UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Västänken Arkeoogisk prospektering med georadar och arkeoogisk förundersökning i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken Västra Götaands än, Göteborgs kommun, Göteborg RAÄ 216 Anders Biwa, Bengt Westergaard & Immo Trinks
UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Västänken Arkeoogisk prospektering med georadar och arkeoogisk förundersökning i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken Västra Götaands än, Göteborgs kommun, Göteborg RAÄ 216 Dnr 422-04160-2011 Anders Biwa, Bengt Westergaard & Immo Trinks
Riksantikvarieämbetet, Arkeoogiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12 431 34 Mönda Te.: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeoogiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:101 Kartor ur amänt kartmateria, Lantmäteriet Gäve 2011. Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-06-11. Dnr 601-2012/2627. Bidredigering Lars Östin (kartor och paner), Lena Troedson (foton) Layout Lena Troedson Omsag Framsida: Schaktet vid Maritiman. Foto: Nis Wattman. Baksida: Vagnar med oika teknoogi. Foto: Linda Andersson. Tryck/utskrift E-Print, Stockhom 2012
Innehå Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken Inedning 5 Deområde 1 vid Göteborgsoperan 5 Deområde 2 vid Maritiman 7 Deområde 3 vid Stora Bommen 7 Deområde 4 vid Skeppsbropatsen 7 Georadar metod och teknik 7 Undersökningens genomförande 9 Resutat 10 Resutat från deområde 1, Operan 11 Resutat från deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) 13 Resutat från deområde 3, Stora Bommen (Casino Cosmopo) 14 Resutat från deområde 4, Skeppsbropatsen 15 Sammanfattning 16 Stadsmuren 16 Byggnader 16 Sentida väg 16 Ledningar/edningsschakt 16 Georadardjupskivor för deområde 1, Operan 17 Tokningsbid för deområde 1, Operan 47 Georadardjupskivor för deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) 49 Tokningsbid för deområde deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) 79 Georadardjupskivor för deområde 3, Stora Bommen 81 Tokningsbid för deområde 3, Stora Bommen 111 Georadardjupskivor för deområde 4, Skeppsbropatsen 113 Tokningsbid för deområde 4, Skeppsbropatsen 143 Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg Inedning 145 Arbetsmetodik och dokumentation 145 Redovisning av undersökningsresutaten 147 Casinot (S1) 147 Mean Maritiman och Casinot (S2, objekt ID 118 och121) 149 Maritiman (S3, Objekt ID 301) 151 Operan (S4, Objekt ID 310 med fera) 153 Sammanfattning, kuturhistorisk tokning och försag ti framtida preciserade frågestäningar 155 Referenser 156 Administrativa uppgifter 156
0 200 m ± Figur 1. Undersökningsområdet och de fyra deområdena. Grön streckad inje är den panerade sträckningen för Västänken. Skaa 1:10 000 och 5000. L. Bommens hamn Göteborgs operan Deområde 1 Packhuskajen Deområde 2 Nordstaden Kronhuset Deområde 3 Gust. Ad. torg Stenpiren Museum Deområde 4 Lia torget!!!!!!!!!! Stora Hamnkanaen Länsresidenset!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 0 150 m 4 Västänken
Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken Anders Biwa Västänken, en de av det Västsvenska paketet, är en tågtunne under centraa Göteborg som ska binda samman pendetågstrafiken ti genomgående injer och ge nya stationer i staden. Dear av änken berör den gama befästningsmuren och inför tiåtighetsprövningen av projektet vie änsstyresen ha ett bättre arkeoogiskt underag för att bedöma ämpigheten. Underaget redovisas i denna rapport. Inedning Riksantikvarieämbetet, arkeoogiska uppdragsverksamheten (RAÄ UV) genomförde, under sju dagar i december 2011 en arkeoogisk prospekteringsundersökning på tre patser i Göteborg. Uppdragsgivare var Trafikverket i Göteborg. Undersökningens fätarbete genomfördes med hjäp av georadar av arkeoogerna Anders Biwa, Bengt Westergaard och Linda Andersson från Riksantikvarieämbetet arkeoogiska undersökningsverksamheten, UV Redaktion och Teknik samt UV Väst. Bearbetningen av fätdata är gjord av Immo Trinks Dip. geophys., PhD, Key Researcher Archaeoogica Geophysica Prospection, LBI i Wien/RAÄ UV Teknik. Rapporten är skriven av Anders Biwa, RAÄ UV Redaktion och Teknik. Undersökningen föraneddes av att Trafikverket inför tiåtighetsansökan för anäggande av Västänken inom riksintresseområdet (Göteborgs stadsmur) vie få fram information om murens omfattning och kondition under mark. Prospektering med georadar är den mest ämpade metoden för detta syfte då den möjiggör okaisering av arkeoogiska strukturer utan markingrepp. Georadarundersökningen omfattade fyra deområden från Lia Bommen i norr ti Skeppsbropatsen i söder utmed Oscars-/Götaeden inom den panagda korridoren för den nya titänkta järnvägsansutningen, Västänken. Deområde 1 vid Göteborgsoperan, deområde 2 vid Kajskju 8 i ansutning ti Maritiman, deområde 3 vid Stora Bommen samt deområde 4 vid Skeppsbropatsen (figur 2). Dessa fyra undersökningsområden vades utifrån tigängighet samt överensstämmese med det ädre kartmateriaet. Enigt kartor från framförat sutet av 1700-taet och början av 1800-taet ska stadsmuren samt fera bastioner varit beägna inom undersökningsområdet (figur 2). Deområde 1 vid Göteborgsoperan Området som kunde undersökas bestod huvudsakigen av en större gräsmatta samt de av en asfaterad gata samt dear av två gång- och cykevägar. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 5
Deområde 1 Deområde 2 Deområde 3 Deområde 4 0 150 m Skaa 1:400 Figur 2. Deområde 1 4 pacerade på historisk karta från 1765 68. Skaa 1:4000. 6 Västänken
Här skue enigt det ädre kartmateriaet Sankt Eriks bastion ha egat samt dear av stadsmuren. Mätytan var cirka 3000 kvadratmeter fördeat på 295 mätprofier. Deområde 2 vid Maritiman Området som kunde undersökas med georadar bestod av en vändpan samt parkeringspatser utanför Kajskju 8. Ytan var beagd med kuersten förutom en de av en asfaterad gata i söder samt de av en cykeväg i nordöstra deen. Här skue enigt det ädre kartmateriaet Sandbastionen ha egat. Undersökningsytan var cirka 900 kvadratmeterfördeade på 117 mätprofier. Deområde 3 vid Stora Bommen Området som undersöktes bestod av en gatukorsning med ett ferta refuger och ansutande gång -och cykevägar. Underaget bestod av både asfat och kuersten. Här skue enigt det ädre kartmateriaet Stora bommens bastion ha egat. Undersökningsytan omfattade cirka 1100 kvadratmeterfördeade på 142 mätprofier. Deområde 4 vid Skeppsbropatsen Området som undersöktes var de av en mindre gata med tihörande parkeringspatser samt trottoarer. Underaget bestod av asfat. Här skue enigt det ädre kartmateriaet dear av stadsmuren egat. Undersökningsområdet var cirka 450 kvadratmeterfördeade på 100 mätprofier. Georadarundersökningen visade på ett stort anta geofysiskt mätbara strukturer inom de fyra oika områdena. Strukturerna representerar band annat stora mängder av edningar och edningsschakt, enstaka huskonstruktioner samt eventuea rester av stadsmuren. Georadar metod och teknik Georadarsystemet fungerar i princip som ett ekood (figur 3). En sändarantenn skickar ner en eektromagnetisk signa i marken. Signaen refekteras från strukturer som stenar och skiktgränser mean jordager med oika fysiska egenskaper (ti exempe diken eer gropar reativt den omgivande orörda undergrunden). För att en struktur ska vara mätbar krävs att det finns en tiräckig fysikaisk konstrast mean strukturen och den omgivande marken samt att strukturen är tiräckigt stor jämfört med mätprofiavståndet. Otiräckig fysikaisk konstrast eer för iten storek kan innebära att arkeoogiska ämningar som är mycket tydiga i samband med traditione fätarkeoogi kan vara fuständigt osyniga för georadarantennen. Penetreringsdjupet av georadarsignaen beror på markens fysiska egenskaper och signaens frekvens (Conyers & Goodman 1997). Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 7
Figur 3. Radarantennen är monterad omedebart ovanför markytan på en gidpatta. På kontro- och datauppteckningsenheten framför operatören visas vertikaa profidata och viktiga mätparameter. För positionering av mätdata ängst profiinjen finns ett distanshju monterat på ett av vagnens hju. Systemet körs ängs med 50 meter ånga paraea profisnören över undersökningsområdet. Foto: Linda Andersson. Genom mätningar ängs många, tätt agda paraea injer kan man generera en tredimensione digita datavoym. Traditionea anayser görs av enstaka vertikaa georadarprofier viket är kompicerat samt resuterar mestades i otifredsstäande databider av ringa arkeoogiskt värde. Bearbetning av en tredimensione datavoym ger däremot möjighet att ta fram bider av hea den sammanhängande undersökta ytan från oika djup (så kaade djupskivor), viket dramatisk ökar såvä förståesen av insamad data som de arkeoogiska tokningsmöjigheterna (Leckebusch 2003). Våra tidigare georadarmätningar (ti exempe vid Birka, franciskanerkonventet i Krokek och S:t Oofs konvent i Skänninge) har visat att mätningar med ett profiavstånd om 25 cm resuterar i hög datakvaité och att ett större profiavstånd bara är ämpigt för att kartägga mycket stora och sammanhängande strukturer. I detta sammanhang är det väsentigt att påpeka att det inte bör förväntas att enstaka strukturer som är mindre än cirka 0,5 meter i diameter ska vara möjiga att identifiera och toka i georadardata, trots det täta profiavståndet. 8 Västänken
Anedningen är att anomaier som endast är syniga på en profi är mycket svåra att skija från ti exempe en enskid, öst iggande sten i marken. De genomförda utgrävningarna baserade på georadarresutaten från S:t Oofs konvent i Skänninge (Riksantikvarieämbetet UV Öst, Linköping) visade på bra överensstämmese mean prospekterade och grävda strukturer. (http://www.archaeoprospection.se/exempe_skaenninge.htm). För att en georadarmätning ska vara framgångsrik förutsätts att mätytan är pan och ti största deen fri från hinder och hög vegetation. Är ytor gräsbevuxna bör de vara kippta innan mätningen utförs. På grund av störande effekter från rötter och/eer ojämn topografi är det inte meningsfut att göra georadarmätningar i områden som är tätt bevuxna med träd eer buskar. Mycket fuktig mark är också oämpig på grund av att fukten starkt begränsar penetreringsdjupet för signaen. Undersökningens genomförande Georadarundersökningen genomfördes av tre personer under sju dagar i december 2011. Undersökningsområdet omfattade en yta om cirka 5500 kvadratmeter fördeat på fyra deområden (figur 2). Deområde 1 vid Göteborgsoperan, deområde 2 vid Kajskju 8 i ansutning ti Maritiman, deområde 3 vid Stora Bommen samt deområde 4 vid Skeppsbropatsen. Georadarmätningarna utfördes med Sensors & Software Noggin Pus 250 MHz georadarsystem ängs profiinjer med 25 cm profiavstånd och 2,5 cm georadar-spåravstånd (figur 3). Signaens upptäckningstid anpassades efter penetreringsdjupet på patsen ti 74 ns. Under ideaa geoogiska förhåanden är systemets penetreringsdjup mean 2 och 5 meter. För att öka datakvaitén stapades fyra georadarspår för varje registrerad mätning. Mätprofiernas orientering varierade beroende patsen beskaffenhet och möjighet att uppnå fu dokumentation. Undersökningsområdena mättes in med RTK-GPS (Rea Time Kinematic-Goba Positioning System) i rikets koordinatnät (Sweref99 12 00). Georefererade djupskivor presenteras som gråskaiga tiff-bider vika kan anayseras och tokats i ett GIS (ArcMap 9.3) tisammans med kartmateria i digita form. Refektioner av georadarsignaen syns i djupskivorna som mörkgråa eer svarta strukturer. Vita fäckar i djupskivorna är områden med, reativt omgivningen, påtagigt åg refektivitet. Ljusa strukturer i georadardata tyder på åg refektivitet och därmed absorberande materia, som ofta sammanfaer med ökad eektrisk edningsförmåga av marken (ti exempe genom högre markfuktighet eer mark med hög ande era). Dessa jusa anomaier kan vara förorsakade av igenfyda gropar, viket på grund av mindre jordkompakteringsgrad uppvisar en högre markfuktighet och därmed minskad refektivitet. Stenar eer byggnadsrester i marken förorsakar vanigtvis en ökad refektivitet av georadarsignaen, som uttrycker sig i form av mörka (mörkgrå eer svarta) anomaier i djupskivorna. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 9
Resutat Ett bra sätt att förstå och anaysera georadardata är att bäddra snabbt fram och tibaka mean djupskivorna. På detta sätt bir strukturer, som syns som förändringar i refektiviteten och strukturernas horisontea och vertikaa utbredning, mest åskådig. Snabba bidanimationer hjäper ti att se sammanhängande strukturer på oika djupskivor. Resutatet av georadarmätningar i form av djupskivor presenteras i figur 9 ti 131. Varje djupskiva visar georadarrefektioner från en horisonte cirka 5 cm tjock datavoym från angivit djup 1 under markytan. Tokningen av georadardata finns avbidad i figur 39, 70, 101, 132. Nedan föjer en introduktion ti äsning av djupskivorna. Observera att endast ett urva av aa de strukturer som är tokningsbara beskrivs, och då i syfte att fungera som en vägedning ti förståese av materiaet. I övrigt rekommenderas att ta de av tokningsfigurerna (figur 39, 70, 101, 132) där fer strukturer finns definierade, men framför at att sjäv studera djupskivorna. Notera också att de festa nedan beskrivna strukturer återfinns på fera djupskivor då data från georadarundersökningen är tredimensione. I den nedanstående introduktionen ti undersökningsmateriaet betonas därför antingen den översta djupskiva där strukturen avbidas, eer de djupskivor som avbidar strukturen tydigast. 1 Det faktiska djupet för anomaier och strukturer kan variera på grund av uppskattningen av djupkonverteringshastigheten ti 10 cm/ns. Variationer av upp ti 50 procent i djupet kan förkomma, men mest sannoikt är att angivit djup av djupskivor stämmer med ±15 cm. Det reativa djupet av strukturerna är korrekt avbidad. 10 Västänken
Resutat från deområde 1, Operan Deområdet bestod, som ovan nämnts, av en större trianguärt formad gräsmatta i ansutning ti Oscars-/Götaeden, en de av en asfaterad gata, Christina Nissons gata, samt dear av två gång- och cykevägar). Området har under årens opp påverkats mycket av de infrastrukturförändringar som patsen utsatts för. Enigt de historiska kartorna från 1600-, 1700- och 1800- taet ska detta vara patsen för bastion Sankt Erik som var beägen på en mindre kippa i ansutning ti Lia Bommen (se figur 2). År 1857 byggs det så kaade Cefängeset på patsen för den gama bastionen. Cefängeset äggs ner och byter funktion ti härbärge (Rosenborg) som drevs i regi av Fräsningsarmén fram ti 1947. Under 1970-taet byggs Götaeden och byggnaderna rivs och kippan sprängs nu bort (se figur 4). I de fyra översta djupskivorna, figur 9 12, som motsvarar markens översta cirka 40 cm, är det gräsytan samt det närmaste jordagren under grässvåen som syns i data. Notera gångstråket i gräsmattans östra de samt dear av den asfaterade cykebanan i öster. På djupskivorna, cirka 70 110 cm, figur 16 20, syns ämningar efter ett ferta edningar eer edningsschakt, antingen som svarta eer jusa injer. Dessa framkom framför at i deområdets västra och östra de. Ett just, Figur 4. Deområde 1 med Cefängeset. Foto: Aeromaterie N 246, Göteborg, Lia Bommen 1937. Krigsarkivet. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 11
Figur 5. Vy över deområde 1. Foto: Bengt Westergaard. cirka 15 meter brett, stråk centrat i deområdet är förmodigen rester efter en sentida vägsträckning. På djupskivorna cirka 140 180 cm, figur 23 26, syns ämningar efter ett ferta edningar eer edningsschakt, antingen som svarta eer jusa injer. Dessa framkom framför at i deområdets västra och norra de. Längst i väster framkom även rester av en struktur som förmodigen är en byggnad där man kan se rester av väggkonstruktionen samt rumsindeningar. Detta kan vara käardeen ti en magasinsbyggnad. Dåig signapenetrering efter cirka 3 meter, troigen beroende på fuktig era eer andra vattenbemängda jordager. Resutat Inga ämningar efter bastionen eer stadsmuren kunde upptäckas i georadardatat. På gräsytan och i ansutande cykevägar framför operan påträffades endast sentida edningar och edningsschakt samt dear av en ädre sträckning av Götaeden. I korsningen mean Christina Nisson gata och Götaeden undersöktes en mindre yta och där påträffades ett ferta edningar och dear av en byggnad. Troigtvis är det ämningar efter den stora magasinsbyggnad som fanns på patsen från sent 1800-ta och som sedermera revs under senare deen av 1900-taet (figur 39). 12 Västänken
Resutat från deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) Undersökningsområdet bestod av en vändpan samt parkeringspatser utanför Kajskju 8. Ytan var beagd med kuersten förutom en de av en asfaterad gata i söder samt de av en cykeväg i nordöstra deen. Centrat på vändpanen står ett monument bestående av en stor propeer. Detta skue enigt det historiska kartmateriaet vara patsen för Sandbastionen, där dear av bastionen eventue skue kunna vara bevarade inom undersökningsytan. Enigt ädre foton från sent 1800-ta ti tidigt 1900-ta över patsen finns här ett ferta järnvägsspår. På djupskivorna, cirka 60 110 cm, figur 46 50, syns ämningar efter ett ferta edningar eer edningsschakt, antingen som svarta eer jusa injer. Dessa framkom framför at i deområdets östra de. Centrat i deområdet finns strukturer som troigen är oika utfynadsager, desto mörkare desto mer kompakta. På djupskivorna cirka 110 170 cm, figur 51 56, syns ämningar efter enstaka edningar, antingen som svarta eer jusa injer. Dessa framkom framför at i deområdets norra och östra de. Den kraftiga strukturen i den nordöstra deen är troigen också ett edningsschakt. Dåig signapenetrering efter cirka 2,5 meter, troigen beroende på fuktig era eer andra vattenbemängda jordager. Resutat Inga ämningar efter Sandbastionen eer stadsmuren kunde upptäckas i georadardatat. Ett stort anta sentida edningar och edningsschakt påträffades inom deområdet framför at i den östra deen (figur 70). Figur 6. Vy över deområde 2. Foto: Foto: Bengt Westergaard. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 13
Resutat från deområde 3, Stora Bommen (Casino Cosmopo) Området som undersöktes bestod av en gatukorsning med ett ferta refuger och ansutande gång- och cykevägar. Underaget bestod av både asfat och kuersten. Här skue enigt det ädre kartmateriaet Stora Bommens bastion ha egat. Undersökningsytan omfattade cirka 1100 kvadratmeterfördeade på 142 mätprofier. I de fyra översta djupskivorna, figur 71 74, som motsvarar markens översta cirka 40 cm, är det den asfaterade gatan samt gång och cykevägarna som är syniga i datat. På djupskivorna cirka 70 140 cm, figur 78 84, syns en större rektanguär struktur. Strukturen är cirka 14 meter ång och cirka 2,40 meter bred och är orienterad i nordnordöstig ti sydsydvästig riktning, centrat i deområdet. Vidare finns ett ferta edningar/edningsschakt på dessa nivåer både i den västra och östra deen. Dåig signapenetrering efter cirka 2,5 meter, troigen beroende på fuktig era eer andra vattenbemängda jordager. Resutat I deområde 3 påträffades en struktur centrat i undersökningsområdet som eventuet skue kunna utgöra rester av stadsmuren vid Stora Bommen. Strukturen är cirka 14 meter ång och cirka 2,40 meter bred dyker upp på cirka 0,80 meters djup och är synig ti cirka 1,40 meters djup. Ett anta sentida edningar och edningsschakt påträffades också inom undersökningsområdet (figur 101). Figur 7. Vy över deområde 3. Foto: Bengt Westergaard. 14 Västänken
Resutat från deområde 4, Skeppsbropatsen Området som undersöktes var de av en mindre gata med tihörande parkeringspatser samt trottoarer. Underaget bestod av asfat. Här ska enigt det ädre kartmateriaet dear av stadsmuren egat. Undersökningsområdet var cirka 450 kvadratmeterfördeade på 100 mätprofier. På djupskivorna, cirka 40 90 cm, figur 106 110, syns ett anta edningar och edningsschakt i den östra och nordöstra deen av deområdet. På djupskivorna cirka 100 150 cm, figur 112 116, syns en struktur i den östra deen av deområdet, orienterad i nord-sydig riktning. Strukturen är cirka 12 meter ång och cirka 2,40 meter bred. Dåig signapenetrering efter cirka 2,5meter, troigen beroende på fuktig era eer andra vattenbemängda jordager. Resutat Här påträffades en struktur i den östra deen av undersökningsområdet som eventuet skue kunna utgöra rester av stadsmuren. Strukturen är cirka 12 meter ång och cirka 2,40 meter bred och dyker upp på cirka 1 meters djup och synig ti cirka 1,50 meters djup (se figur 132). Ett anta sentida edningar och edningsschakt påträffades också inom undersökningsområdet (figur 1). Figur 8. Vy över deområde 4. Foto: Bengt Westergaard. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 15
Sammanfattning Under sju dagar i december 2011 bev sammanagt 5500 kvadratmeter uppdeat på fyra deområden, undersökta med georadar. Sammantaget kan det konstateras att den prospekterade ytorna utmed Oscars-/Götaeden innehåer ett större anta geofysiskt mätbara anomaier i marken. Stadsmuren Det finns några strukturer som skijer ut sig och som troigen är dear av stadsmuren. Dessa påträffades i deområde 3 och 4. På deområde 3 är strukturen är cirka 14 meter ång och cirka 2,40 meter bred och orienterad i nära nord-sydig riktning. På deområde 4 är strukturen cirka 12 meter ång och cirka 2,40 meter bred. och orienterad i nord-sydig riktning Byggnader Enigt det ädre kartmateriaet och fotografier ska det ha funnits en större magasinsbyggnad i området söder om Göteborgsoperan (se deområde 1). I georadardatat kan vi se byggnadens nordöstra de med rumsindeningar i vad som förmodigen är en käarde. Sentida väg På deområde 1 syntes ett just, cirka 15 meter brett, stråk centrat i deområdet och detta är förmodigen rester efter en sentida vägsträckning, troigen en ädre sträckning av Götaeden. Ledningar/edningsschakt På aa deområden påträffades ett stor anta sentida edningar och edningsschakt 16 Västänken
X 6398950 Y 147850 Georadardjupskivor för deområde 1, Operan X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 9. Georadardjupskiva 0 10 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 17
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 10. Georadardjupskiva 10 20 cm djup. 18 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 11. Georadardjupskiva 20 30 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 19
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 12. Georadardjupskiva 30 40 cm djup. 20 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 13. Georadardjupskiva 40 50 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 21
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 14. Georadardjupskiva 50 60 cm djup. 22 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 15. Georadardjupskiva 60 70 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 23
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 16. Georadardjupskiva 70 80 cm djup. 24 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 17. Georadardjupskiva 80 90 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 25
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 18. Georadardjupskiva 90 100 cm djup. 26 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 19. Georadardjupskiva 100 110 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 27
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 20. Georadardjupskiva 110 120 cm djup. 28 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 21. Georadardjupskiva 120 130 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 29
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 22. Georadardjupskiva 130 140 cm djup. 30 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 23. Georadardjupskiva 140 150 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 31
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 24. Georadardjupskiva 150 160 cm djup. 32 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 25. Georadardjupskiva 160 170 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 33
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 26. Georadardjupskiva 170 180 cm djup. 34 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 27. Georadardjupskiva 180 190 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 35
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 28. Georadardjupskiva 190 200 cm djup. 36 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 29. Georadardjupskiva 200 210 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 37
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 30. Georadardjupskiva 210 220 cm djup. 38 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 31. Georadardjupskiva 220 230 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 39
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 32. Georadardjupskiva 230 240 cm djup. 40 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 33. Georadardjupskiva 240 250 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 41
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 34. Georadardjupskiva 250 260 cm djup. 42 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 35. Georadardjupskiva 260 270 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 43
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 36. Georadardjupskiva 270 280 cm djup. 44 Västänken
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 37. Georadardjupskiva 280 290 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 45
X 6398950 Y 147850 X 6399000 0 20 m Skaa 1: 600 Y 147750 Figur 38. Georadardjupskiva 290 300 cm djup. 46 Västänken
X 6398950 Y 147850 Tokningsbid för deområde 1, Operan 0 20 m Skaa 1: 600 Deområde Ledning De av byggnad Gångstig Gång/cyke väg Väg X 6399000 Y 147750 Figur 39. Tokningsbid för deområde 1. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 47
Georadardjupskivor för deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 40. Georadardjupskiva 0 10 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 49
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 41. Georadardjupskiva 10 20 cm djup. 50 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 42. Georadardjupskiva 20 30 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 51
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 43. Georadardjupskiva 30 40 cm djup. 52 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 44. Georadardjupskiva 40 50 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 53
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 45. Georadardjupskiva 50 60 cm djup. 54 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 46. Georadardjupskiva 60 70 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 55
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 47. Georadardjupskiva 70 80 cm djup. 56 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 48. Georadardjupskiva 80 90 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 57
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 49. Georadardjupskiva 90 100 cm djup. 58 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 50. Georadardjupskiva 100 110 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 59
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 51. Georadardjupskiva 110 120 cm djup. 60 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 52. Georadardjupskiva 120 130 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 61
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 53. Georadardjupskiva 130 140 cm djup. 62 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 54. Georadardjupskiva 140 150 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 63
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 55. Georadardjupskiva 150 160 cm djup. 64 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 56. Georadardjupskiva 160 170 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 65
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 57. Georadardjupskiva 170 180 cm djup. 66 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 58. Georadardjupskiva 180 190 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 67
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 59. Georadardjupskiva 190 200 cm djup. 68 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 60. Georadardjupskiva 200 210 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 69
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 61. Georadardjupskiva 210 220 cm djup. 70 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 62. Georadardjupskiva 220 230 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 71
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 63. Georadardjupskiva 230 240 cm djup. 72 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 64. Georadardjupskiva 240 250 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 73
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 65. Georadardjupskiva 250 260 cm djup. 74 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 66. Georadardjupskiva 260 270 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 75
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 67. Georadardjupskiva 270 280 cm djup. 76 Västänken
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 68. Georadardjupskiva 280 290 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 77
X 6398840 Y 147660 X 6398800 Y 147640 Skaa 1: 300 Figur 69. Georadardjupskiva 290 300 cm djup. 78 Västänken
Tokningsbid för deområde deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) Y 147660 X 6398840 X 6398800 Y 147640 Deområde Ledning Ledningsschakt Skaa 1: 300 Figur 70. Tokningsbid för deområde 2. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 79
Georadardjupskivor för deområde 3, Stora Bommen Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 71. Georadardjupskiva 0 10 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 81
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 72. Georadardjupskiva 10 20 cm djup. 82 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 73. Georadardjupskiva 20 30 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 83
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 74. Georadardjupskiva 30 40 cm djup. 84 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 75. Georadardjupskiva 40 50 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 85
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 76. Georadardjupskiva 50 60 cm djup. 86 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 77. Georadardjupskiva 60 70 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 87
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 78. Georadardjupskiva 70 80 cm djup. 88 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 79. Georadardjupskiva 80 90 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 89
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 80. Georadardjupskiva 90 100 cm djup. 90 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 81. Georadardjupskiva 100 110 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 91
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 82. Georadardjupskiva 110 120 cm djup. 92 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 83. Georadardjupskiva 120 130 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 93
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 84. Georadardjupskiva 130 140 cm djup. 94 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 85. Georadardjupskiva 140 150 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 95
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 86. Georadardjupskiva 150 160 cm djup. 96 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 87. Georadardjupskiva 160 170 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 97
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 88. Georadardjupskiva 170 180 cm djup. 98 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 89. Georadardjupskiva 180 190 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 99
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 90. Georadardjupskiva 190 200 cm djup. 100 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 91. Georadardjupskiva 200 210 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 101
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 92. Georadardjupskiva 210 220 cm djup. 102 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 93. Georadardjupskiva 220 230 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 103
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 94. Georadardjupskiva 230 240 cm djup. 104 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 95. Georadardjupskiva 240 250 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 105
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 96. Georadardjupskiva 250 260 cm djup. 106 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 97. Georadardjupskiva 260 270 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 107
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 98. Georadardjupskiva 270 280 cm djup. 108 Västänken
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 99. Georadardjupskiva 280 290 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 109
Y 147590 X 6398640 X 6398600 Y 147560 Skaa 1: 300 Figur 100. Georadardjupskiva 290 300 cm djup. 110 Västänken
Tokningsbid för deområde 3, Stora Bommen Y 147590 X 6398640 Deområde X 6398600 Y 147560 Ev Mur Struktur Ledning Skaa 1: 300 Figur 101. Tokningsbid för deområde 3. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 111
Y 147560 X 6398540 Georadardjupskivor för deområde 4, Skeppsbropatsen X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 102. Georadardjupskiva 0 10 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 113
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 103. Georadardjupskiva 10 20 cm djup. 114 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 104. Georadardjupskiva 20 30 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 115
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 105. Georadardjupskiva 30 40 cm djup. 116 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 106. Georadardjupskiva 40 50 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 117
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 107. Georadardjupskiva 50 60 cm djup. 118 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 108. Georadardjupskiva 60 70 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 119
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 109. Georadardjupskiva 70 80 cm djup. 120 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 110. Georadardjupskiva 80 90 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 121
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 111. Georadardjupskiva 90 100 cm djup. 122 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 112. Georadardjupskiva 100 110 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 123
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 113. Georadardjupskiva 110 120 cm djup. 124 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 114. Georadardjupskiva 120 130 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 125
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 115. Georadardjupskiva 130 140 cm djup. 126 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 116. Georadardjupskiva 140 150 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 127
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 117. Georadardjupskiva 150 160 cm djup. 128 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 118. Georadardjupskiva 160 170 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 129
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 119. Georadardjupskiva 170 180 cm djup. 130 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 120. Georadardjupskiva 180 190 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 131
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 121. Georadardjupskiva 190 200 cm djup. 132 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 122. Georadardjupskiva 200 210 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 133
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 123. Georadardjupskiva 210 220 cm djup. 134 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 124. Georadardjupskiva 220 230 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 135
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 125. Georadardjupskiva 230 240 cm djup. 136 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 126. Georadardjupskiva 240 250 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 137
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 127. Georadardjupskiva 250 260 cm djup. 138 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 128. Georadardjupskiva 260 270 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 139
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 129. Georadardjupskiva 270 280 cm djup. 140 Västänken
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 130. Georadardjupskiva 280 290 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 141
Y 147560 X 6398540 X 639830 Y 147540 Skaa 1: 200 Figur 131. Georadardjupskiva 290 300 cm djup 142 Västänken
Y 147560 X 6398540 Tokningsbid för deområde 4, Skeppsbropatsen X 639830 Y 147540 Deområde Ev Mur Skaa 1: 200 Ledning Ledningsschakt Figur 132. Tokningsbid för deområde 4. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 143
X 6399050 Y 147500 Operan ± Figur 133. Det aktuea området i Göteborg, mean Casinot i söder och Operan i norr. I bakgrunden syns den historiska karta som använts som referens i samtiga nu aktuea undersökningar och karteringar. Den aktuea korridoren för Västänken är grönmarkerad. Skaa 1:2500. Maritiman 0 100 m Skaa 1: 2 500 Casinot X 6398550 Y 147850 1:2 500
Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg Bengt Westergaard Inedning Med anedning av Trafikverkets panering och tiåtighetsprövning inför Västänken-projektet, anitades persona från UV Redaktion och teknik för en geofysisk prospektering/förundersökning med hjäp av georadar av vada dear Oscars-/Götaeden i Göteborg, där denna änk eventuet skue komma att stöta på dear av Göteborgs forna befästning. Prospekteringsarbetet genomfördes under december 2011. Patserna för prospektering vades des med hänsyn ti förväntade arkeoogiska resutat, så kaade nyckepunkter, men även utifrån trafiksäkerhetshänsyn. Resutatet av denna prospektering redovisas ovan. Då resutatet av prospekteringen inte var tifredsstäande enigt Trafikverket och Länsstyresen, besutades om kompettering av förundersökningen i form av upptagning av schakt utmed den panerade korridoren och den förväntade murens sträckning. Denna kompetterande förundersökning presenteras nedan. Arbetsmetodik och dokumentation Arbetet kan ses som en fortsättning på det förberedande arbete som gjordes i samband med ovan redovisade prospekteringsarbeten. Inför dessa gjordes en rektifiering av ett urva av historiska kartor med mer eer mindre säkerstäda avbidningar av de berörda dearna av Göteborgs befästningsmur, företrädesvis de dear som utgjorde dear av den så kaade strandmuren. Utifrån dessa vades patser ut för såvä prospektering som senare för schaktöppningar (figur 133). Återigen fick stor hänsyn tas ti trafik- och kabesituationen när vaet av schaktytor vades ut. De utvada patserna som framgår av figur 134 går under benämningen: Casinot (S1), Mean Maritiman och Casinot (S2), Maritiman (S3) och sutigen Operan (S4). Samtiga schakt togs upp med hjäp av schaktmaskin. I schakten noterades schaktdjup, eventuea murrester eer andra reaterade ämningar samt på viket djup och i viken utsträckning ämningarna var bevarade. Samtiga schakt och ämningar mättes in med RTK-GPS och fotodokumenterades. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 145
Y 147550 X 6398900 ± Maritiman S4 S3 S2 Casinot S1 Sökschakt 0 50 m Skaa 1: 1 500 Figur 134. De fyra områden som vades ut för sökschaktning: S1 S4. Skaa 1:1500. X 6398600 146 Västänken Y 147750
Redovisning av undersökningsresutaten Casinot (S1) Två schakt grävdes i gång- och cykevägen, i nära ansutning ti varandra och ti infarten mot Casinot i söder (se S1, figur 136). Från de historiska kartorna kunde man misstänka att man skue stöta på en bastionsmur (Stora Bommen?). Schakten grävdes ti ett djup av närmare 2,3 meter under markytan. Inte i något av schakten påträffades några som hest murrester, rustbäddar, påspärrar eer ens antydningar ti närbeägna sådana. I schaktbotten fanns era, sannoikt naturig sådan. Denna kunde föjas ti ett djup av cirka 0,5 meter, därefter uppstod probem med grundvatten. Schakten vid Casinot var de sista som togs upp i denna förundersökning, och med de tidigare grävda schakten i bagaget så var förhoppningarna ganska stora att finna en förväntad bastion. Att så inte bev faet kan förkaras på fera oika vis: det minst troiga är att bastionen adrig funnits. Den kan ha rivits ner grundigt, men då skue förstås även denna rivningsfas ha synts. Det mest sannoika är att den finns bevarad, i bättre eer sämre skick, i någondera riktningarna Öst, Syd eer Väst om där schakten nu öppnades upp. Tyvärr tiät vare sig trafik- eer edningssituation ett frågestyrt öppnande av schakt. Figur 135. Ett av de tomma schakten vid Casinot (S1). Foto: Bengt Westergaard. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 147
Maritiman, Kajskju 8 Y 147580 X 6398790 ± S2 Casinot S1 Sökschakt 0 25 m Skaa 1: 750 Y 147680 X 6398630 Figur 136. S1 och S2. Skaa 1:750. 148 Västänken
Mean Maritiman och Casinot (S2, objekt ID 118 och121) Enigt det historiska kartmateriaet skue man i dessa schakt kunna stöta på kurtinmuren mean Sandbastionen och Stora Bommen (se figur 136). Ett schakt grävdes väster om gång- och cykevägen och i detta påträffades inget annat än en möjig påe ti en påspärr. I gång- och cykevägen och en av körbanorna öppnades ytterigare ett schakt. Häri påträffades kurtinmuren på ett djup av cirka 2 meter (se figur 138). Muren var en skamur med stora stenar åt väster och öster, det vi säga murens riktning var i det närmaste nord-sydig. Den kunde mätas upp ti en bredd av minst 2,8 meter, där den fortsatte in under angränsande körbana (se figur 137). Muren kunde föjas ti cirka 1,5 meters djup. Därefter uppstod probem med grundvatten. Men det är högst sannoikt att muren viar på en existerande rustbädd. Muren utgör sannoikt resterna av kurtinmuren mean Sandbastionen och Stora Bommen. Figur 137. Resterna av kurtinmuren som påträffades i området mean Maritiman och Casinot. Muren fortsatte in under angränsandekörbana. Foto: Nis Wattman. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 149
± X 6398790 Y 147640 S2 Sökschakt Kurtinmur X 6398740 Y 147670 Skaa 1: 300 Figur 138. Läget för de påträffade murresterna i området mean Maritiman och Casinot. Skaa 1:300. 150 Västänken
Maritiman (S3, Objekt ID 301) Enigt det historiska kartmateriaet skue man här kunna stöta på murar tihörande Sandbastionen. Schaktet öppnades i det smaa grönområde som skijer gång- och cykevägen från Oscars-/Götaeden. På cirka 1,5 meters djup under markytan påträffades murrester, sannoikt tihörande Sandbastionen (se figur 140). Muren var skamurad och cirka 4,2 meter bred (se figur 139). Skamuren hade stora stenar i norr och söder, det vi säga murens riktning var östvästig. I väster var muren avskuren/genomgrävd av en större edning. Muren kunde föjas ti ett djup av cirka 1,4 meter. Därefter uppstod probem med grundvatten. Inga spår efter rustbädd kunde konstateras, men den borde igga bevarad under muren. Figur 139. Den påträffade muren mättes upp ti över 4 meters bredd. Foto: Nis Wattman. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 151
± X 6398860 Y 147660 S3 Sökschakt Bastionsmur X 6398810 Y 147700 Skaa 1: 300 Figur 140. Läget för de påträffade resterna av den förmodade bastionsmuren. Skaa 1:300. 152 Västänken
Operan (S4, Objekt ID 310 med fera) Enigt det historiska kartmateriaet borde man här träffa på dear av kurtinmuren mean Sandbastionen och bastion Sankt Erik. Två schakt grävdes i Oscars-/Götaeden, vid två oika tifäen. I det första, västigaste schaktet, påträffades inga direkta murrester eer befästningsanordningar. På cirka 2 meters djup påträffades vad som uppfattades som steri båera. I denna kunde också ses större stenbock, tisynes kommande från en näriggande konstruktion. Av det skäet togs ett andra schakt upp, i den angränsande körbanan österut. I detta östra schakt påträffades dear av den rustbädd som burit upp kurtinmuren (figur 142). Toppen på rustbädden påträffades på cirka 1,5 Figur 141. Rustbädden som påträffades i S4. Foto: Carina Bramstång. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 153
± X 6398950 Y 147760 S4 Y 147720 X 6398900 Sökschakt Rustbädd Stöd för rustbädd Skaa 1: 300 Figur 142. Läget för den påträffade rustbädden. Skaa 1:300. 154 Västänken
meters djup under markytan. De syniga dearna bestod av mur, sua och pankor (se figur 141). Hur djup ner rustbädden sträckte sig gick inte att uppskatta, men eftersom den påträffades på reativt grund nivå, finns det anedning att misstänka att berget inte befinner sig på något större djup och att man inte behövt påa så djupt när man anagt rustbädden. Det kan också förkara varför sjäva stenmuren saknades; den har egat adees för ytigt för att kunna bevaras. Sammanfattning, kuturhistorisk tokning och försag ti framtida preciserade frågestäningar Vid de nu företagna schaktningsarbetena utmed Oscars-/Götaeden i Göteborg, påträffades rester av den befästningsmur som funnits ut mot Göta äv i tre av schakten, S2 S4. Resterna var av varierande sag, men indikerar tisammans att strandmuren står att finna utmed större dear av det aktuea partiet av Västänken. Den historiska karta som använts som bakgrund ti projektet har haft större eer mindre feaktigheter (Göteborg nr 6a, åren 1765 1768, se Bramstång & Nisson Schönborg 2006). Vari feaktigheterna består är inte het kart. Häri ryms naturigtvis at från att dear adrig uppförts ti att kartorna har inbyggda karteringsfe. I detta fa har våra hypoteser rörande strandmuren testats mot endast en av aa de kartor och avbidningar som finns av fästningen Göteborg. Denna har visats sig devis riktig, devis mankerande. Eventuea fortsatta arbeten kan naturigtvis riktas in på att eta upp håpunkter i befästningens konstruktion för att underätta arbetet med att korrigera och rektifiera det historiska kartmateriaet; de ursprungiga så kaade nyckepunkter som går att återfinna i något av kartmateriaen. Det kan dock visa sig svårt att finna en karta som stämmer på aa punkter. Des visar kartorna panförsag över byggnationer, des kartor som visar hur ångt man just då hade kommit i utbyggnaden. Den nu funna kurtinmuren kan troigen dateras ti tidigast 1650-ta. Då påbörjades arbetet med att göra tifäiga befästningsanäggningar permanenta. Timmer från kurtinmuren i S:t Eriksgatan, inte ångt från nu öppnade schakt, undersöktes inför Götatunnen år 2001. Det kunde dateras hjäpigt med dendrokronoogisk anays ti fäningsåren 1648 1652. Fera ombyggnadsfaser och renoveringar har senare utförts och på 1740-taet renoverades nu aktue de av muren. I viken omfattning kan devis beysas genom ritningar men det framgår inte hur mycket som ämnades kvar av den ursprungiga muren (Bramstång & Nisson Schönborg 2006, s. 159f ). Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 155