Är långfärdsskridsko en risksport?

Transkript

1 Isbedömning och risker Är långfärdsskridsko en risksport? Drunkning/förfrysning vid plurr Risk att inte komma upp: Bristande is Skador vid plurr Dålig teknik Tung/svag Panik/förvirring/ förlamning Ensam Motmedel: Gott sällskap Bra utrustning Öva Risk även för vana och vältränade! Skador Nästan alla skador är fallskador Ofta orsakade av något på isen (spricka, snödriva, överis, knaggel, skräp m.m.) Landpromenader Skridskopåtagning Pikar och skridskor är vassa Skador Andra isrisker Vanliga allvarliga skador Armar Axel ur led Frakturer på arm/hand Huvud Ansikte Våld mot hjärnan Hjälm och handskar Anpassa farten Försiktigt vid hög risk Kläm mellan isblock: Mellan flak (svinga) Isskjutning Kollapsande uppråkar Isvallar Hängande is Strömmande vatten Driva till havs Johan Porsby 1

2 Övriga risker Passage av väg och järnvägar Hemresa trötthet och mörker Skjutområden Typiska plurr Vanliga plurrställen: Strömställen (sund, tillflöden) Vindbrunnar, isgränser Mer riskabla isförhållanden: Tunn nyis Blidväder Snötäckt is, blöt is Saltis, våris Farliga plurr: Våris, utmattad is, hög fart, massplurr, långt ut C:a 6 av 1000 plurrar per tur plurr och Plurr Risker vid olika förhållanden Bra plurr Låg fart och Nära land / fast is Många kvar på bra is Plurrvan och god fysik Dåliga plurr Hög fart eller Långt från bärig is Våris Massplurr / alla i vaken Skadad Oövad Strulande utrustning Mycken liten risk: Plogade banor (fallrisk!) Liten risk: Välrekad is Okomplicerad is du känner väl (hemmasjö) Måttlig risk: Mindre sjöar med stabil is Veckogammal is, stabilt vinterväder och svag vind (strömställen!) Förhöjd risk: Nyis Snötäckt is Blidväder Vatten på isen Saltis Stor risk: Ytterskärgård Stora öppna sjöar Svinga Våris Säkerhetsavvägning Hur tjock ska isen vara? Låg risk Parameter Hög risk lagom stor grupp Sällskap få / ensam / många isrävar Iskunskap nybörjare välrustade Utrusning bristande god Fysisk kondition svag välövade Plurrvana ingen låg Fart snabb betryggande Avstånd i bredd / klunga stabilt och välkänt Isläge knepigt och okänt hemmavatten Område ytterskärgård fint Väder hårt / dålig sikt Tillräckligt bärig Rimligt lätt att upptäcka försvagningar Johan Porsby 2

3 Inte bara tjocklek Is som spricker av hög fart Bärigheten påverkas av: Isens kvalité Isens temperatur Sprickor Utmattning Belastning (fart / utbredning) Uppträngande vatten belastar isen VÅRIS! Genombrott i kall kärnis Mjuk is 7,4 cm 1017 kg Tunn is med öppna sprickor Vindbrunn Johan Porsby 3

4 Farlig is! Kollapsande is Farlig is! 1. Stora ytor tunn eller dålig is Svårt eller omöjligt att ta sig upp Risk på smala stråk utan sidostöd 2. Våris Snabb kollaps, svårbedömd och ojämn Svag is nära land kan spärra reträtt 3. Risk för uppbrott av vind eller svinga Stora vatten (t.ex. Vänern, Vättern) Utanför skyddande öar (frånlandsvind, svinga) Isen ska tåla ett plurr Trasig is håller sämre än hel is det krävs starkare is för att ta sig upp igen Riskabel is: Tunn is Skör is: Tunn stöpis Bildväder Utmattad is Isbryggor Våris Åkning på tunn is Utmattad is kollapsar Åk på ett ben och provocera isen Foto: Lars André Johan Porsby 4

5 Isbryggor Våris Ej bärig nyis Bärig stöpis Smalt stråk utan bärig is på sidorna, t.ex: utan Försvagad för vass is vindbrunnskanter under snö längs sprickor Svinga Vind och vågor i kombination är farligt Dyning bryter upp isen Vind eller ström får isen att driva iväg Uppbrutet vid land Frånlandsvind vinddrag Isdrift Vind Kraft (vinddrag) Isen släpper nära land där vinddraget är störst Foto: Karin Billing Johan Porsby 5

6 Flakdrift Vättern Foto: Lennart Stenberg Paus Nyis Snötäckt is Riskabla förhållanden Blidväder Saltis och våris Bedömningsaspekter 4B Isbedömning Isen ska vara: Bärig Ska hålla för hela gruppen fram och tillbaka Tåla ett plurr Behaglig Rolig att åka på Liten fallrisk (skaderisk) Beständig Ej riskera brytas upp eller tappa styrka (svinga, isflaksdrift, båtar, våris) Bedömningsbar För Dig under rådande förhållanden Johan Porsby 6

7 Hur bedömer man isen Syn Känna till svaghet (israpport, erfarenhet ) begränsad information, glömska och förändring Se svaghet (nyis, råk, vindbrunn, öppet vatten ) syns ofta dåligt (t.ex. under snö, uttunning ) Se en trolig orsak (sund, bro, åmynning ) ibland svårt att upptäcka (kolla kartan) Se misstänkt förändring i isen du behöver inte förstå varför Var misstänksam pika flitigt! Ytstruktur Sprickor Förändringar färg/mönster Isgränser Omgivning Färsk nyis ytstruktur Sprickor tjock is Sprickor tunn is Sprickutbredning Johan Porsby 7

8 Tolka geografin Grund och sund Köldbågnad Se nyanser och strukturer Rimfrost Tolka is Svåra siktförhållanden Motljus Gråväder Mörker Under snö Vatten på isen Johan Porsby 8

9 Isspana från höjd Piken Effektiv men har sina begränsningar Belastar isen olikt en skridskoåkare Dålig is är svårbedömd med pik Pika vid misstanke Svårbedömd is med pik Stöpis Saltis Varm is Rutten is Våris Is av dålig kvalité Fördel (IMHO): Tung pik Grov spets Piken hjälper inte alltid Karta Hitta: 1. In- och utlopp 2. Utsatta sund, uddar 3. Andra svagheter (svårt ofta bara en förklaring i efterhand) Johan Porsby 9

10 Vägval Isprognoser Låt isen bestämma väg välj bekväm is Öva: åk fram och kolla Åka: åk runt Utnyttja all tillgänglig info Olika väders effekt på isen Positiva effekter Negativa effekter Kyla Nyis och tillväxt; hård yta Sprickor; rimfrost och trögt före Värme Snön stöper; jämnar till isen Försvagning, landlöst Vind God istillväxt Hindrar nyisbildning; isen blåser upp eller bort Klart Nyisbildning, stabilisering Risk för överis (blöt is) Sol Låg sol: utstrålning ger tillväxt Hög sol: isen försvagas Fuktigt Regn Dålig istillväxt Snön stöper; hård och glatt yta Tär på isen; slukhål; överis Snö Kyler öppet vatten (snöis) Döljer, isolerar och försvagar Vattenståndsförändring Strandkallar; stöpning längs stränder Strömmar; landlöshet HÅRD eller mjuk isyta Gynnar hård yta Kyla Kärnisar Klar natt Torr vind Regn Avsaltad saltis Risk för mjuk yta Varmt väder Stöpisar Mild och molnig natt Stark och hög sol Uppsaltning Västkustsis Svårbedömt små skillnader kan få stor effekt Åka säkert Håll avstånd Johan Porsby 10

11 Håll koll på isen! Anpassa farten Pika flitigt Var misstänksam Knepig is kräver 100% uppmärksamhet Risker med hög fart: Svårt att bedöma isen Långt ut på svag is Knäcka isen Skador vid plurr Provocera isen Säker reträtt Isen ska hålla tillbaka till land Risk för svagt vid land: Svinga Våris (Landlöshet, strandbräcka) En-skridskoåkning Två-skridskoåkning Risk att bli avskuren (råkar/rännor) Känn din begränsning Åk inte på is du inte känner dig trygg på Vi gör alla fel ibland ta höjd för det Ut och praktisera! Ha modet att vända i tid Du kan vända för tidigt eller du kan vända för sent Johan Porsby 11