Patientsäkerhetsberättelse För elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse 2017 För elevhälsans medicinska insats Solbritt Einarsson, verksamhetschef Anna-Carin Mähler Sandstedt, medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Elena Dernroth, skollogoped 1

Innehåll Skolsköterskor/skolläkare 3 Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 7 Informationssäkerhet 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Sammanställning och analys 8 Barnkonsekvensanalys 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för 2018 10 Skollogoped 10 Sammanfattning 10 Organisation 10 Verksamhetens mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 10 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet 11 Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året 12 Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 12 Genomförda utbildningar under 2017 12 Rutiner för att identifiera risker i verksamheten 13 Rutiner för händelseanalyser 13 Samverkan för att förebygga vårdskador 13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter 13 Sammanställning och analys 13 Samverkan med patienter och närstående 14 Resultat 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 14 2

Skolsköterskor/skolläkare Sammanfattning Elevarbetet inom elevhälsans medicinska insats bedrivs utifrån Vägledning för elevhälsan. Skolverket och Socialstyrelsen kom under våren 2014 ut med en gemensam vägledning för elevhälsan. Vägledningen är ett kunskapsstöd och ska fungera som ett beslutsunderlag för elevhälsoarbetet. Den medicinska insatsen av elevhälsan står under socialstyrelsens tillsyn och ses som en hälsooch sjukvårdsverksamhet och deras arbete ska bedrivas i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. (2017:30) och Patientlagen (2014:821). Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den ska särskilt: 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. I Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap, 9-10 stadgas: Dokumentationsskyldighet 9 Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. 10 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Skolsköterskorna har APT tillsammans med verksamhetschefen 2 ggr/termin där man tar upp frågor som rör den medicinska insatsen av elevhälsan. 3 ggr/termin är det en gemensam APT för personal inom centrala elevhälsan, d.v.s. förutom skolsköterskor även skolkuratorer, skolpsykologer, specialpedagoger, talpedagoger och logoped. Där tas frågor upp som rör hela elevhälsans arbete. Skolsköterskorna har egna enskilda träffar 1 ggr/månaden där vi arbetar med att utveckla, förbättra och förnya olika områden inom vårt arbete. Den medicinska insatsen i elevhälsan strävar efter samarbete med vårdnadshavarna och eleven kring elevens hälsa utifrån elevens ålder och mognad. Under året har arbetet med att kvalitetssäkra vår dokumentation med checklistor, användandet av VIPS sökord fortgått. Nya checklistor har gjorts. Genomgång av dokumentationsmallar, checklistor och sökord har gjorts för att ta bort de som inte är aktuella och göra tydligt när vi använder respektive checklista, mall och sökord. Detta för att höja kvaliteten och säkerheten på 3

vår dokumentation. Dokumentation av hälsosamtalen fortsätter att göras i webbverktyget som drivs av Regionen. Alla data skickas avidentifierat och från detta webbverktyg kan statistik tas ut på grupp och skolnivå. Centrala mottagningsenheten lades ner och det arbetet som skolsköterskan gjorde på den enheten övergick till skolsköterskorna på varje enskild skola. Den 1 juni 2016 trädde Folkhälsomyndighetens nya föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn HSLF-FS 2016:51 i kraft. En praktisk konsekvens av de nya föreskrifterna blir att sjuksköterskor som enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2000:1, har behörighet att ordinera vaccin i enlighet med specificerade vaccinationsprogram, nu även självständigt kan ordinera kompletterande vaccinationer. From 1 september 2017 överflyttades vaccinationsordinationer för barn- och ungdomar från andra länder från vårdcentralerna till Barnhälsovård och Elevhälsans medicinska insats (EMI). Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap 1 Målen för elevhälsans medicinska insats är en god hälsa/vård på lika villkor för alla elever. Vården ska ges med respekt för alla elevers lika värde och för den enskilde elevens värdighet. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt riktade uppgifterna, där elevhälsan medverkar är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t ex arbetet mot kränkande behandling och undervisning om hälsa och livsstilsrelaterad ohälsa. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga levnadsvillkor. (prop 2009/10:165, sid 276) Enligt skollagen (2010:800) ska varje elev i grundskola, grundsärskola och specialskola erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn, hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Enligt skollagen får elever också anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Strategier och planerade åtgärder Återkommande uppdateringar av PMO journalsystem och fortbildning inom datajournalhantering för skolsköterskorna. Arbete för att dokumentationen förs likartat i alla elevjournaler, så information lättare kan tas fram och data kan jämföras mellan elever och årskullar. Kvalitetssäkring av arbetet genom att arbeta fram och uppdatera rutiner, handlingsplaner som finns i den gemensamma mappen för skolsköterskor metodbok. Årlig fortbildning/kompetensutveckling för skolsköterskorna och skolläkare för att hålla sig uppdaterad i sin yrkesprofession. 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 9 och SOSF 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och är ytterst ansvarig. Barn- och utbildningsnämnden har delegerat detta ansvar till verksamhetschefen för elevhälsan. Verksamhetschefen har ledningsansvaret för skolsköterskor och skolläkare. Ledning av Hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. (HSL 4 kap. 1, 5 kap. 1 ). Verksamhetschef Inom hälso- och sjukvården skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. (HSL 4 kap 2, 2017:80 4 kap. 4 ) Verksamhetschef är Solbritt Einarsson. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet (Socialstyrelsen) som elever, vårdnadshavare och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefen och medicinskt ansvarig, (MLA) planerar, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar elevhälsans arbete. Verksamhetschefen får uppdra åt sådan befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. (HLS förordning 2017:80 4 kap. 5 ) Medicinskt ledningsansvarig (MLA) Verksamhetschefen har utifrån sin bakgrund och kompetens uppdragit åt skolsköterska Anna-Carin Mähler Sandstedt, att ha det medicinska ledningsansvaret. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Avvikelser och vårdskador hanteras och mäts kontinuerligt via rapportering i avvikelsehanteringen. Beslutade åtgärder och nya rutiner följs upp när skolsköterskorna träffas. För förskoleklass, årskurs 2, 4, 7 och årskurs 1 på gymnasiet genomförs årliga hälsobesök enl. Vägledning för elevhälsan. Hälsoenkäten Min Hälsa utgör grund för hälsosamtalen. Avidentifierade uppgifter skickas via webbverktyget till Regionen. Sammanställningar på grupp och skolnivå (avidentifierade) återkopplas vid behov till rektor, elevhälsoteam och klasslärare. I elevhälsoteamen diskuteras och planeras förbättringar och åtgärder. 5

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Metodboken uppdateras och kompletteras fortlöpande. Förändringarna i metodboken presenteras och diskuteras gemensamt under skolskötersketräffarna. Här finns också möjlighet till kompetensutveckling och samverkan för att driva arbetet och kvalitet framåt. Arbetet med att kvalitetssäkra vår dokumentation i journalsystemet PMO fortgår. Dokumentationen sker med VIPS sökord och med hjälp av checklistor och mallar. Under året fortgick arbetet med att kvalitetssäkra dokumentationen av den medicinska bedömningen och vaccinationsordinationer inför vaccinering. Dokumentationsmallar gjordes då, som ett stöd i kvalitetssäkringen av dokumentationen. Under året har vi övergått till att använda de moduler för vaccinationsordination som finns i PMO journalsystem för att öka kvaliteten och säkerheten. From 1 september 2017 överflyttades vaccinationsordinationer för barn- och ungdomar från andra länder från vårdcentralerna till Barnhälsovård och Elevhälsans medicinska insats (EMI). Nya rutiner och processer gällande vaccinationsanamnes och vaccinationsordination gjordes och finns i Metodboken. Genomgång av dokumentationsmallar, checklistor och sökord har gjorts för att ta bort de som inte är aktuella och göra tydligt när vi använder respektive checklista, mall och sökord. Detta för att höja kvaliteten och säkerheten på vår dokumentation. Uppdateringar och nyheter inom PMO gås igenom med jämna mellanrum för att säkerställa och utveckla dokumentationen. Vaccinationerna dokumenteras i PMO journalen och därifrån överförs information till Svevac (nationellt informationssystem) och Folkhälsomyndighetens vaccinationsregister. MLA har nätverksträff i länet 1 ggr/termin och där diskuteras bl.a. arbetssätt och metoder, kvalitetsgranskningar, lagar och annat som är viktigt för elevhälsans medicinska insats. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 p 2 Kommun och Region har gemensamma riktlinjer för hälsobesök och vaccinationer av nya svenskar. 2017 skrevs 9 avvikelser av elevhälsans medicinska insats gällande samarbetet kommun och region angående nya svenskar. För att belysa och tydliggöra detta fortsätter vi att skriva avvikelserapporter, som har skickas vidare till verksamhetschefen för elevhälsan. Vi kan se att när personer med kompetens gällande nya svenskar på vårdcentralerna försvinner så märks det tydligt i hälsoundersökningarna och vaccinationsordinationerna. T.ex. att det tar tid innan hälsoundersökning görs och/eller att vaccinationsordinationerna inte följer vaccinationsprogrammen. På vårdcentralerna Bra Liv finns ett Asylteam som har ansvar för att kalla nya svenskar till inledande hälsoundersökning och göra en vaccinationsanamnes. MLA har vid behov kontakt med sjuksköterska där för att få en bra samverkan mellan våra verksamheter. 6

Varje skolsköterska har ett eget ansvar att se till att läkemedel och förvaring av vaccinationer säkerställs. Skolsköterskan har också eget ansvar att man följer de generella ordinationer som gäller. Medicinskteknisk utrustning kontrolleras vart annat år av Nortech Medical. Om någon utrustning går sönder innan det är dags för kontroll meddelar skolsköterskan det till MLA som är behjälplig med att få problemet åtgärdat. Loggningskontroller av användare utförs enligt framtagen rutin. Kontrollen garanterar att patientregistret inte missbrukas. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9, 4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan mellan skoladministratörer och elevhälsans medicinska insats har belysts då detta inte fungerat optimalt gällande att få information om när elever flyttar eller när nya tillkommer. Viktigt att skolsköterskan får kännedom om nya elever som börjar på skolan och om elever flyttar, detta för att journaler ska beställas och insatser inte ska fördröjas eller utebli. Ett möte med berörda har hafts för att få en struktur på detta. Samverkan mellan skolsköterska, skolläkare och vårdinrättningar för att säkerställa att remisser som skrivs får svar i rimlig tid. Samverkan med lärare vid vaccinering underlättar. Viktig att skolsköterskan erhåller information från externa verksamheter, som berör elevers hälsa för att kunna vara ett stöd i samverkan med pedagoger för att på det sättet undanröja hinder för elevens lärande och utveckling. Riskanalys SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 Skolsköterskor och skolläkare inom elevhälsans medicinska insats ansvarar för att identifiera och rapportera risker som kan medföra negativa händelser eller tillbud i verksamheten och för elever. Skolsköterskor och skolläkare som upptäcker att ett misstag, förbiseende eller felaktighet inträffat i verksamheten ska rapportera det till skolsköterskan med medicinskt ledningsansvar MLA, som är Lex Maria ansvarig. Stora förändringar i verksamheten kan också påverka patientsäkerheten. MLA ansvarar för att tillsammans med berörda professioner göra en bedömning/riskanalys och informera rektor och verksamhetschef för åtgärder och återförande till verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att uppmärksamma och påtala risker till vårdgivaren. Vid bedömning att det inträffade medfört allvarlig skada eller risk för sådan görs en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg IVO. Exempel på förhållanden som ska rapporteras: Utebliven eller fördröjd planerad undersökning eller behandling Felaktig utförd bedömning eller behandling Felaktig funktion, användning eller underhåll av medicinsktekniska produkter eller annan teknisk utrustning 7

Felaktigheter eller andra brister i fastställda arbetsrutiner och metoder Brister i organisationer eller i samarbete mellan olika mottagningar Otillräckliga resurser (kompetens, bemanning, lokaler eller utrustning) för verksamhetens bedrivande Informationssäkerhet SLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Riskanalys och handlingsplan har gjorts gällande Utökad ordinationsrätt för skolsköterskor. Loggningskontroller av användare utförs enligt framtagen rutin. Kontrollen garanterar att patientregistret inte missbrukas. PMO journalsystem uppdateras några gånger under året. Uppdateringarna och nyheter inom gås igenom med jämna mellanrum för att säkerställa och utveckla dokumentationen. Arbetet med att granska och kvalitetssäkra journalföringen/dokumentationen pågår under hela året. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Skolsköterska och skolläkare rapporterar till MLA händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och omhändertagande. MLA ansvarar för utredning av det inträffade och informerar verksamhetschefen. De ansvarar för åtgärder och tidsplan. MLA sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehanteringen till verksamheten. Under året har 3 st. händelser utretts. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Synpunkter på omhändertagande inom elevhälsan ska tas emot och utredas av verksamhetschefen. I frågor som rör patientsäkerhet är MLA den stödjande funktionen. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Verksamhetschefen och MLA ansvarar för att gå igenom inkomna klagomål och synpunkter och sammanställa och återföra resultat till verksamheten och vårdgivaren. Under 2017 har inga klagomål och synpunkter inkommit. 29 avvikelserapporter har inkommit under året. 9 av dem gäller främst brister i rutiner, riktlinjerna för nya svenskar och samarbetet med vårdcentralerna. Ytterligare några gäller remisser som är skickade till Regionen men eleverna har inte blivit kallade. 11 avvikelser gällde efterföljelse av rutiner gällande anmälan till vårdcentraler för inledande hälsoundersökning som vid den tiden skulle göras av skolsköterskan på Centrala mottagningsenheten. 0 Lex Maria anmälningar 8

Barnkonsekvensanalys Att alla elever i de kommunala grundskolorna erbjuds en likvärdig elevhälsa är av stor vikt för barnens utveckling mot hälsosamma val och goda resultat i skolan. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig. Det är den som har hälsoproblem (eller vårdnadshavare till minderårig enligt kap 6 i föräldrabalken) som avgör om han/hon ska söka vård. Samtycke till vård, undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig men ibland efterfrågas skriftligt medgivande t.ex. vid vaccinering. Elevhälsan strävar alltid för samverkan med vårdnadshavare. Elevhälsan bör kontakta vårdnadshavare när elev sökt elevhälsan. Bedömning görs i varje enskilt fall beroende på ålder, anledning till besöket och allvarlighetsgrad. Barnet ska ha ett medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Skolsköterskorna samarbetar för att säkerställa och utveckla säkra rutiner. Skolsköterskorna har haft kompetensutbildning under året. Höglandsträff med skolsköterskor, där vi får uppdaterad information och erfarenhetsutbyte. Under året har det saknats skolsköterska delvis under kortare period på en skola pga. rekryteringssvårigheter. Elevantal per heltid skolsköterska och skolläkare. Siffrorna är beräknade våren innan läsårsstart. Antalet elever per heltid Antalet elever per heltid Antalet elever per heltid Årtal 2017 2016 2015 Skolsköterska grundskolan 499 (beräknat elevantal våren- 17 för läsåret 17/18) 485 (beräknat elevantal våren- 16 för läsåret 16/17) 489 Skolsköterska gymnasiet 656 (beräknat elevantal våren- 17 för läsåret 17/18) 631 (beräknat elevantal våren- 16 för läsåret 16/17) 621 Skolläkare kommunen 5075 (beräknat elevantal våren- 17 för läsåret 17/18) 4925 (beräknat elevantal våren- 16 för läsåret 16/17) 4690 9

Antalet vaccinationer under året är 1409 st. (2016, 1614 st.) Antalet hälsobesök 1465 st. (2016, 771 st.) Antalet planerade besök 859 st. (2016, 528 st.) Antalet oplanerade 2807 st. (2016, 1070 st.) Därutöver finns samtalskontakter, SIP möten, hembesök mm. Antalet besök har ökat markant från föregående år. En trolig orsak är antalet nya svenskar som erbjuds hälsobesök och som vi också sett söker skolsköterskan för oplanerade besök i stor utsträckning. Antal avvikelser 29 st. Antal Lex Maria-utredning 0 st Övergripande mål och strategier för 2018 Från och med 1/6 2016 gäller en ny författning gällande barnvaccinationer (HSLF-FS 2016:51) som ger bredare ramar för vaccinationsprogrammet och en skyldighet att erbjuda barn upp till 18 års ålder kompletterande vaccinationer om de inte tidigare har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet gällande barn födda 2002 eller senare. Från och med 1/9 2017 övergick det reella ansvaret att ordinera läkemedel för vaccinationer till Elevhälsans medicinska insats. Detta innebär att skolsköterskorna arbetar med att göra vaccinationsanamneser och vaccinationsordinationer till elever i skolan. För att kvalitetssäkra arbetet följs arbetet upp på skolsköterskornas träffar som sker 1 gånger per månad, genom bl.a vaccinationsfall där vi gemensamt tittar på och gör vaccinationsanamnes och ordination. Arbetet med att dokumentera hälsosamtalen i webbverktyget fortsätter. Synpunkter och åsikter hur arbetet fungerar gällande webbverktyget förmedlas till ansvariga på Regionen. Fortsatt arbete med kvalitetssäkring av journaldokumentationen, VIPS sökord, checklistor. Genomgång av avvikelserapporter. Fortsatt arbete med arbetsrutiner och handlingsplaner. Fortsatt uppdatering och utbildning i PMO journalsystem. Skollogoped Sammanfattning Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Organisation Logopedverksamheten består av en tjänst. Verksamhetschef för logopeden är elevhälsans chef. Verksamhetens mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 10

Mål: Uppdatering och utveckling av kunskap kring tal, språk och kommunikation. Minska antal elever som inte får rätt stöd i sitt tal, språk och kommunikation. Förbättra språklig och kommunikativ miljö för elever. Strategier Utbildningsinsatser. Förbättrad samverkan, teamarbete inom och mellan elevhälsans professioner och mellan Nässjö kommun och Region Jönköping. Förebyggande tal- språk- och kommunikationsscreening i förskoleklass. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och är ytterst ansvarig. Barn- och utbildningsnämnden har delegerat detta ansvar till verksamhetschefen för elevhälsan. Verksamhetschefen har ledningsansvaret för skolsköterskor, skolläkare och skollogoped. Ledning av Hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. (HSL 4 kap. 1, 5 kap. 1 ). Verksamhetschef Inom hälso- och sjukvården skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. (HSL 4 kap 2, 2017:80 4 kap. 4 ) Verksamhetschef är Solbritt Einarsson. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet (Socialstyrelsen) som elever, vårdnadshavare och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefen och medicinskt ansvarig, (MLA) planerar, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar elevhälsans arbete. Verksamhetschefen får uppdra åt sådan befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. (HLS förordning 2017:80 4 kap. 5 ) Medicinskt ledningsansvarig (MLA) Verksamhetschefen har utifrån sin bakgrund och kompetens uppdragit åt skolsköterska Anna-Carin Mähler Sandstedt, att ha det medicinska ledningsansvaret. Medicinskt ansvarig 11

sjuksköterska (MLA) ansvarar för att ta emot synpunkter eller klagomål. MLA ansvarar för att utarbeta regler och rutiner samt kontrollera att dessa följs och är kända i verksamheten. I uppdraget ingår även att följa upp och kontrollera patientsäkerheten och redovisa detta för barn- och utbildningsnämnden, att ge råd och stöd till verksamheterna samt medverka i utveckling av vården. Skollogoped Skollogopeden ansvarar att eleverna får en ändamålsenlig hälso- och sjukvård och att den är av god kvalitet. Logopeden har även ansvar för att notera eventuella uppkomna vårdskador. Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Den egna verksamheten följs upp och utvärderas med hjälp av systematisk journalgranskning samt regelbundna professionsträffar med verksamhetschefen där arbetsmetoder, arbetsmaterial, processer och rutiner diskuteras och analyseras. Under 2017 har skollogopeden genomfört egenkontroll av den egna verksamheten gnom granskning av egna journaler i december 2017. Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 På kontinuerliga möten mellan skollogopeden och verksamhetschefen diskuteras aktuella frågor som rör verksamheten t.ex. genomgång av arbetsrutiner, j diskussion om förändrade arbetssätt amt kommande utbildningar. Datum för träffarna schemaläggs gemensamt. Skollogopeden har fått tillgång till journalsystemet PMO samt arkivskåp för att öka säkerhet med arkivering av elevhandlingar. Ett nytt arbetssätt som haft betydelse för patientsäkerheten har införts under 2016 och förbättrats under 2017; samtliga teammöten mellan skollogopeden och specialpedagoger inom tal och språk dokumenteras och arkiveras. Skollogopeden har presenterat sitt uppdrag för samtliga rektorer och specialpedagoger/speciallärare på skolorna. Ett gemensamt Office 365 för personal inom Centrala elevhälsan har skapats i syfte att delge varandra information om de olika professionerna och öka varandras kunskaper. Arbetet fortgår med att vidareutveckla formatet för logopedutlåtande i PMO (Profdoc Medical Office). Ett utkast till flödesschema gällande arbetsgång kring elever med svårigheter inom tal, språk och kommunikation har tagits fram. Skollogopeden har börjat genomföra utbildningar och kompetensutvecklingstillfällen för skolpersonal. Genomförda utbildningar under 2017 Språk och språkliga svårigheter i skolåldern. Selektiv mutism 12

Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Risker i verksamheten identifieras genom att skollogopeden regelbundet träffar elevhälsans personal samt pedagoger för att diskutera eventuella händelser som skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten. Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap. 3 Händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada kan diskuteras på skolornas lokala elevhälsoteamsmöten. Händelser som har medfört en vårdskada rapporteras även till verksamhetschefen. Under 2017 har inga händelser som har medfört en vårdskada rapporterats. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 För att förebygga att elever drabbas av en vårdskada närvarar skollogopeden regelbundet på skolans elevhälsoteamsmöten för att säkra att samtliga elever får rätt stöd. Vid behov av remiss till logopedmottaggningen kontaktar skollogopeden skolsköterskan via telefon och meddelar behov av remitteringen personligt. För samtliga skolor inom kommunen utarbetas i nuläget en gemensam processbeskrivning för att säkra att samtliga elever i språkliga svårigheter får rätt stöd. Skollogopeden samverkan i regionens nätverk för kommunanställda logopeder samt regionens barnlogopeder avseende bedömning och behandling av tal, språk och kommunikation genom återkommande dialog kring nyaste forskning. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Eventuella händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada rapporteras till rektorer på respektive skola, MLA samt verksamhetschefen. Under 2017 har inga sådana händelser rapporterats. Klagomål eller synpunkter från vårdnadshavare tas emot av skollogopeden och rapporteras till respektive rektor och verksamhetschefen. Under 2017 har inga sådana synpunkter och klagomål rapporterats. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Samtliga inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras av skollogoped tillsammans med verksamhetschefen fortlöpande under året. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras i en tabell för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Tabellen bör innehålla datum, plats för händelse, beskrivning av händelse, orsak av händelse samt åtgärder. 13

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Elever och deras vårdnadshavare bör informeras om de eventuella åtgärderna muntligt för att kunna medverka i patientsäkerhetsarbetet. Skollogopeden har informerat samtliga vårdnadshavare till elever i behov av skollogopedisk bedömning kring syfte och rutiner under språk- och kommunikationsbedömning. Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet att ställa frågor kring bedömningen. Samtliga vårdnadshavare till elever som kommer i kontakt med skollogoped informeras om kontakten och har möjlighet att närvara under logopedbesöket för att kunna ställa frågor och medverka. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Inga avvikelse eller klagomål kring skollogopedens verksamhet har rapporterats under 2017. Övergripande mål och strategier för kommande år Vidareutveckla rutiner och material för screening av flerspråkiga elever i förskoleklass i avseende tal, språk och kommunikation. Vidareutveckla formatet för logopedutlåtande i PMO (Profdoc Medical Office). Sammanställa antalet remisser som skickas till logopedmottaggningen under 2017. Plan för logopedens kompetensutveckling ska upprättas. 14