SAMRÅDSUNDERLAG VILTSÄKER JÄRNVÄG Bilaga 4 Områdesbeskrivning Näverkärret-Krampen Västmanlands län Järnvägsplan, 2016-05-04
Trafikverket Postadress: Trafikverket Region Mitt, Box 417, 801 05 Gävle E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Viltsäker järnväg Författare: Mats Johansson Dokumentdatum: 2016-05-04 Ärendenummer: TRV 2015/53392 Uppdragsnummer: 151362 Version: 1 Kontaktperson: Per Högner 2
Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. LANDSKAPSANALYSER 4 2.1. Övergripande 4 2.2. Jakt och vilt 5 2.3. Befintlig markanvändning 5 2.4. Friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård 5 2.5. Fornlämningar 7 2.6. Naturvärden och värdefulla arter 8 2.7. Övrigt 10 3. TESTSTATIONER OCH VILTSTÄNGSEL 10 3.1. Viltstängsel 10 3.2. Teststationer 10 3
1. Sammanfattning Denna beskrivning av landskapet ska användas som del av beslutsunderlaget vid lokalisering av teststationer för viltavvärjning. Den utgör även underlag till kommande samråd. Tanken är att på ett överskådligt sätt visa vilka förutsättningar som finns för att diskutera behov av eventuella försiktighetsåtgärder. Omgivningspåverkan omfattar mer än miljöpåverkan, exempelvis påverkan på bebyggelse, verksamhet, visuell påverkan och tillgänglighet. Bedömningen ska enligt Trafikverkets handbok för landskapsanalys ge en bild av hela det berörda landskapet. Det ska också ingå en bedömning av behov av landskapsanpassning som behövs för att förhindra eller minimera negativa effekter och stärka positiva effekter av planerad åtgärd. 2. Landskapsanalyser 2.1. Övergripande Järnvägssträckan mellan Näverkärret och Krampen går i nära anslutning till Grimsö viltforskningsområde och används inte längre för persontrafik. Banan är av nationell betydelse, varje dag trafikeras sträckan av cirka 40 godståg. Bandelen ingår i det strategiska godsnätet som sträcker sig mellan Storvik och Mjölby. Den aktuella sträckan visualiseras i Bild 1 nedan. Bild 1 Översiktsbild för sträckning Näverkärret-Krampen, berörd sträckning är markerad. Teststräckan skär igenom ett större skogsparti och går i anslutning till Grimsö viltforskningsområde 4
2.2. Jakt och vilt Området ligger i omedelbar anslutning till Grimsös viltforskningsområde där Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) bedriver forskning. I området finns bland annat lodjur och varg, i närheten av Grimsö finns ett flertal uttrar. Vid Grimsö bedrivs för närvarande forskning på bland annat älg, rådjur, vildsvin, lodjur och varg. Idag finns 26 kronhjortsskötselområden registrerade i Västmanlands län. Kornhjortstätheten i länet varierar men är relativ låg kring Skinnskattebergs kommun och delar av Surahammar, Fagersta och Norbergs kommuner. Kronhjort finns främst i västra delen av länet, söder om E18. Enligt bedömning fanns det innan föryngringen år 2014 ca 1500 djur. Västmanland är indelat i fem älgförvaltningsområden (ÄFO) och vardera ÄFO omfattas av en älgstam. Gunnilbo ÄFO förvaltar området öster om järnvägen. Malingsbo ÄFO (Örebro län) förvaltar området väster om järnvägen. Järnvägen korsar älgskyddssområdet (ÄSO) Grönbo älgskyddsområde. Färnareviret som utgör licensjaktsområde efter varg är belägen intill Skinnskatteberg, nord-ost om järnvägssträckan. Ytterligare vargrevir finns öster och väster om Näverkärret (2013). 2.3. Befintlig markanvändning Den berörda järnvägssträckan går genom ett sammanhängande skogsområde med omkringliggande småsjöar och mossar. Större partier av skogen är enligt Skogsstyrelsens klassificering sumpskogar. Bitvis är skogsområden avverkade. I övrigt är områden i sort sätt obebyggt. Skogsområdet ägs och förvaltas i huvudsak av Sveaskog. På Bild 1 kan man på ett övergripande sätt se den befintliga markanvändningen. 2.4. Friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård Enligt Miljöbalken kap 3 6 ska områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv skyddas mot åtgärder eller ingrepp som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Enligt 4 kap 2 ska områden intressanta för turismen och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet särskilt beaktas. För att identifiera riksintresseområden i området kring teststräckan har Länsstyrelsen i Västmanlands och Örebro Läns karttjänst använts. Havrekärret, nordost om Näverkärret, är ett större riksintresseområde för naturvård. Haverkärret är ett värdefullt våtmarksområde bestående av flera mer eller mindre sammanhängande myrkomplex, hydrologiskt obetydligt påverkade och med ett flertal vegetationstyper och stora ornitologiska värden. Kaxmossen och Dundermossen som omfattas av skyddet beskrivs som excentrisk mosse (välvd med perfiert belägen höjdpunkt) med topogent kärr, se Bild 2. Skalltjärnsmossen, Skommarmossen, Dalkarlsmossen, Rörmossen och Hömossen utgör tillsammans ett riksintresse-område för naturvården och är beläget öster om järnvägsspåret vid Storkrampen, nordöst om Havrekärret, se bild 2. Området utgör ett värdefullt våtmarksområde med framstående exempel på landskapstyper eller 5
naturtyper som särskilt väl visar landskapets utveckling samt processer och naturlig utveckling i olika ekologiska system. Området är också väsentlig opåverkad från mänskliga aktiviteter. Skommarmossen är också ett naturreservat. Stormossen och Spelmossen söder om Grimsö utgör riksintresse-område för naturvård, se Bild 2. Området är ett stort komplex av flera olika våtmarkstyper som är relativt opåverkade. Det innehåller dessutom nyckelarter bland fåglar, till exempel ljungpipare och trana. Bergslagen, väster om järnvägsspåret, är riksintresse för rörligt friluftsliv, se Bild 2. Hedströmmen beläget öster om järnvägsspåret utgör riksintresse för kulturmiljövård och friluftsliv. Hedströmsdalen präglas av järnbruksmiljöer i dalgångar med goda exempel på brukens lokalisering till områden utanför de medeltida bergslagsområdena, här betingad av vattenkraftstillgångar och bra kommunikationsmöjligheter med Mälaren. Delar av Hedströmmen utgörs av riksintresse för naturvården, se Bild 2. Bild 2 Riksintresse-områden i närheten av järnvägssträckningen 6
2.5. Fornlämningar Genom kulturmiljölagen ska viktiga delar av kulturarvet skyddas för framtida generationer samt bidra till ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer. Fornlämningar är en lämning efter människor verksamhet under forna tider som har tillkommit genom äldre tiders bruk, exempel på fornlämning är begravningsplatser, resta stenar, bostadslämningar, samlingsplatser, färdvägar och broar samt fartygslämningar. Fornlämningar är skyddade i enlighet med kulturmiljölagen. Det finns endast ett fåtal fornlämningar i området. De fornlämningar registrerade av Riksantikvarieämbetet är främst i form av blästbrukslämningar och kolningsanläggning, se Bild 3 för lokalisering. Vid Krampens gamla järnvägsstation finns däremot ett flertal fornlämningar intill järnvägsspåret, de i närmast anslutning till järnvägsspåret är undersökta och borttagna medan ett antal torp har bevarats och finns belägna i närområdet, se Bild 3. Bild 3 Fornlämningar 7
2.6. Naturvärden och värdefulla arter I Sverige finns olika typer av skyddsformer för att bevara områden med höga naturvärden och värdefulla arter. Exempel på skyddsformer är nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden, Natura 2000-områden och naturvårdsområden. Arter som är hotade eller sällsynta kan fridlysas med stöd av Miljöbalken. För att få en överblick över tillståndet för floran och faunan i Sverige tas en lista fram över hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter. Denna lista kallas Rödlistan. För att identifiera rödlista arter har Artportalen används för detta projekt. Området kring den berörda järnvägssträckan karaktäriseras av stora partier skyddade skogsområden med rika våtmarker och livsmiljöer för såväl storvilt som vattenlevande arter. Mosippa, se Bild 4, som är starkt hotad finns på flera ställen i området. Ett 100-tal andra rödlistade arter finns i närheten av spårområdet, bland annat svart taggsvamp och Stare. Bild 4 Mosippa Getapulien-Grönbo är ett våtmarksområde väster om Näverkärret som omfattas av Våtmarkskonventionen (RAMSAR). Området är ett av det största myr-komplexen i södra Sverige och hyser flertalet rödlistade arter. Delar av området omfattas också ett Natura 2000-område samt Gutapuliens naturreservat och Grönbo naturreservat. Grönbo naturreservat är belägen sydväst om Näverkärret, se bild 5. Getapulien utgörs av en större skog- och myrmosaik i det barrskogsdominerade och flacka landskapet söder om Grimsö forskningsstation, se bild 5. Objektet är ca 1000 hektar stort och domineras av myrarna Stormossen och Spelmossen. Getapulien är ett av de få kvarvarande större väglösa skog och myr områdena i Örebro län och innehåller mycket höga värden knutna till den stora sammanhängande arealen av skog- och myrmosaik. Forsåns naturreservat är beläget nordväst om Krampen och syftar till att bevara Forsåns naturliga vatten- och strandmiljöer och hyser flera sällsynta vattenlevande arter, bland annat flodpärlmusslan. Området ligger utanför bildens avgränsning. 8
Mellan järnvägsspåret och Långtjärnen vid Långtjärnsberget är skogsområdet klassat som nyckelbiotop av skogsägaren, se bild 5. Skogsområdet hyser ett äldre tallträdsbestånd. Utöver nyckelbiotopen finns inga skyddsområden i direkt anslutning till järnvägsspåret men ett flertal finns i området. Öster om järnvägsspåret finns ett antal områden med naturvårdsprogram framtagna av Länsstyrelsen i Västmanland. Dundermossen, Kaxmossen och Havregärdet utgör ett stort myr-komplex med vildmarksprägel. Sandådalen är en sprickdal och Dalkarlsmossen utgör ett välbevarat myrområdeskomplex med representativa vegetationstyper. Området söder om St Åsmund utgörs av ändmoräner som delvis är omgivna av vatten. Bild 5 Särskilda naturvärden och naturvårdsprogram i området 9
2.7. Övrigt Området sydväst om Krampen samt norr om Näverkärret har skogspartier de senaste 10 åren avverkats och flera områden är anmälda att avverkas. I övrigt är skogen kring järnvägsspåret opåverkat från mänsklig aktivitet, se bild 6. Bild 6 Områden påverkade av skogsbruk 3. Teststationer och viltstängsel I detta kapitel redovisas förslagen till placering av teststationer med tillhörande viltstängsel. 3.1. Viltstängsel Vid byggnation av viltstängsel planeras stängselstart preliminärt att påbörjas vid Näverkärret vid punkt N1 och avslutas söder om Krampen, vid punkt N7, se Bild 7. Stängselavslutet bedöms inte beröra de fornminnen som finns vid Krampen. 3.2. Teststationer I Bild 7 nedan visualiseras placeringen av teststationer. De fyra utpekade lokalerna (N2, N3, N4, N6) för teststationerna är preliminära och kan komma att ändras utifrån de synpunkter som kommer in vid samråden, vidare forskning och platsbesök. 10
Bild 7 Preliminär placering av teststationer. 11
Teststation N2 N3 N4 N6 Byggbarhet och tillgänglighet Nära vändplats väster om spåret, kräver kort väganslutning Nära vändplats, bra plats, redan markberedd Nära vändplats, kräver kort väganslutning Nära väg, kräver kort väganslutning Funktion för vilt Bra plats med relativt mycket djurspår Möjligtvis för öppet Bra plats med relativt mycket djurspår Bra plats med relativt mycket djurspår Kultur- och naturmiljö Inga natur- och kulturvärden som bedöms bli påverkade Inga natur- och kulturvärden som bedöms bli påverkade Inga natur- och kulturvärden som bedöms bli påverkade Inga natur- och kulturvärden som bedöms bli påverkade Trafikverkets mark Över 27 m brett Över 26 m brett Över 28 m brett Över 23 m brett Landskapsbeskrivning Skogsområde vid Långmossen, ca 1.5 km från Näverkärret. Obebyggt Mosseområde vid Tjänmossen ca 3 km från Näverkärret. Obebyggt Skogsområde öster om sjön Stora Krampen. Närmsta bebyggelse är Björkö, ca 1 km från teststation Skogsområde norr om sjön Stora Krampen. Närmsta bebyggelse är Kramptorp, ca 600 m från teststation I Tabell 1 nedan redovisar den utvärdering som gjorts för placeringen av respektive teststation utifrån de kriterier som redovisas i Samrådsunderlag, avsnitt 4.2. 12
13
Trafikverket Region Mitt, Box 417, 801 05 Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1, 803 20 Gävle. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 14