RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Relevanta dokument
05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Rötning Viktiga parametrar

Var produceras biogas?

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Presentation av kommunens samrötningsanläggning

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Kolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes

Simulering av biogasprocesser

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Rapport Metanpotential

Gårdsbaserad biogasproduktion

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

... till tillämpning

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Effek%vare biogasproduk%on

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Gödsel som substrat vid biogasproduktion

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING-

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård

Lokal produktion av biogas

Jordbruk, biogas och klimat

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Optimal processtemperatur vid mesofil samrötningsprocess

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Effekten av Kemiras processhjälpmedel BDP866 i Hulesjöns avloppsreningsverks rötgaskammare för matavfall

Biogasreaktor i miniformat

Biogasproduktion. Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall. Mila Ostojic

Biogas från tång och gräsklipp

Biologi 2. Cellbiologi

Biogasproduktion vid Ecocitrus

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm,

Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

JTI är en del av SP-koncernen

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN

Förbehandling av matavfall med skruvpress

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Rötförsök av matavfall som behandlats med köksavfallskvarn

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Avfallshantering TE0014

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Skumningsproblem vid rötning

Archaea AB. -ett innovativt biogaskoncept för framtiden- presenterat av Biogaståget

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Biogasprocessen och rötning med olika råmaterial

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Substrathandbok för biogasproduktion

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

EXAMENSARBETE. Biogas av tång och alger. Möjligheter och hinder. Nattika Lilja. Energiingenjör - Förnybar energi 180 hp

Torrötning och våtrötning av avvattnad gödsel

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN

Näringsämnena och matspjälkning

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala

Halm som Biogassubstrat

Passiv gödselseparering

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion

Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.

KVARVARANDE BIOGASPOTENTIAL I BEFINTLIGA BIOGASANLÄGGNINGAR RAPPORT 2017:360

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Transkript:

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C Sönder delning Substrat Rätt mängd- OLR Rätt balans- C/N-kvot Omrörning Mikroberna får tillgång till allt substrat

Indelning av livsformer Organismer med cellkärna Djur Växter Svampar Protista Finns i rötkammaren Producerar metan Bakterier Archaea

RÄTT MIKROBER Protein Fett Kolhydrater Hydrolyserande bakterier Mindre molekyler som socker Fermenterande bakterier Organiska syror och koldioxid Metan och koldioxid Metanproducerande archaea Man får rätt mikrober om miljöförhållanderna är sådana att de man vill ha trivs

RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C Sönder delning Substrat Rätt mängd- OLR Rätt balans- C/N-kvot Omrörning Mikroberna får tillgång till allt substrat

Termofil: TEMPERATUR Mesofil Högre specifik organisk belastning Bidrar till hygienisering Ger rötrest med lägre kvävehalt Större behov av processkontroll Klarar substrat med högre kvävehalt Ger därför högre kvävehalt i rötrest Långsammare process Många substrat behöver lång uppehållstid för att rötas effektivt

SUBSTRAT Näringslära för biogastekniker Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C Sönder delning Substrat Rätt mängd- OLR, HLR Rätt balans- C/N-kvot Omrörning Mikroberna får tillgång till allt substrat

RÅVAROR VID RÅGASFRAMSTÄLLNING För information om specifika substrat: Substrathandboken Matavfall Ensilage? Grödor Avloppsslam Gödsel En av uppgifterna i projektet är att fundera över vilka substrat som är lämpliga att röta tillsammans. Har ni egna ideer?

NÄRINGSLÄRA Substrat VATTEN TS Organiskt material VS Näringsämnen och spårämnen Energi till bakterier, en andel av detta blir gas Grundämnena kol,väte och syre Viktigaste beståndsdelen av rötrest; gödsel för växter Grundämnena kväve, fosfor, kalium och svavel mfl

SUBSTRAT NÄRINGSLÄRA Protein Slakteriavfall mjukdelar Svinflytgödsel Hönsgödsel Kolhydrater Ensilage Sockerbeta Potatis Fett Glycerol Slakteriavfall Frityrfett

PROTEIN Enzymer som katalyserar biokemiska reaktioner består av protein. HYDROLYS ger aminosyror Innehåller kväve, fosfor, svavel. Hydrolys

KOLHYDRATER Energibärare, strukturgivare i växter Cellulosa, Stärkelse och Socker HYDROLYS

LIPIDER ELLER FETT Bygger upp bland annat upp cellmembran Består av fettsyror och glycerol

METANPOTENTIAL Teoretisk metanpotential Att från en känd sammansättning av substratet beräkna gaspotentialen Bildad biogas Andel metan Kolhydrater 0,38 50% Fett 1,0 70% Protein 0,53 60% Verklig metanpotential Att genom utrötningsförsök bestämma substratets metanpotential Uppgifter hittas i Substrathandbok för biogasproduktion

TEORETISK METANPOTENTIAL C är kol H är väte O är syre Metanbildningens stökiometri: Bildad biogas Andel metan Kolhydrater 0,38 50% Fett 1,0 70% Protein 0,53 60% N är kväve S är svavel

VERKLIG METANPOTENTIAL Maximal gasvolym Vatten, slam (Ymp; bakterier,archaea) samt substrat hälls i en flaska. Omrörning och uppvärmning vidtar. Gasvolym och sammansättning mäts

METANPOTENTIAL METANPRODUKTION VS i form av rötrest VS in VS i form av gas (VS in-vsut) / VS in = Utrötningsgrad Andel av organiskt material som blir gas Organiskt material (massa) x Metanpotential x Utrötningsgrad = Metanproduktion

Ur OLR beräkningar BERÄKNINGAR Producerad gasmängd Beräkning av producerad mängd gas Massan TS VS Utrötningsgrad Metanpotential = Producerad gasmängd

UTRÖTNINGSGRADEN en kvalificerad bedömning Normalt mellan 0,5 och 0,65

RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C Sönder delning Substrat Rätt mängd- OLR Rätt balans- C/N-kvot Omrörning Mikroberna får tillgång till allt substrat

BETYDELSEN AV SÖNDERDELNING 1 2 3

RÄTT MÄNGD SUBSTRAT Hydraulisk uppehållstid HRT Medeluppehållstiden för vätskan i rötkammaren Solids Retention Time Organisk belastning SRT Medeluppehållstiden för partiklarna = mikroberna i rötkammaren OLR Mängden nytt substrat som tillförs

HRT/SRT Metanproducerarnas fördubblingstid > 12 dygn men beroende av Temperatur Hämmande substanser Organisk belastning Substratets nedbrytbarhet Energigrödor : 50+ dygn Ättiksyra: Enstaka dygn

Uppehållstid Rötkammarens volym / Tillförd dygnsvolym =HRT Det är oftast SRT som är viktigast att känna till men man brukar oftast beräkna HLR I en totalomrörd kontinuerlig process är vanligtvis SRT=HLR Om man tillämpar EXRT processen blir dock SRT>HLR TS ut / TS i rötkammaren = SRT SRT=HRT SRT>HRT

OLR Jämn belastning För samrötningsanläggningar är det viktigt att planera mottagningen så att man får en jämn ström av substrat Maxbelastningen är temperaturberoende Temperatur OLR Mesofil 37 C 2-3 kgvs/m3*d Termofil 55 C 4-5 kgvs/m3*d EXRT högre belastning Eftersom metanproducerare återförs till processen kan belastningen ökas

FÖR HÖG OLR eller annan processtörning Protein Fett Kolhydrater Hydrolys Hydrolyserande bakterier Mindre molekyler som socker Fermentation Syrabildning Fermenterande bakterier Organiska syror, vätgas och koldioxid Metanproducerande archaea Metan och koldioxid För hög OLR leder till obalans; för mycket fermentationsbakterier

Processtörning -orsaker och verkan Spårämnesbrist För hög/varierande belastning Ändrad sammansättning Snabba kolhydrater Ändrad sammansättning C/N kvot Minskad gasproduktion Störande ämnen Men vilken är orsaken i det specifika fallet? För att veta det måste man ha koll på driftparametrar.

Processtörning -orsaker och verkan Mycket fetthaltigt substrat Mycket svårnedbrytbart material Skummning Dålig sönderdelning

DRIFTPARAMETRAR Processövervakning C/N-kvot HLR OLR Utrötningsgrad Temperatur Syfte: Att undvika processtörning För mycket kväve och för lite näringsämnen tex kväve hämmar metanproduktionen För kort uppehållstid ger dålig utrötningsgrad och liten gasproduktion För hög OLR belastar metanproducerarna så att de hämmas Minskad utrötningsgrad tyder på processtörning Om temperaturen inte är optimal blir inte metanproducerarnas arbetstakt optimal.

DRIFTPARAMETRAR Processövervakning Syfte: Att undvika processtörning Gasproduktion Minskad gasproduktion tyder på att något är fel ph Surare miljö lägre ph Överbelastad rötkammare Alkalinitet VFA Förmågan hos systemet att motstå syra Lägre alkalinitet Överbelastad r.k Mängden organiska syror Stigande halter tyder på för hög belastning

ALKALINITET Överbelastning

VFA (VOLATILE FATTY ACIDS) OCH GASPRODUKTION Gasproduktionen sjunker Orsaker: Överbelastning Hämmande ämnen Temperaturförändring

RÄTT BALANS SUBSTRAT MED LÅG C/N KVOT Kväverika substrat Vid fermentation frigörs ammoniak Ammoniak är giftig i höga koncentrationer. Därför skall substrat med Låg C/N kvot rötas mesofilt Men kväverika substrat innehåller många spårämnen och ger ph-stabilitet

RÄTT BALANS SUBSTRAT MED HÖG C/N KVOT Generell brist på näringsämnen, spårämnen Vid rötning av enbart energigrödor kan näringsämnen spårämnen behöva tillsättas Snabba kolhydrater ger snabb fermentation Snabb Långsam

Tabell ur Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar