LITTERATURLÄRAREN I SITT SAMMANHANG Mats Wahl 23:e februari Berättelserna.

Relevanta dokument
kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

Att uttrycka mig Gustav Karlsson

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Körlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill

Margot. Om livet, tron och relationer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Måltiden ett gemensamt uppdrag

TrivselBUF_14_Grsär5 9 Svar: 9/9=100%

2018 FSK år3 VårdnadshavareSandaredskolan

Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Den existentiella krisen i palliativ vård

TrivselBUF_14_Grsk4 6 Svar: 794/794=100%

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Karolinska Exhaustion Scale

HEDÄNGSKOLANS RAMVERK

TrivselBUF_14_Grsk4 6

Visa respekt mot vuxna och barn.

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet.

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

Vad tycker du om skolan?

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Jag högläser varför då?

Degebergaskolan Läsåret 2016/2017

Läsnyckel. Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder. Innan du läser

ORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR LÄSÅRET

Försök låta bli att jämföra

vad ska jag säga till mitt barn?

Barn och utbildningsförvaltningen Herrgårdsgymnasiet Läsår

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Frågeformulär

Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

Likhetstecknets innebörd

Handlingsplan för ökad skolnärvaro

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna

Torslunda skola. Ordningsregler

Den döda flickans docka

Ordningsregler. Torslunda skola

Study visit in Wales

Jordens hjärta Tänk om Liv

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential

MADRS-S (MADRS självskattning)

Hur anpassar du bokvalet efter eleverna? Ann Boglind Göteborgs universitet

Utbränd lärare? Om du känner dig utbränd, vad gör du?

Lathund olika typer av texter

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Henke och bokstäverna som hoppar

Skola och utbildning ett nödvändigt ont eller en väg till ett bra liv? Beskriv kulturen på din skola

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Jag trivs i skolan Mitt barn trivs i förskolan/skolan

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

1

Hur tycker du skolan fungerar?

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Likhetstecknets innebörd

Jobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Varför ska man använda matriser?

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Protokoll skolråd Tisdagen den

VAD HANDLAR BOKEN OM?

Stödjande observationer

Information om skolval till förskoleklass

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Forskning som når in i klassrummet uppskattande förhållningssätt. Ulrika Bergmark, Institutionen för konst, kommunikation och lärande

PREDIKAN. Människor trängs omkring Jesus och kanske stiger han i en båt för att bättre kunna ses och höras av dem alla.

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Föreläsning av. Anne-Marie Körling på Junibacken april

@frksarapersson undervisar genom Det osynliga barnet av Tove Jansson

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Marks Gymnasieskola - Elevenkät åk 2 Lå

Ordningsregler. Torslunda skola

Vad handlar boken om?

Ordningsregler Önnestad skola F - 9

Till dig som går på Valstaskolan TILLSAMMANS på Valstaskolan

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

Kärlek som grund. Ordning som stöd. Kärlek som grund. Ordning som stöd. Kunskap som mål

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Studiero och trygghet

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Predikotext: Luk 9: 46-48

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Transkript:

1 LITTERATURLÄRAREN I SITT SAMMANHANG Mats Wahl 23:e februari 2011 Berättelserna. Eleven kan i skolan möta berättelsen i många former. Berättelsen kan ha form av bilderbok, serietidning, novell, roman, kortfilm, långfilm, musiktext, teaterstycke eller dikt. Berättelsen kan vara skapad av en etablerad konstnär. Den kan också vara skapad av elever eller, vilket är mindre vanligt, skolans personal. Somliga berättelser framförs muntligt som kortare eller längre utsagor under en lektion. Ofta glöms bort att själva klassens eller gruppens möte i sig utgör en berättelse. Själv utgår jag ifrån att just detta möte, eller berättelsen som i ord och handling gestaltas i klassrummet, är den mest grundläggande och kanske mest betydelsefulla berättelsen i skolsammanhanget. Berättelsen om detta ständigt i stunden gestaltade möte i klassrummet innehåller skärvor av de närvarandes liv. Där finns fragment av de närvarandes längtan efter närhet, dröm om distansering, identitetskänsla och önskan att bli sedd och accepterad som den man tycker sig vara. Där finns kärlekslängtan, förhoppningar om intimitet och hatfylld lust att förstöra. Som en bitter bottensats finns där ofta ett spetsglas fullt av förtärande avund. Berättelsens förutsättningar. Vilken form berättelsen än har eller tar sig finns två förutsättningar för att den skall kunna användas i det sammanhang skolan utgör. Dessa förutsättningar är mening och ro. Inom ramen för ett meningsfullt sammanhang kan ro uppstå. Mening och ro förutsätter varandra. I känslan av meningslöshet genereras oro. Utan ro kan mening svårligen skapas, utvecklas och upprätthållas. Vad är ro? I den realskola där jag blev elev 1958 fanns avsevärd ordning. Jag har inget minne av att jag någonsin upplevde att där fanns ro. Ro är ett inre tillstånd där jag är beredd att använda hela min intellektuella och känslomässiga förmåga. Jag väntar mig i ett tillstånd av ro inte att någon skall håna mig, trakassera mig, sucka, flina, brutalt avbryta mig eller på annat sätt störa min ro. Jag befinner mig i det goda fallet i ett rofyllt tillstånd av kontakt med mig själv. Denna rofyllda kontakt är inte sällan den yttersta förutsättningen för kreativt arbete och för allt lärande av någonting nytt. Detta gäller särskilt då det nya upplevs som främmande och svårt att ta till sig eller förstå.

2 Självfallet finns inte absolut ro. Det som kan finnas är en allmän strävan efter ro. Viss ordning kan därvid vara ett hjälpmedel, men ingenting säger att av ordning följer ro. I min realskola var de flesta eleverna rädda för lärarna och lärarna, har man i efterhand meddelat mig, var rädda för rektor. Där fanns alltid ordning, sällan ro. Meningslöshet. Det yttersta hotet mot oss alla kommer inifrån. Det yttersta hotet mot våra liv, samhällen och kultur är en stark, nästan kroppslig känsla av meningslöshet. De iakttagbara uttrycken för en sådan känsla kan vara i ord eller handling uttryckt självdestruktivitet eller destruktivitet. När känslor av djup meningslöshet ingår förening med känslor av avund uppstår ett inre klimat där vad som helst kan hända. Det inre eländet kommer därvid att ta form i yttervärlden. Någonting kommer att gå av stapeln i skolans skåphall, klassrum eller korridorer. Eventuellt angriper jag härvid min egen kropp och min förmåga att tänka och känna. En känsla av meningslöshet växer till sig och blir en fågel med breda, fransiga vingar. Fågeln lösgör sig ur munnar och händer. Dess vassa klor är slipade i meningslöshetens och avundens mörka gemak. Fågeln har i min roman fått namnet " Ormfågel." Mening. Mening är föreställningen, inifrån kommande och möjlig att uppleva nästan kroppsligt, att det jag gör, tänker och känner ingår i ett livgivande sammanhang. Mening är ytterst viljan till liv, mitt eget och andras. Utkastade i världen, som vi alla är, blir vår strävan efter sammanhang och mening central. Somliga av oss kan ibland finna trygghet i någon form av religion. Många av oss, däribland jag, finner ingen sådan tröst eller trygghet i något trossystem. För oss som har det så ställt gäller att vi tvingas att själva ge och söka mening i och åt vårt levande. För tonåringen blir det här sökandet inte sällan en prövosten. Här undersöks om man i sina egna ögon " håller måttet," om man " duger " och om man " är någonting värd." Skolans viktiga roll härvidlag kan inte nog framhållas. Skolan är en arena där kampen mot känslor av meningslöshet kan föras. Här kan mening åt det egna livet sökas och ges. När så inte sker upplever sig den unge ibland helt utlämnad åt sig själv, sin egen inre skräckfågel, sin olust, sitt självhat, sin känsla av vanmakt och förtvivlan.

3 Berättelsen. Var och en av oss är berättelsen om oss själva, våra liv och så småningom vårt vissnande och vår död. Att genom litteratur eller andra berättelser sätta sig själv i ett sammanhang är härvid meningsfullt och sannolikt nödvändigt. De stora religionerna är allihop i grunden framförallt berättelser. Att det förhåller sig så är inte en slump. Ro. Vi står frågande inför våra liv, inför livets början och dess slut. Vi vet som barn oerhört lite, näst intill ingenting, om de generationer som fanns här före oss. Vi vet näst intill ingenting om dessa våra föregångares villkor. Vi vet som barn oändligt lite om tidigare samhällsformer och människornas liv i dessa ibland fasansfulla sammanhang. Och vi står allihop frågande och ibland mållösa inför det som vardagligt kallas " framtiden. " För att vi skall kunna formulera våra frågor och för att vi skall våga söka svar på frågor om det förgångna och vår gemensamma framtid krävs ro. Utan ro kommer vi att i skolsammanhanget dra oss tillbaka, tystna, småningom hemfalla åt förtvivlan, bitterhet och ibland hat. Det är därvid inte ovanligt att vi söker tillfällig tröst i sådant som ytterst förstör oss själva och våra möjligheter. Detta gäller inte endast elever. Det gäller också personal. I den mest plågade delen av skolsamhället finns otaliga lärare som i en känsla av meningslöshet och oro far illa. Litteraturlärarens roll. Litteraturläraren har en särskild roll i skolsammanhanget. Litteraturläraren är den som mer än andra i skolan kan och skall återknyta till den särskilda lust som finns levande i alla små barn - lusten att möta sagan, myten, berättelsen, storyn. I litteraturlärarens uppdrag ligger att hjälpa eleverna att hålla fast vid och utveckla detta intresse, som nästan alla barn har med sig då de kommer till skolan för första gången. Det får då inte glömmas bort att det som sagts ovan ingår i katalogen över förutsättningar för att litteraturläraren framgångsrikt skall kunna fullgöra sin uppgift. Litteraturläraren behöver i skolan kunna förmedla en känsla av meningsfullhet till eleverna. Denna känsla av mening utgör en förutsättning för att ro skall uppstå. Litteraturläraren är härvidlag inte unik i skolsammanhanget, men är bättre utrustad än andra lärare. Litteraturläraren står med fötterna nerkörda i berättelserna. Ibland står hon därvid stadigt, stundom gungar marken och underlaget tycks vara kvicksand.

4 Litteraturläraren i sitt sammanhang. Ibland möter jag lärare vilka säger att arbetet framförallt består i att genomföra lektioner. Andra lärare säger till mig att arbetet numera till större delen handlar om administration, om att rapportera det ena eller andra till den som tycks ha fått i uppgift att som en hungrig fågelunge ständigt kräva nya " rapporter." Men det finns någonting som inte får glömmas bort. Det finns ett arbete som rör mening och ro. Detta arbete kan inte överlåtas på någon annan. Det finns nämligen ingen enskild person eller rollbärare som i skolan har en sådan befattning. Uppdraget delas av alla, även om det alltför sällan sker att man tillsammans sätter ord på uppgiften och provar ut tekniker för genomförande. Det åligger alla i skolenheten att ta itu med detta krävande arbete. Om det blir ogjort kommer elever att småningom uppleva tilltagande meningslöshet i skolarbetet. Allt fler lärare kommer att erfara att frånvaron av ro är så påtaglig att arbetet svårligen kan utföras. Litteraturläraren måste i samarbete med övrig personal i skolan verka för att mening skapas och ro vidmakthålles. Detta litteraturlärarens arbete är omöjligt att slippa ifrån. Det går inte att önskedrömma fram en annan tid, andra förhållanden, andra elever eller en ny rektor. Det är de förhandenvarande realiteterna som gäller och som styr. Ramarna finns där och de kommer inte inom överskådlig tid att i avgörande bemärkelse förändras. Det som möjligen kommer att bli allt mer tydligt är att " de ambitiösa " flyr till reservat där skolambition tillåts. Man flyr från skolkamrater som hånar och ser ner på varje ansträngning och varje försök att bedriva engagerade studier. I övrigt torde under den närmaste femårsperioden allt bli vid - ungefär - det gamla. Det gäller därför att urskilja och namnge de ramar som kan definieras och inom dessa verka för att mening och ro skapas, utvecklas och vidmakthålls. Det gäller den som undervisar i matematik, slöjd eller samhällskunskap. Det gäller rektor och det gäller läraren i svenska. Varje skoldag, varje lektion, varje stund i skåphallen skall detta grundläggande arbete tas itu med - att skapa och upprätthålla den ro som gör känslan av mening möjlig. Det är i det här sammanhanget som jag tror att romanen " Ormfågel " och den tillhörande läshandledningen " När en skola havererar " kan ha en funktion. Reflexion " Av skadan blir man vis", heter det. Ett led har utelämnats i påståendet. Ingen av oss blir vis av att hugga sig i foten. Den eventuella visheten följer av att vi begrundar och kanske i samtal undersöker vad det var som skedde då yxan slant. Och det är här litteraturläraren utför sitt viktigaste arbete. Läsning av längre text skall inte ske i klassrummet efter att eleverna fyllt tolv år. Läsning bör ske på

5 annan plats. Detta emedan den snålt utmätta tiden för litteraturundervisning bör användas till reflexion. Här kommer litteraturlärarens roll att ingå förening med den del av litteraturläraren som är läraren i svenska. Läraren i svenska tänkes hjälpa ungdomar att lära sig tala och lyssna. Att tala och lyssna utifrån läst text är en möjlighet. Förutsättningen är härvid förutom ro en överenskommelse med elever och deras föräldrar. Läsning av romaner kan inte ske på skoltid. Vid viss tid skall texten vara läst. Läsning skall ha skett utanför skoltid. Textläsning bör vara läxa. Lärare säger till mig att så kan man inte ha det. Det går inte att uppmana elever att läsa romaner utanför skoltid. Somliga föräldrar sägs bli provocerade av uppmaningen att deras barn skall läsa skönlitteratur på fritiden. De säger att de själva aldrig läst en bok och att livet likfullt gått alldeles utmärkt. Kalle och Lisa ska inte behöva läsa Astrid Lindgren och Hjalmar Söderberg. Kalle och Lisa sägs " ha ett liv ". I vissa skolor går det bra att göra avtal med elevernas föräldrar rörande barnens litteraturläsning på fritiden. För föräldrarna är det i dessa lyckligt lottade skolor en självklarhet att barnen på fritiden har läst några romaner och i skolan samtalat om dem när de går ut nian. Villkoren är olika. Litteraturläraren söker så gott det går att hitta en framkomlig väg. Ibland går man vilse. Grundläggande i litteraturarbetet är reflexionen. Med reflexion blir läsningen meningsfull. Att en elev har läst många böcker behöver inte betyda annat än att läsaren använder böckerna som njutningsmedel eller för verklighetsflykt. Läsning i skolsammanhanget bör vara av annan kvalité och ha andra mål. Det bästa som kan ske med litteraturen på skoltid är att man tillsammans reflekterar över tankar och känslor som läsningen väckt. En förutsättning är härvid att samtliga elever inför samma tillfälle har läst samma text. Dylikt kan vara svårt att åstadkomma, men torde likfullt vara eftersträvansvärt, enligt min mening nödvändigt. Somliga lärare säger åt mig att de inte tycker om tanken att litteraturläsning skall förknippas med tvång. Litteratur skall förknippas med glädje, inte läxa. Tja Välkommen till aftonens samtal!