetsplats är litet är det naturligt att det varierar mellan åren, beroende på vilka individer som avtjänar straff för närvarande. Skyddsplatser Kriminalvården har särskilda avdelningar för klienter med högt skyddsbehov på anstalter med ÅRSREDOVISNING 2017 35

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING säkerhetsklass 1. Myndigheten har under året utrett behovet av specialplatser på anstalter inom olika säkerhetsklasser, där skyddsplatser särskilt har beaktats. Inga förändringar av skyddsplatserna är dock ännu beslutade. Kriminalvården har för under 2017 i genomsnitt haft 16 skyddsplatser tillgängliga. På skyddsavdelningarna finns endast män intagna. Medelbeläggningen är relativt låg, vilket även på skyddsavdelningarna är en naturlig följd av att målgruppen är liten och att intagna utanför målgruppen inte kan placeras på dessa platser. Medelbeläggning skyddsplatser 2015 2016 2017 Tillgängliga platser i genomsnitt 18 18 16 Medelbeläggning 9 11 5 Beläggningsgraden 49% 59% 33% Kostnad för säkerhets- och skyddsplatser Dygnskostnaden är svår att särredovisa för säkerhets- respektive skyddsplatser eftersom dessa är lokaliserade i samma byggnad med en personalgrupp som arbetar integrerat mot båda platstyper. Därför beräknas ett snitt för båda. Den låga beläggningen, i kombination med extra säkerhetsarrangemang och högre personaltäthet gör att dygnskostnaden är hög. Här är det mest relevant att räkna dygnskostnad per tillgängliga platser, eftersom användningen av platserna är begränsad till mycket små målgrupper. Dygnskostnad säkerhets- och skyddsplatser 2015 2016 2017 Tillgängliga platsdygn* 23 360 22 452** 21 535 Totala kostnader (tkr) 139 176 134 013 127 624 Dygnskostnad tillgängliga platser (kr) 5 958 5 969** 5 926 Procentuell förändring: 2015-2016 2016-2017 Tillgängliga platsdygn -4%** -4% Totala kostnader -4% -5% 2.4 ÖVERFÖRANDE AV PÅFÖLJD Kriminalvården planerar och genomför överföranden av klienter till och från Sverige enligt nordiska 25 respektive europeiska 26 verkställighetslagen, lagen om överförande av frivårdspåföljder inom EU 27 och internationella verkställighetslagen 28. Syftet är främst att underlätta klientens återanpassning i det land han eller hon kommer att vistas efter frigivning. Nordiska verkställighetslagen Samarbetet inom Norden bygger på att de nordiska länderna har i stort sett likalydande lagar gällande överförande av straffverkställighet. Den nordiska verkställighetslagen möjliggör överföranden mellan de nordiska länderna av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande. Lagstiftningens uppbyggnad möjliggör ett snabbt förfarande och en framställan i domstol som gjorts i enlighet med lagstiftningen godkänns normalt. Europeiska verkställighetslagen Rambeslutet om verkställighet av frihetsberövande påföljder inom EU implementerades i Sverige den 1 april 2015. Europeiska verk ställighetslagen möjliggör ett snabbt förfarande och Kriminalvården upplever att samarbetet i stort fungerar bra. Undermåliga fängelseförhållanden innebär dock ett hinder för överföranden. Detta är något som diskuterats inom det europeiska samarbetet de senaste åren, men har hittills inte lett till någon avgörande förändring. Det innebär också problem att en del länder inte klarar att hålla de tidsfrister för handläggning och transport som anges i rambeslutet. Överprövning i domstol av beslut om överförande tar i vissa fall också lång tid. Sammantaget gör detta att förväntningarna på att fler klienter skulle komma att överföras med stöd av den nya lagstiftningen inte fullt ut har kunnat infrias. Kriminalvården har begränsade möjligheter att påverka situationen. Dygnskostnad 0%** -1% *Tillgängliga platser i genomsnitt multiplicerat med antal dagar under året. ** Siffrorna har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2016 på grund av felaktigt antal tillgängliga platsdygn. Dygnskostnaden för 2017 har minskat något jämfört med förra året. Att kostnaderna och antalet platser har minskat beror på att vissa säkerhetsplatser under året tillfälligt har konverterats till häktesplatser. 25 Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. 26 Lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. 27 Lagen (2015:650) om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen. 28 Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottsmålsdom. 36 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Lagen om överförande av frivårdspåföljder inom EU Rambeslutet om verkställighet av frivårdspåföljder implementerades i svensk rätt den 1 januari 2016, genom lagen om överförande av frivårdspåföljder inom EU. Precis som med den europeiska verkställighetslagen är detta ett led i arbetet inom EU med att förbättra samarbetet på det straffrättsliga området och bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och beslut i brottmål. Antalet överförandeärenden enligt denna lagstiftning är ännu relativt få, men kan förväntas öka framöver. En dom till frivårdspåföljd kan inte erkännas eller verkställas i det mottagande landet om varaktigheten av den påföljd eller föreskrift som överförs för verkställighet understiger sex månader. Denna tidsfrist kan vara svår att nå upp till, särskilt när det gäller övervakning efter villkorlig frigivning. En annan utmaning är att frivårdspåföljder i olika länder kan skilja sig mycket från varandra, vilket kan innebära vissa svårigheter när det till exempel gäller hur en utländsk påföljd ska anpassas till svenska förhållanden. Internationella verkställighetslagen Internationella verkställighetslagen möjliggör överförande av frihetsberövande påföljder till och från Sverige utanför Norden och EU. Förfarandet skiljer sig på flera sätt från vad som gäller för samarbetet inom Norden och EU bland annat genom att samtycke i större utsträckning krävs från den dömde personen. Lagen förutsätter också såväl domslandets som den verkställande statens medgivande till överförandet, vilket bygger på kontakt mellan staternas regeringar. Det är därför en tidskrävande process vilket innebär att klienter i den potentiella målgruppen med kort strafftid faller bort under den långa handläggningstiden. Antalet inkomna ärenden om överförande från Sverige till annat nordiskt land har minskat jämfört med tidigare år, vilket också sannolikt har påverkat antalet beslut om överförande till nordiska länder. Det är svårt att säga vad minskningen av antalet nordiska ärenden beror på. Det kan bero på att Kriminalvården inte uppmärksammar alla klienter som skulle kunna vara föremål för ett överförande eller att antalet svenska domar mot nordiska medborgare har minskat under 2017. Vad gäller antalet inkomma ärenden om överförande till annat EU-land är siffrorna likvärdiga med tidigare år. Antalet beslut om överförande till andra EU-länder har minskat något. Eftersom det är förhållandevis få klienter det rör sig om är det svårt att dra några slutsatser av minskningen. Undermåliga fängelseförhållanden i länder dit Kriminalvården har många ärenden utgör dock ett hinder för överförande och är sannolikt en förklaring till att antalen beslut om överförande minskat. Med överföranden tabellerna nedan menas genom förda överföranden, det vill säga att klienten har påbörjat eller fortsatt verkställigheten i det land hen har överförts till. Antal överförda frihetsberövande påföljder från Sverige 2015 2016 2017 Norden: 23 20 22 EU (ej Norden): 39 44 29 Övriga länder: 3 3 0 Totalt alla länder 65 67 51 Se även tabell 31 i avsnitt 17. Under 2017 har totalt 91 personer överförts till Sverige för verkställande av frihetsberövande påföljd, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Uppföljning Kriminalvården mäter hur många beslut om överföranden som fattas och hur många intagna som överförs. Observera att de olika stegen kan ske under olika år, vilket gör att ett års statistik för de båda måtten inte går att relatera sinsemellan. Under 2017 har totalt 120 beslut fattats om överförande från Sverige till annat land. Av dessa avser 89 beslut om överföranden till nordiska länder och 31 beslut till övriga länder inom EU. Antal överförda frihetsberövande påföljder till Sverige 2015 2016 2017 Norden: 71 66 76 EU (ej Norden): 7 7 12 Övriga länder: 1 3 3 Totalt alla länder 79 76 91 Se även tabell 32 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2017 37

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING Överförande av frivårdspåföljder sker i mindre utsträckning än av fängelsepåföljder, vilket har sin grund i de utmaningar som tidigare har lyfts. Överförande av frivårdspåföljder från Sverige sker i större omfattning än överföranden till Sve rige. Inga större förändringar har skett de senaste åren. Antal överföranden av frivårdspåföljder Överförda från Sverige Överförda till Sverige 38 2015 2016 2017 13 13 17 3 4 2 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Arbetet med intagna och frivårdsklienter ska inriktas på åtgärder som syftar till att påverka dem att inte återfalla i brott. Förberedelserna för frigivningen ska påbörjas tidigt i verkställigheten och pågå under hela verkställigheten. Verksamheten ska värna om en human människosyn och präglas av respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet. 3.1 EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHETS- PLANERING Varje klient ska ha en individuell plan för verkställigheten (VSP). Verkställighetsplaneringen syftar till att använda tiden i Kriminalvården till insatser som ska minska risken för återfall i brott och för intagna på anstalt är ytterligare ett syfte att motverka negativa följder av frihetsberövandet. Anstalterna ansvarar för verkställighetsplaneringen för intagna på anstalt och frivården ansvarar för frivårdsklienter och klienter med intensivövervakning. Planen ska omfatta klientens hela verkställighet. För att öka förutsättningarna att verkställigheten vid villkorlig frigivning följer en röd tråd genom hela verkställigheten, från anstaltsverkställighet till övervakning i frivården, ska frivården delta tidigt i planeringen. ÅRSREDOVISNING 2017 39

0 4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING Prestationsmått: - Andel klienter som avgår med en fastställd VSP 29 - Antal dagar till initialt fastställd VSP Förväntad effekt: Genom att fastställa verkställighetsplaner säkerställs ett planerat innehåll i verkställigheten som är anpassat till varje individs risker och behov, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Andel klienter som har VSP kvantitet Det nya arbetssätt och de nya verktyg för VSP som används sedan oktober 2016 innebär en förbättrad möjlighet att följa arbetet med verkställighetsplanering. Det mått som har redovisats i tidigare årsredovisningar visade andel intagna med fastställd VSP inom 30 dagar från inskrivning på anstalt och andelen frivårdsklienter med fastställd VSP inom 30 dagar från domsdatum. Det är ett grovt mått och visar inte hela bilden av hur arbetet med VSP genomförs eller fungerar. Som exempel behandlade måttet en VSP som har fastställts efter 31 dagar likvärdigt med en som fastställts långt senare, men för klienten och det återfallsförebyggande arbetet är det en väsentlig skillnad. Från och med denna årsredovisning kommer därför två nya mått att användas; andel klienter som avgår 30 med en fastställd VSP, och antal dagar till initialt fastställd VSP. Det första måttet visar i vilken mån klienterna får en VSP, det vill säga huruvida Kriminalvården utreder, planerar och genomför det återfallsförebyggande arbetet med klienten på ett strukturerat sätt. Det andra måttet visar, för de klienter som har fått en VSP, hur lång tid det tar innan planen fastställs. Måtten presenteras för var och en av de tre formerna av verkställighet; fängelse, skyddstillsyn och intensivövervakning. En ny tidsserie påbörjas för dessa mått från 2017 29 Tabell 33 i avsnitt 17. 30 Med avgång menas att klienten lämnar en verksamhetsgren. Frivårdsklienter avgår till frihet, anstaltsklienter avgår antingen till fortsatt verkställighet i form av övervakning eller till en avslutad verkställighet om det saknas behov av övervakning. eftersom det saknas underlag för att ta fram motsvarande statistik bakåt i tiden. Fördelningsdiagrammen, och den nya modellen för uppföljning av VSP, syftar till att hjälpa till att bedöma behovet av verksamhetsutveckling på samtliga organisatoriska nivåer. Om exempel vis Kriminalvården, skulle minska tiden till fastställd VSP skulle man kunna följa utvecklingen då samtliga staplar förflyttas åt vänster i de följande diagrammen. Det kan naturligtvis finnas olika behov av åtgärder för olika verksamhetsställen och klientgrupper vid olika skeden. Eftersom formen för uppföljning är ny behöver Kriminalvården ytterligare tid för att analysera resultatet innan det går att avgöra fortsatt behov av verksamhetsutveckling. Anstalt Av de intagna som avgått 31 från anstalt hade 86 procent en fastställd VSP. Av de som inte hade fått en VSP på anstalt var merparten (85 procent) sådana med kort tid att verkställa (mindre än 45 dagar). För intagna på anstalt finns det två olika regelverk som styr fastställandet av verkställighetsplanen. Har den intagne vid inskrivningen upp till två månaders återstående tid att verkställa ska en förenklad verkställighetsplan (så kallad VSPkorttid) fastställas inom 14 dagar. Resterande intagna ska få sin verkställighetsplan fastställd inom 30 dagar. Av dessa skäl redovisar vi två fördelningsdiagram 32 för intagna på anstalt nedan. Anstalt: antal dagar till initialt fastställd VSP-korttid Initialt fastställda VSP 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Dagar 31 En klient kan avgå från anstalt utan att nödvändigtvis avsluta sin verkställighet. 32 Diagrammen visar fastställandetider för de klienter som erhåller en VSP innan de avgår. De klienter som avgår utan en VSP ingår inte i redovisningen. 40 ÅRSREDOVISNING 2017

0 4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 0 4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 0 4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Anstalt: antal dagar till initialt fastställd VSP övriga Initialt fastställda VSP 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Dagar De flesta klienter får en VSP inom föreskriven tid eller efter ytterligare några dagar. För målgruppen VSP-korttid fastställs VSP ofta inom 14 dagar, eller ytterligare några dagar. Vidare analys behöver genomföras vad gäller olika orsaker till att klienter inte får en VSP inom föreskriven tid. Intensivövervakning (IÖV) För IÖV ska verkställighetsplanen enligt regelverket fastställas i omedelbar anslutning till att verkställigheten inleds. Det innebär att utredningen och planeringen av klientens VSP behöver ske parallellt med att utredningen om IÖV genomf örs. För 2017 hade 90 procent av klienterna fått en VSP innan IÖV avslutades. Nedanstående diagram visar att merparten av de klienter som får en VSP får den fastställd tidigt under verkställigheten, vilket ligger i linje med regelverket. Intensivövervakning: antal dagar till initialt fastställd VSP Initialt fastställda VSP 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Dagar Skyddstillsyn För klienter med skyddstillsyn hade 95 procent en fastställd verkställighetsplan vid verkställighetens avslut. Kriminalvården är förpliktade att träffa klienten inom 30 dagar, och i samband med mötet ska en VSP fastställas. Under denna tid ska domen komma frivården tillhanda, frivården ska kalla klienten till intervju och därefter ska utredningen och planeringen slutföras. Nedanstående diagram visar antalet dagar till fastställande av initial VSP för skyddstillsyn under 2017. På samma sätt som för anstalt finns det en topp strax innan 30 dagar men därefter avtar inte antalet fastställanden lika fort som i anstalt. Därutöver finns det en andel (totalt 15 procent) som kräver 90 dagar eller mer. En mindre granskning på 40 av dessa klienter tyder på att det ofta finns praktiska svårigheter med att genomföra en VSP-utredning. Vidare utredning krävs för att utröna orsaker till varför det tar 90 dagar eller mer att fastställa dessa klienters VSP och vilka åtgärder som kan vidtas. Skyddstillsyn: antal dagar till initialt fastställd VSP Initialt fastställda VSP 900 800 700 600 500 400 200 200 100 0 Dagar Utveckling av VSP kvalitet 2017 är det första året som Kriminalvården har arbetat enligt det nya förbättrade arbetssättet; utifrån evidensbaserade metoder, en ny arbetsprocess som skapar en tydlig och enhetlig struktur samt med specialiserade roller. Därtill har de första faserna i den nya uppföljningsmodellen för VSP levererats. Den nya verkställighetsplanen utgår från klienternas risk och behov, i enlighet med RBM-principen. De insatser som är planerade för att möta dessa behov bör därmed ha en större återfallsförebyggande effekt. Verkställighets planeringens yttersta syfte är att stödja arbetet med att ge rätt insats till rätt klient vid rätt tidpunkt. ÅRSREDOVISNING 2017 41

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING En viktig del av den nya VSP:n är att medarbetare i frivården och på anstalter i större utsträckning planerar hela verkställigheten gemensamt för klienter på anstalt. En gemensam planering har som målsättning att ge klienten en sammanhållen och ändamålsenlig verkställighetsplan som löper genom hela verkställigheten. Genom att det nya arbetssättet ställer ökade krav på sam verkan mellan anstalt och frivård kan vi redan nu se att 56 procent av klienterna som får beslut om övervakning också har en verkställighetsplan som har planerats av anstalten och frivården till sammans. Potential finns för ökat samarbete men det är positivt att det nu i mer än hälften av dessa ärenden finns denna samverkan. Detta kommer fortsatt att följas. Eftersom frigivningsförberedelser är en viktig del i det återfallsförebyggande arbetet är det i den nya VSP:n krav på att den alltid innehåller planerade frigivningsförberedelser. Hur detta krav har påverkat genomförandet av frigivningsförberedelser är för tidigt att utvärdera. För att säkra övergången till det nya arbetssättet har en tillfällig central stödorganisation skapats och avvecklats under 2017. Stödorganisationen har haft två huvudsyften, dels att under en övergångsperiod följa och hjälpa verksamheten i sitt VSP-arbete, dels skapa grunden för den fortsatta förvaltningen av den nya modellen för VSP arbetet. Det särskilda stödet har under året resulterat i cirka 100 riktade kompetensförstärkande seminarier, workshops och andra kvalitetshöjande insatser. Under 2017 har ytterligare 1 477 medarbetare utbildats i olika VSP-roller. Utbildningarna är planerade att fortgå under kommande år, om än i minskad omfattning. 3.2 SYSSELSÄTTNING PÅ ANSTALT OCH BEHANDLINGSINSATSER I FRIVÅRD Sysselsättning i anstalt, allmänt Enligt fängelselagen ska en intagen på anstalt ges möjlighet till sysselsättning i form av arbete, utbildning, behandlingsprogram eller annan strukturerad verksamhet. Sysselsättningen ska utformas utifrån den intagnes behov och syfta till att den intagne ska få arbetsträna, erhålla nya kunskaper och färdigheter samt ta ansvar för sina frigivningsförberedelser och förbereda sig för att själv kunna försörja sig. Prestationsmått: - sysselsättningsgrad 33 - antal sysselsättningstimmar 34 Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Att de intagna är sysselsatta är även viktigt för den interna säkerheten och bidrar till att påföljder verkställs på ett säkert sätt. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. Sysselsättningsgraden beräknas som utnyttjad tid (antal faktiska sysselsättningstimmar) i förhållande till tillgänglig tid (antal möjliga sysselsättningstimmar enligt anstaltens schema) 35. Sysselsättningsgraden uppgår till 78 procent, vilket är i paritet med de senaste åren. Av totalt 46 anstalter ligger 20 på eller över 85 procent sysselsättningsgrad, vilket är något sämre än 2016. Ytterligare ett antal ligger strax under och tio anstalter har lägre än 75 procent sysselsättningsgrad. Som rapporterats i tidigare årsredovisningar påverkas sysselsättningsgraden av flera faktorer, som att det är svårt att erbjuda sysselsättning på specialavdelningar och de lokalmässiga förutsättningarna. Dessa förutsättningar har inte ändrats under året. Behov av sysselsättning är en faktor som spelar in vid placering av klienter men i första hand beaktas lämplig säkerhetsklass för de intagna. Den höga beläggningen inom myndigheten minskar möjligheten att placera klienter efter behov av sysselsättning. Kriminalvården strävar efter att ha en anpassnings bar och flexibel sysselsättning som 33 Tabell 34 i avsnitt 17. 34 Tabell 34 i avsnitt 17. 35 Tillgänglig tid är den arbetspliktiga tiden. För de flesta anstalter betyder det 30 timmar per vecka, medan några har 40-timmars-vecka. 42 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL kan sättas in där ett behov för klienten finns utrett och kartlagt. Utnyttjad sysselsättningstid disponerades enligt följande: Fördelning av sysselsättning i anstalt 2017 4% 20% 24% 3% 0% 13% 36% Vuxenutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång Fördelningen är relativt oförändrad mellan åren. Arbetsdriften utgår från den intagnes behov, möjlig heter och verkställighetstid. Arbetsdriften ska bidra till att de intagna återvänder till samhället bättre rustade, ha ett tydligt innehåll anpassat till klientgruppernas behov och förutsättningar och ha utvecklade samverkansformer med externa funktioner. Arbetsdriften ska verka för att stärka de intagna ur ett anställningsbarhetsperspektiv. För intagna med korta verkställighetstider blir fokus i hög grad att bidra till att utveckla klienternas sociala förmåga. Arbetsdriften kan även ha ett mer komplext innehåll och kombineras då ofta med en arbetsmarknadsutbildning (AUB) eller yrkesutbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, vilka tillsammans syftar till att öka den intagnes anställningsbarhet. Under 2017 har bland annat en definition av vad som från och med 2018 ska avses med arbetsdrift tagits fram. Se vidare under Arbetsdriften i avsnitt 1.1 Ekonomisk utveckling 2017. Intern samordning av arbetsdriften sker i varierad utsträckning över landet men bedöms ge goda effekter där arbetssätt och nätverk kring arbetsdriften fungerar väl. Som ett led i att öka de intagnas anställningsbarhet är samverkan med Arbetsförmedlingen ett sedan länge prioriterat område för arbetsdriften. Under året har Kriminalvården och Arbetsförmedlingen arbetat med utveckling av myndigheternas gemensamma strategiska mål som syftar till att utveckla AUB så att klienterna blir anställningsbara. Myndigheterna har även utvecklat ansökningsprocessen. Informationsmaterial har tagits fram för de intagna och för att förbättra Kriminalvårdens möjligheter att placera klienter så att de styrs mot rätt insats i högre grad. Arbetsdrift Arbetsdriften utgör den största andelen av sysselsättningstimmarna. Som nämnts i tidigare årsredovisningar konkurrerar ibland fängelselagens krav på att erbjuda alla intagna sysselsättning med kravet på viss kostnadstäckning i arbetsdriften. Vuxenutbildning Vuxenutbildning utgör 13 procent av sysselsättnings tiden i anstalt och omfattar grundläggande och gymnasial nivå. Det är en formell utbildning som ger betyg och kan leda till examen på samma sätt som den kommunala vuxen utbildningen. Betygsdokumenten är neutrala och visar inte att studierna bedrivits inom Kriminalvården. För närvarande bedrivs huvudsakligen kurser i teoretiska ämnen, men det finns också yrkeskurser vid några anstalter. Möjlighet att studera på högskolenivå finns i begränsad utsträckning. I samarbete med Arbetsförmedlingen har 31 arbetsmarknadsutbildningar bedrivits på 27 anstalter under 2017. På 12 anstalter har även den förberedande utbildningen, Min väg till arbete, bedrivits. Utbildningarna upphandlas av Arbetsförmedlingen i samråd med Kriminalvården. ÅRSREDOVISNING 2017 43

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING Prestationsmått: - antal påbörjade kurser och utbildningar 36 - antal fullföljda kurser och utbildningar 37 Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov och klienterna får kunskaper och färdigheter som förväntas öka möjligheterna till arbete eller fortsatta studier, vilket i sin tur förväntas minska risken för återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Kriminalvården har i uppdrag att vidta åtgärder för att öka tillgängligheten och genomströmningen i vuxenutbildningen. Under 2017 har fokus varit att skapa förutsättningar och utveckla verksamheten för att kunna få effekt framöver. Ett led i detta är att utveckla stödet i undervisningen så att studier fullföljs i högre grad. Ett arbete har inletts i hela lärarkåren för att utveckla stödet till studerande, ett arbete som fortgår i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten under 2018. Studie- och yrkesvägledning Kriminalvården arbetar vidare för ökade förutsättningar för välgrundade, individuella studieplaner. Studie- och yrkesvägledare har under året fått ett utökat ansvar för att inventera klienternas utbildningsbakgrund och behov. Behov finns av att ytterligare stärka studie- och yrkesvägledningens möjlighet att kunna komma in tidigt i verkställigheten för att uppnå bättre kvalitet i inventeringen. Insatsen med studie- och yrkesvägledning och lärarinsatser för unga klienter 38 i häkte har fortsatt under året genom att erbjuda utbildning på grundläggande och gymnasial nivå, alternativt ge stöd för fortsatta studier gentemot aktuell skola i kommunen. Antalet och andelen påbörjade utbildningsinsatser fortsätter att öka för unga klienter. Tiden i häkte är en gynnsam fas vad gäller mottaglighet, vilket bedöms ha bidragit till det förbättrade utfallet. 36 Tabell 35 i avsnitt 17. 37 Tabell 36 i avsnitt 17. 38 Med ung i kriminalvård avses att en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år. Teknikstöd Ett väl fungerande teknikstöd är en förutsättning för en effektiv administration av utbildningsverksamheten, för vägledning och undervisning, samt för uppföljning i form av statistik. Under året har upphandling av ett digitalt systemstöd förberetts. Digital kompetens har fått en mer markerad skrivning i Skolverkets kursplaner och kunskapskrav, vilka träder i kraft 2018. Det innebär utmaningar inom Kriminalvården där särskilda säkerhetsvillkor gäller för att klienter inte ska kunna kommunicera med varandra eller omvärlden, samtidigt som lärande kräver träning i informationssökning, källkritik, programmering med mera såväl som stöd i undervisningen i form av ljud, bild och interaktiva övningar. Myndigheten arbetar löpande för att stabilisera och säkra intranätet för studerande samt för att utveckla de digitala möjligheterna i syfte att öka förutsättningarna för lärandet och genomströmningen i utbildningen. Påbörjade kurser och utbildningar Kriminalvården fokuserar generellt sett på fullföljda insatser som mått, eftersom det bättre speglar resultaten. När det gäller utbildning är det emellertid även relevant att titta på måttet påbörjade, eftersom det säger något om omfattningen av verksamheten. Till skillnad mot till exempel behandlingsprogram kan en utbildning dessutom ge mycket även om den inte fullföljs. Måtten fullföljd och påbörjad relaterar inte till samma kurser och kursdeltagare. Färre kurser och utbildningar har påbörjats under året jämfört med tidigare år. Antal påbörjade kurser och utbildningar 2015 2016 2017 Antal kurser/utbildningar 4 531 4 219 4 187 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 35 i avsnitt 17. Som beskrivits ovan pågår ett arbete med att ytterligare öka förutsättningarna för att fler både ska påbörja och fullfölja kurser framöver. Den främsta orsaken till nedgången 2017 bedöms vara lärarbristen inom Kriminalvården (se även avsnitt 8.1 Personalförsörjning) och svårigheter att rekrytera behöriga lärare med aktuella inriktningar i den stora konkurrens om lärare som råder i samhället. Vikarier tillsätts för att upprätthålla öppethållande på lärcentrum under de ständigt pågående rekryteringarna, men dessa 44 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL korttidsanställda ersättare är inte undervisande lärare. Vid antagning till vuxenutbildningen prioriterar Kriminalvården intagna med kort eller ingen tidigare utbildning och intagna med behov av utbildning i svenska för invandrare. En klient kan ha påbörjat kurser under olika verkställigheter som avtjänats under året. Antal unika klienter 39 som påbörjade någon form av utbildning under 2017 var 2 726. Ställt i relation till antalet unika klienter på anstalt har en fjärdedel av klienterna påbörjat någon form av utbildning under året, vilket är samma nivå som 2016. Antal unika klienter som påbörjat kurser och utbildningar 2015 2016 2017 Antal unika klienter som påbörjat kurs/utbildning 2 887 2 835 2 726 Totalt antal unika klienter 11 652 11 532 11 499 Andel klienter som påbörjat kurs/utbildning 25% 25% 24% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 35 i avsnitt 17. Fullföljda kurser och utbildningar En kurs eller utbildning betecknas som fullföljd när ett betyg eller intyg har erhållits. Antal fullföljda kurser och utbildningar 2015 2016 2017 Antal fullföljda kurser/ utbildningar 1 990 1 855 1 843 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 36 i avsnitt 17. Antalet fullföljda kurser och utbildningar ligger på ungefär samma nivå som för 2016. Observera att en kurs eller utbildning kan löpa över ett årsskifte vilket innebär att antal påbörjade och fullföljda inte direkt kan relateras till varandra. Annan strukturerad verksamhet En femtedel av sysselsättningen utgörs av så kallad annan strukturerad verksamhet (ASV). Aktiviteterna räknas bara som sysselsättning om de ingår i en av anstalten strukturerad och schemalagd verksamhet som leds av en handledare. ASV 39 Med måttet unika klienter räknas aldrig samma person två gånger, även om hen påbörjat flera kurser. syftar till att ge ökade kunskaper och insikter, förbättrade färdigheter eller ändrat beteende. Den ASV som bedrivs utgår i stor utsträckning från de lokala förutsättningarna på respektive anstalt men också från behov som kan variera från individ till individ och över tid i förhållande till samhällets utveckling. Av den anledningen är det bra att det finns ett brett och diversifierat utbud och naturligt att verksamheten i hög utsträckning utvecklas lokalt. En ASV som bedrivs på ett trettiotal anstalter och häkten är yoga. I en randomiserad kontrollerad studie har den yoga som bedrivs inom Kriminalvården visat sig ha goda effekter på intagnas välbefinnande och på betydande riskfaktorer som impulsivitet och antisocialt beteende. Under året har utveckling av ASV skett genom lokala initiativ. Vissa anstalter har fortfarande svårigheter att erbjuda kvalitativ sysselsättning till vissa grupper av intagna och specifika individer, främst av logistiska och säkerhetsmässiga skäl. Ett arbete har därför inletts för att pröva en nationell kvalitetssäkring av viss ASV, exempelvis en modulbaserad samtalsserie. Behandlingsinsatser Deltagande i behandlingsinsatser utgör fyra procent av sysselsättningstiden på anstalt 40. Behandlingsinsatser genomförs även inom frivården. Syftet med insatserna är att förhindra återfall i brott genom att ge klienten nya kunskaper, färdig heter och insikter. Kriminalvårdens behandlingsinsatser innefattar sedan 2016 tre kategorier: förberedande insatser, behandlingsprogram och förstärkande insatser. Den nya nomen klaturen beräknas vara fullt införd 2018. Den strategiska inriktningen, som omnämndes i föregående årsredovisning, innebär att Kriminalvården strävar efter att öka andelen av kategorin behandlingsprogram. Anledningen är att myndigheten i så stor utsträckning som möjligt vill använda resurserna där de kan förväntas göra störst nytta, det vill säga öka andelen klienter som får del av de mest effektiva behandlingsinsatserna. Behandlingsprogrammen bedöms vara den behandlingsinsats som effektivast bearbetar brottsbeteendet och de identifierade riskfaktorerna. 40 räknat på direkt programledarledd tid, klienternas hemuppgifter ej medräknat. ÅRSREDOVISNING 2017 45

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING Behandlingsinsatserna ackrediteras, vilket betyder att de genomgår en vetenskaplig bedömning, där en oberoende forskarpanel granskar insatsens innehåll och sättet det genomförs på. På så vis säkrar vi att behandlingen sker på vetenskaplig grund och kan förväntas ha effekt på risken för återfall i brott. Effekterna av insatserna utvärderas. Om en insats inte har förväntade effekter tas det bort ur Kriminalvårdens behandlingsutbud. Målgrupperna för behandlingen är klienter som bedöms löpa risk för återfall i ny brottslighet. Behandlingsinsatserna är huvudsakligen riktade mot följande kategorier: generell kriminalitet och våldsbrott, våld i nära relation, inklusive partnervåld, sexualbrott och missbruk av droger eller alkohol. Därutöver finns insatser för klienter med spelproblem. Prestationsmått: Antal klienter som avslutat sin verkställighet under året och som deltagit i respektive fullföljt en behandlingsinsats 41. Måtten presenteras i förhållande till antalet klienter. Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov och klienterna får kunskaper, färdigheter och insikter som förväntas minska risken för återfall i brott, bland annat genom att motverka kriminella attityder och värderingar samt substansmissbruk. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Kriminalvården har för närvarande tillgång till 16 ackrediterade behandlingsinsatser i och med att programmen Entré och R & R2 Adhd ackrediterades i slutet av 2016 och Relationsvåldsprogrammet (RVP), som vänder sig till klienter i anstalt och frivård som är dömd för att ha utövat våld mot en eller flera närstående personer, ackrediterades i slutet av 2017. Utöver detta är ytterligare två behandlingsinsatser under utveckling. Program under utveckling Följande program är under utveckling: Relation och Samlevnad (ROS) är ett behandlingsprogram som riktar sig till män dömda för sexualbrott. Sedan 2012 har behandlingsprogrammets innehåll reviderats utifrån aktuell forskning om effektiv sexualbrottsbehandling. Under 2017 har en uppföljning och utvärdering av den nya behandlingsmanualen påbörjats som ett led inför kommande nyackreditering av behandlingsprogrammet. Brottsbrytet som modulbaserat program med öppet intag är ett kognitivt beteendeterapeutiskt behandlingsprogram med inriktning mot generell kriminalitet. Programmet kan bedrivas på anstalt och i frivård och vänder sig till kvinnor och män i olika åldrar. Under 2017 har pilotförsök pågått och modulanpassade programmanualer färdigställts. MRT 42 Rattfylleri. Under 2017 har MRT bedrivits på anstalten Östragård. 63 klienter har genomgått programmet under året. En utvärdering av programmet har gjorts som bygger på 47 klienter som genomgått MRT under perioden 1/1 2016 till och med 31/5 2017. Intervjuer av programledare visar att de är positiva till programmet. Resultaten från föroch eftertester visade inte på någon skillnad, men resultaten är svårtolkade på grund av små grupper. Piloten fortsätter därför under 2018 med reviderat testunderlag. Programledarkompetens Kriminalvården har fortsatt ett stort behov av personal med särskild programledarkompetens. Det innebär att behovet av programledarutbildningar är mycket stort. Under 2017 har Kriminal vården haft 747 deltagare i olika program ledarutbildningar. Av dessa har 53 blivande programledare utbildats i Kriminalvårdens grundläggande programledarutbildning (GPU). Under 2017 har Kriminalvården infört en påbyggnadsutbildning kallad kvalificerad programledarutbildning (KPU) med syfte att utveckla den personal som bedriver kriminalvårdens mest avancerade insatser som är uppbyggda på flexibi 41 Tabell 37-42 i avsnitt 17. 42 MRT-rattfylleri (MRT-Driving the right way), som riktar sig till rattfylleridömda, är en för rattfylleriproblematik anpassad kortversion av det KBT-baserade kriminalitetsprogrammet Moral Reconation Therapy (MRT). 46 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL litet och anpassning till specifika klienters behov och mottaglighet utifrån riskanalys, fallformulering och hypotesprövning. Efter att ha genomgått utbildningen förväntas deltagarna kunna ta sig an klienter med den mest komplexa problematiken kring risk, behov och mottaglighet. Stödjande miljö Kartläggningar av den stödjande miljön har under året genomförts på tio anstalter, fyra häkten och sex frivårdskontor. Varje kartläggning har resulterat i en åtgärdsplan som tagits fram av verksamhetsstället. Exempel på åtgärder som specificerats i de lokala åtgärdsplanerna är; öka personalnärvaro i klientnära positioner genom att sätta personliga mål för hur var och en ska få detta att ske, mötesforum mellan programgrupp och övrig klientnära personal, bli bättre på positiv återkoppling till klienterna och ett mer flexibelt utnyttjande av lokaler och promenadgårdar till exempel genom anpassning av tvättrummet till att bli gemensamhetsrum. Ett arbete med att ta fram en användarmanual för Kompetent klientnära arbete (Core Correctional Practice; CCP) har påbörjats, vilket kort kan beskrivas som bemötandetekniker och strategier för att stärka kommunikation och samarbete mellan klienter och medarbetare. Under 2017 har skriften Stödjande miljöer för klienter i Kriminalvården tagits fram för att konkretisera begreppet stödjande miljö för medarbetare inom olika delar av Kriminalvårdens verksamhet. Resultat 2017 För att beskriva utvecklingen av hur många klienter som har genomgått program presenteras andelen klienter som har deltagit i en behandlingsinsats, och hur stor andel av dessa som fullföljt den, inom respektive påföljd i tabellerna 37-42 i avsnitt 17. Andelen klienter som deltagit i behandlingsinsatser varierar beroende på påföljd. Andel klienter som deltagit i behandlingsinsatser Påföljd: 2015 2016 2017 Anstalt 27% 25% 22% Villkorlig frigivning med övervakning 15% 14% 14% Skyddstillsyn 32% 32% 34% IÖV 8% 6% 5% Andel deltagare som fullföljt behandlingsinsatser Påföljd: 2015 2016 2017 Anstalt 81% 81% 81% Villkorlig frigivning med övervakning 44% 44% 47% Skyddstillsyn 78% 78% 73% IÖV 63% 50% 51% Avser samtliga behandlingsinsatser 43 Antalet klienter som får någon behandlingsinsats minskar. Antalet klienter som fullföljt ett behandlingsprogram ökar däremot jämfört med 2016. Även andelen behandlingsprogram av totalt antal genomförda behandlingsinsatser ökar jämfört med tidigare år. Ökningen är 11 procent jämfört med 2016. Detta är en utveckling som följer RBM-principerna och Kriminalvårdens långsiktiga strategi för behandlingsinsatserna. Statistiken för unga klienter och för klienter med våldsprofil redovisas särskilt i tabell 41-42 även om grupperna också ingår i tabellerna 37-40. För unga i kriminalvård är ambitionen att öka andelen som deltar i behandlingsinsatser, oavsett typ av behov. Denna andel ökar något jämfört med 2016. Andelen klienter ur målgruppen som avslutat sin verkställighet under året och som deltagit i någon behandlingsinsats ökar från 31 procent 2016 till 33 procent 2017. Våldsprogrammet Puls erbjuds nu på samtliga ungdomsavdelningar då programmet med sitt omväxlande innehåll och inriktning på självkontroll och problemlösning bedöms vara ett passande program oavsett arten av brottslighet. Våldsbrott är dessutom vanligt förekommande inom denna klientkategori. 43 Exklusive den förberedande insatsen MIK som syftar till att motivera klienten till att påbörja en förändring som kan leda till minskad risk för återfall i brott. ÅRSREDOVISNING 2017 47

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING Inom ramen för den särskilda satsningen på återfallsförebyggande åtgärder för våldsamma klienter har behandling för målgruppen tydliggjorts och intensifierats. Detta har skett bland annat genom utveckling och implementering av nya behandlingsprogram som Puls, Entré och Relationsvåldsprogrammet (RVP). Puls programmet finns nu tillgängligt på majoriteten av Kriminalvårdens verksamhetsställen och fortsatt spridning planeras. Kompetens för att bedriva programmet Entré med målgruppen högriskklienter med ett våldsamt beteende finns nu på 18 verksamhetsställen. Andelen klienter ur målgruppen våldsamma som nås av särskild behandlingsinsats riktat mot våldsbeteendet fortsätter öka. Ökningen är störst för klienter med påföljden skyddstillsyn. Sedan 2016 ses en ökning från nio till 14 procent av målgruppen. En ökning syns också för klienter på anstalt medan det i gruppen villkorligt frigivna med övervakning fortfarande är ett lågt deltagande. R & R2 Adhd har under 2017 bedrivits på anstalterna Västervik, Högsbo och Norrtälje och har för närvarande 15 utbildade programledare. Förutsättningar för fortsatt utveckling och spridning av programmet behöver analyseras under kommande år. Projekt Flerspråkiga programledare har tagit fram strategier och förslag för att öka Kriminalvårdens förmåga att erbjuda behandlingsinsatser för icke svensktalande klienter med en våldsproblematik. Bland förslagen syns behandling med flerspråkiga programledare, översättning av material, användning av pekplattor, språklig anpassning, behandlingsinsatser på lätt svenska och bryggspråk, behandling via videolänk samt utbildningsinsatser för programledare. Kriminal vården har idag över 37 flerspråkiga programledare som kan bedriva behandling på 36 utomnordiska språk (exklusive engelska). Fram till projektets avslut hade 40 behandlingsinsatser, både enskilda och i grupp, startats på utom nordiska språk eller på lätt svenska. En utvärdering av behandlingsinsatser på svenska, utomnordiska språk samt via videolänk har genomförts i samarbete med Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet. Utvärderingen visar ett gott resultat. Underlaget är dock litet och projektet ser behov av en mer omfattande utvärdering för att kunna validera resultaten. 3.3 FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER För att öka klienternas förutsättningar att inte återfalla i brott arbetar Kriminalvården med olika former av frigivningsförberedelser. Det kan bland annat innebära att klienten stegvis slussas ut inom Kriminalvårdens egna miljöer eller i form av vistelser utanför anstalt. Med utslussning menas att klienten under en period före frigivning får större frihet på ett individanpassat och strukturerat sätt med stöd och kontroll utifrån aktuella risker och behov. Frigivningsförberedelser handlar även om att ha en god planering för klienten tid efter att övervakningen upphört. Permissioner Kriminalvården planerar och följer upp permissioner för intagna på anstalt. Permissioner är ofta en förutsättning för att klienten senare ska kunna ta del av någon av de särskilda utslussningsåtgärderna (se nästa avsnitt). Permissioner syftar till att underlätta intagnas anpassning i sam hället, till exempel genom att upprätthålla kontakten med familj och vänner, samt besöka Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Prestationsmått: Antal påbörjade permissioner 44 Förväntad effekt: Permissionerna förväntas underlätta återanpassningen i samhället, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Antalet påbörjade permissioner ligger på samma nivå som 2016. För kvinnor har dock antalet permissioner ökat 2017 jämfört med såväl 2015 som 2016. För män har antal misskötta permissioner ökat. Under 2017 har en mindre kartläggning av permissioners innehåll och villkor gjorts för att få ett underlag för eventuella ändringar av styrande dokument i syfte att stärka det frigivningsförberedande arbetet. Kartläggningen omfattade ett begränsat antal intagna som under en viss period frigavs från säkerhetsklass 2. Helhetsintrycket är att anstalterna arbetar 44 Tabell 43 i avsnitt 17. 48 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL frigivningsförberedande och att en majoritet av de intagna hade permissioner trots att de inte var placerade i lägsta säkerhetsklass. Bedömningen är att de flesta intagna hade en permission som syftade till att förbereda dem för frigivning. Kartläggningen visade också att permissionerna i hög grad försågs med villkor för att minska risken för misskötsamhet eller återfall i brott, till exempel villkor om antialkoholbehandling eller förbud att kontakta brottsoffer. Kartläggningen visade endast på mindre behov av ändringar i de styrande dokumenten. Särskilda utslussningsåtgärder, resultat De fyra så kallade särskilda utslussningsåtgärderna är: frigång, utökad frigång, halvvägshus och vårdvistelse. Prestationsmått: Andel frigivna under året som frigavs med en särskild utslussningsåtgärd 45 Förväntad effekt: De särskilda utslussningsåtgärderna förväntas underlätta återanpassningen i samhället, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Andelen frigivna med utslussningsåtgärd har ökat marginellt från 12 till 13 procent, vilket är i nivå med de senaste fyra åren. Målsättningen är att intagna i säkerhetsklass 1 ska kunna för bereda sin frigivning genom succesiv placering på anstalt i lägre säkerhetsklass. Anstalt i säkerhetsklass 1 ska i princip inte ha några frigivningar med särskild utslussningsåtgärd medan intagna på anstalt i säkerhetsklass 2 ska kunna bli föremål för en sådan åtgärd. I säkerhetsklass 3 bör grundprincipen vara att frigivning ska genomföras med särskild utslussningsåtgärd. Andel frigivna med särskild utslussning 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 55% 32% 20% 13% 59% 32% 64% 33% 19% 19% 12% 60% 31% 17% 13% 12% 2013 2014 2015 2016 2017 63% 34% 20% 13% Totalt oavsett säkerhetsklass och strafftid. Från säkerhetsklass 2 och 3 med strafftid på 6 månader och över. Från säkerhetsklass 2 med strafftid 6 månader och över. Från säkerhetsklass 3 med strafftid 6 månader och över. Observera att detta diagram från och med årsredovisningen 2016 anger strafftider på 6 månader och över, mot tidigare över 6 månader. Det beror på att 6 månaders fängelse är en vanlig dom, och den tiden räcker normalt för att en särskild utslussningsåtgärd ska kunna planeras. För säkerhetsklass 2 är andelen frigivna med särskild utslussningsåtgärd 20 procent vilket innebär en ökning med tre procentenheter sedan 2016. För säkerhetsklass 3 är andelen frigivna med särskild utslussningsåtgärd något lägre jämfört med 2015 men en ökning sedan 2016. Årets utfall antyder att målsättning och insatser gett resultat. Unga som fått utslussningsåtgärd eller haft ordnad bostad/sysselsättning vid villkorlig frigivning har ökat jämfört med 2015 och 2016. Kriminalvården bedömer att orsaken till den allmänna ökningen av särskilda utslussningsåtgärder troligtvis är ett större fokus på utslussningsfrågan samt införandet av ny VSP under året där frigivningsfrågan lyfts in i planeringen redan från första behandlingskollegiet. Andelen hävda särskilda utslussningsåtgärder är fortsatt låg men har ökat något under 2017. Lägst antal hävda placeringar har halvvägshus och frigång. Störst antal har vårdvistelseplaceringarna vilket stämmer väl överens med urval och riskbedömningar för respektive placeringsform. Klienter med låg risk för misskötsamhet och återfall i brott placeras i första hand i halvvägshus medan klienter med missbruk och beroendeproblematik placeras i vårdvistelse på behandlingshem eller familjevård. 45 Tabell 46 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2017 49

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING Andel intagna som frigivits med särskild utslussningsåtgärd 2015 2016 2017 Antal frigivna från anstalt 7 611 7 365 7 289 Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd 988 902 951 Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 13% 12% 13% GPS-övervakning vid utökad frigång och permission Kriminalvården har under året bedrivit en begränsad försöksverksamhet med GPSövervakning i kombination med fotboja vid permission och utökad frigång. Fyra klienter har verkställt med utökad frigång och 16 klienter har genomfört permission vid 18 tillfällen med GPS-övervakning i kombination med fotboja. Tekniken ger Kriminalvården möjlighet till bättre kontroll av att uppsatta villkor följs av klienten. Det är därmed ett sätt att nå ökad kvalitet och för troende för klienternas utevistelser i samhället. Försöksverksamheten har fungerat väl och gett Kriminalvården erfarenhet gällande GPSövervakning i kombination med fotboja. Efter utvärdering och beslut om införlivande i verksamheten kommer därefter ett införandeprojekt att påbörjas. Uppdrag om förstärkta insatser i arbetet med utslussning I uppdraget om förstärkta insatser i arbetet med utslussning har Kriminalvården sett över regelverk och tillämpning när det gäller förutsättningar för att bevilja särskilda utslussningsåtgärder samt successiv utslussning. Kriminalvården har genomfört en översyn av de bedömningar som görs vid val av säkerhetsnivå inför placering och omplacering i anstalt. Översynen har lett till viss praxisförskjutning som är en förklaring till ökad beläggning i säkerhetsklass 3. En genomgång av den praxis som ligger till grund för beslut om särskilda villkor och en mindre kartläggning av ett urval av klientbeslut om permissioner i säkerhetsklass 2 har genomförts. En inventering utifrån samtliga översyner är nu genomförd och förslag till åtgärder har tagits fram och kommer att påbörjas under 2018. Kriminalvården fokuserar på att tydliggöra ansvars fördelning, gränssnitt och aktiviteter samt hur samarbetet mellan frivård och anstalt ska genomföras. De fyra särskilda utslussningsåtgärderna frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus och utökad frigång kompletteras med andra frigivningsförberedande insatser. Dessa insatser riktar sig mot de klienter som inte bedöms vara i behov av, eller inte har en verk ställighetstid som medger någon av, de fyra särskilda utslussningsåtgärderna. I den nya verkställighetsplanen ingår att på ett tidigt stadium planera för klientens frigivning i form av särskild utslussningsåtgärd eller annan frigivningsförberedande insats. Under 2017 har upphandlingsunderlag tagits fram för halvvägshusplatser i Stockholm, Göteborg och Malmö för kvinnliga klienter. Upphandlingen utannonseras i början av 2018. Genom projektet Intensifierat riskreducerande stöd för sexualbrottsdömda klienter i frivård - en COSA 46 - inspirerad insats genomför Kriminalvården ett försök med två högriskklienter dömda för sexualbrott och som står utan socialt nätverk. Klienterna deltar i behandlingsprogram och ges intensifierat stöd genom kontakt med tre till fem lekmannaövervakare och en koordinator. Inför försöket utbildades nio lekmannaövervakare som under försöket stöttas av koordinator och handledare/psykolog. Projektet har även genomfört en studieresa till England för att ta del av deras kunskap och långa erfarenhet av metoden COSA. Ett viktigt led i det frigivningsförberedande arbetet är att det finns en tydlig förankring när klienten friges. I och med den nya VSP:n vet vi nu att frivården deltar i planeringen av klientens verkställighet i över hälften av fallen, vilket syftar till att säkra tidiga frigivningsförberedelser. 46 (Circles of support and accountability). 50 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING I det här avsnittet redovisas särskilda återrapporteringskrav i regleringsbrevet och andra särskilda satsningar, som inte redovisas i övriga avsnitt. 4.1 MODERN FRIVÅRD 2018 Kriminalvårdens vision om en Modern Frivård är en enhetlig trovärdig och rättssäker verksamhet. Implementeringen av det nya arbetssättet, Krimstics 47 och Ny VSP är i slutfasen och övergår i förvaltning. Sammanlagt 694 frivårdsinspektörer har hittills utbildats i Krimstics varav 190 under 2017. Samtliga 34 frivårdskontor nås av arbetssättet. Det finns 40 lokala så kallade Krimsticscoacher, det vill säga frivårdsinspektörer med ett särskilt funktionsuppdrag att handleda sina kollegor. Utvärdering av implementeringen pågår. Syftet är att bedöma hur väl medarbetarna följer de så kallade RBM-principerna i klientarbetet. 47 Den svenska Kriminalvårdens version av den kanadensiska samtalsmetodiken för frivårdspersonal STICS (Strategic Training Initiative in Community Supervision). Se även tidigare årsredovisningar. Den nationella granskningen av personutredningar och misskötsamhet i klientärenden är en del av arbetet att nå målsättningarna i Modern Frivård. Mer om dessa utredningar finns att läsa under 2.2 Frivård. För att stärka ledarskapet hos frivårdens chefer har en nationell chefscoachningsinsats genomförts. Syftet har varit att stärka frivårdens chefer i att leda en enhetlig, trovärdig och rättssäker frivårdsverksamhet. Insatsen har fokuserat på att stärka ledningsgruppernas förmåga att bryta ner visionerna till konkreta målsättningar för de specifika frivårskontorens arbete. Chefernas förmåga att ge och ta emot återkoppling bedöms ha stärkts, liksom det utvecklande ledarskapet där medarbetare ges tillit och uppmuntras att utvecklas i yrkesrollen. Kvalitetsledningssystem Arbetet med att synkronisera kvalitetsledningssystem för frivård och behandlingsprogram fortsätter, och ett nytt uppdrag om gemensam kvalitetsledning för hela kärnverksamheten finns ÅRSREDOVISNING 2017 51

4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING RESULTATREDOVISNING i den numera treåriga verksamhetsplanen för perioden 2018-2020. Interaktiva processkartor som underlättar navigering i handböcker har tagits fram och en gemensam kvalitetspolicy. Fokus för kvalitetsarbetet 2017 har varit ledarskap och medarbetarskap. Det handlar bland annat om hur man som ledning kommunicerar verksamhetens resultat och utveckling med medarbetarna, hur man bryter ned strategier, mål och handlings planer på nationell nivå till mål och handlings planer för enskilda uppdrag och medarbetare och hur medarbetarna involveras i arbetet. Applikation för frivårdsklienter Utsikt Ett projekt som delfinansieras av Vinnova har under 2017 levererat en pilotversion av frivårdsapplikationen Utsikt. Den har provats av 19 frivårdsklienter tillsammans med elva frivårdsinspektörer som uppger att stödet varit till hjälp och lätt att använda. Syftet med applikationen är dels att ge ökad närvaro på möten med hjälp av en kalender och påminnelsefunktion och dels att ge en ökad behandlingsdos med hjälp av KBTbaserade övningar som syftar till att minska risken för återfall i brott. Utsikt kommer att finnas tillgänglig för alla frivårdsklienter under 2018. 4.2 EXTERN SAMVERKAN Kriminalvårdens intagna och klienter omfattas av normaliseringsprincipen, som innebär att de ska ha samma service som övriga samhällsmed borgare och att samhällets ordinarie välfärdsutbud ska tillgodose även deras behov. Det är Kriminal vårdens uppgift att verka för att normaliseringsprincipen fungerar i praktiken, vilket kräver en väl utvecklad samverkan på alla nivåer med externa parter, till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten, näringslivet och ideella organisationer. Med Arbetsförmedlingen har vi ett mångårigt samarbete på anstalt och i frivård. Kriminalvården har tagit fram en nationell handlingsplan för extern samverkan som syftar till att myndigheten ska vara proaktiv i samverkansfrågor i syfte att minska återfall i brott. Handlingsplanen innefattar att Kriminalvården ska utveckla arbetet med samordnad individuell plan (SIP) för att förbättra förutsägbarheten i det frigivningsförberedande arbetet för klienter med störst behov av stöd och hjälp. Huvud aktörerna är kommunernas socialtjänst och lands tingens hälso- och sjukvårdsverksamhet, vilka är Kriminal vårdens viktigaste samverkanspartners. Kriminalvården behöver också förtydliga roller, uppdrag och mandat och på så sätt förbättra den interna samordningen av samverkansfrågor. Myndighetens utgångspunkt för samverkan är vedertagen kunskap om vad som minskar återfall i brott för att samordna klientinsatser med andra aktörer. Under året har Kriminalvården genomfört en nulägesanalys av den samverkan som sker inom ramen för SIP (samordnad individuell plan). SIP bedöms kunna stärka samarbetet och koordinera insatser för de klienter med multipla behov och där flera aktörer är inblandade. En förutsättning är dock att klienten är villig till att en SIP upprättas och att denne är i behov av samordning av sina insatser. Nulägesanalysen visade att Kriminal vården i olika omfattning arbetar med SIP och att kunskapen om SIP varierar. Huru vida ett verksamhetsställe arbetar med SIP skulle kunna kopplas till i vilken utsträckning socialtjänsten i respektive kommun arbetar med SIP. Samverkan har inletts med Polismyndigheten i Malmö och Malmö stad för att få till stånd försöksverksamhet med gruppinterventioner i syfte att begränsa det grova våldet. Planen är att starta projektet 1 februari 2018. Arbetsmodellen är hämtad från USA där den används med framgång i städer som under perioder haft stora problem med grovt våld. Under 2017 har Kriminalvården även påbörjat revidering av myndighetens riktlinjer för samverkan med civilsamhället, vilket förväntas skapa större enhetlighet i arbetet. Arbetsmarknadsinriktade åtgärder Kriminalvården och Arbetsförmedlingens samarbete syftar till att stärka klienternas möjlig heter på arbetsmarknaden och öka förutsättningarna för varje individ att finna hållbara lösningar och ta tillvara sina förutsättningar till egen försörjning och arbete samt till ett liv utan brott. Samarbetet finns på landets samtliga anstalter och frivårdskontor. Samarbetet sker också i Krami 48 -verksamheten, som idag finns på 21 orter i landet. Under hösten har regionala utvecklingsdagar genomförts 48 Krami är en samverkan mellan Arbetsförmedling, Kriminalvård och aktuell kommun. Målet med att delta i Krami är att finna, få och behålla arbetet. Krami riktar sig till dig som på grund av sociala problem haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. 52 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING för Krami-verksamheten, där ett gemensamt tema har varit Säkerhet i Krami. Dessutom finns arbetsmarknadsutbildningar på majoriteten av landets anstalter. Klienternas deltagande i arbetsmarknadsutbildning ska vara en del av verkställighetsplaneringen, och Arbets förmedlingens insatser syftar till att hitta kortaste vägen ut i arbete. Under 2017 har myndigheterna tillsammans påbörjat ett arbete för att ta fram en strategi för arbetsmarknadsutbildningar som syftar till att öka antalet utbildningar på landets anstalter som riktar sig till rätt målgrupp. Vidare genomförde Kriminalvården under 2017 ett projekt med tre deltagande anstalter, där myndighetens medicinska personal fick möjlighet att samarbeta tätare med arbetsförmedlare så att information om eventuella funktionsnedsättningar kan tas tillvara vilket bättre möjliggör för Arbetsförmedlingen att bistå den arbetssökande med särskilda insatser. Projektet förlängs nu fram till halvårsskiftet 2018 och det planeras för fler deltagande anstalter, minst en per region. Samarbetet mellan myndigheterna styrs av Nationella samarbetsgruppen (NSG), med deltagare på chefsnivå från både Kriminalvården och Arbetsförmedlingen. På lokal nivå planeras nya rutiner för att bättre kunna styra inflödet av klienter som bör aktualiseras för kontakt med Arbetsförmedlingen. Med utgångspunkt i resultaten från genomlysningen av samarbetet mellan myndigheterna som redovisades i årsredovisningen för 2016, har myndigheterna gemensamt genomfört sex regionala utvecklingsdagar under 2017 där fokus varit på att arbeta fram hållbara lokala överenskommelser för 2018. Statsbidrag till ideella organisationer Under 2017 förmedlade Kriminalvården 14 576 408 kronor i statsbidrag till ideella organisationer. Organisationer som mottagit statsbidrag Organisation Belopp i kronor 2015 2016 2017 Attention 354 000 415 000 345 282 Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) 3 600 000 4 300 000 3 000 000 BUFFF 1 728 000 1 730 000 2 000 000 KRIS 1 700 000 1 700 000 1 270 000 Hela Människan 485 000 440 000 190 000 Sveriges Kristna Råd 250 000 390 000 0 Fryshuset 1 260 000 1 590 000 2 100 000 Röda Korset 680 000 680 000 535 000 Unizon 133 000 300 000 300 000 X-Cons 600 000 450 000 576 126 Processkedjan 250 000 750 000 1 200 000 Fanzingo 0 290 000 750 000 RFSU 0 350 000 1 130 000 Göteborgs Räddningsmission 0 700 000 500 000 Livskraft - - 680 000 Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL) 75 000 0 0 Totalt 11 790 000 14 085 000 14 576 408 Statsbidrag ges i första hand till riksorganisationer som arbetar med att förbereda Kriminalvårdens klienter inför deras frigivning eller med stödjande insatser efter frigivningen. Statsbidrag utgår inte till programverksamhet eller verksamhet som finansieras på annat sätt. Det är endast ideella organisationer som kompletterar Kriminalvårdens verksamhet som kan få stats bidrag. De föreningar som erhåller statsbidrag bedriver bland annat besöksgrupper på anstalt, organiserar lekmannaövervakare, genomför hämtning av klienter vid villkorlig frigivning, besöker häktade, stöttar klienter som vill lämna kriminella gäng och arbetar med frihetsberövade klienter som har barn. Kriminalvården har sedan 2016 haft möjligheten att fördela 15 miljoner kronor i statsbidrag till ideella organisationer. Ungefär dubbelt så mycket äskades under 2017. Det ökade anslaget har möjliggjort att flera organisationer som sedan tidigare samarbetat med Kriminalvården har kunnat utveckla och anpassa sina verksam heter till Kriminalvården, samtidigt som flera nya orga ÅRSREDOVISNING 2017 53

4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING RESULTATREDOVISNING nisationer getts möjlighet att påbörja sam arbeten med myndigheten. Sedan anslaget utökades har två av de nyetablerade organisationerna satt fokus på helt nya frågor i syfte att främja klienters återanpassning i samhället. De nya frågorna gäller radioproduktion på anstalt samt att bland annat bedriva samtal om normer och relationer inom anstalt och häkte. Under 2017 har utvecklingsarbetet utifrån Statskontorets granskning 2014:24 fortsatt: Redovisningsblanketter har reviderats och anvisningar för dessa har tagits fram. Kriminalvårdens beslut om statsbidrag har kompletterats med att organisationerna ges möjlighet att önska hur beviljat bidrag fördelas inom organisationen. Riktlinjer för samverkan med civilsamhället har reviderats. Dessa definierar syftet med civilsamhällets arbete inom myndigheten och tydliggör hur samverkan och samarbete med civilsamhället ska genomföras på samtliga nivåer inom myndigheten. Handläggningen av statsbidragen har blivit mindre personbunden. 4.3 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Kriminalvården arbetar ständigt med att främja de mänskliga rättigheterna. I detta arbete ryms bland annat värdegrund och likabehandling. Kriminal vården bedriver ett aktivt värdegrundsarbete med utgångspunkt i den statliga värdegrunden som tillsammans med Kriminalvårdens egna värdeord utgör den etiska koden. I både grund- och chefsutbildning finns innehåll av mänskliga rättigheter, värdegrund och likabehandling. Kriminalvården bedriver även ett målinriktat likabehandlingsarbete, se vidare avsnitt 8.4 Likabehandling. Främjande av mänskliga rättigheter sker bland annat genom arbetet med isoleringsbrytande åtgärder. Med anledning av Europarådets rapport i februari 2016 genomfördes även en översyn av intagnas telefoni som nu har lett till ett antal förbättringar genom att kravet på samtycke tagits bort och att avgifterna setts över. Därutöver har Kriminalvården bland annat fortsatt utveckla samarbetet med åklagarmyndigheten, startat en försöksverksamhet med restriktions gemensamhet och stödjande miljö. Se vidare avsnitt 2.1 om isoleringsbrytande åtgärder. Myndigheten har under året genomfört en kartläggning av samtliga anstalter och häkten efter kritik från JO och CPT 49 för bland annat intagnas möjligheter att betrakta sin omgivning från bostadsrummens fönster och från rast gårdarna samt intagnas möjligheter att på egen hand reglera ljusinsläppet i sina bostadsrum. Kartläggningen visar att intagna i stort har möjlighet till ljusinsläpp och att betrakta omgivningen från bostadsrummet. Möjligheten att betrakta omgivningen från häktenas rastgårdar brister dock i många fall. De brister som är identifierade kommer att åtgärdas i den utsträckning de praktiska och faktiska förhållandena tillåter, dock är förutsättningarna begränsade. Inom den internationella verksamheten med sekonderingar till FN:s och EU:s missioner samt bilaterala utvecklingssamarbeten, utgör mänskliga rättigheter grunden till allt arbete, se vidare avsnitt 7 Internationellt arbete. 4.4 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Kriminalvården arbetar fortsatt med aktiviteter utifrån handlingsplanen för jämställdhetsintegrering 2015-2018 i syfte att bidra till de jämställdhetspolitiska målen och att säkerställa en individ anpassad, likvärdig och rättssäker Kriminal vård. Exempel på genomförda aktiviteter: Under 2017 genomförde myndigheten två kunskapshöjande seminarier om jämställdhetsbudgetering med representanter från samtliga avdelningar på huvudkontoret. Arbetet med Machofabriken har fortsatt och i dag bedrivs arbetet med normkritiska diskussioner för unga klienter på två anstalter. Arbetet med utbildningen Åskådarens roll i ett jämställt samtalsklimat (ÅJS), som syftar till att förbättra medarbetares förmåga att ingripa vid olika scenarier som exempelvis rör sexuella trakasserier eller homofobi har fortsatt. Under hösten 2017 har 20 medarbetare utbildats till att bli samtalsledare, däribland flertalet medarbetare från utbildningsenheten, i 49 European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning). 54 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING syfte att förankra det normkritiska arbetet i Kriminalvårdens utbildningar. Under december 2017 genomfördes ett seminarium om jämställdhetsintegrering med tillsynssektionen i syfte att identifiera på vilket sätt tillsynssektionen fortsatt kan arbeta med jämställdhetsintegrering. Under 2017 startade Kriminalvården till sammans med Åklagarmyndigheten, Polis myndigheten, Tullverket och Domstolsverket ett JiM-nätverk för myndigheter i rätts väsendet. Syftet är att utbyta erfarenheter kopplat till både utmaningar och goda lösningar för att skapa gemensamhet och långsiktighet i arbetet med jämställdhetsintegrering. 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING Under 2017 genomfördes ett första seminarium om genus och jämställdhetsintegrering i postkonfliktkontext för den internationella utbildningsverksamheten. Därefter genomfördes en utbildning i genus och jämställdhet för Kriminalvårdens internationella instruktörer med syftet att frågorna ska omhändertas mer integrerat i de missionsförberedande utbildningarna. Under 2017 togs en ny webbutbildning om etik och värdegrund fram som riktar sig till samt liga medarbetare. Utbildningen behand lar bland annat jämställdhet, läs mer under avsnitt 8.4 Likabehandling. ÅRSREDOVISNING 2017 55

5. TRANSPORTVERKSAMHET RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET Kriminalvården utför transporter av egna klienter och åt andra myndigheter, både inom och utom landet. Nästan alla transporter inom Sverige genomförs med bil, medan transporter utom Sverige nästan alltid sker med flyg. Myndigheten transporterade ungefär 79 000 klienter 50 under 2017, varav 4 200 utrikes (främst migrationsärenden). Inrikes resor består av lokala häktes- och anstaltstransporter, nationellt planerade transporter och handräckningstransporter av frihetsberövade som utförs åt andra myndigheter, kommuner eller landsting. Fördelning av transportverksamheten 2017 Handräckningstransporter 22% Nationellt planerade transporter 30% 4% Lokala transporter utförda av anstalter och häkten 13% 20% 24% 24% Nationellt planerade lokala transporter 19% Utrikes Mig 4% Utrikes KV 1% 50 Siffran avser inte unika personer; en person kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. Mig = Migrationsanslaget, KV = Kriminalvårdsanslaget 56 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET Fördelningen mellan transporttyperna har ändrats jämfört med tidigare år, dels på grund av ett utökat uppdrag och dels på grund av en ändrad kategoriindelning, se nedan. Övertagande av handräckningstransporter från Polismyndigheten Kriminalvården har successivt tagit över transporter från Polismyndigheten sedan lagändringen om transporter av frihetsberövade trädde i kraft den 1 april 2017. Transporterna gäller personer som är frihetsberövade och där beställare av transporten är landsting, Statens Institutionsstyrelse, Migrationsverket, kommuner eller Polismyndigheten själva. Under 2017 har sammanlagt 17 342 handräckningstransporter utförts, inklusive det nya uppdraget. Det innebär en ökning med cirka 4 000 transporter jämfört med 2016. Nytt transportplaneringsystem Kriminalvården har påbörjat utveckling och implementering av ett nytt transportplaneringsystem. Systemet beräknas vara fullt driftsatt i slutet av 2018. Det innebär att transporter fortfarande registreras i olika system, vilket gör att det liksom tidigare finns brister i jämförbarheten. Det nya systemet har hittills möjliggjort att vissa myndigheter kan beställa transporter digitalt direkt från Kriminalvården. 5.1 INRIKESTRANSPORTER Förändringen av transportuppdraget 13% 20% på grund av den nya lagstiftningen 4% 24% innebär att Kriminalvården gjort en delvis ny indelning av inrikestransporterna. Huvudkategorierna är Lokala transporter som omfattar nationellt planerade lokala transporter av kriminalvårdsklienter, Nationellt planerade transporter som omfattar de transporter av kriminalvårdsklienter som inte är lokala, och Handräckningstransport som omfattar transport av frihetsberövade efter beställning av annan myndighet, kommun eller landsting, oavsett om de utförs lokalt eller inte. Lokala häktes- och anstaltstransporter Aktiviteter som intagna deltar i ut 13% 20% anför anstalter och häkten som sker 4% 24% under tillsyn eller bevakning brukar benämnas som Lokal extern verksamhet under tillsyn (Levut). Det vanligaste exemplet är inställelse till lokal domstol och sjukhusbesök. Prestationsmått: - antal klienter som transporteras av anstalter och häkten lokalt. - antal klienter som transporteras av NTE lokalt. Under 2017 har Kriminalvården fortsatt att överföra lokala häktestransporter till NTE; i Malmö, Jönköping och Norrköping. En utvärdering visar att den nya transportorganisationen har klarat överföringen med bibehållen kvalitet. Överförandet har inneburit en resursförstärkning i transport organisationen som inte motsvarats av en riktigt lika stor resursminskning på häktena, vilket har ökat kostnaden något. Utvärderingen visar dock att effektiviteten i transportverksamheten har ökat samtidigt som häktesverksamheten har förstärkts. Fortsatt utvärdering sker löpande för att följa andra kvalitetshöjande effekter och ökade kostnader. På grund av bland annat kostnadsökningen och i väntan på ytterligare utvärderingar kommer myndigheten tills vidare avvakta med ett fortsatt övertagande. Det totala antalet lokala transporter var drygt 34 000 under 2017, jämfört med 33 500 under 2016. För de transporter som utförs av anstalter och häkten är siffrorna inte kvalitetssäkrade på samma sätt som de transporter som utförs av NTE. Därför presenteras endast ungefärliga siffror för det totala antalet lokala transporter. Andelen transporter till huvudförhandlingar fortsätter att minska något. Den nya indelningen medför att kostnader och volymer inte fullt ut är jämförbara med tidigare år, förutom när det gäller lokala transporter. För 2016 har emellertid volymerna kunnat räknas om enligt den nya indelningen. ÅRSREDOVISNING 2017 57

5. TRANSPORTVERKSAMHET RESULTATREDOVISNING Fördelning av lokala transporter 2017 25% 9% 7% 11% 48% Häktning Huvudförhandling Besök hos läkare m fl Permissioner Övriga transporter Allt fler huvudförhandlingar sker via videolänk, vilket minskar antalet lokala resor. Detta innebär i sin tur minskade säkerhetsrisker, minskad miljöpåverkan och minskade kostnader. Kriminalvården har ingen uppgift på hur många förhandlingar som sker via videolänk och hur många transporter dessa motsvarar. Antalet videouppkopplingar mellan Domstolsverket och anstalter/ häkten är emellertid fler under 2017 jämfört med 2016, vilket indikerar en ökning av antalet förhandlingar. Ungefär hälften av transporterna i samband med Levut sker inom anstalternas och häktenas ordinarie verksamhet. Kostnaderna för dessa ingår i vårddygnskostnaderna (se avsnitt 2.1 Häkte och 2.3 Anstalt). Under 2017 har NTE utfört 15 249 lokala häktestransporter av totalt drygt 34 000 lokala transporter, jämfört med 10 748 av cirka 33 500 under 2016. Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget Lokala transporter* 2015 2016 2017 Transporterade klienter 7 838 10 748 15 249 Totala kostnader (tkr) 73 386 103 872 146 314 Kostnad/transporterad klient (kr) 9 363 9 664 9 595 Procentuell förändring: 2015-2016 2016-2017 Volymökningen beror på övertagandet av häktestransporterna i Malmö, Jönköping och Norrköping. Kostnaden per transporterad klient har minskat en aning jämfört med 2016, eftersom volymökningen inte har motsvarats av en riktigt lika stor kostnadsökning. Nationellt planerade transporter och handräckningstransporter Nationellt planerade transporter av 13% 20% kriminalvårdsklienter som inte är 4% 24% lokala utförs av NTE och innebär främst förflyttning mellan anstalter och häkten. Handräckningstransporter av frihetsberövade personer utförs på uppdrag åt Polis myndigheten, Migrationsverket, Statens Institutions styrelse kommuner och landsting. Prestationsmått: - antal kriminalvårdsklienter som transporteras i inrikes nationellt planerad transportverksamhet som inte är lokal. - antal klienter som transporteras på uppdrag av andra (handräckningstransporter). Under året har antalet handräckningstransporter ökat med anledning av lagändringen om transporter av frihetsberövade. Det utökade uppdraget har som tidigare nämnts inneburit ett successivt övertagande av transporter från Polismyndigheten. Kriminalvården har även ökat samverkan med Statens Institutionsstyrelse och Polismyndigheten som nu via en beställningsportal kan beställa en transport direkt av Kriminalvården, istället för som tidigare via Polismyndigheten. Samverkan sker på både regional och central nivå. Under 2017 transporterade Kriminalvården 17 342 klienter inrikes för andra myndigheters räkning, vilket är en ökning jämfört med förra året då motsvarande antal var 13 273. Transporterade klienter 37% 42% Totala kostnader 42% 41% Kostnad/transporterad klient 3% -1% *Nationellt planerade lokala transporter 58 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET Fördelning av handräckningstransporter 2017 17% 20% 3% 7% 53% Av de klienter som transporterats inrikes åt andra avser 9 230 kategorin migrationsklienter enligt utlänningslagen, vilket är över hälften av handräckningstransporterna. Det är klienter som transporteras mellan anstalter, häkten, förvar och till flygplatser enligt utlänningslagen. 51 Det är denna kategori som har ökat mest efter den nya lagstiftningen, sett till antal transporterade klienter. Kostnaden för inrikestransporter enligt utlännings lagen inkluderas i styckkostnaderna för utrikes klienter, eftersom de ingår i uppdraget att hantera utvisningar och överföranden av kriminalvårdsklienter samt avvisningar och utvisningar av migrationsklienter, se avsnitt 5.2 Utrikestransporter. Borträknat transporterna enligt utlänningslagen uppgick antalet klienter som transporterats på uppdrag av andra till 8 112 under 2017, vilket är cirka 2 500 transporter fler än motsvarande kategorier 2016. Vidare utförde Kriminalvården nationellt planerade transporter för 23 375 intagna 2017 vilket är en liten ökning mot föregående år då motsvarande antal var 22 513. Kriminalvården har ännu inte uppnått tillräcklig kvalitet i den ekonomiska redovisningen för att kunna redovisa en tillförlitlig styckkostnad för handräckningsuppdraget enskilt. Därför redovisas styckkostnaden för handräckningstransporter och nationellt planerade transporter sammanlagt. Analyser av kostnader för delar av året indikerar dock att handräckningstransporterna är 51 Tidigare år räknades även kriminalvårdspersonal i vissa fall in, vilket gav en något överskattad siffra. De har nu därför rensats från statistiken. Migrationsklienter enligt utlänningslagen Enligt lagen om vård av missbrukare (LVM) Enligt lagen om vård av unga (LVU) Enligt lagarna om psykiatrisk tvångsvård (LPT), rättspsykiatrisk vård (LRV), verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU) och psykiskt sjuka (LRV) Anhållna och gripna Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget INRIKES nationellt planerade transporter och handräckningstransporter 2015 2016 2017 Transporterade klienter, nationellt planerade 23 170 22 513 23 375 transporter Transporterade klienter, handräckningstransporter 5 910 5 780 8 112 Totalt* 29 080** 28 293 31 487 Totala kostnader (tkr) 182 845 199 759 228 227 Kostnad/transporterad klient (kr) 6 288 7 060 7 248 Procentuell förändring: 2015-2016 2016-2017 Transporterade klienter -3% 11% Totala kostnader 9% 14% Kostnad/transporterad klient 12% 3% *Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle, siffran avser alltså inte unika klienter. **Siffran var felaktig i årsredovisningen 2016 och har korrigerats. generellt dyrare än de inrikes fjärr transporterna vilket troligen är en av förklaringarna till att styckkostnaden ökar. 5.2 UTRIKESTRANSPORTER Nästan tre fjärdedelar av utrikes 13% 20% transporterna består av verkställande 4% 24% av avvisnings- och utvisningsbeslut som finansieras med anslag Utresor för avvisade och utvisade. Resterande del är till exempel transporter av intagna som fått sin påföljd överförd till annat land (se avsnitt 2.4 Överförande av påföljd) och finansieras med Kriminalvårdsanslaget. Transporter vid avvisningar och utvisningar avser främst Migrationsverkets klienter och utförs av Kriminalvården efter beställning av Polismyndigheten eller Migrationsverket. Både Kriminal vårdens och Migrationsverkets klienter transporteras i dessa sammanhang även inom landet, cirka 9 200 transporter, för vidare transport utrikes. Dessa transporter räknas som att de tillhör själva utrikestransporten och ingår därför i kostnaderna per transporterad klient för utrikesverksamheten nedan medan antalet transporterade klienter redovisas under inrikesverksamheten, se avsnitt 5.1 Inrikestransporter. Den stora ökningen innebär fler inrikestransporter för varje utrikes transporterad klient och har därför medfört en ökad kostnad som belastar Migrationsanslaget. ÅRSREDOVISNING 2017 59

5. TRANSPORTVERKSAMHET RESULTATREDOVISNING Prestationsmått: Antal transporterade klienter i utrikesverksamheten 52 Kostnaden per utrikes transporterad klient inom Migrationsverkets område har ökat jämfört med 2016. Transporterade personer och genomförda transporter Antalet transporterade klienter och genomförda transporter har ökat jämfört med föregående år, men inte i den omfattning som tidigare bedömts utifrån Polismyndighetens och Migrationsverkets beställningar. Utrikes transporter 2015 2016 2017 Antal transporterade klienter* 3 773 3 953 4 209 Antal genomförda transporter 2 852 3 088 3 543 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 47 i avsnitt 17. * Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle, siffran avser alltså inte unika klienter. Antalet klienter som har följt med tillbaka till Sverige eftersom de inte har kunnat överlämnas vid slutdestinationen är sju fler än föregående år och uppgår till 30 klienter under 2017. Orsaken till att en klient inte kan överlämnas är ofta att mottagarlandet inte accepterar personen på grund av att handlingar saknas eller är bristfälliga, vilket oftast ligger utanför Kriminalvårdens kontroll. Kostnaden per utrikes transporterad kriminalvårdsklient ligger på samma nivå som 2016. Prestationsmått transporter Kriminalvårdsanslaget UTRIKES 2015 2016 2017 Transporterade klienter 963 983 977 Totala kostnader (tkr) 56 945 69 840 68 594 Kostnad per transporterad klient (kr) 59 133 71 048 70 209 Procentuell förändring: 2015-2016 2016-2017 Transporterade klienter 2% -1% Totala kostnader 23% -2% Kostnad per transporterad klient 20% -1% Prestationsmått transporter Migrationsanslaget 2015 2016 2017 Transporterade klienter 2 810 2 970 3 232 Totala kostnader (tkr) 197 218 196 064 229 227 Kostnad per transporterad klient (kr) 70 184 66 015 70 924 Procentuell förändring: 2015-2016 2016-2017 Transporterade klienter 6% 9% Totala kostnader -1% 17% Kostnad per transporterad klient -6% 7% En mer detaljerad redovisning av kostnaderna finns i tabell 2 i avsnitt 17. En anledning till ökningen av den totala kostnaden är att antalet transporterade klienter har ökat. Kostnadsökningen per transporterad klient beror delvis på ett ökat antal inrikestransporter per utrikes transporterad klient inom Migrationsområdet, och ökade kostnader för inhyrt flyg. Sammantaget har antalet transporterade klienter inom Migrationsområdet ökat med nio procent jämfört med förra året samtidigt som antalet transportbeställningar ökat med 28 procent. Skillnaden beror på att det är färre klienter per beställning. Kriminalvården har svårt att analysera orsakerna till utvecklingen eftersom myndigheten är beroende av uppgifter från Polismyndigheten och Migrationsverket. Transporter där personal från Polismyndigheten följt med Personal från Polismyndigheten följer med i de fall det föreligger en förhandlingssituation gentemot destinationslandet eller om det anses nödvändigt av bemanningsskäl. Utrikes transporter där personal från Polismyndigheten följt med 2015 2016 2017 Antal transporter där personal från Polismyndigheten följt med 181 157 156 Genomsnittligt antal medföljande personal från Polismyndigheten 2,2 2,0 1,9 Se tabell 48, avsnitt 17 52 Tabell 47 i avsnitt 17. 60 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET Antalet utrikestransporter där personal från Polismyndigheten har följt med ligger på samma nivå som 2016. I relation till antalet genomförda utrikestransporter ligger deltagandet på fyra procent. Det genomsnittliga antalet medföljande personal från Polismyndigheten, räknat på de resor där Polismyndigheten följt med, har sjunkit något. Uppdrag om verkställighet av av- och utvisningsbeslut Kriminalvården hade under 2016 uppdraget att bistå Migrationsverket och Polismyndigheten i arbetet med att avsevärt öka andelen verkställda beslut i förhållande till det antal avgjorda ärenden som överlämnats från Migrationsverket. Resultatet har rapporterats till regeringen i särskild ordning. Under 2017 hade Kriminalvården i uppdrag att arbeta vidare med de åtgärder som föreslogs i rapporten för att fler verkställigheter ska kunna genomföras, mot bakgrund av att antalet av- och utvisningar förväntas öka. Kriminalvården, Polismyndigheten och Migrationsverket har även sedan flera år en myndighetssamverkan kring verkställighetsfrågor som en del av den ordinarie verksamheten. Flera av förslagen innebär en vidareutveckling av detta samarbete.under året har följande åtgärder vidtagits: I uppdraget ingick även att i samverkan med Polismyndigheten och Migrationsverket utveckla den statistik om återvändande och förvar som överlämnas till Regeringskansliet. Myndigheterna har tagit fram ett flödesschema över återvändandestatistiken, förtydligat definitioner, förklaringar och beröringspunkter samt identifierat differenser. En redogörelse för den information som finns tillgänglig för förvarsstatistik har sammanställts. Givet de begränsningar som finns för respektive myndighet kommer arbetet inte längre i nuläget. Dock har det tydliggjorts vilka definitioner respektive myndighet ska använda framöver vilket också klargör vilken information som kan, och inte kan, jämföras. Förutsättningen för att få fram mer detaljerad information och uppnå enhetlig statistik på området är att myndigheterna kommer längre i sina interna arbeten med registreringsproblem och utveckling av IT-system. Det är viktigt att myndigheterna håller varandra uppdaterade då nya förutsättningar för fördjupat samarbete uppstår. Uppdraget har slutredovisats till regeringen i december 2017. Kriminalvården har infört ett nytt beställningssystem och får nu via det information om de personer som är aktuella för transport. Informationens kvalitet och tillförlitlighet har förbättrats vilket medför att bättre säkerhetsbedömningar kan göras inför transport. Kriminalvården planerar att utveckla beställningssystemet så att även relevanta bilagor kan skickas digitalt vid transportbeställning. För att utöka samarbetet har personal även placerats på förvaren i Åstorp och Sagåsen under året, utöver förvaret i Märsta. Placeringen har medfört bättre relationer och förståelse för varandras uppdrag och ökar möjligheterna att lösa uppkomna problem i samband med transporter. ÅRSREDOVISNING 2017 61

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Kriminalvården arbetar med dynamisk säkerhet som en grund för verksamheten. Begreppet dynamisk säkerhet står för en helhetssyn på säkerheten, där följande komponenter samverkar: Fysisk och teknisk säkerhet innebär en god fysisk säkerhetsmiljö, främst teknik och utrustning, perimeterskydd och skalskydd. Den fysiska säkerheten ska anpassas efter beslutad säkerhetsnivå för varje anstalt och häkte och efter beslutad normering för frivårdskontoren. Regelverk, instruktioner och rutiner Fysisk och teknisk säkerhet Placeringsprocess Tillgänglighet och utbildning Förhållningssätt och bemötande Förhållningssätt och bemötande är basen för det klientnära arbetet. Medarbetarna ska ha goda interpersonella kunskaper och ett förhållningssätt som skapar sunda och balanserade relationer till klienterna. Basen för det arbetet ska vara säkerhetsbedömningarna och verkställighetsplanen (VSP). Tillgänglighet och utbildning innebär att medarbetarna ska befinna sig där de intagna är, samt ha rätt utbildning och rätt förutsättningar för sin uppgift. Det ger medarbetarna på anstalt, häkte och frivård möjlighet arbeta med ett gott förhållningssätt. Regelverk, instruktioner och rutiner ska vara uppdaterade, kända och följas av medarbetarna. 62 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Placeringsprocessen syftar till att placera den intagne i rätt säkerhetsklass och på rätt anstalt utifrån både säkerhet- och sysselsättningsperspektiv. Detta är fundamentalt för att Kriminal vården ska kunna bedriva en säker och trygg verksamhet där fokus ligger på det återfallsbyggande arbetet. Komponenterna i det dynamiska säkerhetskonceptet ska vägas samman och anpassas på ett dynamiskt sätt efter säkerhetsnivån och de behov som för tillfället finns i varje häkte, anstalt eller frivårdskontor. Kriminalvården kommer att vidareutveckla konceptet framöver. Utöver den dynamiska säkerheten har Kriminalvården även en nollvision inom säkerhetsområdet; inga rymningar, ingen narkotika eller otillåtna preparat, inga kriminella aktiviteter och inget våld, inga hot eller trakasserier, vare sig mot medarbetare, mellan intagna på våra anstalter och häkten eller klienter i frivården accepteras. 6.1 FYSISK OCH TEKNISK SÄKERHET En viktig komponent i förutsättningarna för en trygg miljö i Kriminalvården med säkerhet i fokus är en anpassad och tillförlitlig säkerhetsteknik. Den statiska säkerheten innefattar lås, larm, skalskydd och brandskydd. Den klientnära personalen utbildas regelbundet i dessa delar för att den höga säkerheten ska kunna bibehållas. Frivårdskontor Normering har tagits fram särskilt för frivårdens kontor som på sikt ska användas vid all nybyggnation och tillbyggnad av frivårdens lokaler. En del av den normering som har tagits fram handlar om vilken typ av säkerhetsteknik som ska finnas vid frivårdskontoren. Normeringen används nu som ett stödverktyg vid all ny- och ombyggnation av frivårdskontor och kommer i förlängningen bidra till en mer likriktad nivå för säkerhetsteknik. Det pågår också ett fortsatt arbete kring behovet av gemensamma rutiner för fysisk och teknisk säkerhet i frivården. Kriminalvården bedömer att det finns behov av exempelvis inpasseringskontroll med larmbågar på frivårdskontor. För detta krävs emellertid lagändringar, något som myndig heten har framhållit i en särskild skrivelse till regeringen 53. Klass 2-anstalter Som ett led i arbetet med översynen av dynamisk säkerhet i klass 2-anstalter fortsätter arbetet med skalskyddsförbättringar vid anstalter i säkerhets klass 2. Förbättringsarbeten pågår vid tre anstalter. Säkerhetskrav och kostnadseffektivitet Kriminalvården arbetar med att likrikta säkerhetsteknik och fysiskt skydd i verksamheten. Arbetet bedöms på längre sikt ge en stabilare drift av säkerhetssystemen, och förväntas även sänka driftskostnaderna genom centrala större avtal och ett planerat kontinuerligt utbyte av föråldrad utrustning som är dyr att underhålla. Det systematiska brandskyddsarbetet Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) är ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd och innebär att en verksamhet på ett organiserat och systematisk sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar och följer upp brandskyddsarbetet i en byggnad eller verksamhet. Genom att alla verksamheter arbetar med SBA minimeras både risken och konsekvensen av en eventuell brand. Under året har utvecklingen av det systematiska brandskyddsarbetet varit prioriterat. Kriminalvården har tagit fram riktlinjer som beskriver hur varje verksamhetsställe ska bedriva ett systematiskt brandskyddsområde enligt sju områden 54. Det fortsatta arbetet med brandskyddsarbetet kommer att vara högt prioriterat. 6.2 TILLGÄNGLIGHET OCH UTBILDNING Att medarbetarna är tillgänglig, utbildas och regelbundet övar är en förutsättning för att upprätthålla en god säkerhet för personal och intagna i anstalt och häkte. För att ge medarbetare förutsättningar för att ha ett högt säkerhetsmedvetande har säkerhetsarbetet i allt större omfattning integrerats 53 Säkerhetskontroll vid frivårdskontor 2017-06-26 (Ju2012/8154/L5, KVdnr2017-15660). 54 Kriminalvårdens riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (2017:10). ÅRSREDOVISNING 2017 63

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING i kvalitetsarbetet i form av ökade utbildningsinsatser. Kriminalvården arbetar kontinuerligt med utbildningsinsatser som förväntas leda till ett förstärkt systematiskt säkerhetsarbete och en god säkerhetskultur där alla rapporterar avvikelser. Kriminalvården arbetar även kontinuerligt med övningar och har under 2017 intensifierat arbetet med nya utbildningskoncept. Fortbildning för säkerhetshjälpmedel Under 2017 har Kriminalvården tagit fram en fortbildning för medarbetare som bär OC (pepparspray) och expanderbatong. Sedan juni 2016 ska alla som bär dessa hjälpmedel fortbilda sig varje år. Instruktörer på anstalter och häkten genomför fortbildningen och dokumenterar den. De medarbetare som av olika anledningar inte klarar fortbildningen får inte bära utrustningen utan erbjuds istället att komplettera kunskaperna vid ett nytt tillfälle. Syftet med utbildningarna är att öka kompetensen vad gäller säkerhet och bidra till en trygg och säker arbetsmiljö. Grepptekniker vid transport I oktober 2017 beslutade Kriminalvården att revidera grepptekniker i samband med transporter med bil, buss och flyg. Transportörerna har sedan dess fått utbildning i den nya tekniken och börjat använda den. Bakgrunden till ändringen är ett dödsfall i samband med en utvisningsresa till Irak 2015. En intern utredning visade att det finns förhöjda risker med de tekniker som användes. Utifrån utredningen har därför två nya grundmodeller arbetats fram. Säkerhetsutbildning i frivård och transportverksamhet En särskild frivårdsanpassad säkerhetsutbildning har tagits fram. Under 2018 kommer den erbjudas alla som har särskilda larmfunktioner inom frivården. Målet är att ytterligare effektivisera säkerhetsarbetet. Riktade utbildningar till lokala och regionala ISAP 55 -samordnare inom transportverksamheten, om hur man arbetar med incidenthanteringssystemet ISAP, har också genomförts under året. En högre kvalitet i inrapporteringen kommer ge bättre möjligheter att förebygga incidenter i olika kategorier genom bättre analyser av trender. Kunskap om våldsbejakande extremism Kriminalvården har under året arbetat med att utbilda och höja kunskapen inom området våldsbejakande extremism för medarbetare som arbetar klientnära. Exempelvis har utbildningsmaterial utvecklats och implementerats i grundutbildningen för medarbetare och rapporten Våldsbejakande extremism i Kriminalvård - En kunskapsöversikt har publicerats. Från våren 2017 ingår information om våldsbejakande extremism i grundutbildningen samt i utbildningarna för larmchefer och vakthavande befäl. 55 ISAP (Information Säkerhet Analys Program), ett systemstöd för rapportering, utredning och uppföljning av inträffade incidenter och tillbud. 64 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Utbildningsinsatsen intensifierades under hösten, i enlighet med regeringens nya uppdrag att utöka arbetet med att utveckla och långsiktigt förankra arbetet mot våldsbejakande extremism inom Kriminalvården. Drogbekämpning Under 2017 har ett antal utbildningar genomförts för medarbetare vid flera anstalter och häkten i ämnen som drogkunskap, beteendeförändringar och tydliga tecken vid bruk av narkotika samt visitationsteknik. 6.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEMÖTANDE Kriminalvården lägger stor vikt vid den dynamiska säkerheten där samverkan mellan olika yrkeskategorier och klienter ska vara i fokus. Ett aktivt klientnära arbete skapar en god kontroll över miljön på vår arbetsplats. Våldsbejakande extremism Ett prioriterat område för Kriminalvården är att motverka våldsbejakande extremism. Målet är att bidra till samhällets arbete att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Detta görs genom att utveckla och anpassa myndighetens metoder och arbetssätt så att de bättre möter de krav som ställs för att hantera dessa individer. Kriminalvårdens bedömning är att det i första hand inte är i kriminalvård som människor radikaliseras. Risken för religiös och politisk radikalisering som leder till våldsbejakande extremism under tiden för straffverkställigheten bedöms därför som fortsatt låg. Däremot förväntas antalet klienter som sympatiserar med någon av de tre våldsbejakande extremistmiljöerna 56 öka under kommande år. Omvärlden är föränderlig och Säkerhetspolisen bedömer en ökad risk för brott av extremister i samband med offentliga aktiviteter under valåret 2018. Underrättelsetjänsten har under 2017 identifierat ett fåtal försök till att sprida våldsbejakande extremistiska budskap mellan intagna. I dessa fall har riskreducerande åtgärder vidtagits, exempelvis omplacering, för att förhindra att intagna radikaliseras under sin tid i häkte eller anstalt. 56 Den höger- och vänsterextrema samt den våldsbejakande islamistiska extremismen. Kriminalvården bedömer att dessa åtgärder har haft avsedd effekt. En annan utmaning är utvecklingen med personer som reser från Sverige i syfte att ansluta sig till väpnade extremist- och terroristgrupper i utlandet. Utöver detta ökar aktiviteten även inom de höger- och vänsterextrema miljöerna. Kriminalvården kan därför i större utsträckning behöva både hantera dessa individer och nätverk samt begränsa dem. Därmed finns även en risk att medarbetare utsätts för hot, våld och otillåten påverkan i större omfattning. Kriminalvården ser positivt på det förlängda regeringsuppdrag som sträcker sig till år 2019. Andlig vård Kriminalvården har under 2017 tagit fram och implementerat en kvalitetssäkrad process för att anlita trosföreträdare. Processen innebär en fördjupad kvalitetssäkring av företrädarna. Dessa ska utöver att uppfylla de säkerhetsmässiga kraven även ha en expertkunskap i religiösa frågor och arbeta med att skapa förutsättningar för ett stärkt interreligiöst arbete. Behandlingsprogram Bedömningen är att befintliga behandlingsprogram som bemöter kriminellt beteende och våld är tillämpbara på målgruppen. Behandlingsprogrammet Entré (se avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt och behandlingsinsatser i frivård) är ett program som erbjuds delar av målgruppen. Programmet anpassas efter den enskilde individens kriminogena faktorer, vilket tros kunna bidra till en återanpassning till samhället. Internationell utveckling Kriminalvården följer och bidrar till den internationella utvecklingen av arbetssätt och metoder inom området. Detta gör vi genom att delta i olika samverkansforum, exempelvis EuroPris och Radicalization Awareness Network (RAN). Organiserad brottslighet och socialt utsatta områden Myndigheten arbetar även med att utveckla arbetssätt för att samverka kring uppdragen om organiserad brottslighet och socialt utsatta områden. En lägesbild av den organiserade brottsligheten, utifrån ett kriminalvårdsperspektiv, samt en strategi har tagits fram under 2017. ÅRSREDOVISNING 2017 65

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING Utifrån den framtagna lägesbilden om organiserad brottslighet har Kriminalvården påbörjat en analys av ansvarsfördelningen gentemot andra samhällsaktörer och metoder kring hur vi ska bidra till insatser i socialt utsatta områden. Drogprevention på anstalt och häkte Användning av narkotika eller andra hälsofarliga varor för med sig en mängd problem såsom ändring av beteenden, hot, våld och hälsorisker med mera. Kriminalvården har en nollvision när det gäller droger och ska kunna erbjuda klienterna en stödjande miljö (se även under avsnitt 2.1 Häkte, om isoleringsbrytande åtgärder) utan överhängande risk för återfall trots att individen ibland, av olika skäl, vill fortsätta sitt missbruk. Drogprevention är även viktigt för medarbetarnas och klienternas säkerhet. Den absolut viktigaste faktorn för att motarbeta hantering och bruk av narkotika är en motiverad, engagerad och klientnära personal med ett gott förhållningssätt. Under 2017 har Kriminalvården genomfört en begränsad drogscreening. Den visade en mycket låg nivå av användning av traditionella narkotikasubstanser. Av 310 analyser var 13 positiva, varav 12 stycken kunde knytas till förskriven medicin. Marknaden för narkotika eller andra hälso farliga varor förändras dock över tid vilket försvårar arbetet. Det handlar dels om att nya preparat narkotikaklassas och dels om att hitta analysmetoder för att kunna detektera nya psyko aktiva substanser. Kriminalvården är delaktig i en kommitté som ska arbeta fram en standardisering av snabbtester för olika substanser. Kommittén består av myndigheter, organisationer mot droger samt leverantörer av analysprodukter. Förutom analys av prover för att upptäcka narkotika användning görs även visitationer för att upptäcka innehav av narkotika på anstalter och häkten. Misstänkt narkotika har påträffats vid 288 tillfällen under 2017. Detta är en ökning från 2016 då det handlade om 226 tillfällen. Otillåten medicin 57 har påträffats vid 436 till fällen, vilket är en ökning från 2016 då det rörde sig om 298 tillfällen. Beslagen har gjorts i 57 Med otillåten medicin menas medicin som inte förskrivits för individen där det anträffades och som egentligen tillhör annan klient eller som olovligen smugglats in på verksamhetsstället. bostadsrum, allmänna utrymmen samt vid visitation av klienter och besökare. Det ökade antalet beslag av medicin innebär sannolikt inte en reell ökning utan beror snarare på en effektivare planering och detektering av medicin med stöd av en effektivare hundverksamhet (se nedan). Kriminalvårdens drogstrategi är väl fungerande med engagerade medarbetare som har god kunskap om droger och tydliga tecken på påverkan. Strategin kräver även god samverkan med andra myndigheter och organisationer för att fortsätta utvecklas. Kriminalvården har ett upparbetat samarbete med övriga aktörer inom rättsväsendet och har även utbyte av narkotikahundar när det krävs i tjänsteutövningen. Hundverksamheten Under 2017 har Kriminalvården arbetat för att ytterligare förbättra arbetet med drogprevention, bland annat genom utvecklade träningsmetoder av hundekipage. Utbildning har varit i fokus och rutinerna kring beställning av hundsökning har blivit tydligare och mer integrerade i verksamheten. Ett fördjupat samarbete mellan underrättelsetjänsten och hundekipagen har påbörjats för att kunna göra riktade insatser med kvalificerad information som underlag. Under året har även fler hundförare rekryterats och nya hundar anskaffats. Det ökade antalet beslag är ett tecken på att satsningen på hundverksamheten har gett goda resultat i verksamheten, med hjälp av en kvalitetshöjning av arbetssätt och metoder. 6.4 REGELVERK, INSTRUKTIONER OCH RUTINER Väl genomarbetade och implementerade instruktioner och regler är en förutsättning för ett dynamiskt säkerhetsarbete. En annan förutsättning är att de upprättade instruktionerna och rutinerna följs. Säkerhetshandboken är Kriminalvårdens bas för säkerhetsarbete. Under 2017 har myndigheten inlett ett omfattande arbete med att göra den tydligare och tillgängligare för att möjliggöra för den klientnära personalen att utföra ett gott säkerhetsarbete. Den nya handboken beräknas bli färdig under 2018. Säkerhetsbedömningar Det dynamiska säkerhetsarbetet ska göra det möjligt för personalen att agera proaktivt snarare än reaktivt. De säkerhetsbedömningar som görs på samtliga klienter i häkte, anstalt och frivård 66 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET samt inför transporter är en del av detta. Bedömningarna är ett arbetsverktyg i det förebyggande säkerhetsarbetet. De identifierar vilka risker som är knutna till vilken klient och är därigenom också ett viktigt bidrag i skapandet av en trygg arbetsmiljö. Under 2017 har Kriminalvården arbetat vidare med säkerhetsbedömningar inom frivården. En nationell uppföljning har gjorts och stödinsatser, bland annat i form av workshops där samtliga frivårdskontor varit inbjudna, har genomförts under året. Vidare arbetar myndigheten med att integrera frivårdens säkerhetsbedömningar i Kriminalvårdsregistret. Även för anstalter och häkten har kompetenshöjande insatser genomförts avseende säkerhetsbedömningar Säkerhetsorganisation för frivård och transportverksamhet Den nya säkerhetsorganisationen för frivården har beslutats under året. Förutom likriktning av roller och benämningar ger den nya organisationen bättre förutsättningar för det förebyggande säkerhetsarbetet och för förmågan att hantera incidenter. Transporter är de mest sårbara situationerna vid hantering av intagna, eftersom de sker utanför skalskyddet. Kriminalvården arbetar därför utifrån en handlingsplan för att bättre stödja nationella transportenheten i dess säkerhetsarbete, samt i införandet av den säkerhetsorganisation som beslutades 2016. Fokus för 2017 har varit att med hjälp av strukturerade avstämningar skapa förutsättningar för en nationell lägesbild. Myndigheten har även börjat se över hur medarbetare kan få bättre stöd vid uppdrag utomlands, eftersom förutsättningarna skiljer sig från de inrikes transportuppdragen. Säkerhetsskydd Kriminalvården omfattas av Säkerhetsskyddslagen och ska därför vidta förebyggande åtgärder för att skydda mot brott som kan hota rikets säkerhet, skydda hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet och skydda mot terrorism. Arbetet med säkerhetsskydd har varit ett fokusområde under 2017 och kommer även fortsättningsvis vara prioriterat. Under 2017 har Kriminalvården vidareutvecklat arbetet i den arbetsgrupp som hanterar all administration kring registerkontrollerna. En effekt av detta är att svarstiden har förkortats och effektiviteten i arbetet har ökat. Det genomförda arbetet har även minskat sårbarheten i det systematiska arbetet med registerkontroller, dels genom att fler personer nu utför arbetet, men även med hjälp av ett delvis automatiserad systemstöd som inte är personberoende. Ett nytt systemstöd för registerkontroll har införts under 2017, vilket har höjt myndighetens förmåga att uppfylla kraven i säkerhetskyddslagstiftningen. Åtgärderna har höjt myndighetens förmåga att kontrollera relevanta delar av säkerhetsskyddet, eftersom vi fått bättre kontroll över de medarbetare, konsulter och andra externt kontrakterade personer som arbetar med skyddsvärd information. Informationssäkerhet Det finns exempel som visar att Kriminal vården har ett bra skydd och resiliens 58 mot cyberattacker. I samband med ett antal dataintrång 2016, där åtal väckts under hösten 2017 med Kriminal vården som målsägare, har de säkerhetsprodukter som finns installerade i Kriminalvårdens IT-miljö haft avsedd effekt. Genom omvärldsbevakning och löpande information på Kriminalvårdens intranät samt direkt till användarna har myndigheten uppnått en ökad mognad. Under 2017 har arbetet med att öka kunskapsnivån om informationssäkerhet intensifierats. Fokus har varit på informationssäkerhet i vardagen för anställda och uppdragstagare i myndig heten, med utgångspunkt i en ny handbok om informations- och IT-säkerhet. Resultatet av insatserna märks tydligt i en ökad efterfrågan på råd och stöd från olika delar av organisationen. Handlingsplaner och gap-analyser 59 har genomförts i verksamheten för att identifiera anpassningsbehov till kommande lagstiftning om personuppgiftsbehandling. Resultatet visar att ett visst anpassningsarbete krävs, främst gällande information till registrerade, registerutdrag och utarbetande av rutiner för rapportering av person uppgiftsincidenter. Positiva bieffekter är det engagemang som organisationen har visat för hur myndigheten får och ska behandla personuppgifter samt vilka säkerhetsarrangemang som 58 Förmågan att återhämta sig eller motstå olika störningar. 59 Analys i syfte att jämföra sin aktuella prestation med sin potentiella prestation. ÅRSREDOVISNING 2017 67

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING krävs för att uppfylla lagstiftningen. En uppföljningsmätning av myndighetens informationssäkerhetsnivå genomfördes i slutet av 2017. Resultatet kommer att analyseras under 2018. 6.5 BEDÖMNING AV SÄKERHETSLÄGET Kriminalvården bedömer att säkerhetsläget är stabilt och håller en god nivå. För att bedöma säkerhetsläget använder sig myndigheten av en rad metoder som exempelvis underrättelsebilder, omvärldsbevakning och övriga riskanalyser. Säkerhetsläget handlar till stor del om arbetsmiljön för medarbetare och boendemiljön för intagna och hur säker den anses vara avseende hot och våld. Majoriteten av de hot- och våldsincidenter som inträffar utlöses av händelser i klienternas vardag. Det kan vara allt från en upplevd orättvisa i självförvaltningen till en reaktion på ett negativt beslut. Kriminalvårdens underrättelsetjänst har under året arbetat intensivt med klienter som har en relation till organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism. Kunskapen om kriminella strukturer i utsatta och särskilt utsatta områden har ökat, och det har även kunskapen om vilka klienter som ingår i dessa strukturer. Med denna kunskap bidrar underrättelsetjänsten till ett proaktivt säkerhetsarbete som avsevärt bedöms minska antalet hot- och våldsincidenter som beror på en sedan tidigare etablerad hot- eller konfliktbild. Kriminalvården bedömer att underrättelsestödet till placeringsarbetet, både centralt och lokalt, har stor effekt i arbetet med att förebygga dessa incidenter. Sammantaget bedömer Kriminalvården att säkerhetsläget under året har varit stabilt men att myndigheten har en utmaning i en ökad beläggning på anstalterna och häktena som gör att handlingsutrymmet för strategisk placering av svårare klienter minskar. Detta påverkar psykosocial stress bland klienter och medarbetare och kan därmed öka riskerna för hot, våld och avvikelser. Kriminalvården ser en utmaning i mötet med klienter med mångfacetterade problem, med ett utbrett missbruk och multikriminalitet. Kriminalvården fick under 2017 ett förlängt regeringsuppdrag där en del består i att utveckla myndighetens kunskap om möjliga kopplingar mellan våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet samt annan kriminalitet. Utmaningen i mötet med klienter med så pass mångfacetterade problem kräver en högre operativ förmåga på alla nivåer och ställer högre krav på såväl ledarskap som medarbetarskap. Fokus kommer därför under 2018 att ligga på att utveckla, förfina samt följa upp arbetet med den dynamiska säkerheten inom myndigheten, i enlighet med den modell som beskrivs i Kriminalvårdens säkerhetshandbok. Rapporterade allvarliga händelser De incidenter som sker rapporteras i incidenthanteringssystemet ISAP. Kriminalvården strävar efter en säkerhetskultur där incidentrapportering är ett verktyg för att följa upp, återkoppla och förbättra säkerhetsarbetet. Rapporteringsbenägenheten kan variera och påverkas av ett flertal faktorer. För att få en bättre bild av den reella hot- och våldssituationen arbetar Kriminalvården med att framöver kunna använda riskhanteringsverktyget som en indikator tillsammans med andra informationskällor. På så sätt kan en strukturerad analysmetod skapas som möjliggör en strategisk lägesbild över den reella våld- och hotbilden, oavsett rapporteringsbenägenhet. Detta kommer på sikt att ge bättre förutsättningar att i högre grad vidta relevanta och riktade åtgärder i den operativa verksamheten och ange inriktning för säkerhetsarbetet lokalt, regionalt och nationellt. I ISAP rapporteras incidenter i olika kategorier. Det som redovisas i årsredovisningen är en samlad kategori som i verktyget benämns hot och våld. Tabellerna visar incidenterna uppdelade på hot respektive våld i de olika verksamheterna. Urvalet av incidenter härleds till de incidenter som är rapporterade som allvarliga respektive mycket allvarliga. För att tydliggöra att redovisningen inte ger hela bilden av antalet hot- och våldssituationer benämns från och med denna årsredovisning de redovisade händelserna som antalet rapporterade allvarliga händelser. Samman taget är de inrapporterade incidenterna av varierande allvarlighetsgrad även inom respektive kategori. Den statistik som presenteras nedan finns även i tabellerna 49-57 i avsnitt 17. Hot och våld mot personal Antalet rapporterade allvarliga händelser som innebär hot och våld mot personal på häkte har minskat men då Kriminalvården har en nollvision 68 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET avseende hot och våld så kommer vi fortsatt att arbeta med riskreducering. Rapportering hot och våld mot personal på häkte 2015 2016 2017 Hot mot personal - 91 85 Våld mot personal - 51 48 Totalt 127 142 133 När det gäller allvarliga händelser som innebär hot och våld mot personal på anstalt har den totala rapporteringen istället ökat. Rapportering hot och våld mot personal på anstalt 2015 2016 2017 Hot mot personal - 57 101 Våld mot personal - 31 28 Totalt 71 88 129 Antalet incidentrapporteringar mot personal inom frivården har minskat från 22 till tio gällande hot, och från en till ingen gällande våld. Detta skulle kunna vara en effekt av att strukturerade riskbedömningar har införts inom frivården. Hot och våld mellan klienter Antalet rapporterade allvarliga händelser som innebär hot och våld mellan intagna på häkte har minskat. Rapportering hot och våld mellan intagna på häkte 2015 2016 2017 Hot mellan intagna - 20 14 Våld mellan intagna - 14 15 Totalt 46 34 29 På anstalt har antalet rapporteringar avseende hot och våld mellan intagna ökat. Ökningen avser hot mot personal och det är även denna kategori som utgör majoriteten av de rapporterade händelserna. Sannolikt består en del av ökningen i att Kriminalvården under året i utbildningsinsatser förtydligat vad som ska rapporteras avseende trakasserier och hot. Utbildningsinsatserna har fokuserat på att även rapportera trakasserier, då Kriminalvården betraktar detta som allvarliga händelser. Ökningen av hot kan även vara kopplat till Kriminalvårdens proaktiva säkerhetsarbete, vilket har lett till en ökning av antalet avskildheter som understiger ett dygn, det vill säga sannolikt kollektiva avskildheter eller avskildhet för att kunna genomföra kroppsbesiktning. Beslut om avskildheter kan vara något som påverkar ökningen av hot mot personal. När det gäller våld har rapporteringen istället minskat något, vilket kan ses som en positiv förändring. Totalt har således rapporteringar avseende hot mot personal på anstalt och häkte ökat, medan rapporteringen avseende våld har minskat. På skydds- och säkerhetsavdelningarna har nio incidenter om hot och en om våld mot personal rapporterats under 2017, medan inga alls rapporterades under 2016. Ökningen av incidenter avseende hot på skydds- och säkerhetsavdelningarna kan bero på att medvetenheten har ökat om vikten av att rapportera hot. Rapportering hot och våld mellan intagna på anstalt 2015 2016 2017 Hot mellan intagna - 33 39 Våld mellan intagna - 67 113 Totalt 82 100 152 Ökningen avser främst antalet rapporterade allvarliga händelser som innebär våld mellan intagna. Rapporteringen från skydds- och säkerhetsavdelningar avseende hot och våld mellan intagna har ökat, från noll till fem. Det bedöms vara en effekt av en ökad medvetenhet, på samma sätt som när det gäller hot och våld mot personal (se ovan). Kriminalvårdens bedömning är även att ett fåtal klienter kan stå för ett flertal incidenter, vilket ger en hög rapportering, särskilt på våra säkerhetsenheter och anstalter i säkerhetsklass 1. Inom frivården har rapporterade hot mellan intagna minskat från 26 under 2016 till nio under 2017. En incident med våld mellan intagna har rapporterats under 2017. Även denna minskning skulle kunna vara en effekt av att strukturerade riskbedömningar har införts inom frivården. Hot och våld under transport Allvarliga händelser vid transporter som utförs av häkte och anstalt ingår i rapporteringen ovan. När det gäller transporter som utförs av nationella transportenheten har 28 allvarliga händelser ÅRSREDOVISNING 2017 69

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING rapporterats under 2017 jämfört med 20 under 2016 60. Händelserna avser främst klienter som inte är inskrivna i Kriminalvården. En granskning av ärendena visar en underskattning av allvarlighetsgrad i många situationer och även en del fall av överskattning. Bedömningen är att antalet allvarliga händelser är mer än dubbelt så högt vid en mer enhetlig bedömning av allvarlighetsgrad. Rymningar och avvikelser Under året har en direktrymning skett från häkte och en från anstalt i säkerhetsklass 2. Rymningar och avvikelser 2015 2016 2017 Direktrymning från häkte 0 0 1 Övriga rymningar från häkte 3 1 1 Direktrymningar från anstalt (säkerhetsklass 0 0 1 1 och 2) Direktavvikelser från anstalt (säkerhetsklass 3) 13 15 24 Övriga rymningar och avvikelser från anstalt 84 95 109 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 58 och 59 i avsnitt 17. Där finns även definitioner. På den anstalt som direktrymningen skedde från har säkerhetshöjande åtgärder vidtagits. Inga åtgärder har vidtagits i de lokaler som direktrymningen skedde från eftersom de kommer att sägas upp. Rymningar från häkte och anstalt ligger även fortsättningsvis på en låg nivå. Kriminalvården analyserar omständigheterna kring de enskilda händelserna från 2017 för att fortsatt hålla en säker nivå. Antalet direktavvikelser från anstalter med säkerhetsklass 3 har dock ökat. Detta är en förväntad följd av satsningen att öka antalet klienter i säkerhetsklass 3 (se avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande). Utöver att den ökade beläggningen i sig kan förväntas öka antalet direktavvikelser något beror ökningen främst på följande omständigheter: Högre beläggning på en anstalt försvårar generellt säkerhetsarbetet och ger en högre belastning i den vardagliga verksamheten och för sysselsättningen, och för att möjliggöra en bättre utslussning och öka effektiviteten i platsutnyttjandet har myndigheten till en viss grad ökat sin riskacceptans vid placering i säkerhetsklass 3. De som avvek direkt från anstalter med säkerhetsklass 3 var framför allt intagna med strafftid under sex månader, och som var på fri fot innan verkställigheten påbörjades. Övriga rymningar innebär att en intagen avviker i samband med en transport eller annan bevakad utevistelse, medan övriga avvikelser innebär att den intagne inte återkommer till anstalten efter en obevakad utevistelse, bland annat efter permission. 61 Kategorin övriga rymningar och avvikelser innefattar 46 avvikelser från vårdvistelser och 54 rymningar eller avvikelser från permissioner. Rymningar/avvikelser från permission är en mycket liten andel av det totala antalet påbörjade permissioner (16 453 under 2017). Avvikelser från permissioner och vårdvistelser bedöms vara ofrånkomliga eftersom utslussningsarbetet alltid innebär ett visst mått av risktagande. Avskildhetsåtgärder I vilka fall avskildhet kan beslutas framgår av kapitel 6 i fängelselagen. Följande fyra grunder står för 95 procent av alla beslut: Kollektiv avskildhet för att upprätthålla ordning och säkerhet. Avskildhet vid risk för liv, hälsa eller allvarlig skadegörelse. Avskildhet vid risk att syftet med viss utredning äventyras. Avskildhet som är nödvändig för att genomföra kroppsbesiktning. Antal beslut om avskildhet, hur länge klienter sitter i avskildhet och varför, kan på aggregerad nivå ge en indikation på hur trygghet och säkerhet utvecklas för medarbetare och klienter. Ett ökat antal beslut kan bero på att fler incidenter sker i verksamheten, men även på förbättrade säkerhetsrutiner. Avskildhetsbesluten är också, och kanske framförallt, viktiga att följa ur rättssäkerhetssynpunkt. Kriminalvården följer därför upp, 60 I årsredovisningen 2016 angavs antalet 23, men det har korrigerats efter en kontrollräkning. 61 Se exakt definition i avsnitt 17 i samband med tabellerna 58-60. 70 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET genom egenkontroller och tillsyn, att det finns grund för besluten. Myndigheten följer också upp att tidsfrister hålls, att läkarundersökning görs och att skälen för avskildheten framgår tydligt av besluten. Antal beslut om avskildhet 2015 2016 2017 Kvinnor 456 505 482 Män 12 632 13 848 14 692 Totalt 13 088 14 353 15 174 Se även tabell 61 i avsnitt 17. Antalet beslut om avskildhet har ökat under 2017 jämfört med 2016, men ökningen är inte lika stor som mellan 2015 och 2016. Utfallet återspeglar sig även i att rapporteringen av hot mot personal ökar, se vidare under Rapporterade allvarliga händelser ovan. Ökningen består främst av avskildheter som understiger ett dygn, det vill säga sannolikt kollektiva avskildheter eller avskildhet för att kunna genomföra kroppsbesiktning. Även avskildheter mellan ett och fyra dygn, mellan fem och nio dygn samt mellan tio dygn och två månader har ökat något medan avskildheter som varar mellan två månader och ett år har minskat något. ÅRSREDOVISNING 2017 71

7. INTERNATIONELL VERKSAMHET RESULTATREDOVISNING 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Kriminalvården får ett särskilt anslag 62 för att ställa svensk personal till förfogande för freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet internationellt. och följer därmed Kriminalvårdens nya inriktning att bibehålla befintlig närvaro i fredsinsatser och utöka bilateralt samarbete. Prestationsmått utlandsverksamhet 7.1 ÅRETS INSATSER Prestationsmått 63 : - antal missioner som Kriminalvården deltar i och kostnad per mission - antal utlandsstationerade (sekonderade) personer och kostnad per årsarbetskraft Fredsfrämjande insatser Vid utgången av 2017 var totalt elva personer utlandsstationerade (sekonderade) med uppdrag som rådgivare i sex olika insatser (tio personer i fem FN-missioner och en person i en EU-mission), jämfört med 24 personer i sex FN-missioner vid utgången av 2016. Därutöver var fem personer stationerade i insatsnära verksamhet. Antalet årsarbetskrafter som varit utlandsstationerade 2017 har legat på ungefär samma nivå som 2016 kostnader i tkr 2015 2016 2017 Utlandsstationerad personal (åa*) 19,9 13,9 14,4 Totala kostnader för utlandsstationerad personal 20 014 19 644 20 100 Kostnad per utlandsstationerad personal åa 1 005 1 415 1 480 Totala kostnader för utlandsstationerad personal 20 014 19 644 20 100 UnPriPoC 64 Insatsnära verksamhet 3 700 3 959 5 100 Förvaltningskostnad 2 286 2 654 3 000 Totala kostnader biståndsanslaget ** 26 001 26 257 28 200 Jämförelsetalen har räknats om då förvaltningskostnaden numera bryts ut jämfört med tidigare då dessa redovisades som en del av missionernas kostnad. Det ger dock en mer rättvis bild att redovisa dessa särskilt. Dessutom redovisas all utlandsstationerad personal under den posten, även personal i UNODC En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 63-64 i avsnitt 17 *årsarbetskraft ** Jämför anslagsredovisningen i avsnitt 12 62 1:1 Biståndsverksamhet, ap. 20 Internationell civil krishantering del till Kriminalvården. 63 Tabell 63 och 64 i avsnitt 17. 64 United Nations Prison and Probation Officers Course. 72 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Prestationsmått utlandsverksamhet, procentuell förändring 2014-2015 2015-2016 2016-2017 Utlandsstationerad personal, årsarbetskraft - -30% 3,6% Totala kostnader - -1,8% 8,6% Kostnad per utlandsstationerad personal, årsarbetskraft (tkr) - 40% 4,6% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 64 i avsnitt 17 Siffror för 2014-2015 tas inte med då enbart jämförelsetal för 2015-2017 har räknats om och presenteras i föregående tabell som visar prestationsmått. Kriminalvården har förbrukat drygt 28 miljoner kronor av anslaget, vilket är mer än 2016 men nästan fyra miljoner kronor lägre än anvisat belopp. En bidragande orsak är myndighetens nya inriktning på bibehållen men ej utökad närvaro i fredsinsatser. Kostnaderna för den insatsnära verksamheten har ökat med cirka fyra miljoner kronor jämfört med 2016, främst på grund av ett utökat engagemang inom UNODC 65 samt policyoch metodutveckling. Kriminalvården har också sedan november 2016 en sekonderad svensk kriminalvårdsexpert på FN:s högkvarter i New York för att arbeta med internationella kriminalvårdsfrågor vid FN:s utvecklingsprogram (UNDP) inom ramen för Global Focal Point for Police, Justice and Corrections (GFP). Insatsnära verksamhet Under 2017 har Kriminalvården genomfört utbildningsinsatser genom missionsförberedande och insatsspecifika utbildningar 66 i tre olika länder, Uganda, Sverige och Centralafrikanska Republiken (CAR). Totalt har 65 personer utbildats från 18 olika länder. De insatsspecifika utbildningar som har genomförts har skett på direkt förfrågan från FN och varit inriktade på insatserna i Sydsudan och CAR. Under oktober 2017 genomfördes en två veckor lång utbildning så kallad training of trainers för att kompetensutveckla befintliga utbildare och några nya för missionsförberedande utbildningar. Av de 14 deltagarna var 12 från Kriminalvården och de övriga två från FN-insatser. Utbildningen leddes under första veckan av ITS, Integrated Traning 65 United Nations Office on Drugs and Crime. 66 United Nations Prison and Probation Officers Course (UNPriPOC). Service, en del av UNDPKO 67, och under den andra veckan av Kriminalvården i samarbete med UND PKO och Correctional Service Canada (CSC). Sverige har fortsatt stötta CSC:s arbete i deras Gender Responsive Training, som bygger på de så kallade Bangkok Rules 68 i postkonfliktområden. Under november deltog tre svenska kriminalvårdare i den kanadensiska utbildningen i Nairobi vilket gör dem certifierade att hålla dessa utbildningar själva. Under 2017 har Kriminalvården haft en dialog med utrikesdepartementet och justitiedepartementet om myndighetens fortsatta engagemang i Irak-Kurdistan. I väntan på regeringens strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Irak 2017-2021, och med hänvisning till de senaste månadernas eskalering av politisk oro i regionen har inga aktiviteter genomförts. Kriminalvården planerar att återuppta sitt engagemang i Irak-Kurdistan under 2018, under förutsättningen att situationen i regionen återgår till det normala. Kriminalvården har fyra mentorer stationerade i UNODC:s insats inom ramen för Global Maritime Crime Programme i Somaliland och Puntland (som ligger i Somalia). Deras arbete har bestått av: fortsatt utbildning och stöd till ett tjugotal anstalts chefer i Somaliland via ett chefsprogram. rådgivning till anstaltschefen på högsäkerhetsanstalten i Hargeisa, Somaliland. rådgivning och utbildning till anstaltsledningen och av personalen på fängelset i Garowe, Puntland. Kriminalvården arbetar med att utveckla policydokument för utsända och en strategi för myndighetens internationella åtagande och engagemang. Kriminalvården har haft en person utlånad till UNODC under första kvartalet för att arbeta med framtagandet av en handbok för de s.k. Mandela Rules. 69 67 United Nations Department of Peacekeeping Operations. 68 United Nations Rules for the Treatment of Women Prisoners and Non-custodial Measures for Women Offenders. 69 United Nations Standard Minimum Rules for the Treatment of Prisoners (Nelson Mandela Rules). ÅRSREDOVISNING 2017 73

7. INTERNATIONELL VERKSAMHET RESULTATREDOVISNING Kriminalvården är fortsatt aktiv och pådrivande inom det globala kriminalvårdsnätverket Group of Friends of Corrections in Peace Operations för medlemsstater i FN. Kanada har under 2017 haft ordförandeskapet men lämnar nu över det till Burkina Faso. Bilateralt utvecklingssamarbete Kriminalvården bedriver för närvarande ut vecklings- och samarbetsprojekt med Sida- finansiering i Kenya och i Albanien. Kriminal vårdens bidrag i dessa utvecklingsinsatser utgörs primärt av experter med specifik kompetens som engageras i kompetenshöjande utbildningar och rådgivningsinsatser. Inom Kenyaprojektet, som pågår 2015-2018, har närmare 200 personer från landets fängelseoch frivårdsverksamhet utbildats under 2017. Utbildnings insatserna har främst fokuserat på dynamisk säkerhet, risk och behovsbedömning samt motiverande samtal. Inom projektets ram har två externa utvärderingar genomförts under året, en halvtidsutvärdering och en genusstudie. Halvtidsutvärderingen visar att projektet är relevant och att genomförda aktiviteter bidrar till projektets målsättningar. Under 2017 påbörjades det myndighetsgemen samma projekt i Albanien som Domstolsverket, Kriminalvården, Polismyndigheten och Åklagar myndigheten gemensamt deltar i, med en budget på cirka 29 miljoner kronor. Projektet pågår 20172020 och syftar till att förbättra den albanska rättskedjans hantering av ungdomsbrottslighet. Projektet bidrar till att leva upp till regeringens beslut om myndighetssamverkan för internatio nell fredsfrämjande verksamhet70. Under 2017 har en studie genomförts som ska ligga till grund för fortsatt planering och implementering av projektets aktiviteter. 7.2 BEDÖMNING AV RESULTATET Bidrag till måluppfyllelse I aktuella fredsfrämjande insatser är kriminal vårdskomponenterna ofta små eller saknas helt. De svenska kriminalvårdarna som är sekonderade i olika insatser arbetar främst med att bidra till att: stödja den nationella kriminalvården genom rådgivning i arbetet med säkerställandet av de mänskliga rättigheterna för intagna och uppbyggnaden av rättssäkra och demokratiska institutioner. 70 74 Regeringens beslut UF2013/52812/UD/SP. ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING sprida kunskap om och implementering av FN:s resolution Standard Minimum Rules for the treatment of prisoners (de så kallade Man dela Rules). FN och EU ger överlag de svenska sekonderade kriminalvårdarna ett mycket högt betyg för deras prestationer. Under drygt tio år har Kriminal vården haft personal stationerad i Liberia inom ramen för UNMIL. Ett resultat av detta är att vi bland annat kan se att de utbildningsinsatser Kriminal vården bidragit med är implementerade och nu lärs ut av den liberianska kriminalvården. FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Kriminalvården deltar fortsatt i arbetsgruppen för Sveriges handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020. Gruppen har arbetat med att ta fram en ny rapporteringsstruktur som kommer att implementeras under 2018. Liksom tidigare år fortsätter Kriminalvården att arbeta för att få fler sekonderingar av kvinnlig personal som kan arbeta med kriminalvårdsfrågor utomlands. I många av de länder vi har stationerad personal är det en övervägande del manliga intagna vid de anstalter som är aktuella. Av internationella Standard Minimum Rules for the treatment of prisoners (de så kallade Mandela 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Rules) framgår att personalen ska vara av samma kön som de intagna. Detta arbetar vi aktivt för att förändra så att kvinnlig personal kan arbeta även på anstalter med övervägande andel manliga intagna, för att normalisera relationer mellan män och kvinnor. Den totala andelen sekonderad kvinnlig personal har minskat på grund av ovannämnda utmaningar. Kriminalvården har kompetensutvecklat myndig hetens instruktörer till den missionsförberedande utbildningen inom området kvinnor, fred och säkerhet. Myndigheten har även fortsatt att utveckla sitt samarbete med Kanada om de så kallade Gender Responsive Training för kriminal vårdspersonal som jobbar med kvinnliga intagna i utvecklingsländer, och har bidragit både med personal och resurser för instruktörsutbildning inom området. Samarbete med andra svenska myndigheter Det under 2017 påbörjade bilaterala projektet i Albanien är ett gemensamt projekt mellan Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Domstols verket och Polismyndigheten samt deras albanska motsvarigheter gällande främst unga kriminel la. Utöver det deltar Kriminalvården i Freds främjande rådet, och övriga samverkansgrupper där representanter från flertalet andra myndig heter deltar. ÅRSREDOVISNING 2017 75

8. PERSONAL RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL Kriminalvårdens årsarbetskrafter har under 2017 ökat med 255 till totalt 9 791. Ökningen har främst skett i personalgrupper som arbetar inom anstalt häkte och transportverksamheten. Se vidare avsnitt 1.1 Ekonomisk utveckling 2017. Beräknas antalet årsarbetskrafter efter anställnings form är cirka 7 780 tillsvidareanställda, cirka 380 är timanställda, cirka 460 är vikarier, cirka 1 000 är visstidsanställda och cirka 50 är arbetstagare äldre än 67 år. Jämfört med 2016 minskar antalet timanställda årsarbetskrafter med 25 och antalet tillsvidareanställda ökar med cirka 100 och visstid ökar med cirka 110 årsarbetskrafter. Ett annat sätt att beskriva sammansättningen av Kriminalvårdens personal är att beskriva det faktiska antalet anställda personer efter olika anställningsformer. Antalet anställda i genomsnitt under åren 2015-2017 2015 2016 2017 Tillsvidareanställda 8 938 8 935 8 997 Visstidsanställda 1 234 1 473 1 644 Timavlönade 1 589 1 736 1 769 Totalt 11 761 12 145 12 410 Antalet tillsvidareanställda är i stort sett oförändrat över tid medan ökningar sker bland visstidsanställda och timavlönade. Detta kan bero på en hög personalomsättning, då det oftast krävs vikarier för att avlösa de som går Kriminalvårdens grundutbildning. 76 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL 8.1 PERSONALFÖRSÖRJNING Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar Kriminalvården som bedriver en personalintensiv verksamhet. Personalomsättningen det vill säga den externa avgången ökade från 604 personer 2013 till som mest 986 personer 2016. Under 2017 minskade antalet till 896 personer, vilket för Kriminal vården fortfarande är en hög nivå. Personalomsättning 2015 2016 2017 Antal 774 986 896 Andel 9 11 10 I bristyrken som lärare, sjuksköterskor och socio nomer är det även hög rörlighet inom Kriminal vården. Kvinnor har en högre rörlighet än män och går större utsträckningen till andra arbetsgivare på arbetsmarknaden än män. Bland Kriminal vårdens antalsmässigt stora yrkesgrupper kriminalvårdare och frivårdsinspektörer har det under 2017 skett en minskning av antalet externa avgångar. Antalet externa avgångar bland frivårdsinspektörer och kriminalvårdare 2007 2017 600 500 400 300 200 100 0 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Frivårdsinspektörer Kriminalvårdare Det framgår av diagrammet att även om antalet avgångar pekar nedåt 2017 är avgångarna fortfarande på en för Kriminalvården hög nivå. För att ersätta dessa grupper krävs betydande ansträngningar i form av rekryteringar och utbildningar. Attrahera flera För att stärka vår förmåga att attrahera medarbetare gjordes 2017 en satsning på arbetsgivarvarumärket. Kriminalvården hyrde därför under en vecka i september in sig på Stockholms central. Dagligen passerar 200 000 personer centralen. Samtliga tillgängliga ytor bokades. Utställningen bestod bland annat av en transportbil och ett autentiskt inrett bostadsrum som besökarna kunde gå in i. Utställningen lockade många besökare och väckte uppmärksamhet i media. 80 medarbetare från kärnverksamheten jobbade i montern under veckan med att svara på frågor och dela ut informationsmaterial. Intresset för Kriminalvårdens webbsida ökade markant under veckan och mest aktivitet var det på sidan om nya jobb. Antalet sidvisningar (klick) på jobba hos oss sidorna ökade från cirka 21 000 till cirka 34 000. Även på Twitter och Linked In syntes en tydlig trafikökning under vecka 36. Under veckan fick besökarna möjlighet att lämna kontaktuppgifter för att få mer information för att kunna söka framtida jobb. 235 personer lämnade in sina kontaktuppgifter. Hitta nya framtida grupper Arbetet med regeringsuppdragen praktik i staten och moderna beredskapsjobb fortsätter. Under 2017 har Kriminalvården tagit fram 91 praktikplatser och anställt 27 praktikanter samt 32 medarbetare på moderna beredskapsjobb. Vi har också fortsatt med stödutbildning i svenska för vikarier som har rätt kompetens men behöver förbättra sina språkkunskaper, särskilt när det gäller fackspråk. Svenskundervisningen syftar till att vikarierna ska kunna genomföra Kriminalvårdens grundutbildning. Stödundervisningen i svenska har också erbjudits till praktikanter och moderna beredskapsjobbare. Vi har sedan starten hösten 2016 utbildat cirka 30 personer och av dessa har några fortsatt i vår grundutbildning medan andra fått ett längre vikariat eller en fast anställning. Under 2108 förväntar vi oss se fler deltagare i grundutbildningen efter stödinsatsen. Dessutom tillkommer satsningar på utbildning och kompetensutveckling för befintliga medarbetare i syfte att underlätta för praktikanter och moderna beredskapsjobbare under sin praktik respektive anställning i Kriminalvården. Ett hundratal medarbetare har genomgått en tre ÅRSREDOVISNING 2017 77

8. PERSONAL RESULTATREDOVISNING dagars handledarutbildning varav 57 stycken under 2017. Även övriga yrkesgrupper har fått utbildningsinsatser på temat mångfald, integration och inkludering. Genom satsningarna bidrar Kriminalvården till att underlätta vägen in på arbetsmarknaden för nyanlända. Sannolikt kan ovan nämnda aktiviteter även underlätta Kriminalvården rekryterar på kort och lång sikt genom att intresse väcks så att en del av de som gör praktik eller har anställning som beredskapsjobbare senare söker arbete inom Kriminalvården. Från och med 2018 kommer utbildningen i svenska och handledarutbildningen att ingå i vårt ordinarie utbildningsutbud. 8.2 UTBILDNING Under året har behovet av grundutbildning varit större än tidigare (se ovan). Linköpings universitet har slutfört en utvärdering av grundutbildningen på Kriminalvårdens uppdrag. Resultatet visade att Kriminalvårdens utbildning når sina nuvarande mål och ger deltagarna grundläggande förutsättningar att klara sitt uppdrag. Men för att nå längre krävs att innehållet och möjligheterna till vidareutbildning och praktik ses över. Utvärderarna förordar ett aktivt partnerskap mellan verksamheten och kompetens center för att skapa förutsättningar för ett kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. Med utgångspunkt ifrån resultatet arbetas nu en ny kriminalvårdsutbildning fram. Målet är en utbildning som direkt omhändertar de nyanställda och skapar förutsättningar för ett yrkesorienterat lärande som leder till ett professionellt yrkesutövande som kriminalvårdare. Medarbetarna ska känna sig trygga, säkra och kompetenta när de lämnar utbildningen. Enligt en utvärdering 71 visar forskning att yrkesorienterat lärande sker bäst genom att teori och praktik bygger gemensam kunskap vilket är grunden för detta upplägg. Kriminalvårdare i häkte, anstalt och NTE kommer att genomgå en utbildning som varvar utbildningsperioder på kompetenscenter med längre perioder av verksamhetsförlagd utbildning under handledning och mentorskap. Utbildningen förlängs till två år. Flera av Kriminalvårdens nuvarande vidareutbildningar ska byggas in i 71 Per-Erik Ellström och Henrik Kock Linköpings universitet: Utvärdering för utveckling - En utvärdering av Kriminalvårdens grundutbildning 2016-2017. den nya kriminalvårdsutbildningen. För frivårdsinspektörer och produktionsledare är målet att hitta en utbildning som i vissa delar sammanfaller med utbildningen för kriminalvårdare, men ändå har kvar ett eget spår för den egna professionen. Grundutbildning Under 2017 gick 720 kriminalvårdare kriminalvårdskurs med inriktning häkte och anstalt vilket är en ökning med nästan en tredjedel jämfört med året innan. Ökningen är en konsekvens av den höga personalomsättningen. För kriminalvårdare, som är den största gruppen medarbetare, är godkänd utbildning ett krav innan en tillsvidare anställning kan erbjudas. Vidare gick 102 frivårdsinspektörer kriminalvårdskurs med inriktning frivård och 16 produktionsledare gick kriminalvårdskurs med inriktning programmet arbete. Antal utbildade frivårdsinspektörer har mer än tredubblats jämfört med 2016. Ökningen är en konsekvens av den höga personalomsättningen. Antalet utbildade produktionsledare uppgår till samma nivå som 2016. Andra yrkeskategorier har gått olika delar av grundutbildningen. Fort- och vidareutbildning Fort- och vidareutbildning Antal genomgångna kurser med godkänt resultat 2015 2016 2017 Längre utbildning 4 033 6 102 6 035 Kortkurser 3 894 4 119 3 392 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 68 i avsnitt 17. Kortkurser genomförs under del av dag, inom akutsjukvård, läkemedelshantering eller hjärtoch lungräddning. Eftersom en medarbetare kan ha deltagit i flera av de fortbildningar som ingår i statistiken är det inte möjligt att redovisa andelen anställda som genomgått fortbildning. Uppgifterna finns inte heller tillgängliga uppdelade på kön eftersom registreringen inte innehåller personuppgifter. Chefsutveckling Under 2017 har Kriminalvården fortsatt arbetet med utvecklingsinsatser för myndighetens chefer på olika nivåer. De individuella utvecklingsinsatserna har i samverkan 78 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL med andra myndigheter kompletterats med dialoggrupper riktade till chefer som leder chefer. De myndighetsgemensamma utvecklingsprogrammen Högre chefer i staten och Statliga chefer i samverkan fortgår. Efter frågan på utvecklingsinsatser för mellanchefer är stor inom myndigheterna vilket medfört att två omgångar av Statliga chefer i samverkan har genomförts. Under våren 2017 återsamlades myndig heternas 140 högre chefer för en alumnidag på temat Ledarskap och tillit. Chefs- och ledarkriterier för myndigheten är framtagna och kommer att beslutas under inledningen av 2018. Nästa steg är att under 2018 implementera ett systematiskt arbetssätt för den långsiktiga chefsörjningen. Genomförd chefsanalys visar ett ökat behov av chefer inom 1-3 år. Med anledning av detta har inriktning och urvalsprocess till chefsförsörjningsprogrammet utvecklats till att försörja hela myndig heten och med en nationell antagningsprocess. Målsättningen är att identifiera medarbetare med potential till ledarskap som inom 1-3 år har förutsättningar att gå in i en chefsroll. 8.3 LIVSPONDUS Livspondus synliggör och sprider tyst kunnande i klientarbetet. Genom metoden kompetenslaboratorier ges medarbetarna ett forum för att möjliggöra gemensam reflektion kring arbetets utförande. Det tysta kunnandet, det vill säga bemötandekompetensen hos medarbetarna i klientnära arbete, synliggörs. Målet är att medarbetarna ska bli mer medvetna om sitt tysta kunnande och genom reflektion öka professionaliteten i arbetet. Under 2017 genomfördes metoden kompetenslaboratorier, så kallade komplabb vid majoriteten av alla verksamhetsområden inom Kriminalvården och vid transportverksamheten NTE. Varje komplabbstillfälle är två timmar långt och sker med två veckors mellanrum, vid åtta tillfällen. Komplabbarna utgår från medarbetarnas vardag och den dagliga kontakten med klienter. Det finns ett intresse av Livspondus utanför Kriminal vården. Bland annat har en anstalt i Norge fått beviljat medel att börja förberedelser av arbete med Livspondus metod kompetenslaboratorier. Dessutom tog Statskontoret tog Livspondus arbetet i sin rapport: Myndigheternas arbete med att förebygga och minska sjukfrånvaron. 8.4 LIKABEHANDLING Kriminalvårdens arbetsplatser ska präglas av ett inkluderande arbetsklimat. Detta innebär att öppenhet, engagemang, nyfikenhet, delaktighet ska råda och att vi respekterar och värderar olikheter. Vi delar med oss av information och kunskap, uppmuntrar, utvecklar och tar till vara allas potential och fokuserar på lärande samt är normmedvetna och normkritiska. Kriminalvården ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en trygg, säker, och utvecklande arbetsmiljö där likabehandling aktivt främjas. Utgångspunkten för Kriminalvårdens förebyggande arbete mot diskriminering är Riktlinjen för likabehandling (2010:8) med stödmaterial. Kriminalvården har tagit fram handlingsplaner för likabehandling ur ett medarbetarperspektiv för perioden 2017-2019 i samverkan med personalorganisationerna. Inom myndigheten ska arbetet med likabehandling ske i vardagen av chefer och medarbetare och följas upp årligen i samband med uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Under 2017 har fördjupningsutbildning i Inkluderande ledarskap kommit igång. Avsikten är att den ska genomföras två gånger per år framöver. I maj 2017 fastställdes en aktivitetsplan för att arbeta med Kriminalvårdens strategi för hbtq frågor. Aktivitetsplanen riktar sig till med arbetare, klienter, anhöriga, besökare och samverkansparter och ger tillsammans med tillhörande stödmaterial en bra grund för fortsatt arbete med hbtq-frågor i verksamheten. Ett sätt att driva frågan om mänskliga rättigheter är att delta i Pride parader och under året deltog Kriminalvården i flera sådana runt om i landet, där Stockholm Pride till antalet deltagare var den största. Kriminalvårdens utbildningsverksamhet har i samband med hbtq-certifieringen, som genom fördes 2016 genom RFSL, tagit fram handlings planer med konkreta åtgärder för att arbeta med hbtq-frågorna. Kriminalvården har under året tagit fram en intern e-kurs med fokus på etik, jämställdhet och ÅRSREDOVISNING 2017 79

8. PERSONAL RESULTATREDOVISNING värdegrundsfrågor. Kursen syftar till att ge ökad kunskap om normer, diskriminering, trakasserier, härskartekniker och feedback med syfte att, utifrån olika typer av etiska dilemman, skapa reflektion och ge möjlighet att träna på etiska avväganden och beslutsfattande både i relation till klienter och till varandra på arbetsplatsen. En uppföljning av genomförda aktiviteter i verksamheten baserat på Kriminalvårdens plan för jämställdhetsintegrering 2015-2018 pågår. I samband med #metoo startades ett upprop på samma tema även inom Kriminalvården #virivermurarna. Med anledning av detta initierades olika aktiviteter kring kultur och värdegrunds frågor inom Kriminalvården. Könsfördelning För tillsvidareanställda medarbetare i Kriminalvården är könsfördelningen för 2017 fortsatt som helhet jämn, 46 procent kvinnor och 54 procent män. Fördelningen är fortsatt mer ojämn i vissa yrkeskategorier vilket speglar situationen på arbetsmarknaden. På högsta ledningsnivå har fördelningen mellan män och kvinnor förskjutits något till förmån för män. Fördelningen är 8 män och 5 kvinnor. På mellanchefsnivå har andelen kvinnor ökat sedan 2015. Fördelningen är oförändrad för första linjens chefer. Totalt ökar andelen kvinnor i ledningsfunktion. Könsfördelning i ledningsfunktion, per chefsnivå Andel kvinnor och män i procent 2015 2016 2017 k m k m k m Högsta chefsnivå 43 57 43 57 38 62 Första linjens chefer 41 59 41 59 41 59 Totalt 41 59 42 58 43 57 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 70 och i avsnitt 17. * Totalsiffrorna för 2016 är korrigerade jämfört med årsredovisningen 2016 på grund av ett ändrat datauttag. Mångfald Kriminalvården ser ett värde i mångfald. Samverkan och möten mellan olika kulturer, kön, och åldrar leder till ökad förståelse, är gynnsam för ökad kreativitet och är en förutsättning för bra arbetslivskvalitet. I Kriminalvården finns många medarbetare med olika språkliga och kulturella erfarenheter. Att beakta den etniska och kulturella mångfalden ingår i Kriminalvårdens långsiktiga kompetensförsörjningsstrategi. Den sista december 2017 fanns det 2 411 personer anställda i Kriminalvården med utländsk bakgrund 72, vilket motsvarar 19 procent av samtliga anställda och är en ökning med en procentenhet jämfört med 2016. Av de 2 411 personerna hade 1 629 tillsvidareanställning och de övriga 782 andra typer av anställningar. Nästan 90 procent av de med utländsk bakgrund arbetar i kärnverksamheten och cirka 80 procent arbetar inom anstalts- och häktesavdelningen. Inom kärnverksamheten hade 20 procent utländsk bakgrund, inom stödverksamheten 12 procent och bland chefer var motsvarande siffra cirka 10 procent. Av männen hade 21 procent utländsk bakgrund och av kvinnorna var motsvarande siffra 16 procent. I den statliga sektorn 2016 hade 18 procent av de förvärvsarbetande utländsk bakgrund. Kriminalvården har en spridning inom olika ålders grupper. Cirka 70 procent finns i åldersspannet 25 till 54 år. Kriminalvården eftersträvar en viss livserfarenhet och därför är andelen under 25 år endast sju procent. De tre procent som är äldre än 65 år bidrar till den åldersmässiga spridningen. Medelåldern bland de tillsvidareanställda är 44 år, visstidsanställda 34 år, timanställda 38 år. Totalt är medelåldern 42 år. 8.5 HÄLSA OCH SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron i Kriminalvården har i stort sett varit på oförändrad nivå sedan 2015, både totalt och uppdelat på kön. Även den procentuella andelen långtidssjukskrivna är i stort sett oförändrad. Sjukfrånvaron i samhället har ökat stadigt sedan 2010. Enligt Försäkringskassan beror ökningen både på ökad ohälsa och på regeländringar inom socialförsäkringen. Sjukfrånvaron är högst bland kvinnor men ökar för båda könen med stigande ålder. Långtidssjukskrivningarna står för den största ökningen av den totala sjukfrånvaron. Den främsta orsaken till den ökade sjukfrånvaron antas vara att den psykiska ohälsan har ökat, vilket kan härledas till ökad stress både på jobbet 72 SCB räknar personer som är utrikes födda och personer med två utrikes födda föräldrar som utländsk bakgrund. 80 ÅRSREDOVISNING 2017

RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL och i privatlivet. Fler lever med psykisk ohälsa och detta måste hanteras på våra arbetsplatser. För att vända trenden med ökad sjukfrånvaro behöver Kriminalvården jobba långsiktigt, effektivare och mer innovativt. Under 2017 initierades projektet Hållbart arbetsliv för att konkretisera och förtydliga detta arbete. Centralt för ett hållbart arbetsliv är ett medvetet ledarskap där dialogen i vardagen med medarbetarna är viktig. Ett långsiktigt arbetsmiljöarbete och ett organisatoriskt lärande är också viktiga komponenter. Detta innebär att Kriminalvården ska vara en modern myndighet där arbetsmiljöarbetet tas på största allvar. Myndigheten ska arbeta enligt moderna metoder och vara uppdaterad på forskning kring arbetsmiljöfrågor samt frisk och sjukfaktorer. För att cheferna aktivt ska kunna ta sitt arbetsmiljöansvar krävs kunskap i arbetsmiljö, ledarskap och rehabilitering. Medarbetarna ska vara delaktiga i arbetsmiljöarbetet och uppleva att chefen aktivt arbetar med frågorna. Kriminalvården ska använda de insikter och kunskaper som finns och därigenom vara en lärande organisation. Kriminalvården har under 2017 startat vidareutbildningar för chefer inom arbetsmiljöområdet; Det handlar om Stress, Hälsa och verksamhetsutveckling, Riskbruk, Rehabilitering samt Likabehandling. Medarbetarstöd Utöver företagshälsovård erbjuder Kriminalvården alla anställda ett medarbetarstöd i form av professionell kostnadsfri och anonym rådgivning, som kan kontaktas vid behov av vägledning eller stöd. Det kan gälla både privatoch arbetsrelaterade frågor eller problem. Chefer kan dessutom använda medarbetarstödet i chefsrollen. Under det första halvåret 2017 var nyttjandegraden 11,4 procent. Under motsvarande period 2016 var nyttjandegraden 7,8 procent. De vanligaste privatrelaterade frågorna 2017 har handlat om parrelationsproblem samt sorg och dödsfall. De vanligaste arbetsrelaterade frågorna handlar om arbetsrätt eller samarbetsproblem med chef. Andelen kvinnor som kontaktar medarbetarstödet är högre än andelen män, även om männens andel har ökat under året jämfört med året innan. 8.6 KRISSTÖD För att kunna erbjuda en trygg, utvecklande och påverkbar arbetsmiljö är ett gott omhändertagande efter svåra händelser grundläggande. Det gäller framförallt för medarbetare i klientnära arbete. Från och med 2017 tillämpas, inom hela Kriminalvården, psykologisk första hjälp 73 som lekmannastöd till drabbade efter potentiellt traumatiska händelser. 8.7 PERSONALANSVARSNÄMNDEN Kriminalvårdens personalansvarsnämnd (PAN) prövar frågor om skiljande från anställning på grund av personliga skäl samt frågor om disciplinansvar (varning och löneavdrag), åtalsanmälan och avstängning. Avgjorda frågor i Kriminalvårdens personalansvarsnämnd 2015 2016 2017 Skiljande från anställning 0 0 0 Disciplinpåföljd 19 14 20 Åtalsanmälan 11 10 7 Ingen åtgärd 14 8 12 Yttrande till domstol 3 2 2 Totalt 47 34 41 Den vanligaste ärendetypen som föranledde disciplinpåföljd under året var åsidosättande av säkerhetsbestämmelser och åsidosättande av Kriminalvårdens värdegrund. I likhet med tidigare år var den vanligaste ärendetypen som föranledde åtalsanmälan felaktigt frihetsberövande. 73 Metoden innebär ett omedelbart stöd till drabbade efter en potentiellt traumatisk händelse. ÅRSREDOVISNING 2017 81

FINANSIELL REDOVISNING 82 ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). 9.1 UPPSTÄLLNINGSFORMER Resultaträkningen är upprättad i enlighet med ESV:s föreskrifter till 4 kapitlet 1 FÅB. Balansräkningen är upprättad i enlighet med ESV:s föreskrifter till 4 kapitlet 2 FÅB. Anslagsredovisningen är upprättad i enlighet med ESV:s allmänna råd till 6 kapitlet 1 FÅB. Utgifter mot anslag nettoredovisas i enlighet med 16 Anslagsförordningen (1996:1189) och ESV:s föreskrifter till 6 kapitlet 1 FÅB. Nettoredovisning innebär att inkomster mot anslag redovisas som utgiftsreduktion. 9.2 VÄRDERING AV LAGER Varulager (lager och förråd) har vid inventering värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. 9.3 VÄRDERING AV FORDRINGAR Kortfristiga fordringar har upptagits till det värde de beräknas inflyta. I samband med bokslutet har individuell bedömning gjorts av vilka fordringar som ska betraktas som osäkra. 9.4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Tillgångar (även om- och tillbyggnationer) avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 000 kronor och en ekonomisk livslängd på tre år eller längre redovisas som anläggningstillgångar. För egenutvecklade immateriella ÅRSREDOVISNING 2017 83

9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER FINANSIELL REDOVISNING anläggningstillgångar ska anskaffningsvärdet uppgå till 100 000 kronor om tillgången ska redovisas som anläggningstillgång. Inventarier som var för sig understiger denna beloppsgräns, men har ett naturligt samband, har bokförts som anläggningstillgång då det sammanlagda beloppet överstigit 20 000 kronor. Samtidig anskaffning av flera inventarier (även immateriella anläggningstillgångar) av samma slag som uppfyller villkoren för anläggningstillgångar, förutom anskaffningsbeloppet per styck, redovisas ändå som anläggningstillgångar om anskaffningsbeloppet per styck är minst 15 000 kronor och det sammanlagda anskaffningsbeloppet uppgår till minst 250 000 kronor. 9.5 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Som periodavgränsningsposter bokförs i regel belopp överstigande 100 000 kronor. Löneskulder och räntor för intagnas medel periodiseras oavsett belopp. 9.6 UNDANTAG FRÅN REGELVERKET Kriminalvården har i regleringsbrev undantag från kravet på full kostnadstäckning i 5 första stycket avgiftsförordningen (1992:191) avseende arbetsdriften och terapiverksamheten. För arbetsdriften gäller att direkta kostnader till 50 procent ska täckas av avgiftsintäkterna. För terapiverksamheten ska avgifterna delfinansiera verksamheten. Anläggningstillgångar i balansräkningen är upptagna till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Utgifter för reparation och underhåll avseende förbättringsutgifter på annans fastighet har bokförts som anläggningar under förutsättning att utgiften uppgår till minst 100 000 kronor. Anläggningstillgångarnas värde skrivs av linjärt efter den beräknade ekonomiska livslängden, som varierar beroende på anläggningstillgångarnas typ. Avskrivning görs på anskaffningsvärdet. Avskrivningstiden varierar enligt nedan. Avskrivningstider Datorer, kommunikationsutrustningar, m.m. Immateriella anläggningstillgångar Säkerhets- och larmanläggningar Fordon Elektriska apparater, kontorsinventarier, byggnadsinventarier, telefonväxlar samt övriga inventarier Anläggningsdjur Arbetsmaskiner utanför arbetsdriften Arbetsdriftens maskiner Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 år 3-5 år* 3, 5, 7 eller 10 år 4 år 5 år 5 år 5, 7 eller 10 år 5, 7, 10 eller 15 år Max 20 år** * Anskaffningar understigande 250 000 kronor ska skrivas av under 3 år. Anskaffningar överstigande 250 000 kronor bedöms individuellt och baseras på ekonomisk livslängd, som dock ska maximeras till 5 år. ** Förbättringsutgifter på annans fastighet bedöms individuellt och baseras på återstående ekonomisk livslängd, som dock ska maximeras till 20 år. 84 ÅRSREDOVISNING 2017