Uppföljning. Tillfällig mötesplats på Norrby

Relevanta dokument
Uppföljning. Tillfällig mötesplats på Norrby

Uppföljning. Tillfällig mötesplats på Norrby

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2

Fem förslag har blivit ett

Dialogmöte Exercisheden

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Skärhamns Samhällsförening

Sammanställning från workshop

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Vuxna med barn under 15. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar oktober 2014

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

DIALOG SKÄGGETORP. Sammanfattning av workshop Stordialog

Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Medborgardialog den 28 september 2019, kl

PitePanelen. Rapport 3. - Vad tycker panelen om gångfartsområden efter Storgatan

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

Fem förslag har blivit ett

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR


Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Anteckningar från möte om Säkerhet och trygghet (8 februari 2017)

Vad är bra med Skolgatan idag? Bra tillgänglighet Bra framkomlighet Trevliga butiker som tyvärr saknar utemiljö Parkeringsvakter Man kan välja utfart

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Området Ångfärjan Mål och motiv

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

imagine tomorrow create for the future

Trygghetsvandring tankar på vägen

Dialog Tullinge - sammanfattning av Idévecka 1

BORÅS NYA ÖVERSIKTSPLAN ÖP16. Medborgardialog SAMMANSTÄLLNING

Gottsundaområdet Planprogram

ANALYS & SAMMANFATTNING. Konsekvensanalys Alternativ Oscarsleden Norra Masthugget Oktober 2011

Rapport från studieresa april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

Presentation av alternativen i enkäten

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås. Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras.

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

VISION MELLBYSTRAND MELLBYSTRANDS CENTRUM FÖRSTUDIE

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Köpings fysiska miljö

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Medborgarmöte för Centralskolans tomt, kv Neptunue, Svedala tätort, Svedala kommun

De nya kvarteren i Råsunda

Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Våra drömmars Stockholm

Några frågor om dig själv

Visionen- vad jag tycker är bra

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA. Snedbild över området, sett från öster

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige

Länk till presentationen som hölls: content/väg Esarps- by.pdf. Kontaktpersoner Esarps Bygdelags väggrupp:

Reflektion från seminarium 5

VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS

Programsamrådsmöte 5 oktober 2016

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Dialog med fokusgrupper

BUN Detaljplan för Bruno Liljeforsgatan, bebyggelse, Uppsala kommun

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015

DIALOG SKÄGGETORP. Sammanfattning av gruppdiskussioner vid stordialog

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

SE-151

Tätortsupprustning Pajala

Satsa på cykeln i Norrtälje

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse

Det är dags för. LINDOME nu!

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

Offentliga rum förslag till. komplettering av Framkomlighetsstrategin.

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

Våra viktigaste tips

Lindängen inifrånperspektiv

Ungdomarnas Årstafält

ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING

VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN

Medborgardialog ÖP-boden

Motivering till val av nytt läge för återvinningsstation vid Lugnets väg

Dialogforum i Alby- om en stadsbyggnadsidé för Alby, Botkyrkas översiktsplan och förslag på detaljplan för kv. Rotemannen. Måndag 30 maj kl

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné

Resultat från webbenkät LINA

Facit Spra kva gen B tester

Transkript:

Uppföljning Tillfällig mötesplats på Norrby

» TEMA: LÄNKA SAMMAN NORRBY OCH CENTRUM Sammanfattning Under Kretsloppsveckan 2014 genomförde Innovationsplattform Norrby en dialog mellan kommunala tjänstemän och Norrbybor. Dialogen är en fortsättning på den tillfälliga mötesplats som ordnades under Kretsloppsveckan 2013 och en nystart till ytterligare dialog inom Innovationsplattform Norrby. Plattformen är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, SP, Högskolan i Borås och finansieras av Vinnova. Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepartementet. Deras uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera forskning. Under dialogen fick förbipasserande stanna och prata med tjänstemän som jobbar med stadsplanering, hållbarhetscertifiering och Innovationsplattform Norrby. Människor på väg mellan Norrby och centrum tillfrågades om de ville prata stadsplanering samtidigt som det bjöds på kaffe, kaka och frukt. Syftet med dagarna är också att informera om kommunala projekt som är på gång, samt att samla in information och berätta om projektet Norrby växer och hur Norrbyborna kan vara delaktiga. Under den sista dagen gavs Norrbyborna möjlighet att rita på SP:s whiteboard och ringa in det som de upplever hör till stadsdelen Norrby. Syftet var att se vad människorna upplever som Norrby och se om den obebyggda delen upplevs som en egen stadsdel, vilket iså fall stärker vår teori att Norrby Långgata är en stark barriär mellan den bebygda och den obebygda delen av Norrby. På mötesplatsen hade vi även med oss två stadsmodeller med förslag på hur bebyggelse i det nya området skulle kunna se ut. De fungerade som underlag i diskussionen om hur vi ska bygga mer på Norrby hur det befintliga Norrby ska sitta ihop med den nya bebyggelsen. I innovationsplattformen har vi velat undersöka barriärerna i området. I stadsutvecklingsprojektet Projeket har genomförst med hjälp av Innovationsplattform Norrby. Planeringen och genomförande gjordes av en grupp som kallar sig själva Oasen. Oasengruppen fick under kretsloppsveckan förstärkning av fler viktiga aktörer på Norrby. Planering av den tillfälliga mötesplatsen Arneborg Susanne, Miljöförvaltningen Aspegren Pia, Miljöförvaltningen Axelsson Kristina, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bayard Kristine, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bolin Lisa, SP Hallberg Jonas, Stadskansliet Hjelm Fredrik, Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare: Lindqvist Britt-Inger, Kulturförvaltningen 2 Bemanning under kretsloppsveckan: Axelsson Camilla, Samhällsbyggnadsförvaltningen Elias Kerstin, SP Eliasson Linda, Borås Energi och Miljö Claesson Jan-Åle, Tekniska förvaltningen Gyllensten Anita, Stadsdel väster Johansson Johanna, Miljöförvaltningen Jonsson Bertil, Samhällsbyggnadsförvaltningen Lehto Jenni, Miljöförvaltningen Lindqvist Candra, XXX Schön Anna-Karin, Borås Energi och Miljö Svensson Gloria, XXX Walkin Josefine, Samhällsbyggnadsförvaltningen Webber Johan, Mötesplats Norrby

Norrby Långgata år 1966 Norrby Långgata år 1974 Norrby Långgata då och nu Norrby Långgata var innan bilismen kom till Borås en vanlig stadsgata där det låg arbetsplatser på ena sidan och bostäder på andra sidan. Mellan arbetsplatserna och bostäderna rörde människor sig fritt. När den äldre bebyggelsen på Norrby revs och stadsmotorvägen byggdes skapades inte bara en stor trafikled utan även ett stort fysiskt avstånd mellan kvarteren som inte funnits tidigare. I stadsbyggnadsprojektet är Norrby Långgata problematisk ur flera aspekter t.ex. buller, partiklar, risker, och trafiksituationen. I detta projekt på kretsloppsveckan vill innovationsplatfomen uppmärksamma vikten av att Norrby Långgatas barriäreffekt minskar i framtiden. Det vill säga att Norrby Långgata måste ändras för att så att buller och trafik på gatan inte gör att Norrby blir i två delar som inte hänger ihop. Detta görs genom en tillfällig förändring av trafiken samt nya byggnader i trafikmiljön som ska symbolisera framtida bebyggelse. Syftet med projektet är att under en vecka skapa opinion för stadens mjuka värden. Det vill säga att det kan få kosta pengar att göra om gatan så att människors upplevda trygghet och trivsel ökar. Från början ville projektdeltagarna stänga två av fyra körfält på Norrby Långgata men det gick inte att göra under kretsloppsveckan eftersom Allingsåsvägen (en annan viktig led i närheten) redan var avstängd. Därefter ville gruppen ställa byggnader ute mot gatan på torget men det var inte heller möjligt på grund av att platsen var åtkomst för räddningstjänsten. Misslyckandet med att få komma ut i gatumiljön visar vilket känsligt trafiksystem Borås Stad har. Tillslut gjordes kompromissen att skylta Norrby Långgata som 30 km/h med fyra körfält. Vänstersvängfältet mot Norrby Tvärgata stängdes av och ute i gatumiljön placerades gräsmattor och blomsterurnor. Syftet var att göra gaturummet mindre och att detta skulle påverka bilisterna att sakta ner. Avspärrningarna och byggnaderna ute i gatan gav inte önskad effekt. Merparten av bilisterna ignorerade 30 skyltarna och även att det var byggnader och människor inärheten av vägen. Det var även flera bilar som försökte ignorera avspärrningarna vilket visar på vanans makt men även att det krävs stora förändringar för att Norrby Långgata ska bli en fungerande del i stadsdelen i framtiden. Att Norrby upplevs som två delar stöds av SP:s projekt med Whiteboard. SPs mätningar!!! LISA SKRIVER TEXT! +BILDER SKRIV OCKSÅ OM hur bullermätningarna ska göras.. Kanske en extra sida med text + foton.. För att få igång tankarna kring att Norrby Långgata inte alltid behöver se ut som den gör idag hade andra referensbilder tagits fram de visar 3

Norrby Långgata Vi frågade: hur skulle du vilja förändra Norrby Långgata? Vilken av bilderna tycker du om och varför? 1 För den som är mer intresserad finns en detaljerad sammanstälning av vilka kommentarer och synpunkter vi fick in. Det finns även sammanställt ålder och hur många som svarade vilket alternativ. Flera svarade samma alternativ vilket gjort att vi bara räknat antalet + det vill säga hur många som gillade förslaget. Innan dialogen undrade vi om Norrbyborna skulle haka upp sig på att vissa gaturum hade äldre eller nyare bebyggelse. Genrellt sätt tilltalas många av äldre bebyggelse och tycker att det som byggts senare är finare än ny bebyggelse. Som tur var hade Norrbyborna lätt att bortse från fasadmaterial och stadsbyggnadsideal och funderade istället på vilka typer av element som skulle kunna förändra Norrby Långgata till det bättre. Sammanfattningsvis: ett tätare gaturm, med mer grönt. Lägre trafikhastigheter och säkrare för gående och cyklister! Bild 1 Bild 1 visar Norrby Långgata som den ser ut idag, Norrby torg till vänster och Norrby tvärgata till höger. Det är ett väldigt brett gaturum med höga hus på ena sidan och grönska på andra sidan. De som tyckte att gatan var bra som den är och tyckte också att den behövs för bilarna, att kommunen kan göra något annat för pengarna än att ändra på gatan. Många tycker att träden är fina. Däremot var det en majoritet som tyckte att det är mycket trafik idag och bilarna kör för fort att gatan skulle behöva göras tryggare för gående och cyklister. 4 2 3 14+ 7+ 9+ Bild 2 Bild två föreställer ett smalare gaturum med som har plats för fyra filer med bilar och trottoater på båda sidorna. Bild två gillades av hälften så många som bild 1 det som var positivt var att husen var fina, lagom höga och att det kändes som att bilarna skulle köra mera långsamt om husen låg närmare gatan. De som inte gillade bilder anmärkte att det behövs mer folk, mer grönt och att gatan kändes alldeles för steril och tråkig. Bild 3 Alternativ 3 gillades av något fler än alternativ 2 det visar ett brett gaturum. Gång- och cykelväg finns på en sida. Mycket höga hus på ena sidan och en park med höga träd på andra sidan. De som svarade sa att de tycker om parker. Det gröna gör att det inte känns som en motorväg och att det blir en fin utsikt för de höga husen. Familjer på befintliga Norrby skulle kunna gå till parken. Att bevara grönskan är bra, känns tryggt och träden avskärmar trafiken. De som var kritiska till bilden menade att den påminde mycket om hur Norrby Långgata ser ut i dag och att det gröna inte tillför något för dem som ska ta sig över gatan.

Bild 4 Visar ett ganska brett gaturum med hus placerade längs med och nära gatan. Trädrader mellan trottoar och gata. Gatan har tydliga övergångsställen utan stoppljus. trotts inskaget av gröna träd var detta alternativ inte alls lika poppulärt som bild 7, vilket av kommentarerna att dömma handlar om att gående och cyklister inte prioriteras lika tydligt i detta gaturum. 4 De om gillade bilden tyckte att den var stadsaktig och att det passar i Borås. Det vill säga att det bilarna och människorna skulle bete sig som i en stad. 10+ Bild 5 Bild fem föreställer höga hus inbäddade i grönska, och "hus i park" längs med ena sidan av gatan. Det finns även övergångsställen med stoppljus. I denna gata är trafiken enfilig men det skulle också kunna vara två filer och varsitt håll. 5 De som gillade förslaget menar att det blir fina lägenheter i höga hus och ju högre hus desto bättre. För då blir det många nya lägenheter som kan minska bostadsbristen. Flera tyckte också att det är bra med tydliga filer för bilarna för då blir det färre olyckor och att det är bra med storstadskänsla. 4+ Bild 6 Bild sex visar hus placerade längs med en fyrfilig gata med smala trottoaer på båda sidor. Planteringar framför en rad med butiker i bottenvåning på ena sidan. Gaturummet är brett men med ganska höga byggnader. 6 De som gillade förlsaget tyckte att det var barnsäkert och säkert för äldre. Det skulle också vara bra för Norrby eftersom det rymmer mycket lägenheter. Det var också mycket bra att det fanns restauranger längs gatan. 5+ Bild 7 Den solklara favoriten var bild 7 som har en Trädallé som skiljer körfälten åt. Den har gång- och cykelväg i mitten av allén. Dessutom trottoarer längs med husen på båda sidor. Gaturummet är mycket brett men samtidigt stadsmässigt. 7 Det bästa med förslaget var det tydliga inslaget av träd och grönt och att gående och cyklister prioriteras. Den upplevdes som familjär och säker men också tydligt var bilarna var välkomna och inte. En kommentar som sammanfattar är: inte bara hus grönt också! 81+ 5

Norrby Tvärgata Vi frågade: hur skulle du vilja förändra Norrby Tvärgata? Vilken av bilderna tycker du om och varför? Gatorna som går på tvärs genom Norrby är mycket viktiga för hur den sociala hållbarheten i området kommer att bli det är dessa stråk genom den befintliga stadsdelen vidare in i den nya bebyggelsen som kommer visa om stadsutvecklingsprojektet får Norrbyborna att känna att de offentliga platserna i den nya bebyggelsen tillhör hela Norrby. När det gällde Norrby bilderna för Norrby tvärgata kallde vi alternativen för bokstäver för att inte röra A B 7+ ihop det med siffrorna för Långgatan. För gatustrukturen på tvärs fanns inte en lika tydlig favorit även om det var flera som ansåg att bild F var bäst. Det var lite otippat för oss som ställde frågan som trodde att flest skulle gilla alternativ 3 eftersom det var en lugn gata där bilar prioriteras bort. Tvärt om gillade Norrbyborna bilar som kan hålla butikerna igång och ger liv och rörelse. Det visar på viktigen att vi går ut och pratar med folk så att vi får en bättre bild av vad människorna som bor i området förväntar sig! Bild A Bild A visar Norrby Tvärgata idag, sett från Norrby torg. De som gillade gatan som den är menar att den är säker, det är lätt att överblicka området vilket gör det tryggt. Grönskan var också något som framhölls som positivt. Flera tyckte också att det var viktigt att behålla möjligheten att köra bil genom området medans endel tyckte tvärt om att gatan borde vara stängd som den var vid tillfället då vi frågade eftersom det skapade lite mer lugn på Norrby Långgata. Bild B Bild B. visar en smal bilgata och med trottoarer för gående. Gaturummet är smalt med låga hus med butiker i bottenplan och bostäder ovanför. C 6 7+ 18+ De som gillade alternativet gillade att det var färgglatt och att utförmningen ger underlag till liv och rörelse. Flera framhöll även att det vore bra för Norrby att blanda mer med bilar med gående och cyklister. Blanda kontor, bostäder, affärer och få in mer folk. De som var skeptiska menade att bilden kunde vara lite grönare men att det var bra med tanke på caféer. Bild C Bild C visar en enkelriktad gata med parkering längs med gatan. Trottoarer för gående och caféer längs med ena sidan. I stort sett alla som gillade alternativet framhöll vikten av caféer som något som man vill ha. Flera gjorde också en koppling att då måste bilar få komma intill verksamheterna och det måste finnas ett underlag med människor som rör sig förbi. Planteringar i gatan och en tydlig gräns för gående och bilar ansågs också vara mycket positivt.

Bild D Bild D visar en bostadsgata där gående och bilar blandas. Planteringar på förgårdsmark och bostadsentréer mot gatan. D Denna bild gillades knappt av någon, men de som gillade den menade att det är bra med lugna gator där man kan prommendera till centrum och att inslaget av träbebyggelse var mycket trevligt. Bild E Bild E visar en enkelriktad bostadsgata med parkering längs med gatan och trottoarer på båda sidor för gående. Bostadsentréerna och garagen ligger direkt mot trottoaren. De som gillade bilen framhöll fördelarna med lite bilar och tydligheten i gaturummet. Samt att det var fint med lägre hus, småskaligt och trevlig grönska. Bild F Bild F visar en bred gata för bilar och trottoarer för gående. Intill gatan finns ett parkområde med höga hus runtomkring. Byggnaderna är byggda i ljusa material med stora öppna ytor omkring. Den vanligaste omdömmena var ljust, grönt och luftigt! Det ansågs som bra att det fanns tät bebyggelse med stora gröna ytor där det går att träffa vänner i parken. Trevligt med park och öppenhet. Andra positiva ord som användes var modernt, fräsht, spännande och solchans. Den breda trottoaren framhölls också som positiv och att bebyggelsen var bra för att den rymde många nya lägeheter på Norrby. Bild G Bild G visar en tydlig stadsmiljö med en gågata med butiker och caféer. De uteslutande positiva ömdömmena för att beskriva denna bilden var ljust, tryggt, centrum, lugn, inbjudande, charmigt och lockande. De som förordade gågata menar att det inbjuder till att gå till centrum och rörelse mellan områdena samt att gågatan gör det lättare för människor att röra sig. Även här framhölls vikten av caféer för att människor ska trivas och att det är ett mått på liv och rörelse. Caféerna gav också en känsla av stadsliv och att knyter ihop området med centrum. E F G 3+ 9+ 30+ 18+

finns också ett tema som handlar om att länka samman Norrby och centrum. För att förverkliga planerna på ny bebyggelse i området utan att det blir två olika stadsdelar är det enormt viktigt att brygga över den barriär som Norrby Långgata blivit. Lämplig rubrik Norrbyborna passade även på att skicka med andra frågor och synpunkter för det fortsatta arbetet på Norrby. Här är några av dem sammanfattade. Upplåtelseformer Anledningen till att dialogen utfördes är bland annat att kommunen vill att det på Norrby ska finnas förutsättningar för att uppnå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ett mått på social hållbarhet kan t.ex. vara att man som boende eller besökare i området känner sig trygg och inte är rädd för att möta främmande människor på gatan Här framförde många Norrbybor att en fråga som är minst lika viktig som bebyggelsestrukturen och gatustrutkuren är vilken blandning av arbetsplatser och bostäder det blir. Även upplåtelseformer är viktigt för hur välkomnande området kommer att kännas. För den sociala hållbarheten är det superviktigt att bostadsrätter och hyresrätter blandas så att det inte blir dyra bostadsrätter där föreningarna tar sig rätten att försöka exkludera dem som redan bor på Norrby. Man, 70 år, bor på Druvefors. Är rädd att de som flyttar in i det nya området kommer att tycka illa om och irritera sig på alla de som bor på befintliga Norrby och kommer att gå genom området. Han menar att främlingsfientligheten är stor och att många inte tycker om människor med utländsk bakgrund. Man, 50, bor på Norrby. Det går inte att bland hyresrätter och bostadsrätter inom samma bostadsområde. De boende kommer inte överens. På Norrby finns både hyresrätter och bostadsrätter idag och det fungerar inte. Bostadsrätterna har låsta soprum, hyresrätterna har inte det och det blir sopor utanför. De med bostadsrätter blir då arga och irriterade. Nya bostäder höjer priserna på befintliga Norrby så att folk får flytta ut... Grönstruktur på rätt sätt Det fanns många synpunkter om hur mycket grönt det ska vara i stadsdelen och också i gatustrukturen och de offentliga rummen. De flesta ville även att det skulle byggas mer bland de befintliga bostäderna men att det var mycket viktigt att man behåller mycket sammanhängande grönområden. Flera ansåg att det var viktigt att bygga mycket bostäder på andra sidan Långgatan eftersom det finns brist på bostäder. Flera ansåg att de bilder som visade grönska i stadsrummet var att föredra framför dem som hade stora öppna ytor med parker eftersom det finns parker på Norrby redan. Det gröna i stadsrummet upplevdes som att det var bra och till för människor även om det var mycket bilar runt omkring. Flera anmärkte också på blomsterurnorna i gatan att de var fina och menade att det behövs mer sådant på Norrby att det finns mycket bra parker men att det inte hade skadat med lite blomsterurnor bara för att det ska vara fint. Positivt att det byggs på Norrby I stort sett alla förbipasserande ansåg att det är mycket bra att det ska byggas mer på Norrby och att det tar för lång tid, vi borde bygga tidigare. Många förbipasserande var lite frågande till att trafiken skulle vara ett så stort problem. De flesta anser att hyreslägenheter är viktigast och att det saknas stora lägenheter för stora familjer. Bilfritt bra för samhällsservice? På bilderna som visades även alternativ med tankar kring att göra den nya bebyggelsen bilfri vilket tilltalade många t.ex. för att det är barnvänligt och trafiksäkert. En synpunkt som inte var väntad var att bilfritt kanske gör sig bättre i stadskärnan men att ett område som Norrby mår bättre av liv och rörelse och att de bilfria områdena på Norrby har blivit mindre livliga vilket varit dåligt för kommersen. Många kommenterade att det är bra om bilar kommer intill så att det går att göra affärer. Många var väldigt besvikna över att banken och Gunnars hade stängt. Norrby är en så pass befolkningstät stadsdel att det behövs mataffär, postutlämning och små servicebutiker. Företagare 8

stadsmiljön som går söder ska lagas. Sopstationerna och soprummen är problemområden och de efterlyser information om nedskräpning på olika språk för att minska nedskräpningen. De vill också se mer städning i trapphus/hissar. Varför tar det sådan tid? Flera ansåg att kommunens tidplaner med ny bebyggelse inom fem till tio år var alldelse för långsamt och att de ville kunna flytta in tidigare. Projektet att bygga mer på Norrby kommer att ta lång tid eftersom vi fortfarande inte vet var Götalandsbanan ska gå, vi måste utreda markföroreningarna i området mer och fortsätta att arbeta för att hitta ett sätt att brygga över barriärerna. Arbetet med att undersöka markföroreningarna fortsätter och även trafiken kommer att utredas mer. Denna dialog ska ses som ett uppstart på det arbetet med att brygga över barriärerna. Annan bild! Med västar... 9

Flera av de boende i Norrby är måna om att företag ska komma till deras stadsdel och att det skall skapas bättre förutsättningar för företagare och butiker. Som ett led av cultural planning arbetet har Norrby företagarförening bildats för att kommunen ska ha en part att fortsätta försöka förbättra företagsamheten på Norrby. Förutsättningarna för företag är mycket viktigt för att Norrby ska bli en föregångare för hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Fler boende på Norrby ger ökat underlag för verksammheter. Idéer som kommunen och företagarförningen vill prova är sociala företag, bilpooler med elbilar och solpanelsuppladdning. Vi vill testa marknader för handel och kultur, street art, fortsatt utveckling av odlingslotter, med mera. Norrby Torg Ett exempel på något grönt som människorna inte tyckte var lyckat var torget som förvisso var grönt men som känns otryggt på kvällen vilket gjorde att många valde att inte gå där kvällstid eftersom man inte kan se över buskarna. Flera ansåg att torget skulle vara bättre om det gick att överblicka med en annan typ av grönska och mer anpassat för att ge butiken vid torget ett skyltläge. Granitmurarna kring torget tyckte flera att de mest var i vägen för färdtjänst och att kunna leverera varor mm. De förslag som folk gillar - trygghet och säkerhet står högt i kurs... Utformas annorlunda för att kunna ha marknad på torget. Vägar eller gator? Den stora utmaningen är att få Norrby Långgata att sluta upplevas som en landsväg genom staden till att bli en del av gatustrukturen. Det är klart att viss trafik fortsatt måste gå genom området och att Norrby Långgata kommer att vara en fortsatt viktigt trafikled och förmodligen bli ännu viktigare i framtiden för att kunna ta sig till stationen i framtiden. Flera anmärkte att en av de medhavda modellerna kändes mer stadsmässig och att den stora utmaningen är att bygga så att området känns stadsmässigt med starka stråk för handel och att det längs dessa också borde finnas ställen där man kunde sitta ute och fika på Norrby. Många lockades av tanken att förändra gatan och låta människornas behov gå före bilarnas. Särskillt eftersom det ofta tar lång tid innan trafiklysena slår om till grön gubbe. Sänk ner bilarna i ett tråg! Flera människor ansåg att om vi verkligen menade allvar med att låta människornas behov ska gå först så borde bilarna grävas ner i en tunnel. Detta är ett alternativ som har diskuterats och som kommer att utredas för att se om det är möjligt. MER TEXT HÄR! Flera ifrågasatte om det verkligen är realistiskt att lägga pengar på att försöka göra något åt trafiksituationen.för att kunna bygga mer på Norrby är detta helt nödvändigt och vi måste tänka mycket långsiktigt när vi förändrar gatumiljön att bebyggelsen ska finnas där Bilar och ringled Av dem som inte bodde på Norrby var det flera som tog upp att det var viktigt för framkomligheten med bilar. En stor fördel med Norrby är att vi här har en lägre andel bilägare än i övriga delar av Borås vilket är något som hade varit bra att överföra även på dem som flyttar in. Det är ju trots allt mycket centralt. En vanligt förekommande synpunkt var att det måste byggas någon form av ringled så att man snabbt kan ta sig genom staden och att man inte bara kan stänga av massa gator hur man vill utan att se till att bilarna kommer fram som de alltid har gjort. En stor utmaning i projektet är att se över stadens önskemål för hur trafiken till och från området ska vara i framtiden. T.ex. så behöver staden ta ett större grepp på hela trafikstrutkuren och försöka göra kollektivtrafiken på Norrby mera tillgänglig så att det också blir lätt att inte bara gå till stan utan även att ta bussen. Det måste också finnas ett bättre sammanhängande cykelvägnät. Ordning och reda! Rent och snyggt! En fråga som återkommer gång på gång både i dialoger och i arbetet med cultural planning på Norrby är att frågan om nedskräpning och allmän ordning och reda. Norrbyborna är inte nöjda med hur ofta det städas längs stigar och gator. De vill ha sin stadel ren och snygg. De vill att saker i

Snyggare karta med ortofoto under Lärdommar vi tar med oss Även om projektet med att minska hastigheten och bilarnas dominans misslyckades gav den ändå en väldigt bra ingång i samtalet med förbipasserande Norrbybor. När vi kom hem från dagarna var vi hesa och lomhörda efter att ha fått mer eller mindre skrika för att överrösta trafiken. Norrbyborna uppskattade försöket att påverka trafiken men konstaterade att större förändringar skulle krävas för att påverka hur vägen används. Många uppskattade försöket att ställa ut blommor och att tänka på hur en förändring skulle kunna gå till. Även gatorna som går på tvärs genom den obebyggda delen är viktiga att beakta hur de gestaltas och hur de upplevs så att den nya bebyggelsen på Norrby i sig inte blir en barriär. Ett stort tack! Till sist vill vi säga ett stort tack till alla som stannade och pratade med oss, tack till er som kom som representanter för föreningar, politiker, privatpersoner, engagerade småbarnsföräldrar, lärare och busungar. Tack för att ni pratade med oss, för att ni berättade om Norrby, för era frågor, ert intresse och för att ni berättade era livshistorier, stannade, fikade och skrattade. Vi kommer tillbaka med mer kaffe, kaka och hållbar stad! Servicekontoret!!! GRÄSMÄNNISKOR OSV! Sammanfattning Viktigaste budskapet att det blir ett Norrby utan barrärer som skijer dem åt. 11

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN POSTADRESS 501 80 Borås Stad BESÖKSADRESS Kungsgatan 55, 5tr TEL 033-35 85 00 (växel) E-POST samhallsbyggnadsforvaltningen@boras.se WEBBPLATS boras.se