Salamandrar på Kinnekulle

Hane av mindre vattensalamander Salamandrar på Kinnekulle Inventering av några dammar 2012 2014 Text och foto: Kent Boström Bakgrund Under senare år när Naturskyddsföreningen i Lidköping arbetat med slåtterängarna på Österplana vall har vi sett att salamandrarna i Nyängsdammen ofta har fått musslor på sina fötter. Naturligtvis funderade vi lite över fenomenet. Vad orsakar dessa angrepp? Tar salamandrarna skada av att ha musslor på fötterna? Vad är det för musslor som också rör sig uppe i dammarnas vegetation? Därför föddes tanken att undersöka salamandrarna och musslorna på Österplana hed och vall. För salamandrarnas del är det ett tydligt hinder att ha musslor på fötterna och om det är honor som fått musslor på sina bakfötter kan det troligen förhindra äggläggningen. Efter leken placerar salamanderhonorna, med hjälp av sina bakfötter, de befruktade äggen på vattenväxternas blad. Bladen rullas sedan ihop för att skydda äggen under urvecklingen fram till kläckningen. Det är naturligtvis viktigt att honans bakfötter är i god kondition för att hon skall kunna klara av detta konststycke. Det är emellertid högst osäkert om hon kan klara av äggläggningen med en eller flera musslor på sina fötter. Musslorna sitter hårt fast vid salamandrarnas fötter och släpper inte taget, kanske inte förrän tån helt enkelt förtvinar och lossnar från foten. Musslan kan vinna på situationen genom att sprida sig vidare i området. Det gäller då att salamandern inte är uppe ur vattnet för lång tid så att musslan hinner torka ut och dö av syrebrist.( Woods et al 2008) 1

Det är i de kraftigt igenväxta dammarna det verkar finns mest musslor i vegetationen. Kanske är det en för stor population, som gör att musslorna får beteendet att sätta sig på extremiteterna på olika vattenlevande djur (även kräftor, grodor och fåglar kan få musslor på sina fötter). Musslorna försöker troligen lifta med sina värddjur till nya jungfruliga områden. Musslan är självfertil och kan snabbt bilda nya kolonier i de invaderade dammarna. När parningssäsongen är över lämnar salamandrarna dammarna och förflyttar sig till omgivande fuktiga områden, eventuellt via någon annan damm. (Woods et al 2008, Kappes et al 2012) Metod Tillsammans med kommunekologen i Götene kommun, Karolina Ringdahl, utformade vi en ansökan till länsstyrelsen om att få genomföra ett Lona-projekt uppe i reservatet på Kinnekulle. Senare tog Sara Sandling över rollen som Götenes representant i projektet vid Karolinas tjänstledighet. Efter en del turer angående en dispensansökan om att få fånga salamandrar och samla in musslor från dammar och på salamanderfötter, så kunde projektet komma igång 2012. Salamandrarna fångades med flaskfällor eller håv och musslorna med håv. Musslor på salamanderfötter avlägsnades med pincett av metallblad. Insamlade musslor förvarades i spritlösning. Vi valde ut fem dammar, som redan var inventerade av länsstyrelsen, och där förekomst av större vattensalamander Triturus cristatus och mindre vattensalamander Lissotriton vulgaris hade konstaterats (Länsstyrelserapport 2007:13). Redan hösten 2011 sågs musslor uppe vid vattenytan, krypande på kransalger i en av dammarna, sannolikt rörde det sig om syrebrist i dammens djupare delar som gjorde att musslorna sökt sig upp mot syrerikare vatten. Några av dammarna verkade dessutom vara övergödda. Vi kom överens om att det kunde vara befogat med en kemisk undersökning av syrehalter och av näringsämnen, som kväve och fosfor. Numreringen av dammarna följde kartan i Länsstyrelserapport 2007:13. 2

Hösten 2012 startade vi med att ta vattenprover och mäta syrenivån i alla fem dammarna. Provtagningen fortsatte fram t.o.m. våren 2014. Vattenanalyserna för nitrat, nitrit och fosfat har gjorts med Visicolor Eco. ph-mätningen har skett med en ph-penna. Mätningen av syrehalter gjordes med Milwaukee MW 600. Våren 2013 startade insamlingen av musslor och infångandet av salamandrar med musslor på fötterna. Musslorna samlades in med håv både från bottensedimenten och från vegetationen i alla fem dammarna. Alla insamlade musslor lämnades sedan för artbestämning till Ted von Proschwitz på naturhistoriska muséet i Göteborg. Resultat Syrenivån i de djupare dammarnas bottenvatten varierade, men var hela tiden ganska låg och som lägst efter vintrarnas isläggning. Inga förvånande resultat alltså. Näringsnivån varierade något med årstiderna, men det var över lag låga nitrat-, nitrit-och fosfatvärden. ph-värdena var relativt höga framförallt i de tre stenbrottsdammarna. Medelvärdet för alla fem dammarnas ph hamnar på 7,5 och ph-värdena varierade mellan 6,9 8,3 under projektperioden. Mängden musslor uppe i växtligheten var störst i två av dammarna (nr 6 och nr 8) båda gamla stenbrott i närheten av våra två största slåtterhägn (Adam & Evahägnet och S:t Pershägnet) på Oxelbacken, Österplana vall. Det visade sig vara en spännande musselart vi hittat i dammarna, eftersom den är sällan rapporterad som Ted von Proschwitz uttryckte det. Han bestämde musslorna till Mindre klotmussla Sphaerium nucleus (S. Studer). Mindre klotmussla Sphaerium nucleus (S. Studer). Våren 2013 var lång och kall och isen låg kvar i dammarna ända till början av april. Först i maj så börjar salamanderleken på allvar. Det är den större vattensalamandern, som är mest aktiv i början av säsongen och ett par hannar sågs med musslor på sina bakfötter. Vi lyckades inte att fånga dessa hannar förrän den 7 maj. En med en mussla på höger bakfot och den andre hade en mussla på höger framfot och en på vänster bakfot. Musslorna togs bort utan större problem med hjälp av en tunn pincett av fjäderstål. Ingen av salamandrarna uppskattade proceduren och en försökte till och med bitas. Varken salamandrarna eller musslorna fick dock några skador. Salamandrarna återfick omedelbart sin frihet medan musslorna gick ett sorgligare öde till mötes. 3

Hane av större vattensalamander med två musslor Vid våra besök vid de fem dammarna så såg vi under 2013 bara salamandrar med musslor på fötterna i damm nummer 6 (Nyängsdammen). Vi såg en mindre salamanderhona med en mussla, men eftersom vi skulle undvika att ta bort musslor från honorna (dispensvillkor från länsstyrelsen) så lät vi bli att fånga den. Först i mitten på juni fångar vi en hanne av den mindre vattensalamandern med en mussla på vänster bakfot och befriar honom från sin fripassagerare utan bekymmer. Hane av mindre vattensalamander Islossningen 2014 var betydligt tidigare och redan under mars månad kunde vi ta vattenprover i dammarna och börja spana efter salamandrar. Vi såg endast en större vattensalamander med en mussla på vänster bakfot i Nyängsdammen (6). Det kan kanske bero på att vi under tre höstar tagit bort vassen, som hotat dammen med total igenväxning. Den här våren var växtlighet mer sparsam vilket kan ha påverkat musslorna. Vi såg faktiskt inga fler salamandrar med musslor i damm 6 under hela säsongen. 4

I damm 8 upptäckte vi ett par honor av större vattensalamander med en mussla var på sina bakfötter. Fångar den minsta av dem och plockar bort en stor mussla som lyckats knipa tag över två av hennes små tår. Vi såg då att hon redan hade en skadad tå på foten, kanske ett minne från en tidigare musselattack. Detta finns beskrivit tidigare (Woods et al 2008). Liten hona av större vattensalamander Det är bara i dammarna 6 och 8 som vi har iakttagit salamandrar med musslor på fötterna. Det är dammar med mycket växtlighet och ett djup på över 0,5 m. I dammarna 7 och 9 har vi sett några få salamandrar men aldrig några med musslor på fötterna. Damm 10 är en stor grund damm, med relativt lite växtlighet och med ett stort antal mindre vattensalamandrar, trolig mellan 100 200 st. Vi har även sett några honor av den större vattensalamandern i denna damm. Ingen av alla dessa salamandrar har haft musslor på fötterna vad vi kunnat se. Damm 10 Mindre vattensalamander damm 10 5

Förekomst av salamandrar med musslor på fötterna Damm 2013 2013 2014 2014 Infångade Ej fångade Infångade Ej fångade 6 2 S och 1 M 1 M 1 S 7 8 1 S 1 S 9 10 S=större vattensalamander M=mindre vattensalamander Diskussion Efterforskningar i litteratur och artiklar publicerade på internet ger vid handen att musslan inte är så ofta rapporterad ute i Europa. Den trivs i dammar och stillastående vatten, gärna med ph-värde över 7 och med mycket vegetation. Livslängden 2 3 år. Den lever liksom den nära släktingen Allmän klotmussla Sphaerium corneum (L) ofta uppe i växtligheten i dammen. På något sätt har musslorna lyckats med att sprida sig till alla undersökta dammar på Österplana hed och vall och det bör ha gått relativt snabbt. Den största av våra dammar (nr 10) är ett stenbrott, som brukades fram till 1960-talet, och här fanns musslor i bottensedimenten. De två andra stenbrottsdammarnas ålder är mer osäker, men Nyängsdammen tog man troligen sten ur fram på 1940- talet. Musslorna har alltså lyckats sprida sig i området på 50 100 år. En imponerande hastighet om man betänker att musslorna är vattenbundna, 9-10 mm stora och lever i högst tre år. Mindre klotmussla Sphaerium nucleus fanns i alla de undersökta dammarna. Musslan verkar trivas i dammar med mycket växtlighet och ett ph-värde över 7, de är rörliga och finns uppe i vegetationen och försöker troligen sprida sig till nya dammar med hjälp av bl.a. salamandrar. Beroende på temperaturen kan musslorna överleva ovan vattnet under flera veckor och skulle därmed kunna sprida sig med hjälp av t.ex. salamandrar till nya dammar (Woods et al 2008). Musslan är självfertil och kan därmed lätt invadera den nya dammen. Salamanderhonor med musslor på de bakre extremiteterna får troligen svårt med fortplantningen den säsongen. Med tanke på detta så kan man nog betrakta fenomenet som en form av parasitism, eftersom den enda vinnaren verkar vara musslan medan salamandern är den uppenbara förloraren. 6

Antalet salamandrar med musslor har gått ner i damm 6 (Nyängsdammen). I år såg vi endast en angripen salamander. Det kan hänga ihop med att vegetationen har minskat åtminstone under våren p.g.a. vassrensning hösten innan. I ett försök att minska igenväxning av damm 6 så har Naturskyddsföreningen skördat vassen tre höstar i rad (2011-2013) och tagit upp resterna ur dammen. Vi kunde inte ta bort vassen för tidigt, eftersom salamanderynglen finns kvar i dammen in i september. Vassen hann vissna ner och därmed lagra näringen i rotsystemet. Avverkningen av vassen har därför inte gett önskat resultat. Den varma sommaren 2014 har mängden vass snarare ökat. Skall vassen minska så måste troligen rötterna grävas upp. Damm 6 sommaren 2012 tämligen igenväxt och samma damm mars 2014 efter den tredje höstrensningen. En ökad igenväxning sommaren 2014. I Lona-projektet ingick att vi skulle tillverka och sätta upp skyltar för att upplysa allmänheten om salamandrarna och förhoppningsvis skydda i dem mot störningar. Det har varit ett folknöje att på våren åka upp till Österplana och låta barnen håva salamandrar. Att det är förbjudet att fånga in djur och plocka växter i ett reservat tycks ha förbigått många människor. Utanför reservatet så får man fånga och titta på den mindre vattensalamandern, men man måste sätta tillbaka den i samma damm efteråt. Den större vattensalamandern har ett starkare skydd, den får man över huvud taget inte störa eller fånga oavsett om man är i ett reservat eller utanför. Vi anlitade vår egen konstnär, Anna Poucette, för att måla bilderna av salamandrarna som nu pryder tavlorna i reservatet. 7

Referenser L. R. Wood et al: Interaction between freshwater mussels and newts: a novel form of parasitism? Amphibia-Reptilia 29 ( 2008) 457-462 H. Kappes, P Haase: Slow, but steady: dispersal of freshwater molluscs. Aquatic Sciences (2012) 74:1-14 Glöer, P. & Meier-Brook, C. (2003). Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. 13. nybearbetad upplagan. - Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung, Hamburg. Tereza KORÍNKOVÁ First reliable records of Sphaerium nucleus (Mollusca: Bivalvia: Sphaeriidae) in the Czech Republic Acta Soc. Zool. Bohem. 69: 293 297, 2006 ISSN 1211-376X The Conchological Society of Great Britain and Ireland. Notes on the Sphaerium corneum group Author & date of last revision: Steve Wilkinson on 25 June 2012 http://www.conchsoc.org Education LifeDesks Encyclopedia of Life tools for educators, students and enthusiasts worldwide. http://www.edulifedesks.org/class/964/taxon-page/1049 Mollusc Ireland. Sphaerium nucleus (S. Studer, 1820) http://www.habitas. org.uk/molluscireland/index.html 8