Iskunskap. Johan Porsby. Upplägg. Lektion 1. Minnesramsa. Sund, grund, brunn inlopp, utlopp, avlopp udde, råk, ränna vass, bro, brygga alla stygga

Relevanta dokument
Blisa. Värmepåverkad is. Isteori del Johan Porsby 1. Isbedömning och risker. Tillflöde. Sund 0 C - 2 C - 6 C - 3 C 0 C 0 C 0 C 0 C 0 C

Iskunskap del Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Grundkurs i iskunskap

Grundkurs i iskunskap

Grundkurs i iskunskap

ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2006/2007 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I

Isseglingsolyckan på Nämdöfjärden den 11 mars 2011

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen.

Första och Andra IsVettsmärket

Ensamma Vargen och Silverstjärnan Lykta 1. Lykta 1. Ni är scoutpatrullen Ensamma Vargen och ska åka skridskor på sjön Silverstjärnan.

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2017/18

10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Skridskoslingor på sjöis

Is på sjöar och älvar

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

14/1 21/1 28/1 4/2 11/2 18/2 25/2 4/3 7/3 11/3 18/3 25/3 (bilder på slutet)

Isens uppbyggnad och känslighet

Är långfärdsskridsko en risksport?

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2014/15

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen

LÅNGFÄRDSSKRIDSKO MED FRILUFTSFRÄMJANDET

Minnesanteckningar NT-ombudsträff 9 10 februari 2015

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2009/10

Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2014/2015

Kommentarer till Ridörapporten del 2

Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko

Säkerhetsrelaterade händelser under säsongen 2008/09

Friluftsfrämjandet Sunne Långfärdsskridsko

Dagbok från Holmöleden

Isvett. Lärarhandledning. Barnens Livräddningsskola 3. Lärarhandledning till ISVETT

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

This is a published version of a paper published in Marinarkeologisk Tidskrift. Access to the published version may require subscription.

Övningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga.

Denna bok vänder sig till dig som vill ha kul

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Inledning. Riddarfjärden 18/1

Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Antal pers. Åksträcka Övrigt. Datum Område

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN

Solstaskäret Långfärdsskridskoklubb, Karlstad

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt

Fångade på isen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial

Klimat, vad är det egentligen?

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen

Isvägar i skogsbruket

Isflaksincidenten utan för Simpnäs den 18 mars

Om utter på Valsörarna

I början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg.

Stråken v1.1

Riktlinjer för säkerhet vid aktiviteter med skola, förskoleklass och fritidshem

Värmelära. Fysik åk 8

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Av Eva Sahlström publicerad i Friluftsliv nr 4, 2004 (med bilder av Patrik Ritzén)

ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD. Kenneth Weber ETM Kylteknik AB

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Stråken v1.2

Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås

VATTENLIVRÄDDNING. Sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad

Klimatet i Skandinavien

Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Verksamhetsberättelse

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2012/13

Första hjälpen. Badvett 1. Bada alltid tillsammans med någon! BÅTVETT ISVETT. Lagen förpliktar: HK 5 sp våren 2009 Anki Stenkull-Aura

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Inledning

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Resumé Skridskoturer FF Knivsta 2014/2015 Från Trunsta träsk till Siljan

Säkerheten vid våra kraftverk

Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko

Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko Sunne

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Uppskattar du att få Ö-bladet? Bli då medlem i Vinöns kultur- och hembygdsförening!

Säkerhet på SSSK-turer

Torrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten

och täckt mina båtar varje höst. Sedan gick jag hela vintern och längtade till

Du drömmer du lever. Ett kortfilmsmanus av Fanny Collandbeck

INSTALLATIONS & ANVÄNDARHANDBOK

Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås

Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås

Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2013/2014

Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås

ATTITYDER OCH KONSEKVENSER VID LÅNGFÄRDSSKRIDSKOÅKNING INOM FRILUFTSFRÄMJANDETS LOKALDAVDELNING I SÖDERTÄLJE.

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Läxa till torsdag v. 48

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson

Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko Sunne

Transkript:

Iskunskap Johan Porsby Konsten att hitta rolig is utan att plurra Johan Porsby Undervisat i islära sedan 1990 Ledare i 25 år Medlem av säkerhetsgruppen 2006 johan.porsby@sssk.se Upplägg 1 Grunder Vanliga svagheter Istyper Isfenomen 2 Svårbedömd is Saltis Is på tillbakagång Isbildning 3 Isbedömning Risker Farlig is Isbedömning Isprognoser & väderpåverkan Åka säkert Lektion 1 Isens styrka varierar (både i tid och rum) 1a. Isen kan hålla här, men inte där 1b. nu, men inte sen Alla plurrningar börjar på bärig is! Lektion 2: vanliga svaga områden Minnesramsa Sund, grund, brunn inlopp, utlopp, avlopp udde, råk, ränna vass, bro, brygga alla stygga Johan Porsby 1

Vind Istillväxt Utstrålning (fri himmel) Kall luft (minusgrader) Avdunstning (torr luft) Sol (vårvintern) Isen kan försvags även i stark kyla Strömmar Under snö Råkar, rännor, flakdrift Isen kan växa trots plusgrader Utstrålning Torr vind Is Motstrålning (skymd himmel) Ström Värme från vattnet Typiska svagheter i is Under snö Mekanisk Motstrålning åverkan (råk/ränna) (bro/strand) Vindbrunn Ström Strömt i sund (nyis) Olika typer av uttunning Underfrätning sund med äldre is Johan Porsby 2

Udde Tillflöde (bäckmynning) Avlopp (dagvatten) Utflöde Kallkällor Grund Johan Porsby 3

Bro, brygga Vass, träd Strand Klippbrant Moln Nyis och blidväder Motstrålning Motstrålning Brygga Bro Ojämn isläggning Klippvägg Johan Porsby 4

Vindbrunnar Vindbrunn (svårupptäckt) Uppträder oregelbundet Vanligare vid snabb isläggning vid blåsig isläggning på djupare vatten Vindbrunn Läbrunn Vind Vak Kallt ytvatten Nyis Äldre is Varmt djupvatten Isgränser Svårtolkade isgränser Johan Porsby 5

Vass försäsong Vass senare Gasbubblor Under snö Bär Bär Bär ej Bär Bär Döljer svagheter Dämpar ljud Isolerar (isen kan tunnas ut under) Mekanisk åverkan Under snö Råkar Båtar, rännor Svinga, vågor Vind Skridskoåkare Kan ske plötsligt! Johan Porsby 6

Istyper och isfenomen de 155 vanligaste Apelsinskalsis Avsaltad Bilis Bladis Blankis Blockis Blåis Bottenfruset Bottenis Bottenstöp Brunn Bräcka Bräckvattensis Bubbelvak Bågnad Cirkelspricka Degenererad Drivis Dränkstöp Dubbelis Elefanthudsis Fräthål Genomstöpt Glanskis Glasis Grovkristallin Grovkrackelerad Havsis Havsisvall Havsråk Hängmatta Insjöis Isbana Isberg Isbro Isbrygga Isbräm Isdamm Isdrift Isflak Isfritt Isfält Isfärja Ishävning Iskant Iskax Islossning Isläggning Isnålar Ispress Isrivare Isrygg Isskjutning Isskott Isskruvning Issula Issörja Istagg Istunga Karmis Kluna Knaggelis Kompanjonspricka Konstis Kornig Kravis Kärnis Laminatis Landfast Landkalle Landlöst Långsvinga Läbrunn Lästrut Madrassis Marängis Menspjär Mittspricka Morgonfrossa Nattgammal Natthård Naturis Nedstöpt Nedråk Nyis Packis Packisvall Pipis Plurrhål Premiäris Regnstöp Rimfrost Rutten Råk Råmning Ränna Saltfickor Saltis Saltstöp Sarr Självstöp Skjuvråk Skravelis Skredföre Skridskois Skålgropig Skärgårdsis Slukhål Släppråk Smalstavig Snöbrygga Snöis Snösörja Språngskikt Stampvall Strandbräcka Strömställe Strömfrätt Styrföre Stöp Stöpis Stöpvattenhål Stöpknaggel Svallis Svartis Sving Svingsprucken Sättis Sönderbråkad Sörpa Sötis Tallriksis Trummis Tunnis Turbulensstråk Tvångsfrysning Tvåskiktsis Tyndallsblomma Underfrätning Underis Uppsaltning Utmattad Uppråk Vak Vindbrunn Vrakis Vred Vråk Våris Vårkrackelering Värmekrackelering Ytmjuk Öppna Överis Överlagrad Snö på isen Stöpning Snö faller på isen Snöns tyngd trycker ned isen under vattenytan Vatten tränger upp genom hål och sprickor Snön blir vattendränkt nedifrån och upp (snön stöper) Stöpet fryser till stöpis, uppifrån och ned Stöpis Snö stöper Stöpning Johan Porsby 7

Stöpvattenhål Slukhål Ej genomfruset stöp Stöpstråk Istyper (grundtyper) Kärnis Kärnis Stöpis Sötis Saltis Bildas på ytan, växer nedåt på isens undersida Klar (utom på våren) Stark och värmetålig Johan Porsby 8

Stöpis Saltis Bildas ovanpå isen av snö Nyanser av grått Varierande styrka Mjuknar vid plusgrader? Snöis Krav Kravis Johan Porsby 9

Bottenis Bottenis som flutit upp Överis Våris Glasis Vrakis - svåråkt Johan Porsby 10

Vrakis oåkbar Vätternvrakis Köldbågnad Köldsprickor Mittspricka Råkar Johan Porsby 11

Vanliga sträckningar: Tvärs sund Inlopp till vik Ut från udde Mellan öar Ut i vakar Råkutbredning Släppråk Rännor Blöt is och öppet vatten Landlöst Johan Porsby 12

Tvärtomfenomen Nära land: Värme från strand och botten. Läbrunnar, vattenståndsändringar Gammal is: Snön kan ligga kvar längre och isen under försvagas Under snö: Snö kan skydda is mot sol Strömmande vatten: Inströmmande kallt vatten kan förstärka istillväxten Vass: Ibland stabilare is, ibland svagare Ljud: Saltis, stöpis och varm is är ofta tyst Utflöde av underkylt vatten Vanliga svaga områden Sund Se upp för dessa risker! Tillflöde Ström Sönderbrytning Motstrålning Övrigt Vindbrunn Isgräns Pika på! Johan Porsby 13