PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben 2012-06-07 16-22 1(4) Maud Jonsson kl 13.00-16.00

PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben 2012-06-07 16-22 1(4) Maud Jonsson kl 13.00-16.00 Sammanträdesplats Närvarande Ledamöter Föreningshuset Fontänen, Västra vägen 32, Linköping Lokal: Vagnhallen Agneta Lindqvist Tf ordförande, HSO Noomi Nilsson (KD) Landstinget Peter Hermansson (S) Landstinget Criss Hagfeldt HSO Jan-Erik Asp HSO Anita Rinman DHR Per-Ove Holstein HSO Claes Jönsson (VL) Landstinget Ersättare Fredrik Sjöstrand (M) Landstinget Samad Tiemori (FP) Landstinget Siv Wirsenius HSO Maigun Hjalmarsson HSO Carola Eriksson HSO Leif Persson HSO Inga Florhed DHR Kjell Brissman HSO Frånvarande Christoffer Bernsköld (S) Landstinget Lena Rydin HSO Madeleine Vilgren (S) Landstinget Viktoria Strömberg (M) Landstinget Ordförande Monica Ericsson HSO Inga Arnell-Lindgren (C) Landstinget Lena Höjdevall (V) Landstinget Mats Linder HSO Ann-Marie Berg HSO Peter Gustafsson HSO Övriga Sven-Inge Arnell Projektledare Krister Gerdin ProÖst Birgitta Yström ProÖst Monica Ulriksson Landstingets ledningsstab Maud Jonsson Landstingets ledningsstab, sekreterare

Ledningsstaben Maud Jonsson 2012-04-07 2(4) Mötets öppnande 16 Vice ordförande Agneta Lindqvist tar idag över ordförandeposten då ordföranden lämnat återbud till dagens möte. Hon hälsar ledamöterna välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. Den utskickade dagordningen samt föregående protokoll godkänns och läggs därefter till handlingarna. Till protokollsjusterare väljs Carola Eriksson. Hemsjukvårdsreformen 17 Sven-Inge Arnell informerade om nuläget och vad som är på gång inom hemsjukvårdsreformen. Se bifogade bilder. Läns-SLAKO beslutade den 27/4 om 5 tilläggsuppdrag, varav det sista uppdraget avser mellankommunal omfördelning där det handlar om stora variationer i antalet hembesök mellan kommunerna, olika variationer avseende hjälpmedel, olika variationer avseende PAH, samt att det eventuellt visar sig nödvändigt med en mellankommunal omfördelning. Den 1 juni beslutades det också om att ta fram en gemensam målbild för den framtida hemsjukvården. Stockholm, Västernorrland och Östergötland är sist ut med skatteväxlingen. I Östergötland finns få slutenvårdsplatser i förhållande till antalet invånare. Det finns också mycket små resurser för hemsjukvård inom primärvården samt ett litet underlag för universitetssjukhus. Hembesöken skiljer sig åt i respektive kommun. Åtvidaberg har mest hembesök medan Mjölby endast har 1/3 av hembesöken jämfört med Åtvidaberg. Motala har den i förhållande till befolkningen största andelen av den avancerade hemsjukvården. I framtiden kommer verksamheten att vara i behov av mer sjukvård då allt fler personer blir äldre. Den mesta vården kommer att skötas i hemmet vilket innebär att kostnaderna kommer att öka för kommunerna. Slutsatsen blir att kostnader, antal patienter och behovet av kompetens kommer att öka. Kommunerna kommer att ansvara för somatisk hemsjukvård, psykiatrisk hemsjukvård, rehabilitering i hemmet och hjälpmedel. All beställning av hjälpmedel skall tas över av kommunerna förutom klinikhjälpmedel. De hjälpmedel som förskrivs av habiliteringen skall vara kvar i landstingets regi. Prostatacancer ur patientperspektiv 18 Krister Gerdin från ProÖst,Patientföreningen mot prostatacancer i Östergötland, informerade om föreningen och om sjukdomen prostatacancer. Se bifogade bilder. Föreningen arbetar med stöd och information till allmänhet och medlemmar. Föreningen söker också påverka politiker och beslutsfattare för att förbättra för de som har och de som kommer att få prostatacancer. Prostatacancerförbundet har 25 föreningar och hade i december 2011 ca 7 000 medlemmar, varav ca 5 900 med diagnosen.

Ledningsstaben Maud Jonsson 2012-04-07 3(4) Idag lever över 70 000 svenska män med diagnosen prostatacancer och 2010 fick 602 östgötska män prostatacancer. 1 av 8 män får diagnosen före 75 års ålder. Fler män avlider i prostatacancer än kvinnor i bröstcancer. Risk för prostatacancer kan upptäckas med ett blodprov (PSA-prov, information om PSA-prov finns hos Socialstyrelsen) som tas i armen. För diagnostisering tas vävnadsprov från prostatan. Krister framför att prostatacancer upptäcks för sent i Östergötland. Detta syns på att antalet diagnostiserade per 100 000 manliga invånare med spridd cancer ligger bland de högsta i riket år efter år. Orsaken är att under 2000-talet har PSA-provningen i Östergötland inte varit tillräcklig, och därmed har män med aggressiv cancer inte upptäckts i tid. Följden är mänskligt lidande och högre vårdkostnader. Det händer t.o.m fortfarande att män som har rätt att ta PSA-prov nekas i primärvården. Genom otillfredsställande resursfördelning och vårdgarantins prioritering av förstagångsbesök blir intervallen mellan återbesök den dubbla relativt vad aktuella vårdprogram anger på medicinska grunder. Funktionsnedsättning och arbete 19 Agneta Lindqvist informerade om vad Sveriges kommuner och landsting åstadkommer på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Se bifogade bilder. Arbetsförmedlingen gjorde våren 2011 en stickprovsundersökning på uppdrag av SKL som visade på hur många personer det fanns med lönebidrag, trygghets-, utvecklingsanställning samt personer med offentligt skyddat arbete som var anställda i kommuner och landsting. Enligt undersökningen anställer ej Landstinget och kommunerna personer med funktionsnedsättning. I arbetsförmedlingens undersökning får 22 % lönebidrag i kommunen och 1% i Landstinget. En enkät från Handisam visar att endast 5 myndigheter klarar av tillgänglighetskraven. Det är också vanligt att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa vilket kan bero på kort utbildning, sämre ekonomi och att det är färre som yrkesarbetar. Övriga frågor 20 Kömiljarden Missgynnar det kroniskt sjuka patienter?, Räknas återbesök in i kön? Varför läggs ansvaret på kömiljarden? Hur kommer det sig att psykiatrin endast har 14 sjukhusplatser i sommar. Fredrik tar med sig frågorna. Östgötatrafiken buss 25 i Linköping

Ledningsstaben Maud Jonsson 2012-04-07 4(4) Inga Florhed framför att äldre och personer med funktionsnedsättning som åker med denna buss har problem när bussen inte sänks till marken vid påstigning. Det kan röra sig om 30-40 cm. 21 Nästa sammanträde är planerat till den 23 augusti i Fontänen, Vagnhallen. Mötets avslutande 22 Ordföranden tackar för visat intresse och förklarar sammanträdet avslutat. Vid protokollet Maud Jonsson Justerat Agneta Lindqvist Carola Eriksson

Läns-SLAKO Östergötland Hemsjukvårdsreformen Information till LRFF den 7 juni 2012 Sven Inge Arnell, projektledare

Läns-SLAKO Östergötland Humlan flyger trots allt!

Läns-SLAKO Östergötland Komplexa förutsättningar (1) Låg landstingsskatt lägst! Minst antal slutenvårdsplatser i förhållande till folkmängd LAH/ASIH som har firat 50 år! Och är väl utbyggd och oerhört uppskattad och värdefull! Relativt små resurser för hemsjukvård i primärvård Vi har det minsta underlaget för Universitetssjukhus Vi har några riktigt små kommuner och två av de största

Läns-SLAKO Östergötland Landstinget har olika arbetssätt och metoder i olika delar av länet Det finns variationer i organisering t.ex. LAH/SAH/ASIH/PAH Det ges olika mycket vård i hemmet m.m. i kommunerna Komplexa förutsättningar (2) Flest hembesök från primärvården i Åtvidaberg (per invånare) Högst kostnader för hjälpmedel i Vadstena Flest hembesök från PAH i Åtvidaberg (per invånare) Flest hembesök från LAH/SAH i Motala (per invånare) Stora variationer över lag

Läns-SLAKO Östergötland Kostnaderna ökar på sikt 1. Det finns ett starkt samband mellan ålder och behov av hälso och sjukvård 2. Vi vet att vi blir många fler äldre och i synnerhet i äldsta åldersgrupperna 3. Med ett ökat antal äldre och oförändrat antal vårdplatser måste mer av vården förläggas utan för sjukhusen (ex. från överläkare Conny Wallon + 50 % fler tumöroperationer = halverad behandlingstid på sjukhus) 4. Den medicinskt tekniska utvecklingen möjliggör mer vård utanför sjukhusen som förläggs polikliniskt och i hemmen 5. Gränsen för vad kommunerna klarar av i hemsjukvården kommer successivt att flyttas 6. Tillgänglighet för äldres rehabilitering är enligt landstingets egna bedömningar mycket begränsad 7. En rimlig slutsats av detta är kostnader, antal patienter och behovet av kompetens kommer att öka 8. Ökningen blir av allt att döma störst nästa decennium och relativt sett lite mindre nu 9. I vilken grad detta kompenseras genom tillväxt och genom statsbidragssystemet vet vi inte.

Läns SLAKO Östergötland Kommunernas ansvar Kommunerna får ett ökat ansvar för: Somatisk hemsjukvård Primärvårdens hemsjukvård hela uppdraget går över Delar av LAH:s palliativa uppdrag och delar av de uppgifter som ASIH/SAH/Akut LAH utför på uppdrag av specialistsjukvården Psykiatrisk hemsjukvård vissa insatser för personer med långvariga och allvarliga psykiska funktionsnedsättningar. Rehabilitering i hemmet Hjälpmedel i princip alla hjälpmedel utom klinikhjälpmedel och barn och ungdomshjälpmedel inom habiliteringen Kommunerna har kvar samma ansvar som idag för habilitering

Läns SLAKO Östergötland Landstinget behåller ansvaret för bl.a. (tjänstemannaförslaget) Specialiserad somatisk hemsjukvård inklusive de uppdrag som utförs i form av PAH uppdrag i Kinda, Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg Psykiatrisk hälso och sjukvård i övrigt inkl. barn och ungdomspsykiatrin Specialiserad rehabilitering Vissa hjälpmedel Nuvarande ansvar inom habiliteringen Läkaransvar Konsultativt stöd Sällankompetens

Läns SLAKO Östergötland Skatteväxling och personal Det tjänstemannaförslag som ligger till grund för genomförandet av hemsjukvårdsreformen visar: Att kostnaderna för nuvarande hemsjukvård uppgick (2011) till 209,3 miljoner kronor Att det motsvarar en skatteväxling på 23 öre Att ca 190 tjänster bör ingå i kommunernas övertagande av personal (+ pengar för ca 30 vikarietjänster)

Läns SLAKO Östergötland Tilläggsuppdrag från Läns SLAKO Vid Läns SLAKO s möten den 19 och 27 april gav följande tilläggsuppdrag: 1. PAH i Åtvidaberg som norm vad innebär det? 2. Fortsatt arbete med inventering inom psykiatrin 3. Rehabilitering ta fram underlag med andra normtal för tjänster 4. Hjälpmedel motivera förslag till ändringar jfr med inriktningsbeslut 5. Mellankommunal omfördelning

Läns SLAKO Östergötland Primärvårdsansluten hemsjukvård (PAH) Tre material presenterade: 1. PM om PAH 2. Kompletteringar inför Läns SLAKO den 27 april 3. Projektorganisationens utredning om PAH Åtvidaberg som norm för alla kommuner till Läns SLAKO den 1 juni Utredning samt 12 bilagor som preciserar vad det skulle innebära

Läns SLAKO Östergötland Viktigaste slutsatserna om PAH enligt tidigare material Den kritiska faktorn är kompetens och att ha tillgång till olika kompetenser hos framför allt läkare och sjuksköterskor. Konsekvenserna av att överföra motsvarande verksamhet som bedrivs till exempel via vårdcentralen i Åtvidaberg är inte kända. Vad innebär det t.ex. för kvarvarande uppdrag till nuvarande LAH? Vad innebär det för barn LAH? Etc. Vi har heller inte en gemensam bild av vad kostnaderna skulle bli för att föra över den avancerade hemsjukvården till kommunerna. Det kanske blir dyrare än att behålla LAH?

Läns SLAKO Östergötland Tilläggsuppdrag 1: PAH i Åtvidaberg som norm för alla kommuner: Konsekvenser av PAH i Åtvidaberg som norm för alla kommuner: I princip all hemsjukvård skulle bli kommunernas ansvar Slutsats 1: Det är inte möjligt från 1 januari 2014! Slutsats 2: Det går förmodligen att föra över detta på länge sikt! PAH i Åtvidaberg är ett konkret exempel på att det går att bedriva avancerad hemsjukvård i en lokal organisation.

Läns SLAKO Östergötland Förutsättningar och framgångsfaktorer för ett lokalt ansvarstagande för avancerad hemsjukvård Det tar lång tid att bygga upp en avancerad hemsjukvårdsorganisation och verksamhet! Kontinuitet och småskalighet kännetecknar Åtvidaberg. Tillit och nära samarbete. Primärvård med egen jourorganisation. Eldsjälar har byggt upp verksamheten i Åtvidaberg. Kompetens! Läkare och sjuksköterskor med specialistutbildningar. Kompetensutveckling krävs, inom både kommuner och landsting. Läkares roll och ansvar. Primärvårdens roll, hög generell kompetens krävs. Kompetensutveckling krävs! Konsultativt stöd. Tillgång till särskilda inläggningsplatser. Arbetssätt på sjukhus vårdplaneringar, läkare till läkare kontakt inför hemgång, samverkan med kommuner mm

Läns SLAKO Östergötland Tjänstemannaorganisationens slutsats angående PAH i Åtvidaberg som norm fr o m 2014 Tjänstemanna organisationen avråder Läns SLAKO från att fatta ett beslut att föra över PAH uppdragen till kommunerna från 2014 Tidsaspekten! Kompetensutveckling och förändrade arbetssätt krävs. Patientsäkerhet. Länets MASAR och MAR instämmer unisont i ställningstagandet. Slutsatserna förstärks av primärvårdschefernas analys, t ex när det gäller kompetensaspekter.

Läns SLAKO Östergötland Tilläggsuppdrag 5: Mellankommunal omfördelning Stora variationer finns i antalet hembesök mellan olika kommuner högst andel i Åtvidaberg, lägst i Mjölby Det finns också variationer när det gäller kostnader 2011 för hjälpmedel t.ex. har Kinda och Vadstena en hög andel Variationer finns inom Primärvårdsansluten hemsjukvård (PAH) högst i Åtvidaberg, lägst i Ydre Variationerna är likaledes stora när det gäller Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) högst i Motala, lägst i Söderköping Det blir förmodligen nödvändigt att ha en mellankommunal omfördelning som förslagsvis kan vara 2, 3 eller 5 år

Läns SLAKO Östergötland Läns SLAKO s beslut den 1 juni Arbetsutskottet fick i uppdrag att ta fram en gemensam målbild för den framtida hemsjukvården Två olika modeller diskuterades: Den första innebär ett utvecklingsavtal med överföring av verksamhet utan initial skatteväxling Den andra innebär skatteväxling 2014 och ett fortsatt utvecklingsarbete, ev. följt av en andra skatteväxling

Läns SLAKO Östergötland Tidplan Ordförandeforum den 15 juni Läns SLAKO extra sammanträde den 24 augusti Ordförandeforum 14 september Läns SLAKO planerade beslutssammanträde den 21 september Arbetsutskottet inom Läns SLAKO träffas den 13 juni och kommer att lägga in fler möten under sommaren

Läns-SLAKO Östergötland Mer information om arbetet finns på www.slako.se/hemsjukvard.php TACK för uppmärksamheten!

ProÖst Vision Östergötland ska i alla avseenden vara den bästa delen av Sverige att bo i för den som drabbas av prostatacancer och för hans närstående

Meny Varför finns prostatan och vad är prostatacancer? Prostatacancer i Sverige o Östergötland Cancerförlopp Funktionsnedsättningar Svagheter i östgötavården Behandlingar Egenvård ProÖsts insatser

Under bältet på en karl

Prostatans roller SOM LIVGIVARE Producerar transportvätska för spermierna Vätskan innehåller bl a ämnen som underlättar simningen i livmoderns slem SOM PROBLEMSKAPARE Förstorad prostata gubbsjuka Ger kisseriproblem Fler än 50% av 50+ Avhjälps med hyvling Inflammation - prostatit Mantalsskrivningsplats för prostatacancer Åldersrelaterade problem, 50+

Prostatacancer i Sverige Över 70 000 män lever med diagnosen Antal diagnoser 2003-2010: 9103, 9969, 9941, 9390, 9042, 8885, 10317, 9697 1 av 8 män får diagnosen prostatacancer före 75 års ålder, en av 7 under livet 2 398 svenska män (5.5%) dog 2010 i prostatacancer flest avlidna efter lungcancer Fler män får resp avlider i prostatacancer än kvinnor får resp avlider i bröstcancer

Prostatacancer i Östergötland Ca 5 400 östgötska män beräknas leva med diagnosen vid utgången av 2011 602 östgötska män fick diagnosen år 2010 133 östgötska män (6,6%) avled i prostatacancer år 2010

Prostatacancer - naturalförlopp Startar som tumör i prostatan Kan hålla sig där livet ut utan att ge symtom 50% av 70-åringar har cancerceller i körteln Kan hålla sig där, ev med kisserisymtom Kan gå utanför kapseln lokal spridning Kan sprida sig till andra organ inte bra Ofta först till omgivande lymfkörtlar Vanligaste metastaseringen är i skelettet Dålig prognos vid metastasering till lever, lungor

En prostatacancerkarriär PSA-uppföljning med start vid 50 års ålder PSA > 3 => biopsi Biopsi => lokaliserad tumör Operation => gått utanför Räddande strålning + hormonbehandling Uppföljning av läkare eller kssk PSA stiger, cancern metastaserar och blir kastrationsresistent Cytostatika 1: Docetaxel, KEES Cytostatika 2: Jevtana (35 / månad) Hormonbehandling 2: Abiraterone (30 / Zytiga)

Funktionsnedsättningar i olika sjukdomsskeden Cancern finns där alltid i medvetandet Varje ny diagnos svår; äldre mer känsliga för psykiska påfrestningar Förlust av sexlust Impotens Inkontinens Depression Irritabilitet Oföretagsamhet Svettningar, vallningar Fetma Anemi Skelettsmärta Benskörhet Trötthet Cytostatikabiverkningar

Prostatacancervården i Östergötland I bottenligan avseende upptäckt i tid Brister i primärvården Arv från tidigare restriktiv PSA - provspolicy Otillfredsställande resursfördelning Underfinansierat Tiden mellan återbesök/uppföljningsbesök dubbelt så lång som rekommendation i vårdprogram (ex UÖ 2011-2012)

För sen upptäckt i Östergötland Östergötland: mikroskopi efter operation visar utbredd tumörväxt hos 86% Publicerade siffror från andra centra visar 40-50 % med samma tumörstatus efter operation SLUTSATS: Männen kommer till diagnos för sent Det finns ett berg av män som kommer att upptäckas försent och som kommer att kräva stora resurser

För sen upptäckt i Östergötland Andel med positiv marginal vid operation störst i Sverige under åren 2008 -- 2010 SLUTSATS: Männen kommer till diagnos för sent Det finns ett berg av män som kommer att upptäckas försent och som kommer att kräva stora resurser

För sen upptäckt i Östergötland Konstaterad metastasering eller PSA>100, 2004 2008 Åldersstandardiserat, per 100 000 män

Ytterligare svagheter i Östgötavården Fortfarande förekommer nej till PSA i primärvården Exvis i Örebro finns ssk-mottagning för PSA-prov Vårdgarantin dubblar tidsintervallet för återbesök 3 => 6 månader, 6 => 12 månader Återbesök tappas bort Bristande planering för dramatisk ökning av volym och tillgängliga behandlingsformer Sexstöd Exvis Jönköping, Örebro har framgångsrika sexologer Kvinnokliniken, POS: viss mån även erektions- och ejakulationsproblem Bra mediciner vid avancerad sjukdom är (för) dyra Benskörhet vid testosteronsänkande behandling Efter fyra år är 50% bensköra Politikerintresse för den vanligaste cancerjukdomen?

Hur kontrollerar man om man passerat in i riskzonen? Ärftlighet Svårare kisseriproblem, uppstått inom något år Svag stråle, till och med stopp; Nattspring Blod i urinen Trötthet Ett flertal ansikten rapporterar det, men inte vetenskapen Skelettsmärta Regelbunden PSA-test och rektalpalpering 50+ Vid anlag i släkten 40+

PSA PSA: ProstataSpecifikt Antigen PSA utsöndras i blodet av prostataceller Finns prostatacancerceller utsöndras mer PSA än normalt PSA mäts i blodprov som kan tas t ex på vårdcentral PSA används för upptäckt och för uppföljning Positivt PSA är ingen diagnos Ett PSA-prov kostar landstinget under 150 kr

PSA RÄTT ATT TA PSA-PROV HAR VARJE MAN MELLAN 50 OCH 75 ÅR SOM HAR TAGIT DEL AV OCH FÖRSTÅTT SOCIALSTYRELSENS INFORMATION

PSA-prov Jag ska ta PSA-prov om jag har prostatacancer i släkten har symptom vill undvika att få prostatacancer för sent för bot

Behandlingsmetoder Vänta och se: Vänta tills symptom uppträder Aktiv monitorering: Botande åtgärd vid behov Operation (för bot) Strålning av prostata och prostataområdet (för bot) Hormonpåverkan (för fördröjning) Bygger på att cancercellerna behöver testosteron för att leva Cellgift (för fördröjning) Taxotere + Prednison; KEES fungerar på vissa Jevtana (35 tkr/månad) Supertestosteroneliminerare Abirateron (30 tkr/månad)

Robotoperation

Efter robotoperation

Yttre strålning

Egenvård Ta PSA-prov från 50 års ålder Motion Kost Knipövningar Sociala kontakter Aktivt sexliv Kunna sin sjukdom

Kost och ämnen som sannolikt minskar risken för prostatacancer Fet fisk Sojaprodukter Råg Grönsaker, frukt, bär Tomatprodukter Granatäpplejuice Gul lök Grönt te

Kost och ämnen som sannolikt ökar risken för prostatacancer Animaliskt fett Kött från fyrfota djur Mjölk? Ägg? Kyckling?

Antal medlemmar 2011-12-31 Patientmedlemmar: 490 Livskamrater: 208 Enskilda stödmedlemmar: 109 Vård, läkemedelsindustri : 18 SUMMA 825

Stöd Information Påverkan ProÖst tre ben

Prostatacancerförbundet Godkänd handikapporganisation 2004 25 föreningar 2011-12-31: Ca 7 000 medlemmar, varav ca 5 900 patientmedlemmar

ProÖst verksamhet 2011 Fem öppna temakvällar, med framträdande annonsering och busstransport Fyra samtalskvällar för patienter och anhöriga Lustfylld och sammansvetsande aktivitet: Utflykt till Motala Motormuéum Utskick av sex medlemsblad Över 500 stödsamtal Vidareutbildning av stödpersoner med erfarenhet i cirkelform Samverkan med Urologiska och Onkologiska klinikerna i Östergötland Synlighet i det offentliga rummet, bl a genom taxireklam Uppsökande verksamhet: Marknader i Husbyfjöl, Ulrika, Valdemarsvik Ett steg för livet i Finspång Prostatarock i Linköping, Mjölby; Prostatadans i Grytgöl PRO Ektorp Rotary Kisa RegionaltCancerCentrum (RCC)

Har Du koll på Din prostata?

Funktionsnedsättning och arbete Vad gör kommuner och landsting? En stickprovsundersökning via Af våren 2011 som gjordes av SKL. Samt enkät med frågor till medlemmarna

SKL kartläggning Hur många med lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete som var anställda i kommuner och landsting en specifik dag i maj 2011 22 procent kommunerna 1 procent landstinget

På den totala arbetsmarknaden är 69 procent anställda i privat sektor 19,5 % i kommunerna 5.9 % i landsting 5,6 % i staten

Tillgänglighet Hur är tillgängligheten för anställda med funktionsnedsättning? Två av tre svarar att de flesta utrymmen är åtgärdade för att vara tillgängliga för anställda med funktionsnedsättning I en enkät från Handisam kan endast 5 myndigheter leva upp till samtliga tillgänglighetskrav.

Centrala politiska beslut Har det tagits några centrala beslut för att öka möjligheterna för pmf att bli anställda i kommun eller landsting? I mer än hälften av kommunerna och landstingen finns varken politiska beslut eller riktlinjer för att öka möjligheten för pmf att bli anställda.

Resurser Ofta krävs resurser för att göra en anpassning av arbetsplatsen, var ligger ansvaret och de ekonomiska resurserna? Ansvar och resurser ligger oftast (45%) på förvaltningsnivå. En fjärdedel svara på verksamhetsnivå.

Bättre förutsättningar behövs Idag finns en samstämmighet om att pmf måste få en förankring på arbetsmarknaden. Vilka åtgärder anser du behövs för att nå en sådan målsättning? Höj lönebidragstaket Mer individualiserat stöd Öka resurserna hos Af för att stödja unga Lärlingsplatser som riktar sig till grupper med särskilda behov Endast 5% vill ha en lag att anställa Några vill att LAS inte ska gälla i alla delar

Onödig ohälsa Ohälsan bland pmf är 10 gånger vanligare än befolkningen i övrigt T.ex. nedsatt psykisk ohälsa, dålig tandhälsa

Orsaker Kort utbildning Sämre ekonomi Färre som yrkesarbetar Det finns ett samband mellan Funktionsnedsättning och hälsa men det är vanligare med ohälsa än det borde vara.

Kända bestämningsfaktorer/ funktionshindrande processer eller faktorer som sätter ner livskvaliteten Brist på inflytande Ekonomisk otrygghet Diskriminering Brist på tillgänglighet

Onödigt!