Växtpressen Nr 2 Augusti 2005 Årgång 34 TEMANUMMER: Spridning och spridningskvalitet, sidan 3-11 NYHET! Yara 4-punktsgaranti, sidan 12-13 Nya rekommendationer till grönsaker, sidan 20-21 Yara 1
Ledaren Kära Kund, Yara är ett ungt företag, men med 100 års erfarenhet av att tillverka gödsel. På Notodden i Norge 1905 lyckades Eyde & Birkeland att framställa gödsel från kvävet i luften. Industrin som byggdes med detta som utgångspunkt blev bland annat finansierad av svenska investerare. Yara är nu skild från Norsk Hydro, men vi för vidare den kompetens och produktkunskap som vi skaffat oss under 100 års verksamhet. Kvalitet är vårt kännemärke och detta bekräftas av vår ISO 9001:2000-certifiering. Samtidigt är våra produktionsprocesser bland de mest miljövänliga i världen. Vår närhet till dig som är odlare i kombination med vårt globala nätverk ger oss en unik styrka. Denna styrka ger oss en möjlighet att erbjuda dig de mest effektiva och moderna gödselmedlen. De anställda i Yara arbetar var dag med fokus på kvalitet och deltar också i ett program för systematiska kvalitetsförbättringar. Varje enskild individs bidrag till förbättringar är avgörande för att vi ska kunna upprätthålla den höga kvalitet som kännetecknar Yaras produkter. Vi har också ett nära samarbete med spridartillverkare för att säkerställa att produkterna kan spridas på det mest optimala sättet och därmed ge bästa möjliga utbyte. I år, då vi firar vårt 100-årsjubileum, vill vi att våra kunder ska ta del av vår solida erfarenhet i form av Yara 4-punktsgaranti. I detta nummer av Växtpressen kan du läsa mer om kvalitetsgarantin samt vårt engagemang och våra förpliktelser gentemot dig som kund. Vi är stolta över att kunna erbjuda svenskproducerad kvalitetsgödsel till det svenska lantbruket. Vi hoppas detta ger dig som kund en trygghet, eftersom miljö, säkerhet och optimalt utbyte alltid står i fokus hos oss. Jan Helge Eriksen Platschef Yara Köping Växtpressen nr 2 Augusti 2005 Årgång 34 Ledare... 2 Tema kvalitet och spridning... 3 Vad är fysikalisk kvalitet?... 3 Vad påverkar den fysikaliska kvaliteten?... 5 Bygholm utför fullskaliga gödseltester... 6 Sprider du jämnt?... 8 Två frågor till några spridartillverkare... 9 Köpingfabriken en modern anläggning med 50 års erfarenhet... 10 Nu lanserar vi Yara 4-punktsgaranti... 12 Innehåll Styr kaliumgödslingen i vallen för bästa lönsamhet... 14 Nyhet! Ny NK-produkt till vall... 15 Svenska gödselmarknaden svänger till NPK... 16 Gödsla din skog det lönar sig...18 Nya rekommendationer till frilandsgrönsaker...20 Precisionsskolan: Spännande forskning på internationell konferens om precisionsodling... 22 Utrustning för att sprida eller spruta variabelt... 23 Yara AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel: 0418-761 00 Fax: 0418-583 46 E-post: yara.sverige@yara.com Internet: www.yara.se Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Anders Anderson, Kristina Eek, Gunilla Frostgård, Ulf Gudmundsson, Inger Hyltén-Cavallius Layout: KjellGRAPH, Ramlösa Tryck: JMS, Helsingborg Tryckt på Scan matt som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Christer Pålsson 2 Yara
Tema kvalitet och spridning Detta nummer av Växtpressen handlar till stor del om produktkvalitet och spridningskvalitet. Hur påverkar gödselns kvalitet spridningen och vilken betydelse har denna för odlingsresultatet? Att gödsla och att gödsla rätt har stor betydelse för odlingsresultatet. Förutom sådden, är gödslingen den enskilda åtgärd som har störst betydelse för skördeutfallet under växtodlingssäsongen. Trots en relativt hög kostnad är gödselmedlet lantbrukarens absolut mest lönsamma produktionsmedel. En grundförutsättning för bästa ekonomi och odlingsresultat är att gödseln sprids jämnt och i rätt mängd över den önskade spridningsbredden. Vad kan man som odlare göra för att uppnå bästa resultat vid spridning av mineralgödsel? välja gödsel av god fysikalisk kvalitet välja gödsel med ett garanterat och kontrollerat innehåll av växtnäring använda en spridare i gott skick och ställa in den rätt I artiklarna på följande sidor diskuteras bl.a. vad som ingår i begreppet produktkvalitet samt vilka krav som kan och bör ställas på ett gödselmedel. I ett reportage från Köpingfabriken berättar vi hur man i produktionen kan påverka gödseln så den blir av bästa möjliga kvalitet. Inköp av gödsel är en stor utgift på gården, men samtidigt en av de mest lönsamma investeringarna. För att få största möjliga utbyte av gödseln krävs att den sprids jämnt över fältet. Utifrån vad som är betydelsefullt för dig som är lantbrukare, inför vi nu en garanti för produkterna i 4 punkter. Vi kallar den Yara 4-punktsgaranti. Mer ingående vad denna garanti innebär kan du läsa om på sidorna 12-13. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@yara.com Vad är fysikalisk kvalitet? Att få dammig eller klumpig gödsel mitt i vårruset kan vara mycket irriterande. Det extra arbete som följer kostar dessutom pengar. Damm och klumpar är exempel på två olika kvalitetsproblem som har betydelse för spridningsresultatet. Men gödsel har även andra fysikaliska egenskaper som har stor betydelse för hur jämnt gödseln kan spridas och på vilka spridningsbredder. De viktigaste fysikaliska egenskaperna är: Tryckhållfasthet Kornstorleksfördelning och medeldiameter Mängden damm Volymvikt (densitet) Flytegenskaper Granulernas form Fuktupptag Gödselmedlets homogenitet Tryckhållfasthet Tryckhållfastheten mäts genom att enskilda korn i produkten utsätts för ett tryck. Det tryck som krävs för att krossa ett korn uttrycks i kilo och utgör produktens tryckhållfasthet. Vid spridningstillfället utsätts gödselkornen för stora påfrestningar. Kornens hårdhet eller tryckhållfasthet är ett mått på hur väl de klarar den tuffa behandlingen i gödselspridaren. Om kornen inte är tillräckligt hårda går de sönder och når inte tillräckligt långt vid spridningen. Detta kan vara en anledning till att fältet blir randigt. Olika typer av spridare ställer olika krav på gödselkornens hållfasthet beroende på hur maskinen är konstruerad. För de flesta centrifugalspridare gäller att hårdheten bör ligga över 3 kg. Vissa spridare, såsom Bredal, ställer högre krav på hårdheten. Som exempel kan nämnas att produkter forts. på nästa sida Yara 3
En problemfri gödsel med god fysikalisk kvalitet sparar tid och ger de bästa förutsättningarna för en god skörd. från vår Köpingfabrik har en genomsnittlig tryckhållfasthet på ca 5 kg, vilket innebär att hårdheten tillåter spridning på såväl 24 som 36 m med gott resultat. Kornstorleksfördelning Kornstorleksfördelningen har stor betydelse för spridningens jämnhet. Olika stora korn flyger olika långt. Därför är det viktigt att det finns korn av varierande storlek. Dock bör de flesta kornen ligga inom intervallet 2-4 mm i diameter. Medeldiametern visar var i intervallet huvuddelen av kornen ligger. För bästa spridning bör den vara över 3. Damm En dammig produkt har många nackdelar. En stor mängd damm (underkorn) påverkar spridningen negativt. Små partiklar kan inte kastas tillräckligt långt vid spridningen. Ett annat problem är att dammet är hygroskopiskt, dvs. lätt tar upp fukt. De beläggningar som bildas byggs på under spridning och utmatningen kan försämras, vilket innebär att mindre mängd produkt än önskat sprids ut. Förutom att damm påverkar spridningen negativt utgör det också ett arbetsmiljöproblem. Flytegenskaper Med gödselns flytegenskaper menas hur lätt produkten rinner. Kornens kantighet och ytans tröghet påverkar detta. Runda, glatta granuler rinner lätt, medan en kantig och trögflytande produkt kräver brantare lutning för att rinna ner tillräckligt effektivt. I vissa spridartyper kan man få problem med utmatningen om produkten är för trög. Det går inte att komma upp i önskad mängd gödsel per areal. Om trögheten beror på att kornen är kantiga innebär det ofta att man även har dammproblem som förvärrar situationen. Kanterna slås lätt av under hanteringen och bildar damm. Granulernas form Formen på granulerna har betydelse för spridningsegenskaperna på olika sätt. En något oregelbunden yta är bara positivt eftersom det gör att kornen flyger längre (jämför med ytan på en golfboll.) En alltför kantig produkt är känslig för hantering och ger dammbildning och trögflytande gödsel. Fuktupptag Hur stor gödselns upptagning av fukt är beror huvudsakligen på den kemiska sammansättning. Exempelvis är ProBeta som innehåller natrium, och i viss mån även Kalksalpeter, mer hygroskopiska än andra produkter. Vid fuktupptag försämras spridningsegenskaperna genom att produkten blir trögare och ibland till och med kletig. I värsta fall kan knastervalsar och trånga partier sättas igen och utmatningen försämras avsevärt. För spridning av ProBeta rekommenderas luftfuktigheter under 60 %. Prillade produkter (se nästa artikel) är oftast mer fuktkänsliga än granulerade. Homogenitet I homogena produkter finns alltid alla deklarerade näringsämnen i varje enskilt gödselkorn. De ingående växtnäringsämnena kan därmed spridas jämnt i fältet. Motsatsen är mekaniskt blandade produkter, s.k. bulkblends. I en mekaniskt blandad produkt kan exempelvis urea, kaliumklorid och DAP blandas samman till en NPK-produkt. Produkterna som ingår i en bulkblend har olika spridningsegenskaper och kräver olika inställning av spridaren. Fördelningen av växtnäringsämnena i fältet efter spridning blir därför ojämn, se figur 1. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@yara.com Figur 1. En bulkblend framställs genom att två eller flera olika produkter blandas mekaniskt. De ingående produkterna har olika spridningsegenskaper och kräver olika inställning av spridaren. Spridningen av en sådan blandning kan aldrig bli lika bra som när en samgranulerad (homogen) produkt används. Bilden illustrerar spridningen av en mekaniskt blandad NPK bestående av kaliumklorid, DAP och urea. Spridningsbredd Volymvikt Volymvikten eller densiteten är en av de viktigaste faktorerna som påverkar hur spridaren ska ställas in. Enligt uppgift från forskningscentret Bygholm i Danmark bör densiteten vara minst 1. En alltför låg densitet, som är fallet med t ex Urea, medför att kornen inte kan kastas tillräckligt långt för att klara spridningsbredder på 24 m. KCL DAP Urea 4 Yara
Vad påverkar den fysikaliska kvaliteten? De fysikaliska egenskaper ett gödselmedel har vid spridningstillfället beror på ett flertal påverkbara faktorer. Produktionsmetod, ingående växtnäringsämnen samt lagring och hantering har stor betydelse för den fysikaliska kvaliteten och därmed gödselmedlets spridningsegenskaper. Granulerad Prillad Kompakterad Bulkblend Produktionsmetoder De flesta gödselmedel som säljs i Sverige idag är granulerade. Sveriges enda fabrik för tillverkning av mineralgödsel, Yaras fabrik i Köping, använder denna metod. I en smälta blandas nermalda fasta råvaror. Smältan blandas med returgods i en granulator eller granuleringstrumma. Detta ger en relativt lång reaktionstid, ca 5 min, vilket gör att den granulerade produkten blir stabil. (Läs mer om produktion av granulerade produkter i artikeln om Köping på sidan 10.) En annan vanlig produktionsmetod är prillning. Här blandas fasta råvaror i smältan och duschas ut från toppen av ett prilltorn. Dropparna stelnar under vägen ner och bildar runda, släta prills. Prills är oftast något mindre än granuler och har något lägre hållfasthet. Det är stor skillnad mellan prillad vara från olika fabriker och mellan olika typer av produkter. Prillad NPK från Yaras fabrik i Porsgrunn är av bra kvalitet. Under förutsättning att den hanteras rätt, kan den spridas på minst 24 m. Urea-prills har låg densitet och är mer svårspridd. Även de flesta N34 produkter är prillade. Stora skillnader i spridningsegenskaper har noterats när det gäller N34. På svensk marknad säljs också kompakterade (kornade) produkter. Vid kompaktering utsätts salterna för ett högt tryck och bakas samman till en tunn platta som sedan bryts upp och siktas till rätt kornstorlek. Kornen är ofta kantiga, vilket gör dem mer trögflytande och ibland mer damningsbenägna. Ett sätt att uppnå önskat innehåll av växtnäring är att blanda två eller fler olika färdiga produkter till så kallade bulkblends. Dessa kallas också mekaniskt blandade produkter. Exempelvis kan man få en NPK-produkt genom att blanda en ren kväveprodukt med fosfor- och kaliumhaltiga produkter. Åtgärder i produktionen som påverkar kvaliteten Genom att mala ner råvarorna tillräckligt fint kan produktkvaliteten förbättras. Ju finare råvarorna mals, desto bättre blandas de och reagerar kemiskt med varandra under granuleringen. Att produkten reagerar färdigt under produktionen innebär att risken för efterreaktioner minskar och därmed också risken för att produkten hårdnar till klumpar. Även själva granuleringen har stor betydelse för hur kornen formas. I Köping finns dels en granulator där kornen bildas, dels en polertrumma där kornen görs runda och fina. Denna typ av eftergranulering görs inte i alla fabriker. Saknas granuleringstrumman blir kornen kantigare och mer trögflytande. Produkten måste torkas helt för att undvika att den hårdnar vid lagring. Vissa produkter kan vara svårare att torka pga att smältpunkten är låg. Efterbehandling eller coating innebär att granulerna drageras med ytaktiva ämnen som bildar en skyddande hinna runt gödselkornen som motverkar kakning. Genom att sikta produkterna ser man till att önskad kornstorleksfördelning uppnås. Såväl över- som underkornssiktning måste göras i anslutning till produktionen. Växtnäringsinnehållet påverkar kvaliteten När man tillverkar gödsel kan man inte använda rena växtnäringsämnen som svavel, fosfor etc. Näringen är alltid bunden i någon form av kemisk förening, ofta salter. Exempel på salter är kaliumklorid, ammoniumsulfat etc. Produktens sammansättning av olika växtnäringsämnen och salter, påverkar den fysikaliska kvaliteten och därmed spridningsresultatet. Densiteten (volymvikten), som ju är en av de viktigaste parametrarna för spridningen, beror främst på vilka de ingående salterna är. Produktens fuktkänslighet påverkas också av näringsinnehållet. Som exempel kan nämnas att natriumhaltiga produkter som t ex ProBeta är mer fuktkänsliga (hygroskopiska) än andra och kan ta upp fukt vid lagring eller spridning i höga luftfuktigheter. Ett exempel på hur granulernas form kan påverkas av det kemiska innehållet är att när ammoniumsulfat används som svavelkälla blir kornen kantigare än om man använder kieserit. Lagring och hantering All hantering av produkterna påverkar kvaliteten. Nersläpp på hårda golv eller tvära krökar på transportbanden ger granulerna hårda törnar. Beroende på hur hårda de är kan de slås sönder och damm bildas. Den hårda hanteringen kan mildras om man gör svängarna mjukare, exempelvis gummiklädda och nersläppen lägre och mildare. Ett problem vid hantering är att gödseln kan segregera, dvs skikta sig beroende på storlek. Om man t ex inte flyttar nersläppspunkten i bulklagret kommer de små kornen att stanna i mitten av högen, medan de större rinner ut i kanterna. Detta innebär att den gödsel som lastas ut från kanterna har andra spridningsegenskaper än den gödsel som tas från mitten av högen. En annan viktig aspekt är hur varsam man är vid utlastningen. Om lastmaskin används är det viktigt att denna inte kör upp i gödseln, som då lätt mals sönder av hjulen. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@yara.com Yara 5
Bygholm utför fullskaliga gödseltester Forskningcenter Bygholm är en avdelning inom Danmarks Jordbruksforskning med bred och djup kunskap kring spridning av mineralgödsel. Förutom att testa spridare och gödsel, bedrivs forskning, bland annat kring hantering av stallgödsel och framtagande av olika tekniska lösningar inom lantbruket. På Bygholm finns den största spridarhallen i Europa. Spridarhallen används för att kontrollera att olika gödselprodukter har tillfredställande kvalitet och kan spridas jämnt. Optimala maskininställningar utprovas för olika gödselmedel, spridare och arbetsbredder. Vid utveckling av gödselspridare använder olika spridartillverkare också hallen för att kontrollera spridningsbilden. Spridarhallen är 60 meter bred och 80 meter lång. Anläggningen har reglerat klimat, så att luftfuktigheten alltid är under 50 % och temperaturen aldrig går under 12 grader. Vid testerna kör en traktor med spridare och sprider gödseln över en 56 meter lång ränna i golvet. I rännan finns två rader med små konformade lådor. Gödseln faller ner i lådorna. Till lådorna är kopplat ett automatiskt vågsystem. Innehållet i varje låda vägs och resultatet förs direkt över till datorn. Utifrån denna information kan sedan en spridningsbild räknas fram. Yara skickar alltid prover på nya gödselsorter till spridartillverkarna. När gödseln ska testas på stora arbetsbredder hyr spridartillverkarna ofta in sig i Bygholms spridarhall. Spridningsbilder I figur 1 visas hur spridardiagram från en centrifugalspridare kan se ut. I det ena diagrammet är variationskoefficienten låg, bara 5 %, vilket ger en mycket jämn spridning. Det andra visar en helt oacceptabel spridningsjämnhet med en variationskoefficient på 24 %. På bilderna ses ett helt kördrag (blå linje) samt delar av de två överlappande dragen (gul resp. orange linje). När de överlappande kördragen summeras fås den slutliga fördelningen på fältet, den gröna linjen. Vid en given maskininställning kan ett samband räknas fram mellan variationskoefficienten och spridningsbredden. I exemplet med jämn spridning kan man se att vid spridningsbredden 24 meter är variationskoefficienten 5 %. Hade man i detta exempel kört med en större spridningsbredd än 24 meter ökar variationskoefficienten dramatiskt (se diagrammet till höger). Hade man i exemplet med den sämre spridningsbilden, med befintliga maskininställningar, kört med spridningsbredden 18 meter istället för 24 meter hade variationskoefficienten sjunkit från 24 % till 6 %. Alternativt hade man om möjligt kunnat ändra maskininställningen så att den blev mer optimal vid spridningsbredden 24 meter. Figur 1. Exempel på spridningsdiagram. Här är det två produkter som testats på 24 meters arbetsbredd. Den övre produkten gav på spridningsbredden 24 m en variationskoefficient på 5 % vilket ger en jämn spridning. Den undre gav vid samma spridningsbredd en oacceptabel variationskoefficient på 24 %. Vid mindre spridningsbredder kan dock även den nedre produkten ge en jämn spridning, se diagrammen till höger. Källa: Forskningscenter Bygholm. Kg produkt Kg produkt Jämn spridning, VK 5 % 160 140 120 100 80 60 40 20 0-30 -27-24 -21-18 -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 Avstånd till spridarens center, m Total giva Kördrag 2 Kördrag 1 Kördrag 3 Arbetsbredd Medelgiva (målgiva) Ojämn spridning, VK 24 % 160 140 120 100 80 60 40 20 0-30 -27-24 -21-18 -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 Avstånd till spridarens center, m Variationskoefficienten vid olika spridningsbredder Variationskoefficient % Spridning av gödseln i diagrammet till vänster vid en och samma spridarinställning 70 60 50 40 30 20 10 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Spridningsbredd, m Variationskoefficienten vid olika spridningsbredder Variationskoefficient % Spridning av gödseln i diagrammet till vänster vid en och samma spridarinställning 120 100 80 60 40 20 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Spridningsbredd, m 6 Yara
Europas största testhall för gödselspridning finns på Forskningscentret Bygholm i Danmark. I hallen testas i full skala både gödselmedel och maskiner. Rännan med småfacken fångar upp gödselkornen på olika avstånd från spridaren. Goda råd från Bygholm Krister Persson på Bygholm, som aktivt bedrivit forskning inom spridning sedan 1985, ger några råd om hur du som lantbrukare får en jämn spridning av din gödsel: Köp gödsel från en känd gödselproducent, t ex Yara, Kemira eller BASF, så är chanserna stora att gödseln håller en god kvalitet. Kännetecken på gödsel med god kvalitet, menar Krister Persson, är en densitet (volymvikt) på minst 1 kg/liter, en hårdhet över 3 kg, en genomsnittsdiameter på gödselkornen på 3 mm eller däröver, inga korn mindre än 1 mm i diameter. Var noga med att ha rätt inställning på spridaren, dvs anpassa inställningen till den gödsel som används. Inhämta aktuell spridarinställning hos spridartillverkaren, t ex via internet. Eventuellt kan spridaren testas grovt med hjälp av spridarbackar. Står spridarbackarna det minsta lilla ojämnt så är risken stor att en del av kornen studsar ut. Det som kan testas med spridarbackar är att ungefär lika stor mängd gödsel sprids ut på höger respektive vänster sida om spridaren och att fördelningen i grova drag är korrekt. Ju fler backar, desto större chans att få en rättvisande spridningsbild. Kristina Eek kristina.eek@yara.com Vad är variationskoefficienten, VK? Variationskoefficienten, förkortas ofta VK, är ett mått på hur jämnt gödseln sprids. Vid exempelvis en variationskoefficient på 20 % tilldelas 2/3 av fältet +/- 20 % av medelgivan som lagts på fältet. D.v.s. om en giva på 100 kg kväve/ha läggs i genomsnitt över fältet får 2/3 av fältet mellan 80 och 120 kg kväve. 1/6 av fältet får mindre än 80 kg kväve och 1/6 får mer än 120 kg kväve. Matematiskt är variationskoefficienten standardavvikelsen för mätpunkterna utefter spridningsbredden i förhållande till utspridd medelgiva, uttryckt i procent. Variationskoefficienten bör vara under 10 % när tester görs i spridarhall. Under verkliga förhållande på fältet med vindpåverkan, ojämn underlag m m, får man räkna med att variationskoefficienten stiger med 5 % jämfört med det som uppmätts i spridarhallen. I fält är således en variationskoefficient på 10-15 % tillfredställande. Ju högre variationskoefficient desto högre skördeförlust % 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0.5 0 0 10 20 30 40 Variationskoefficient, % Skördeförlust, % Yara 7
Sprider du jämnt? Varje år uppträder det fält där det klart och tydligt går att se effekter av en ojämn tillförsel av växtnäring. Varför blir det då så här? Växtpressen frågade Maria Tham på Visavi och bad henne att dela med sig av sina erfarenheter av spridningsjämnhet. Visavi har sedan en tid haft möjlighet att erbjuda lantbrukare test av handelsgödselspridare. Genom dessa har företaget fått stor erfarenhet av vilka felkällor som är vanliga vid gödsling. Testbackar uppställda i fält, vilka täcker hela arbetsbredden och lite till. (Foto: Visavi) Rätt inställning Gödselmedlen har olika egenskaper som t ex specifik vikt. Därför ska spridaren ställas in efter det gödselmedel som ska användas. På centrifugalspridarna brukar inställningsmöjligheterna vara: höjd över mark, lutning på spridaren och ibland även justering av vinkeln på kastvingarna. Höjden på en hydraulburen spridare kan också behöva justeras efterhand vid körning eftersom belastningen avtar på traktorns bakaxel. På rampspridare kan det vara slitna knastervalsar i utmatningen, veck eller hål på slangar samt skadade spridarplattor som är orsaken till ojämn spridning. Med utmatningsprov kan man kontrollera hur mycket gödsel som matas ut vid en viss inställning på spridaren. Arbetsbredd, varvtal och körhastighet Rätt arbetsbredd är viktigt. Vid körning i en gröda med fasta körspår bör arbetsbredden vara exakt. Ändå kan det ibland variera upp till 1 meter om sådragen överlappas. Traktorns varvtal har också stor betydelse. Skillnader i varvtal på 10-20 % ger ganska tydliga utslag. Även körhastigheten är betydelsefull. Ju fortare man kör, desto större inverkan får ojämnheter i marken. Den större mängden gödsel som ska ut ökar också påfrestningen på tallrikarna, vilket gör att spridningen kan bli ojämn. Bra väder Centrifugalspridarnas spridningsjämnhet påverkas oftast mer av vind än en rampspridare. Vind från sidan förflyttar oftast hela spridningsbilden. Men ju mer det blåser desto större ojämnheter bildas. Erfarenhet visar att när man kör i motvind kan det bildas turbulens eller vindskugga precis bakom traktorn. Kvaliteten på gödningen Kvaliteten på gödselmedlet påverkar också spridningsjämnheten. Vissa produkter har inte den tryckhållfasthet som krävs för att den ska gå att sprida 24 m med en centrifugalspridare. Då kornstorleksfördelningen kontrolleras med en skakbox, har oftast en ganska stor andel av volymen en kornstorlek som är mindre än 2 mm. Ju mindre kornstorlek, desto vindkänsligare är gödningen. Även med en rampspridare blir spridningsjämnheten dålig med ett gödselmedel som är mjöligt, eftersom flödet genom knastervalsen blir ojämnt. Med s.k. bulkblends* finns en risk att de olika kornen kastas olika långt med en centrifugalspridare, p.g.a. att gödselkornen kan ha olika specifik vikt. Risk finns även att bulkblends kan ha separerats redan under hanteringen, i säcken eller i spridaren. Gödselmedel som garanteras ha fysikaliska egenskaper som lämpar sig för spridning upp till 24 m kan ibland bete sig konstigt vid spridning. Produktionsstörningar i fabriken eller felaktig lagring brukar ligga bakom den försämrade kvaliteten. Spridartester För att bedöma gödselns spridning och arbetsbredd kan man utföra ett test av spridningsjämnheten i fält. Plastbackar ställs ut som täcker hela kastvidden. Gödseln samlas upp i backarna. 1 1 1 40 20 00 80 60 40 20 0 Ett raster i backarna förhindrar gödselkornen att studsa ur. Därefter mäts innehållet i var och en av backarna. Mätvärdena läggs in i ett dataprogram där man kan visa om gödselspridaren sprider ojämnt, hur överlappningen ser ut och vilken arbetsbredd med aktuell inställning som ger lägsta variationskoefficient. Spridningsjämnheten anges med en variationskoefficient (VK). Ju lägre värde, desto jämnare spridning. VK brukar ligga på 5-10 % då man testar inomhus på plant golv. I fält har praktiska undersökningar visat på variationer mellan 15-60 %. När VK är över 20 % kan man med blotta ögat börja se på grödan att gödseln spridits ojämnt. Ibland går det inte att förena önskemålen om stor arbetsbredd, hög körhastighet och hög precision. Det kan bli nödvändigt att köra tätare eller/och saktare för att få en jämn spridning. Agronom Maria Tham, Visavi God Lantmannased AB maria.tham@visavi.se Resultat från ett spridningstest med 24 m centrifugalspridare. Spridaren ställdes in för en kvävegiva på ca 80 kg/ha enligt instruktionsboken. Den röda linjen markerar denna giva. En stapel i diagrammet motsvarar en provback. Variationskoefficienten var 28 % i första testet ( se diagrammet nedan)men sjönk vid andra testet till 11% efter justering av traktorns varvtal och förlängning av toppstången. (Källa: Visavi) Dosering (kg/ha) 25 22 1 9 1 6 Spridningsbild 24 m centerfugalspridare 1 3 1 0 7 4 1 1 4 7 1 Avstånd till centrum av spridaren *)Bulkblend = NP/NPK-gödselmedel som framställts genom att man mekaniskt blandar olika gödselmedel, t ex N-, P- respektive K-gödselmedel. 0 1 3 1 6 1 9 22 25 8 Yara
Goda råd från spridartillverkarna Tre parter är involverade i hur växtnäringen blir serverad grödan. Tillverkaren av gödseln, tillverkaren av spridaren och slutligen personen som sprider gödseln på fältet. Vi frågade några spridartillverkare om vad som är bra gödsel och vilka praktiska råd de vill ge till dig som sprider gödseln. Rätt utnyttjat är växtnäring vårt lönsammaste produktionsmedel När man väl bestämt sig för att odla är det faktiskt så att växtnäringen är odlarens lönsammaste produktionsmedel. Växtnäring är relativt sett en kostsam förnödenhet men dubblar vanligtvis skörden jämfört med ogödslat. Växtnäring är också ofta en nödvändighet för att uppnå varukvaliteter som marknaden efterfrågar. Kostnaden för gödsling varierar enkelt uttryckt från en till flera tusenlappar per hektar beroende på gröda och odlingsintensitet. Med utgångspunkt i dessa enkla sanningar är det av största betydelse att försöka se helheten när man köper gödsel. Tre parter är involverade i hur växtnäringen blir serverad grödan. Tillverkaren av gödseln, tillverkaren av spridaren och slutligen personen som sprider gödseln på fältet. Baserat på gröda och odlingsbetingelser beräknas ett växtnäringsbehov. Målet är givetvis att tillföra denna mängd näring, varken mer eller mindre. Spridningstillfället är sanningens minut då målet skall infrias. För att lyckas krävs en obruten kvalitetskedja, dvs rätt växtnäringsinnehåll och god fysikalisk kvalitet på gödseln, en fungerande och rätt inställd spridare samt en kompetent och noggrann maskinförare. En bristande länk kan få stora negativa konsekvenser. När lönsamheten är pressad är det lätt hänt att fokusera på kostnadsminimering, dvs att köpa det som är billigast. Sanningen, att man sällan får mer än man betalar för, får man dock aldrig glömma. Det optimala måste vara att både försöka höja intäkterna och sänka kostnaderna. Ännu en gång är helheten de viktigaste. Två frågor till några spridartillverkare För att få mer grepp om sanningens minut, dvs spridningstillfället, har vi vänt oss till några spridartillverkare. Bogballe, Amazone och Väderstad har fått svara på följande två frågor: 1. Vilka är de viktigaste fysikaliska egenskaperna för mineralgödsel som ska användas i dina maskiner? 2. Vilka är dina bästa råd till lantbrukaren när han skall sprida sin gödsel? Amazone Per Johnsson poängterar att Amazone centrifugalspridare är mycket skonsam mot gödselmedlet. Nedsläpp nära centrum på tallriken, lågt varvtal (720 r/min), skonsam omrörare och ingen kollision mellan gödselkornen tack vare of-center rotation på tallrikarna, gör att maskinen även klarar produkter med relativt låg kornstyrka. Men givetvis är en högre kornstyrka att föredra. Fråga 1. Följande råd ges avseende gödselmedlet: Köp inte från okända tillverkare och icke spridartestade produkter. Köp inte blandade produkter, så kallade bulkblends Köp en homogen produkt med en medelkornstorlek på minst 2,2 mm Följande faktorer bör beaktas: Kornstyrka, ju högre desto bättre Volymvikt, ju högre desto bättre Så runda och likformiga granuler som möjligt Fråga 2. Bästa rådet för en optimal spridning är att efter man ställt in spridaren efter tabellen, göra en noggrann kalibrering av utmatningsmängden. Exakt körsträcka/ tid och tillförlitlig våg är ett måste. Korrekt traktor- och maskininställning som kraftuttagsvarvtal, höjd och lutning på spridaren samt vinginställning. Kontrollera under spridning att behållarhalvorna töms lika. Om inte justera spjällens grundinställning. Sprid inte gödsel när det blåser kraftigt. Ju större arbetsbredd, ju mindre gödselkorn, ju lägre volymvikt desto större vindkänslighet. Rengör alltid spridaren noggrant efter spridning. Bogballe Nils Jörn Laursen framhåller att Bogballes viktigaste uppgift är att utveckla spridare som ger maximal säkerhet för att mineralgödseln ska kunna spridas korrekt på marken i önskade mängder. Maskinerna skall vara okomplicerade och enkla att ställa in efter uppdaterade spridningstabeller för olika produkter. Fråga 1. Kraven på mineralgödsel är kornstorlek, volymvikt och hårdhet. Ju större spridningsbredder man arbetar med desto större krav måste man ställa på den fysikaliska kvaliteten. Kornstorleken skall inte understiga 2 mm och huvudparten skall ligga mellan 2-3,5 mm. Volymvikten bör ligga kring 1 kg/liter Hårdheten (kornstyrkan) skall inte understiga 3 kg/cm 2 Fråga 2. Bästa rådet för en optimal spridning är att man redan vid inköpet av gödseln försäkrar sig om att den fysikaliska gödselkvaliteten fyller kraven enligt ovan. Om man köper en produkt som är spridartestad i just den egna maskinen, är sannolikheten störst för ett optimalt spridningsresultat i linje med gjorda testresultat. Under själva spridningen skall man kontrollera att gödselkornen sprids helt ut till intilliggande körspår. Detta gäller upp till 24 m arbetsbredd. Är detta uppfyllt, uppnås ett perfekt spridningsresultat med en Bogballe in-center maskin. Väderstad Bo Stark börjar med att konstatera att Väderstads maskiner som sprider mineralgödsel har ett helt annat utmatningssytem än en centrifugalspridare. Likheten med andra radmyllare är stor och bygger på knastvalsutmatning i kombination med fläktutmatning vid stora arbetsbredder. forts. överst på nästa sida Yara 9
Kvalitetsparametrarna är i grunden de samma oberoende av spridartyp, men någon exakt kravspecifikation på t ex kornstorlek, volymvikt och kornstyrka har inte utarbetats. Fråga 1. Mineralgödsel av normalkvalitet fungerar utmärkt i Väderstads maskiner och ger tack vare radmyllningen i marken ett säkert och optimalt växtnäringsutnyttjande. Ej homogena produkter, t ex bulkblends, avrådes bestämt ifrån. Allmänna intrycket är att kvaliteten på mineralgödsel totalt sett tyvärr har sjunkit. Knutig, finkornig och dammig produkt kan som bekant ställa till stora spridningsproblem och då i synnerhet klumpar som kan blockera en eller flera utmatningsenheter. Vid inköpstillfället är det därför viktigt att förvissa sig om att produkten inte är behäftad med ovanstående kvalitetsproblem. Fråga 2. Rådet vid spridning är att noggrant följa instruktionsbokens schema för inställning och kalibrering av önskad hektargiva. Ett vakande öga under spridningens gång rekommenderas speciellt under förhållanden med hög luftfuktighet. På Rapid-såmaskinerna är det enkelt att hålla ett öga på utmatningsvalsarna och ett stopp upptäcks omgående av den vaksamme. En kontroll vid fyllning genom att snurra något varv på utmatningshjulet är alltid att rekommendera och ger såmannen en bekräftelse på funktionen. Ulf Gudmundsson ulf.gudmundsson@yara.com Köpingfabriken en modern anläggning med 50 års erfarenhet I Köping ligger Sveriges enda produktionsanläggning för mineralgödsel. Köpingfabriken producerar drygt 300 000 ton gödsel per år. Köpingfabriken producerar en stor andel av den gödsel Yara säljer i Sverige. Yaras fabrik i Köping är Sveriges enda produktionsanläggning för mineralgödsel. Här tillverkas Axan, NK-, NP- och NPKprodukter. Förutom gödselmedel tillverkas salpetersyra, ammoniumnitratlösning och teknisk ammoniumnitrat. På området inryms också en terminal, där gödseln lagras, säckas och levereras ut. Där hanteras framförallt egentillverkad vara, men också produkter från andra fabriker, som ska spridas i Köpings närområde. Den gödsel som produceras i Köping säljs främst i Sverige, men export av vissa produkter sker till Danmark, Norge, Baltikum och England. Varför en gödselfabrik i Köping? Köping ligger i ett jordbrukstätt område och kan lätt förse stora delar av Mellansverige med gödsel. Här finns goda landoch sjöförbindelser, vilket underlättar såväl intag av råvaror som utleverans av de färdiga gödselmedlen. Lite historik Tillverkning av gödsel i Köping startade redan 1946 i Svenska Salpeterverkens regi. Då producerades ammoniak, salpetersyra och Kalkammonsalpeter. När Svenska Salpeterverken 1970 fusionerade med Kväveverket och Förenade Superfosfatfabriker, båda belägna i Landskrona, ingick Köpingfabriken i Supras produktionssystem. 1981-85 togs Supra över av Norsk Hydro. I fjol bildades Yara genom att Hydro delades i två bolag. Sedan Landskronafabriken lades ner år 2000 är Köping Sveriges enda gödselfabrik. Omfattande råvaruhantering I Köping tillverkas ett stort antal produkter, med varierande krav på innehåll. Olika recept kräver olika råvaror. Flytande råvaror såsom ammoniak och fosforsyra tas in via hamnen och lagras i stora tankar både i hamnområdet och på fabriksområdet i anslutning till produktionen. Vanliga fasta råvaror är ammoniumsulfat, kaliumklorid, kaliumsulfat, natriumklorid, kieserit, anhydrit, dolomit m fl. Dessa lagras i speciella bulkfack. Noggrann kontroll och uppföljning Chefen för NPK-produktionen Roland Natanaelsson, berättar att produktkvaliteten alltid är i fokus under produktionen. Bland annat utförs ständiga kontroller under produktionen. Man följer noggrant de instruktioner som finns upprättade i kvalitetssäkringssystemet. Som exempel nämner Roland en noggrann invägning av råvaror, som borgar för rätt kemiskt innehåll i slutprodukten. Processingenjör Christer Hellstadius berättar att nedmalningsgraden av råvarorna har betydelse för hur väl dessa 10 Yara
reagerar med varandra. Att en fullständig kemisk reaktion har skett är viktigt för att slippa efterreaktioner. Efterreaktioner under lagringen kan påverka gödselmedlets kvalitet negativt. Genom siktningen ser man till att kornstorleken är den rätta. För stora och för små korn sorteras ifrån och går tillbaka in i granuleringen igen. Under produktionen tas prov ut på den färdiga gödseln var fjärde timme för analys i laboratoriet. Eget laboratorium kollar kvaliteten I anslutning till fabriken ligger ett laboratorium som är specialiserat på analyser av gödselmedel. Laboratoriet är ackrediterat enligt Swedac. Här kontrollerar man de löpande proverna som tas ut från fabriken. Analyser görs på kemiskt innehåll och kornens fysikaliska egenskaper. Analysresultaten går fortlöpande till operatörerna i fabriken. Vid minsta avvikelse från de noggrant upprättade produktspecifikationerna görs justeringar i produktionen. Samtliga produktprover från en produktionsomgång slås samman till ett så kallat fackprov. Resultaten från analysen av detta prov ligger till grund för frisläppning av gödselmedlen. Tillverkning av NPK Det finns olika tillverkningsmetoder för gödsel. I Köping tillverkas granulerad gödsel (se föregående sida). Hur tillverkningsprocessen går till visas schematiskt i figuren. I exemplet tillverkas NPK. 1. I ett första steg blandas ammoniumnitratlösning och fosforsyra. Fosforsyran neutraliseras med ammoniak i en tankreaktor. En NP-lösning har bildats. 2. NP-lösningen blandas med malda fasta råvaror såsom kaliumnitrat och ammoniumsulfat i en blandare (granulator) där gödselkornen, granulerna, bildas. Efter granuleringen passerar produkten en gummiklädd trumma där granulerna får en jämnare yta och blir rundare. 3. De bildade granulerna torkas med varm luft i roterande torktrummor. 4. Efter granuleringen siktas produkten för att uppnå optimal kornstorleksfördelning mellan 2 och 4 mm. Granuler som är över 4 mm krossas och återförs till granulatorn som returgods liksom de granuler som är mindre än 2 mm. 5. De granuler som har önskad storlek kyls sedan i en så kallad svävbäddskylare med avfuktad kyld luft. 6. När kornen är kylda drageras de med ytaktiva ämnen i en dragertrumma. Denna behandling motverkar bildning av klumpar under lagring och skyddar gödselkornen mot fukt. 7. När produkten är klar transporteras den via transportband in till stora bulklager. Fakta Köpingfabriken Antal anställda: 135 personer Grundades år 1946 Produktion, årsvolymer: 310 000 ton gödsel 170 000 ton tekniska nitrater 80 000 ton kemikalier för rökgasrening och vattenbehandling Tillverkning av Axan, OptiCrop, Balans, ProBeta, Skog-CAN, Tg Växupp, m fl. Överskottsvärmen från fabriken används som miljövänlig energi i Köpings kommuns fjärrvärmenät. Energin från Yara står för ca 60 % av kommunens fjärrvärmebehov (ca 140 000 MWh/år). Omfattande terminalverksamhet När gödseln är färdig i fabriken transporteras den via långa band in i stora bulkfack till terminalen. Förutom i Köping finns också terminaler i Landskrona, Lidköping och Norrköping. I Köpingterminalen finns totalt 7 bulkfack med plats för ca 25 000 ton gödsel. Från bulkfacken tas gödseln sedan ut för säckning i 50, 600 eller 1000 kg säckar. Säckningen utförs i 2-skift fem dagar i veckan och har en årlig kapacitet på 220 000 ton storsäck och 40 000 ton småsäck. Efter säckning transporterar man med hjälp av lastmaskiner säckarna till stora lagringshallar varifrån utlastningen till lantbrukare eller till andra terminaler sker. Utlastningskapaciteten är ca 2000 ton per dag under säsong. En del av gödseln lastas ut direkt i bulk främst för transport till andra terminaler och för export, men också till vissa lantbrukare som har silos för bulklagring av gödsel. Bulkutlastningen kan ske både i båt och i tankbil. Kvalitetssäkring genom ISO-certifiering Liksom hela Yaras försäljningsorganisation är tillverkningen, terminalerna och laboratoriet ISO 9001:2000-certifierat. Ett certifikat enligt ISO 9001 är en kvalitetsstämpel som innebär att det certifierade företaget har rutiner och processer som säkerställer att produkter och tjänster som sätts på marknaden motsvarar kundens behov och förväntningar. Regelbunden uppföljning och kontroll av företaget görs av ett oberoende certifieringsorgan. Kontrollen säkerställer att företaget lever upp till sin certifiering samtidigt som det ställs krav på fortsatta förbättringar. Exempel på krav som ställs på företag enligt ISO 9001 och som har betydelse för dig som är lantbrukare: organisation med kompetens som speglar marknadens krav kundfokus, det vill säga produkter och tjänster ska spegla dina förväntningar och behov produkter med hög och jämn kvalitet rutiner som kan hantera olika problem som kan dyka upp (reklamationer, förseningar etc) och förhindra att de upprepas god planering som bland annat säkerställer tillförsel av gödselmedel för svenskt lantbruk spårbarhet av produkter process för att möjliggöra ständiga förbättringar inom företaget Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@yara.com Yara 11
Nu lanserar vi Yara 4-punktsgaranti För 7 år sedan lanserade vi som enda gödseltillverkare i världen en kadmiumgaranti. Vi lovade att våra NP- och NPK-produkter alltid skulle innehålla mycket låga kadmiumhalter, under 5 mg Cd per kg fosfor. Tillåten halt var då 100 mg Cd/kg fosfor. Nu tar vi ett stort steg framåt och inför Yara 4-punktsgaranti. Det är en bred kvalitetsgaranti som bland annat syftar till en problemfri spridning på minst 24 meter. Självklart inkluderar den även vår gamla kadmiumgaranti. Som namnet antyder består garantin av fyra punkter: 1. Spridning 2. Innehåll 3. Miljö 4. Säkerhet Härintill kan du läsa om innehållet under respektive punkt. Bättre lönsamhet En av målsättningarna med garantin är att ge dig som odlare bättre lönsamhet genom en hög kvalitet på gödseln. Ett gödselmedel med hög fysikalisk kvalitet är problemfri och kan spridas på större arbetsbredder. Det ger lägre kostnader genom inbesparad arbetstid och lägre spridningskostnader. En jämn spridning ger också ökad lönsamhet genom att växtnäringen i gödseln utnyttjas bättre av grödan. Tack vare att produkterna är samgranulerade, dvs alla deklarerade näringsämnen finns i varje enskild granul, kan man sprida inte bara produkten, utan även varje växtnäringsämne jämnt över fältet. En jämn spridning innebär bland annat: högre skörd jämnare kvalitet mindre liggsäd lägre tröskningskostnader Miljövinster En jämn spridning ger också miljövinster eftersom växtnäringsupptaget blir effektivare. Risken för alltför höga halter av olika näringshalter i delar av fältet minskar. Garantin omfattar även andra miljövinster. Kadmiumgarantin har nämnts tidigare. Dessutom vill vi i garantin uppmärksamma att vi inte enbart är en producent av gödselmedel. Du kan alltid vara säker på att det finns gödslingsrekommendationer för de vanligaste grödorna. Både våra gödslingsråd och våra hjälpmedel, t ex Yara N-Sensor och OptiCrop-matriserna, syftar till att ge dig bästa möjliga odlingsekonomi samtidigt som de siktar på en bibehållen Yara 4-punktsgaranti omfattar alla våra produkter inom ordinarie lantbrukssortiment inklusive produkter som är exklusiva för vissa återförsäljare som t ex Balans-produkterna och OptiCrop 27-3-3. bördighet på lång sikt, dvs ett uthålligt jordbruk. Även de samhällsekonomiska miljöaspekterna är viktiga, varför vi sedan lång tid tillbaka kontinuerligt investerat i förbättringar av våra produktionsanläggningar. Köpingfabriken tillhör idag det absoluta toppskiktet i världen med avseende på utsläpp, arbetsmiljö, säkerhet m.m. Ställ in spridaren rätt Vi kan erbjuda dig gödselprodukter med en hög och jämn kvalitet. Men för att du ska kunna utnyttja fördelarna fullt ut är det viktigt att spridaren är i gott skick och inte minst rätt inställd. Vi skickar prover av alla våra produkter till marknadens ledande tillverkare av centrifugalspridare för fullskaliga tester. Testerna resulterar i spridartabeller som tillverkarna lägger ut på sina hemsidor. Trygghet Vi hanterar enorma mängder gödsel, cirka 550 000 ton per år enbart i Sverige. I sällsynta fall händer något som resulterar i att det kommer ut gödsel på marknaden som inte lever upp till kvalitetskraven. Om du har något att anmärka på vänder du dig till din återförsäjare. Vi har tillsammans med våra återförsäljare rutiner som snabbt och smidigt hanterar problemet. Genom att införa Yara 4-punktsgaranti sätter vi fokus på kvaliteten. Bland annat kommer garantin att leda till ytterligare kvalitetsförbättringar av vår gödsel. Vi hoppas att du som odlar ska känna en trygghet i att köpa och använda våra produkter. Vi önskar dig ett gott växtodlingsår 2005/06! Inger Hyltén-Cavallius inger.hylten-cavallius@yara.com 12 Yara
Garantin omfattar samtliga produkter i Yaras ordinarie lantbrukssortiment och gäller från 1 juli 2005. Mer information om garantin finns på vår hemsida www.yara.se. 1. Spridning Jämn spridning. Variationskoefficienten vid spridartester med marknadens ledande centrifugalspridare garanteras vara högst 10 %. Minst 24 m spridningsbredd. De flesta produkterna kan spridas jämnt även på större bredder. Hur brett de olika gödselmedlen kan spridas framgår av spridartillverkarnas hemsidor. Fullskalig provning. Vi sänder alla produkter för fullskalig provning hos marknadens ledande tillverkare av centrifugalspridare; Bogballe och Amazone. På deras hemsidor finns spridningstabeller för våra produkter. Såld produkt överensstämmer med testad produkt. Produktionen sker på samma sätt från gång till gång enligt fastställda rutiner. Rätt kvalitet bekräftas genom analyser innan partiet får levereras. I hanteringskedjan från fabriken ut till gård minimeras de faktorer som kan påverka spridningskvaliteten negativt. Härigenom vet du att produkten du skall använda är så lik produkten i spridartabellen den någonsin kan bli. 2. Innehåll Endast samgranulerade produkter. Varje gödselkorn innehåller samtliga deklarerade näringsämnen. Det ger en jämnare spridning, till skillnad mot mekaniskt blandade gödselmedel som har olika spridningskurvor för varje ingående produkt i blandningen. Samgranulerad gödsel medför även en mindre risk för segregering och därmed en jämnare spridning av alla ingående näringsämnen. Produkterna är anpassade för svenska grödor och jordar. Yara har 100 års försöksverksamhet i Sverige bakom sig. Dessutom finns ett nära samarbete med svenska odlare och övriga aktörer kring produkter och rekommendationer. Sammantaget resulterar detta i produkter och rekommendationer som är anpassade för olika grödor, jordar och geografiska områden i Sverige. Produkten håller specifikationen för samtliga näringsämnen. En fortlöpande kontroll med provtagning och kemisk analys under produktionen säkerställer rätt näringsinnehåll i produkten. 3. Miljö Miljömässigt korrekt användning. Grödanpassade produkter, gödslingsrekommendationer och hjälpmedel såsom Yara N- Sensor och OptiCrop -matriserna, säkerställer inte bara en ekonomiskt optimal odling utan även en miljömässigt korrekt användning. Målet är ett effektivt växtnäringsupptag och en bibehållen bördighet på lång sikt. Låg kadmiumhalt. Alla OptiCrop - och Balans -produkter innehåller mindre än 5 mg kadmium per kg fosfor. N- och NSprodukterna kan betraktas som kadmiumfria. Effektiv, ren tillverkning. Yara arbetar efter etablerade ledningssystem och anläggningarna inspekteras regelbundet för att säkra att krav på hälsa, miljö och säkerhet uppfylls. Etablerad rutin för hantering av returemballage. Yara är medlem i SvepRetur. Vid fullständig förbränning av emballaget återstår endast koldioxid och vatten. 4. Säkerhet Optimal lönsamhet. Yara är den enda gödseltillverkaren som tar ansvar för för hela kedjan från produktutveckling till framtagning av gödslingsrekommendationer och hjälpmedel. Målet är att ge dig en säker och optimal lönsamhet samtidigt som odlingen ska vara uthållig och effektiv. Hela Yara AB är certifierad enligt ISO 9001:2000. Certifieringen säkerställer att produkter och tjänster motsvarar kundens behov och förväntningar. Certifieringen innebär bl.a. att du kan utgå från att produkten överensstämmer med givna specifikationer och kvalitetskrav. Säkra och användarvänliga emballage. Yara har som enda producent tagit fram Hanteringsföreskrifter för säker lagring och hantering anpassade för svenska gårdar, se hemsidan. Det är viktigt att föreskrifterna följs. Både för att minska olycksrisken och för att produkternas kvalitet ska bibehållas. Storsäckarna har en säkerhetsfaktor 5:1 vid lyft och är stabila vid stapling. Yttersäcken är UV-stabiliserad i polypropylen och en kraftig innersäck med hög solskyddsfaktor i polyeten. Innersäcken är förankrad i lyftöglan vilket förhindrar att den följer med gödseln ut vid tömning. Yara 13
Styr kaliumgödslingen i vallen för bästa lönsamhet En tredjedel av alla grovfodervallar i Sverige gödslas med för lite kalium. För lite kalium kan betyda att upp till 2 ton ts per hektar går förlorad. För mycket kalium är inte heller bra och kan leda till att korna blir sjuka. För att hamna rätt bör man utgå från en färsk markanalys. Att analysera marken borde vara lika självklart som att analysera fodret. Statistik över nära 7000 grovfoderanalyser från AnalyCen 1) visar att kaliuminnehållet varierar starkt mellan olika prover. Grovfoderanalyser kan betraktas som ett grovt facit på hur väl avvägd kaliumgödslingen har varit. Analyserna visar att det finns stora möjligheter att förbättra kaliumgödslingen till vall. Statistiken visar att en stor andel, ca 30 %, av grovfodret i Sverige har en kaliumhalt under 20 g/kg ts. För låg kaliumhalt sänker skörden med uppemot 2 ton ts/ha. I en mindre del, ca 10 %, är kaliumhalten för hög, över 30 g/kg ts. För höga kaliumhalter ger ökad risk för ohälsa i kobesättningar med t ex stallkramper, kalvningsförlamningar och mastiter. Till stor del beror sjukdomarna på att kalium tränger undan framförallt magnesium och kalcium i vallfodret och en snedbalans uppstår. Kaliumtillståndet i marken varierar Vallen för bort stora mängder kalium, 25 kg kalium/ton ts. Vid en skörd på 10 ton blir det ca 250 kg kalium/ha som förs bort från marken. Även om gödslingsrekommendationerna följs och ekonomiskt optimal kaliumtilldelning sker, så tillförs inte lika mycket kalium som bortförs. Detta innebär att markprofilen successivt töms på kalium under en valls liggtid. Därför är också kaliumbehovet större i äldre vallar och i återväxter. Stallgödsel, särskilt från nötboskap, har ett relativt stort kaliuminnehåll. Tillförsel av stora mängder stallgödsel höjer kaliumstatusen i marken. Fördela därför om möjligt ut stallgödseln till de äldre vallarna som har störst kaliumbehov. Under vallens liggtid varierar kaliumtillståndet i marken kraftigt. Därför krävs alltid en färsk markanalys att utgå ifrån när kaliumbehovet ska fastställas. En rätt styrd kaliumgödsling ger friskare kor och mer pengar till bonden. Styr tillförseln av kalium Utgå ifrån en färsk markanalys av K-AL. Det kostar ca 100 kr/ha. Optimalt är en markanalys årligen. Minimum är en analys i samband med anläggningen. Vid K-AL 12 och därunder rekommenderas kaliumgödsling. 14 Yara
Tabell 1. Generella gödslingsrekommendationer för slåttervall. I alla alternativen tillgodoses vallens hela behov av N, P, K och S. Gödselmedel Kaliumbehov Första skörd Återväxt 80 100 kg N/ha 60 80 kg N/ha Litet 0 60 kg K/ha Axan Axan eller OptiCrop 20-0-15 Måttligt 60 100 kg K/ha Stallgödsel+Axan Urin+Axan eller eller OptiCrop 21-3-10 OptiCrop 20-0-15 Stort > 100 kg K/ha Stallgödsel+Axan Urin+Axan eller eller OptiCrop 17-4-13 OptiCrop 20-0-15 Ta hänsyn till tillförd mängd stallgödsel. Analysera helst stallgödseln. Finns stora variationer beträffande kaliuminnehållet i grovfodret så finns den variationen kvar även i stallgödseln. Givet är att skördenivån påverkar kaliumbehovet, se vårt Gödslingsråd eller www.yara.se. Vid vallodling töms markprofilen successivt på kalium och kaliumbehovet är större i äldre vallar och i återväxter. För att få en jämn kaliumhalt i grovfodret mellan vallår och delskördar ska därför tillförseln av kalium vara större i äldre vallar och till återväxter. Är kaliumbehovet mindre än 60 kg/ha så läggs hela kaliumgivan till återväxten. För mer detaljerade rekommendationer baserade på markvärde och skördenivå, se vårt gödslingsråd eller www.yara.se K/Mg-kvoten Det som ger upphov till negativa hälsoeffekter i kobesättningar är sällan den faktiska kaliumhalten utan att det uppstår en skev balans mellan kalium och magnesium, kalcium etc. I totalfoderstaten rekommenderar Svenska Lantmännen en K/Mg-kvot på 4-5. Är kaliumhalten hög och/eller magnesiumhalten låg kan det vara svårt att uppnå denna kvot, trots tillsats av mineralfoder med magnesium. Gödsling med magnesium höjer magnesiumhalten i vallen, men ofta kan kvoten lättare påverkas genom att minska på kaliumgödslingen eller genom att fördela kaliumet bättre mellan vallår och skördetillfälle. Har man behov av att kalka är det ekonomiskt mest fördelaktigt att tillföra magnesium genom dolomitkalk. Är ph högt återstår tillförsel av magnesium med kieserit eller kalimagnesia. Bäst respons för magnesiumgödsling fås på lätta och sura jordar. I tabell 2 anges rekommenderade K/Mg-kvoter i marken. Kristina Eek kristina.eek@yara.com 1) Grovfoderanalyser från Elitkunder. Statistiken är framtagen i samarbete mellan Analy- Cen, Svenska Lantmännen och Yara. 6890 vallprover från hela landet under 2003 och 2004. Tabell 2. Rekommenderade K/Mg-kvoter i marken. K-AL-klass I-II III IV-V K/Mg-kvot 2,5 2,0 1,5 Nyhet! Ny NK-produkt till vall Det finns stora arealer i Sverige som har underskott av kalium. Detta visar inte minst den sammanställning av ett stort antal grovfoderanalyser som nyligen gjorts (se artikeln här intill). Ungefär 30 procent av grovfoderproverna hade för låga kaliumhalter. Eftersom kalium är ett ämne som lyxkonsumeras är det viktigt att se till att även återväxten har tillgång till kalium. Risken finns annars att grödan tar upp allt tillgängligt kalium tidigt på säsongen och att för lite finns kvar till återväxten. Till återväxten passar därför ofta en NK-produkt. Nuvarande NK-produkt OptiCrop 22-0-11 utgår och ersätt av OptiCrop 20-0-15. Den nya NK-produkten ger en högre kaliumgiva i förhållande till kvävegivan än den gamla, se tabellen. Produkten gör det enklare att komma upp i tillräckligt höga kaliumgivor till återväxten. OptiCrop 20-0-15 innehåller förutom kväve och kalium, även 2,7 % svavel samt 0,6 % magnesium. Tabellen visar hur mycket kalium som sprids vid olika kvävegivor med den nya NK-produkten jämfört med den gamla. N-giva OptiCrop 22-0-11 OptiCrop 20-0-15 (ny) kg/ha Produkt, kg/ha K, kg/ha Produkt, kg/ha K, kg/ha 50 227 25 250 37 75 341 38 375 56 100 545 50 500 75 Yara 15
Svenska gödselmarknaden svänger till NPK Allt mer NPK används på bekostnad av P/PK. Trenden har varit tydlig de senaste åren. Orsaken till att NPK-produkter används allt oftare till alla grödor i växtföljden varierar, men ekonomiska och arbetsmässiga skäl väger sannolikt tungt hos de flesta odlare. NP/NPK-gödsel ökar i Sverige Det svenska lantbrukets användning av gödselmedel förändras kontinuerligt. Detta är naturligt med tanke på att marknaden är öppen gentemot omvärlden och prisförändringar på energi, ändrad handel med övriga världsdelar med mera, påverkar olika produkters konkurrenskraft på den svenska marknaden. En trend som funnits under lång tid, men blivit mycket tydlig de senaste åren, är att en allt större del av växtnäringen till svenskt jordbruk köps som NP- eller NPK-gödselmedel. Fosfortillförseln till det svenska jordbruket kommer nu till 90 procent från sammansatta NP/NPK-gödselmedel (2/3-delar för tio år sedan), se figur 1. Även på kvävesidan ökar NPK-andelen och vi förutspår att hälften av allt kväve inom några år sprids som NPK-produkter. Bland annat beror detta på de nya relativt kvävestarka NPK-produkter som används både för kvävegödsling av höstsäd och av vårsäd. Affärsmässighet den främsta drivkraften? De bakomliggande faktorerna till att allt fler lantbrukare väljer NPK istället för P/PK + N varierar givetvis. Man kan konstatera att pressen på den svenska odlingen inte precis minskat under den tid som andelen NPK ökat. Därför är det knappast bara av bekvämlighet som denna utveckling sker. Det är snarare så att NPKgödselmedel bättre motsvarar lantbrukets behov. Fördelarna med att använda NPK-produkter är många men värderas olika av olika lantbrukare. Ser man på dessa är utvecklingen dock ganska förklarlig. Här följer några av de fördelar som är mest självklara: Lägre inköpskostnad jämfört med P/PK + N, se figur 2 Inbesparad spridning, höst eller vår Mindre arbetsbelastning under hösten möjliggör eventuellt mer höstsådd Lägre fraktkostnad pga mindre volym Hanteringsmässiga fördelar och färre produkter i lager på gården, lägre lagringskostnad Produkter med fler P/K-kombinationer ger bättre anpassning till gårdens P/K-behov Högre skörd i vårsäd. Förstaårseffekten betalar stor del av fosforn, särskilt vid kombisådd Figur 1. Andelen fosfor som köps som NPK eller NP har de senaste åren ökat markant i Sverige. Andelen av mineralgödselfosfor som köps som NPK 100% 90% 80% 70% 60% 50% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Jämnare etablering i vårsäd med kombimaskin Samma skörd som för P/PK på hösten plus N på våren i höstsäd Samma kväveform och kväveeffekt Svavelhalten i de flesta NPK-produkter har höjts så att de passar även oljeväxter Skördeeffekter av NPK i vårsäd NPK jämfört med bara N ger ofta ordentliga årliga skördeökningar i vårsäd och oljeväxter. Exempelvis har NPK i 42 försök mellan 1995 och 1998 i genomsnitt givit 360 kg högre skörd per hektar jämfört med enbart N-gödsling då P-AL-talet legat under 10. Samtidigt vet vi att skördeökningarna ökar vid lägre P-AL tal. Förstaårseffekterna av balanserade NPKgödselmedel ger oftast ett högre netto jämfört med rena N- eller NS-gödselmedel. På lång sikt är lönsamheten ännu större, eftersom man ändå måste tillföra fosfor motsvarande de mängder som förs bort med skördarna för att inte tappa i skördenivå. Försöken visar t ex att P-ALtal under 6 medför en lägre skördenivå än om P-AL-talet ligger över 6. Skördeeffekter av NPK i höstsäd Gödslingseffekterna av P och K är ofta lite lägre i höstsäd än i vårsäd. Ett stort antal försök visar att skörden blir ungefär lika stor oavsett om spridningen sker på hösten som PK eller på våren som NPK. Inte heller kombisådd av PK till höstvete på hösten ger någon skördeökning jämfört med nämnda strategier. Undantaget är i de fall då markens näringsstatus är riktigt låg, under ca 4 mg/l. I dessa fall ger en höstgödsling, gärna genom placering i kombisåmaskin, något högre skörd, antagligen beroende på att höstsädesplantans etablering annars påverkas något av fosforbrist. Brett produktspektrum I Sverige är NPK-produkterna i hög grad anpassade efter svenska jordar och grödor. Detta gör det möjligt att tillföra rätt mängd fosfor och kalium till varje gröda varje år. I och med detta utnyttjas också varje tillfört kilo växtnäring optimalt. 16 Yara
Figur 2: Diagrammet visar exempel på hur mycket billigare växtnäringen är då man köper den som NPK jämfört med P/PK + NS. Som framgår har NPK-produkternas konkurrenskraft stärkts till denna säsong. Kronor per hektar 70 60 50 40 30 20 10 0 Växtnäringsrabatt för NPK jmf med P/PK + NS Effekten av en gödsling kan nämligen delas upp på två tidshorisonter: Dels måste markens bördighet bibehållas vid odlingen och detta görs genom att lika mycket växtnäring som förs bort med skörden också tillförs via gödslingen. Man kan säga att gödslingen betalas genom bibehållen bördighet och fortsatt höga skördar i framtiden. Dels får man under det första året en skördeökning av tillförseln det året. Detta beror på att växtnäringen tillförs i en lättillgänglig form som grödan kan ta upp. Fosforgödslingen innebär att fosforhalten i markvätskan stiger under ett antal veckor, vilket resulterar i ett större rotupptag som ger en högre skörd. Vid förrådsgödsling stiger också markens halt av fosfor under tillförselåret, men halten sjunker snabbt pga att fosforn binds i olika föreningar. Följande vår finns därför ingen sådan effekt, eftersom rötterna tar upp den mesta fosforn. All växtnärig som förs bort måste ersättas för att jorden inte skall förlora i bördighet. Årlig tillförsel som ger en förstaårseffekt är det smartaste sättet att göra detta på, eftersom denna ofta i sig själv är tillräckligt stor för att betala hela merkostnaden för NPK jämfört med N/NS. Olika NPK-strategier till höstsäd 1. NPK till huvudgivan. En lämplig NP/ NPK-produkt som ger höstsädens hela behov av P och K används till huvudgivan, t ex OptiCrop 24-4-5, 25-2-6, 27-3-3, 21-4-7 eller 27-5-0. Givan kan läggas vid ett tillfälle eller som en delad huvudgiva. NP 27-5 NPK 24-4-5 NPK 21-3-10 Sept 2003 Sept 2004 Sept 2005 Fördelningen mellan delgivorna kan varieras utifrån årets bestånd, m.m. Vid denna strategi har man ofta möjlighet att finna ett gödselmedel som är väl anpassat för behovet på gården och som kan användas som ett genomgående huvudgödselmedel, både till höstsäd och till vårsäd, vilket ger klara hanteringsfördelar. Till brödvete, eller vid stort ytterligare kvävebehov i fodervete, kompletteras med Kalksalpeter under axgången. 2. NPK till startgivan, alternativt till första givan vid delad huvudgiva. En något P- och K-starkare NPK-produkt används för tillförsel av hela P- och K- behovet, exempelvis OptiCrop 22-6-6, eller den PK-svagare OptiCrop 24-4-5 om marken har bra PK-tillstånd. Vid delad huvudgiva läggs andra kvävegivan som Axan eller Kalksalpeter. Denna strategi passar mycket bra i de fall man delar kvävegivan till vårsäden eftersom man då har möjlighet att använda endast ett NPK-gödselmedel rakt igenom till alla grödor. Vid behov, kompletteras med Kalksalpeter under axgången. Miljöfördelar Rätt avvägd gödsling innebär att varje kilo växtnäring utnyttjas maximalt och att grödans potential tas till vara. Det innebär samtidigt att skörden för den givna kvävegivan maximeras, varför kväveeffektiviteten blir som bäst. Att använda NPK på våren till höstsäd innebär också att fosforn blir tillgänglig för plantan under en period när den också kan ta upp fosfor. Man undviker risken för förluster som finns på vissa jordar när gödslingen sker under hösten. Kadmiumgarantin Den enda möjligheten att få ned kadmiumhalten riktigt lågt och till en rimlig kostnad är genom NP- eller NPK-gödselmedel. PK-produkterna har en högre kadmiumhalt, vilket innebär att halten i marken ökar då dessa används. Lägre kostnad Den lägre kostnaden för NPK-system jämfört med övriga system beror på en högre total koncentration som ger lägre volym, t ex lägre emballage-, transportoch spridningskostnader. Utöver detta tillkommer självfallet skillnaden i växtnäringskostnad, där NPK-produkter i allmänhet brukar vara billigare per kg växtnäring. Vad man vinner på att använda NPK varierar givetvis från fall till fall. Att köpa växtnäringen i en NPK-produkt innebär dock ofta en inbesparing som ligger från ett par tior per hektar och uppåt för samma mängd växtnäring, se figur 2. Den största vinsten ligger dock i att tillförseln kan anpassas mer exakt efter det verkliga behovet på platsen. Man behöver inte kompromissa lika ofta mellan fosfor- och kaliumtillförseln som man gör när man bara har ett par PK-produkter att välja mellan. Allt man betalar för kommer till nytta! Marknaden och prisskillnad framöver Under ett antal år har det på den svenska marknaden varit en växtnäringsrabatt på NPK jämfört med P/PK+ NS, se figur 2. Denna hänger precis som alla andra gödselpriser ihop med situationen på hela den Europeiska marknaden. Skillnaden i pris har varit ganska stabil över tiden, men nu syns glädjande nog tecken som tyder på att skillnaden kommer att bli ännu större och att det under den kommande gödselsäsongen 05/06 kommer att vara ännu förmånligare att använda NPK istället för P/PK + NS. Anders Anderson anders.anderson@yara.com Yara 17
Gödsla din skog - det lönar sig Intresset för skogsgödsling har under senare år ökat markant hos privatskogsägare i hela landet. Rätt utförd är det en mycket lönande affär. Dessa 5 faktorer kan sättas in i formler enligt följande: Intäkt per hektar pga gödsling, volymeffekt = A x C Intäkt per hektar pga gödslingen, dimensionseffekt = (A + B) x (D C) Gödslingsvinst = A x C + (A + B) x (D C) E Gödslingsvinst kr/ha (exempel) 15x300+(15+250)x(308 300) 2 500 = 4 120 kr/ha Hur lönsamt det är att gödsla ett skogsbestånd kan dock beskrivas på olika sätt, beroende på vilket mål man har med sitt skogsbruk och med att gödsla skogen. Med några exempel beskrivs här intill hur lönsamheten i skogsgödsling kan kalkyleras på olika sätt. Skogsgödsling här med SG-systemet ger goda möjligheter att förbättra skogsbrukets avkastning. Skogsgödsling är ända sedan början på 1960-talet en av de mest lönsamma åtgärder, som en skogsägare kan göra i sin skog. I de allra flesta skogar i Sverige är tillgången till växtnäringsämnet kväve det som begränsar hur mycket skogen växer. Tillförsel av kväve, dvs gödsling, ger därför ökad tillväxt under en begränsad period. Det finns många bra svenska gödslingsförsök i skog. Från dem har vi fått goda kunskaper om vilka bestånd och ståndorter som reagerar bäst på gödsling och vilka tillväxtökningar vi får under olika förutsättningar. Kostnaden för en skogsgödsling innefattar gödselmedel, transporter, spridning och viss administration. Intäkten består dels av volymeffekten, dvs värdet av den extra volym som produceras. Dels av dimensionseffekten, dvs värdeökningen per kubikmeter, som uppstår genom att virket blir grövre och därmed mer värdefullt och billigare att avverka per kubikmeter. En ekonomisk kalkyl över vinsten av skogsgödsling baseras på 5 faktorer: A. Tillväxtökningen, dvs hur många extra kubikmeter virke per hektar som gödslingen skapar (exempel 15 m 3 sk/ha) B. Beståndets virkesförråd, alltså kubikmeter per hektar (ex 250 m 3 sk/ha) C. D. E. Värdet per kubikmeter utan gödsling (ex 300 kr/m 3 sk) Värdet per kubikmeter med gödsling (ex 308 kr/m 3 sk) Kostnaden per hektar för gödslingen (ex 2 500 kr/ha). Dan Malm dan.malm@yara.com Vill du veta mer? Utförlig information om skogsgösling finns på Yaras hemsida www.yara.se Skogens Gödslings ABs hemsida www.sg-systemet.com Några fakta om skogsgödsling Kväve är det tillväxtbegränsande växtnäringsämnet i nästan all svensk skog Bor behöver tillföras för att motverka tillväxtstörningar på grund av borbrist Fosfor och kalium finns det tillräckligt av i skogsmark Yaras speciella skogsgödselmedel heter Skog-CAN och används till all svensk och norsk skogsgödsling Gödsel kan spridas i skogen under perioden maj september med samma resultat Skogsgödsling är den lönsammaste åtgärden som kan göras i skogen Det finns bra kunskaper om vilka skogsbestånd som är lämpliga att gödsla och hur mycket tillväxten ökar efter gödsling Det finns bra kunskaper om gödslingens miljöeffekter och om hur gödsling ska planeras och genomföras för att uppnå god effekt och eliminera negativ miljöpåverkan Huvuddelen av skogsgödslingen görs av spridningsentreprenörer med helikopter (stora gödslingar) eller specialtraktorer (mer splittrade objekt) Normal tillväxtökning av en gödsling: ca 15 kubikmeter på 8 år Lämpligaste kvävegiva: 150 kg N/ha Lämpligaste ålder på skogen för god gödslingseffekt: 40 90 år Skogsgödslingens lönsamhet: ca 15 % årlig förräntning på satsade pengar Systematisk skogsgödsling har i Sverige utförts i över 40 år Totalt beräknas skogsgödsling ha skapat över 40 miljoner kubikmeter virke 18 Yara
Exempel 1: Förräntning av satsade pengar Du har som skogsägare tillgångar, t.ex. pengar på skogskonto, som du vill ha bra avkastning på. Då kan du räkna på hur dessa pengar förräntas om du investerar dem i gödsling av din egen skog. Normalt bestånd Förutsättning Ståndortsindex T24 Latitud 62 n.br Trädslagsblandning 820 Beståndsålder brh 80 år Virkesförråd 160 m 3 sk/ha Rotvärde 300 kr/m 3 sk Kalkyl Tillväxtökning pga gödsling Gödslingskostnad Intäktsökning pga gödsling Internförräntning 16,5 m 3 sk/ha 2 484 kr/ha 7 440 kr/ha 14,7 %/år Resultat: De pengar som investeras i skogsgödsling förräntas med 14,7 % årlig realränta under effektperioden på 8 år. Exempel 3: Extra tillväxt i bestånd med hög virkeskvalitet Du har ett fint tallbestånd som du tidigare stamkvistat för att skapa högt virkesvärde. Den extra tillväxt som gödslingen leder till läggs utanpå stammen, dvs det blir kvistrent virke. Varje framgödslad kubikmeter får därmed ett högt värde. Beståndet gödslas tre gånger med 8 till 10 års mellanrum för att möjligheten till värdeproduktion ska utnyttjas väl. Stamkvistat bestånd Förutsättning Trädslagsblandning 10 0 0 Virkesförråd vid slutavv. utan gödsling 275 m 3 sk/ha Virkesförråd vid slutavv. med gödsling 317 m 3 sk/ha Rotvärde utan gödsling 550 kr/m 3 sk Rotvärde med gödsling 560 kr/m 3 sk Kalkyl Gödslat 3 gånger Total tillväxtökning pga gödsling Total gödslingskostnad Virkesvärde vid slutavv. utan gödsling Virkesvärde vid slutavv. med gödsling 42 m 3 sk/ha 7 500 kr/ha 151 250 kr/ha 177 520 kr/ha Resultat: Gödslingsvinsten, dvs värdeökningen pga gödsling minus gödslingskostnaden, blir nästan 19 000 kr/ha Exempel 2: Kostnad per producerad kubikmeter Du vet till vilket pris du kan sälja en kubikmeter virke. Då är det intressant att se om du med gödsling kan producera virke till lägre pris. Skogsföretag som har egen förädling av virket kan se denna produktionskostnad som ett alternativ till råvaruköp. Normalt bestånd Förutsättning Ståndortsindex T24 Latitud 62 n.br Trädslagsblandning 820 Beståndsålder brh 80 år Virkesförråd 160 m 3 sk/ha Rotvärde 300 kr/m 3 sk Kalkyl Tillväxtökning pga gödsling Gödslingskostnad Gödslingskostnad 16,5 m 3 sk/ha 2 484 kr/ha 151 kr/m 3 sk Resultat: Genom gödsling produceras virke som är värt 300 kr/m 3 sk för ca 150 kr/m 3 sk. Exempel 4: Öka värdetillväxten i kvalitetsbestånd Du har ett bestånd av god kvalitet och därmed högt värde. Samtidigt är beståndet relativt gammalt och därmed tillväxten låg. Volymtillväxten, liksom värdetillväxten, är 2 %. I förhållande till det bundna kapitalet är kostnaden för gödsling liten. Gödslingen leder till stor relativ ökning av värdetillväxten. Kvalitetsbestånd Förutsättning Rotvärde 450 kr/m 3 sk Virkesförråd 110 m 3 sk/ha Virkeskapital utan gödsling 49 000 kr/ha Volymtillväxt 2 % Kalkyl Tillväxtökning pga gödsling 14,5 m 3 sk/ha Gödslingskostnad 2 500 kr/ha Värdetillväxt utan gödsling 2,00 % Värdetillväxt med gödsling 3,16 % Resultat: Genom gödsling ökar värdetillväxten i det gödslade beståndet med 58 %. Yara 19
Nya rekommendationer till frilandsgrönsaker En fullständig genomgång av våra gödslingsråd för frilandsgrönsaker har gjorts. Vi presenterar här de viktigaste rekommendationerna. På vår hemsida www.yara.se hittar du mer information om olika kulturer och gödselmedel. Grönsaksodling på friland har en stor omfattning i Sverige. I tabell 1 visas de mest betydande kulturerna. Förändringar i skördade kvantiteter har varit små de senaste åren. Tabell 1. De största frilandsgrödorna enligt SCB:s statistik år 2004. Gröda Hektar Morötter 2060 Isbergssallad 926 Matlök 914 Vitkål 474 Blomkål 351 Gurka 205 Purjolök 122 Grundgödsling En balanserad näringsmängd är avgörande för skördeutbyte och kvalitet. ProMagna 11-5-18 eller 8-5-19 innehåller kväve, fosfor, kalium, svavel och magnesium samt mikronäringsämnena mangan, bor, molybden och zink. ProMagna har låg klorhalt (mindre än 2 %) och är anpassat till odling av grönsaker (de flesta grönsaker är klorkänsliga). Ju lättare jorden är desto viktigare är det att man delar gödselgivorna för att minska risken för urlakning och för att få ett effektivare utnyttjande av tillförd näring. Det kan vara en fördel att använda ProMagna 8-5-19 mikro i stället för ProMagna 11-5-18 mikro vid sådd eller plantering och i stället öka mängden kväve längre fram på säsongen. Observera att endast ProMagna 8-5-19 och Yara Koppargödsel innehåller koppar (Cu). Om du vet att du har låga kopparvärden i din jord kan du höja koppartalet med Yara Koppargödsel. Vid akut kopparbrist i din gröda, kan du bladgödsla 1 till 2 gånger med 0,25 l/ha Coptrel 500. Grundgödsling under vinter till tidig vår Om man har jordar med låga K/Mg-tal eller grödor med högt kalium/magnesiumbehov kan det vara ekonomiskt att gödsla med kalimagnesia, på vintern och fram till tidig vår (myllas ned). Om man har låga K-tal men höga Mg-tal i AL-analysen kan man använda ren kaliumsulfat. Varken kalimagnesia eller kaliumsulfat skall användas för övergödsling under kulturtiden, eftersom de är tämligen långsamverkande. Kaliumklorid (KCl) som är ett billigt kaliumgödselmedel skall inte användas till flertalet grönsaker, bär och frukt, eftersom man då riskerar att få klorförgiftning och missväxt. Undantagsvis kan vissa grönsaker, t ex röd- och vitkål samt morötter, gödslas med natrium och klor i mindre mängder som övergödsling senare på säsongen. Morötter får en sötare smak och en ökad skörd om man gödslar med natrium enligt engelska undersökningar. Natrium skall tillföras som övergödsling med Pro- Beta N. Tillförsel av stora mängder ammonium ökar risken för cavety spot. Kvävet till morötter skall i huvudsak tillföras som nitrat. Gödsling före sådd En för stor engångsgiva av gödselmedel före sådd och plantering kan leda till för höga saltkoncentrationer och ökad risk för utlakning. Höga saltkoncentrationer leder också till höga ledningstal (LT), vilket påverkar groning och rotbildning negativt. Normalt rekommenderar man en tredjedel till halva kvävebehovet i samband med sådd och plantering. Delade givor för övergödsling av både ProMagna, Kalksalpeter och Unika ger en jämnare näringstillförsel. Hos de flesta grönsaker tas den mesta näringen upp när halva kulturtiden har förflutit, alltså då den stora vikt- och volymtillväxten sker. Det gäller då att växterna har tillgång till alla näringsämnen. Glöm inte att stora bevattningsmängder eller stora regnmängder lakar ut mycket näring, i synnerhet kväve och kalium, speciellt på lätta jordar. Analysera alltid innan du gödslar! Startgödsel eller placerad gödsel i samband med sådd Vid sådd och plantering använder man ofta startgödsel som är fosforrik. Den myllas 5 cm under och 5 cm vid sidan av fröet i samband med sådd. Man använder oftast 200 kg/ha Krista-MAP (N 12; P 27). Det går även att använda ProMagna i motsvarande mängd. Radgödsling Särskilt i början när plantorna inte har växt ihop eller om man har stora radavstånd, kan det vara en fördel att radgödsla grönsaker. Man kan då minska gödselgivan med 2/3. Senare under säsongen eller när plantornas blad har vuxit ihop är det oftast ingen idé att radgödsla eftersom rötterna då täcker hela jordytan. Övergödsling Växtnäringsbehovet är ofta störst i mitten av odlingsperioden och därefter. Det är därför lämpligt med delade övergödslingsgivor. Övergödsling bör ske med 30 till 50 kg kväve varje gång med efterföljande vattning. I växande gröda bör Kalksalpeter (N 15,5; Ca 19) eller Unika (N 14; K 20; Ca 9,5) användas. Till speciellt kaliumkrävande kulturer eller på kaliumfattiga jordar, bör Unika och Unika-Kali (N 13; K 37) användas (observera att Unika-Kali är beställningsvara). Kalksalpeter, Unika och Unika-Kali är snabbverkande eftersom de innehåller nitratkväve. Kalcium (Ca) är viktigt för fasthet, hållbarhet och lagringsduglighet hos alla grönsaker. Det kan tillföras som Kalksalpeter och Unika, men även som Calcinit som används till droppbevattning eller sprutas ut i en dos av 6 10 kg Calcinit/ha i 400 l vatten/ha. Vid övergödsling med 20 Yara
mycket kväve är det viktigt att samtidigt trygga försörjningen av bor eftersom det annars finns en ökad risk för t ex hjärtröta eller sprickor i morötter och palsternackor. Bortrac kan blandas med Calcinit vid bladsprutning. Bladgödsling Vid odling av grönsaker på jordar med höga ph-värden måste framförallt försörjningen av mikronäringsämnen ofta tillföras genom bladgödsling eftersom de fastläggs vid ph-värden över 6,5 (med undantag av molybden). De bäst avpassade bladgödselmedlen finner du i Phosyns sortiment. På Phosyns hemsida www. tankmix.com finns bra rekommendationer för blandningar av bladgödslingsprodukter och växtskyddsmedel. Många grönsaker behöver god tillgång på bor, särskilt rotgrönsaker och kålväxter, speciellt eftersom dessa gödslas med höga kvävegivor. Kålväxter är mycket känsliga för molybdenbrist. Jord- och bladanalys Det är av största vikt att man inför varje ny säsong eller varje ny gröda, sen höst eller tidig vår, tar en AL-analys och sedan följer upp denna med en eller flera Spurway-analyser kombinerat med bladanalyser under sommaren. Kontakta ett analyslaboratorium eller din rådgivare eller säljare. Analyser är det enda sättet att få reda på hur mycket man skall gödsla och vad som saknas eller finns i överskott under kulturtiden. Man får även reda på vilka mikronäringsämnen som saknas eller finns i överskott. Omräkning För jordanalyser av P-, K- och Mg-gödsling gäller principen att tillförseln skall motsvara bortförseln med skörden vid AL-klass III. För de övriga klasserna gäller följande: AL-klass V ingen tillförsel AL-klass IV multiplicera behovet med 0,5 AL-klass III tillförseln motsvarar behovet AL-klass II multiplicera behovet med 1,5 AL-klass I multiplicera behovet med 2,0 För fosfor bör man sträva efter en svag AL-klass IV. Många grödor utnyttjar och ger en skördeökning vid tillförsel av färskt fosfor även om P-AL talen ligger i klass IV och V. Som en tumregel kan man räkna med att 5 kg fosfor bortförs av 10 ton skörd per ha. Mats Martinsson mats.martinsson@yara.com Tabell 2. Gödslingsförslag till frilandsgrönsaker. Rekommendationerna gäller för jordar med P-AL och K-AL klass III. Utgå alltid från din AL-analys och din jordtyp (sand- eller lerjord) när du beräknar din gödsling. Gröda Skörd N P K Kg gödselmedel/ha ton/ha (Ks=Kalksalpeter) Blomkål b,c) 15-25 220-260 30-40 160-220 1200 ProMagna 11-5-18 + 500-800 Ks/Unika a) Broccoli b,c) 10 200-220 40 180 1000 ProMagna 11-5-18 + Brysselkål b,c) 500 Ks/Unika a) Bönor, bryt- 10 90-120 50-70 80-120 700 ProMagna 8-5-19 + och vaxbönor g) 300 Kalksalpeter Dill 80-120 80-120 30-40 120-150 700 ProMagna 11-5-18 + 200 Kalksalpeter Gurka g) 50-80 120-150 40-60 100-170 500 ProMagna 11-5-18 + Pumpa, Zucchini 150 P20 + 600 Ks/Unika a) Kålrot b) 60-80 60-100 20-40 120-140 600 ProMagna 11-5-18 + Rova b) (200 Kalksalpeter) Kepalök i) 30-50 110-140 40-60 150-200 600 ProMagna 11-5-18 + Gräslök e) 250 Ks/Unika a) Morot b,c,h) 35-80 50-150 50-70 150-250 250 P20 + 800 ProMagna 8-5-19 + Palsternacka b) 500 Ks/Unika a,d) Persilja, blad-, 100-140 30-40 120-160 900 ProMagna 11-5-18 + krus- o rotpersilja 300 Kalksalpeter e) Purjolök 30 120-200 50-70 130-180 200 P20 + 800 ProMagna 11-5-18 + 250 Ks/Unika Rättika b) 70-80 30-40 100-120 600 ProMagna 11-5-18 + 100 Ks/Unika Rödbeta b) 40 120-160 30-40 150-180 800 ProMagna 11-5-18 + 400 Ks/Unika a) Vitkål b,c) 30-70 100-300 30-50 150-250 1000 ProMagna 11-5-18 + Rödkål b,c) 600-900 Ks/Unika a) Rosenkål b,c) Sommarkål mindre, vinterkål större mängd. Salladskål b,c) 40 120-150 20-40 100-160 700 ProMagna 11-5-18 + Kinakål 400 Ks/Unika a) Sallad, isberg j) 15-25 80-120 50-80 120-150 100 P20 + 1000 ProMagna 11-5-18 + 200 Ks/Unika a) Selleri - 150-200 50-70 180-240 1100 ProMagna 11-5-18 + knöl/rot b) +2-2,5 Bor 400 Kalksalpeter Selleri - stjälk b) 140 40 160 900 ProMagna 11-5-18 + +2-2,5 Bor 300 Kalksalpeter Sockermajs k) 5-10 120-180 40-60 80-120 700 ProMagna 11-5-18 + 500 Ks/Unika a) Ärtor f) 0 20-40 60-100 150 P20 + 200 Kaliumsulfat a) KS/Unika betyder att man kan välja Kalksalpeter om man endast behöver tillföra N och Ca. Vill man tillföra N, K och Ca använder man Unika. Ofta kan det vara en fördel att först göra en övergödsling med Unika och därefter en övergödsling med Kalksalpeter. Det går även att kombinera Kalksalpeter och Unika-Kali på motsvarande sätt. Kontrollera med din Spurway-analys! b) Extra bor bör tillföras via bladgödsling med Bortrac 150 när 4:e till 9:e örtbladet utvecklats (upprepas vid behov). c) Extra molybden kan behöva tillföras via bladgödsling som 0,25 l Molytrac 250 när 4:e till 9:e örtbladet är utvecklat. d) Morötter: Bladgödsla tidigt med Molytrac. Bladgödsla även vid behov med Mn och Cu som Mantrac Optiflo och Coptrel 500. e) Krus- och bladpersilja samt gräslök gödslas med 300-500 Kalksalpeter efter varje skärning. f) Mangan bör tillföras när plantorna är 5 cm höga fram till begynnande blomning som Mantrac, särskilt på torra, lätta jordar med högt ph-värde. Även Molytrac, Hydromag, och Bortrac bör bladsprutas vid samma tid. g) Gurka och bönor är borkänsliga. h) Kalcium har en positiv effekt på fasthet (Ts) och sprickbildning, minskar cavity spot och minskar upptagningen av kadmium (Cd). En övergödsling med natrium kan ge en sötare smak och tendens till högre skörd. 300 kg/ha ProBeta N kan rekommenderas endast som övergödsling. Bortförsel av näring hos morötter per 10 ton skörd: N 15 kg, P 4 kg och K 30 kg. i) Bortrac och Zintrac bör tillföras när 6:e bladet är utvecklat. Upprepas vid behov. j) Brist på Ca, Mg, Mn kan uppstå. Tillförs som Calcinit, Hydromag, Mantrac. k) Zink bör tillföras som Zintrac när plantan är 10-15 cm hög. Yara 21
Precisionsskolan Spännande forskning på internationell konferens om precisionsodling Över hela världen arbetar man intensivt med utveckling av teknik för precisionsodling. På en stor internationell konferens i Uppsala i juni presenterades bidrag från ett stort antal länder. Många olika tillämpningar diskuterades, allt ifrån spannmålsodling i Australien till bananplantager i Sydamerika. Här presenteras ett axplock av de för Sverige mest intressanta bidragen. Omkring 400 deltagare från en stor del av världen möttes i Uppsala 9-11 juni för att presentera pågående forskning om precisionsodling. Det var den femte europeiska precisionsodlingskonferensen, ett evenemang som anordnas vartannat år. Den här gången stod alltså Sverige på tur, med JTI och Lars Thylén i spetsen för arrangörsskapet. Yara och John Deere var huvudsponsorer. Nya sensorer, självgående robotar, metoder för platsspecifik ogräsbekämpning och hantering av variationer av kvävetillgång i tid och rum var bara några av de ämnesområden som presenterades och diskuterades under konferensen. Från svenskt håll beskrev Lars Thylén, JTI, ett samarbete med Australien rörande utveckling av en mätutrustning för ph och kalkbehovsbestämning. Denna tar jordprov under körning och gör även en ph-analys direkt i fält. När denna utrustning är i drift kan man öka antalet provpunkter väsentligt, men till en lägre kostnad än idag. Johanna Wetterlind från SLU visade på möjligheten att förutsäga hur mycket kväve i jorden som kan bli tillgängligt för grödan med hjälp av NIR-spektroskopi (en fjärranalysmetod på mycket nära håll, liknande den som används för proteinhaltsbestämning i spannmål). Rätt kvalitet är särskilt viktigt vid maltkornodling. CG Pettersson från Lantmännen/SLU redovisade en metod där mätdata från en specialversion av Yara N-Sensor, kombinerade med ett temperaturindex och jordart, verkar lovande för att förutsäga proteinhalt och skördenivå redan i början av stråskjutningen, dvs DC32. Syftet med detta projekt är att bättre kunna styra gödslingen över fältet och åstadkomma maltkornpartier med hög och jämn kvalitet. Se figur 1. Rolf Lindholm från Hushållningssällskapet i Halland redovisade den ekonomiska nyttan av att precisionsgödsla kalium i potatis. Här finns möjlighet att tjäna flera tusen kronor per hektar, eftersom rätt mängd kalium gör att potatisen hamnar i en bättre kvalitetsklass. Andreas Persson från JTI/Lunds Universitet visade hur man bland annat kan använda data från detaljerade höjdmätningar, gjorda t ex i samband med dikning eller genom mätning med RTK GPS. Höjdskillnaderna kan kopplas till olika jordegenskaper och gör det möjligt att dela fält i mindre delar där man får relativt likartade förhållanden, till exempel med avseende på vattentillgång och gödselbehov. Om gödselspridningen ska bli som man tänkt är det avgörande att spridaren fungerar som den ska. Anna Rydberg vid JTI presenterade resultat från en studie där man undersökt om man genom bildanalys av gödselkornen på marken skulle kunna utveckla en ny metod för att testa spridarens spridningsbild. En sammanställning som Mats Söderström från Lantmännen/SLU redogjorde för visade att om alla spannmålsodlare använde en markkarta och undvek att gödsla med för mycket fosfor på de platser i fältet där behovet är lägre än medelbehovet, så skulle man bara i Mellansverige kunna spara upp emot 18 miljoner kronor och minska den totala förbrukningen av fosfor med 1 600 ton utan påverkan på skörden. Kort sagt precisionsodlingstekniken är sakta men säkert på frammarsch i olika odlingssystem över hela världen. Nästa stora konferens om precisionsodling går av stapeln år 2007 i Grekland. Mats Söderström, Lantmännen/SLU för Precisionsodling Sverige POS mats.soderstrom@mv.slu.se Figur 1. Variation i proteinhalt i maltkorn under tre år på samma gård utanför Enköping. Under konferensen visades metoder för att förutsäga proteinhalten. (Figur: Mats Söderström Lantmännen /SLU) 22 Yara
Utrustningen för att sprida eller spruta variabelt Många har redan idag, utan att veta om det, flera av grundförutsättningarna uppfyllda för att sprida gödsel eller spruta variabelt. Bogballe Calibrator 2003, eller UNIQ LH-Agro 5000, eller 6000 Amazone Amatron + Hardi Nova eller 5500 Bild 1. Har du någon av dessa elektronikboxar i hytten så kan du reglera givan med hjälp av en styrdator. Det finns fler varianter, men dessa är de vanligaste. Bild 2. RS232 kontakt som måste finnas på elektronikboxen i hytten. Elektronikbox De flesta av dagens gödselspridare och sprutor kan levereras med en box som elektroniskt reglerar spridaren eller sprutan, se bild 1. Dessa boxar kan kopplas till en styrdator för att reglera givan efter t.ex. markkartan eller för online-körning med Yara N-Sensor. GPS En annan del som behövs för att styra efter en styrfil är givetvis GPS. Här går utvecklingen mycket snabbt. Enklare, men i vissa fall fullt tillräckliga varianter, köps för ett par tusenlappar. Se tidigare nummer av Precisionsskolan. Även många av de guidesystem som sålts i ganska stort antal under 2005 kan användas parallellt med variabel spridning. DGPS Yara N-Sensor något förarbete med styrfilerna, utan det är bara att köra ut i fält och kalibrera och sprida. Yara N-Sensor används också för att styra P- och K-givan efter markkartan. På senare tid har den även använts för att styra vätskemängden vid svampbekämpning i spannmål efter biomassan (läs mer i Precisionsskolan oktober 2003). LH-Agro var tidigt ute med sin Datalink som kan styra LH-5000. Den har främst använts tillsammans med Bredal kalkspridare. De senaste åren har det också kommit fram alternativ som bygger på vanliga handdatorer, t ex ipaq. Programmet Farm Site Mate installeras i handdatorer som har operativsystemet PocketPC. För att kunna sprida t ex P och K med Farm Site Mate krävs att man har skapat styrfiler utifrån en markkarta. Konverteringen av markkartan kan göras i vissa växtodlingsprogram eller med hjälp av Lantmännen PrecisionsSupport. Både Yara N-Sensor och Farm Site Mate kan kopplas till nästan alla fabrikat av elektronikboxar som har ett RS232 uttag, se bild 2. Detta gör dom mycket flexibla när det gäller kopplingen till olika maskiner. Knud Nissen Lantmännen PrecisionsSupport knud.nissen@lantmannen.se DGPS Styrdator Även om många tillverkare brukar säga att maskinerna är GPS-förberedda, så finns det än så länge ingen styrutrustning i Sverige där man kan sätta GPS-sladden direkt i maskinens elektronikbox. Det behövs någon form av dator som kan hantera och bearbeta både GPS-data och kartdata. Styrdatorn bestämmer platsen på fältet med hjälp av koordinater från en GPS och plockar givan från samma punkt på den elektroniska kartan. Styrdatorn skickar sedan den rätta givan till maskinens elektronikbox varje sekund och denna ändrar givan på maskinen. Se bild 3 och 4. Kan utnyttja signalen parallellt till guidning Möjlighet att lägga in markkarta eller skördekarta Yara N-Sensor terminal Kan utnyttja signalen parallellt till guidning Möjlighet att lägga in markkarta eller skördekarta Handdator med Farm Site Mate I Sverige har det använts tre olika styrdatorer Den som har störst utbredning i Sverige är Yara N-Sensor. Den används främst till att sprida kväve efter klorofyll- och biomassemängd. En fördel med att sprida kväve med sensorn är att man inte behöver göra Bild 3. Kopplingen från DGPS via Yara N-Sensor till spridarens elektronikbox. DGPS signalen kan även tas ut till ett Guidesystem vid sidan om. Bild 4. Kopplingen från DGPS via Farm Site Mate till spridarens elektronikbox. DGPS signalen kan även tas ut till ett Guidesystem. Yara 23
B Garanterat att sprida lite glädje Nu går vi ett steg längre för att hjälpa dig odla lön samt och uthålligt: Kvalitetsgaranti på hela vårt ordinarie sortiment av lantbruksprodukter! Den omfattar fyra huvudpunkter. Under Spridning garanterar vi till exempel att alla produkter kan spridas jämnt på minst 24 meters bredd. Hjärtliga hälsningar www.yara.se 24 Yara