2017-01-13 Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2017 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Uppdrag 2017 Driva och utveckla depåbiblioteket enligt beslutad förvärvsplan. Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris. Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. 1
Bakgrund I mars 2012 tog Kungl. biblioteket beslut om att fastställa förändringar i organisation och verksamhet för Informations- och lånecentraler, den nationella delen av Internationella biblioteket samt Sveriges depåbibliotek. [ ] Förändringen från lånecentraler till partners/nationella kompetenscentra har skett etappvis fram till och med 2015. Sveriges depåbibliotek och lånecentral samt Internationella biblioteket har fått verksamhetsbidrag och verkat inom sina områden som nationella kompetenscenter för folk- och skolbibliotek. Verksamheternas uppdrag och innehåll följer styrdokumentet Rutiner för samråd och styrning. Dokumentet har reviderats och uppdaterats vid två tillfällen, senast 2015-10-15 (Dnr 6.7-2015-855) Rutiner för samråd och styrning 2016-2018. Ovanstående citeras ur detta, liksom följande kursiverade textavsnitt. Uppdrag Enheterna är en nationell resurs i KB:s samverkans- och utvecklingsuppdrag (5 i förordningen 2013:1050). Verksamheten styrs av uppdraget och de prioriteringar som görs av KB. [ ] Enheterna ska arbeta med spetstjänster som har nationell bäring. De ska bidra med kompetens som inte är möjlig att upprätthålla lokalt och regionalt på folk-, gymnasie- eller läns/regionbibliotek. Enheternas arbete ska ske i form av samverkan med målgrupperna för ömsesidigt utbyte och lärande. Detta arbetssätt syftar till att säkra att enheterna arbetar med rätt saker och att behoven från biblioteken och bibliotekens slutanvändare tas till vara på bästa sätt. Behoven fångas in av enheterna själva genom dess samverkan med biblioteken, och från KB genom samverkansforumet. Målgrupp De primära målgrupperna för enheternas utvecklingsarbete är folk- och skolbibliotek, i första hand gymnasiebibliotek. 2
När det gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentrals löpande tjänster inom kompletterande medieförsörjning är målgruppen bredare och inbegriper hela det allmänna biblioteksväsendet. Sveriges depåbibliotek och lånecentral Roll Sveriges depåbibliotek och lånecentral är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Uppdrag 2016 (reviderat 2015-10-15) Driva och utveckla depåbibliotek enligt beslutad förvärvsplan. Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris. Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning Kommunicera verksamhet och resultat till svenska bibliotek. 3
Omva rldsanalys Sveriges depåbibliotek och lånecentral är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Mot bakgrund av mål och uppdrag för verksamheten gör vi följande omvärldsanalys: Folkbiblioteken, Libris och DDK Den nationella bibliotekskatalogen Libris är en viktig infrastrukturfråga för hela biblioteksväsendet. Antalet medlemmar i Libriskollektivet växer och alltfler folkbibliotek ansluter. En förutsättning för folkbibliotekens fortsatta anslutning till Libris är en ökad kunskap om den långsiktiga nyttan med att tillhöra en nationell infrastruktur som i sin tur ingår i globala nätverk. Öppna data och fria systemlösningar ger mervärden med nya utvecklingsmöjligheter. Libris programförklaring anger färdriktningen http://www.kb.se/libris/om-libris/programforklaring/programforklaring---text/ För bibliotekens deltagande i Libris är det nödvändigt med viss egen katalogiseringskompetens och folkbiblioteken behöver ännu för en tid fortsatt utbildning och stöd. Folkbibliotekens bidrag med katalogposter för material såsom tv-spel, film, musik, kombinerat material, medier på språk med icke latinska alfabet berikar innehållet i Libris och ökar allmänhetens nytta med en nationell bibliotekskatalog. Det nya katalogiseringsverktyget Libris XL är förberett för en ny internationell katalogiseringspraxis och format RDA (RDA= Resource Description and Access). RDA används i bland annat USA och Australien, Frankrike, Tyskland med flera europeiska länder förbereder en övergång, så även Sverige. En svensk praxis för RDA har arbetats fram under 2016 av RDA-projektet på Kungliga biblioteket. Nationalbibliografin använder sedan 2011 DDK som klassifikationssystem och de flesta lärosätesbibliotek och specialbibliotek i den nationella katalogen Libris har lämnat SAB till förmån för DDK. Folkbiblioteken har ännu inte tagit steget fullt ut och bytt klassifikationssystem. 4
Under april 2016 skickade KB ut en enkät till alla svenska folkbibliotek för att kartlägga det aktuella läget för Dewey på biblioteken. Resultaten visade att 12 % använder DDK eller en kombination av DDK och SAB. Under 2016 och 2017 planerar 11 % att byta klassifikationssystem. Flera kommenterade att man inte har tagit tag i Dewey ännu. Men vi inser att det snart är dags och att man har börjat planera lite, men har ingen konkret tidsplan eller att man diskuterar frågan med jämna mellanrum men ingenting är spikat. Varför planerar inte fler folkbibliotek för en övergång till Dewey? 26 % anger att personalen inte har gått utbildning, 41 % säger sig ha för lite personal för att hinna med det. Andra svar Vi har för lite information om anledningen/orsaken att ev. byta system Det är ett väldigt omfattande arbete som kräver både personal och tid. Förstår inte riktigt vitsen med att byta till Dewey. För folkbibliotekens medlemskap i Libris skulle en övergång till DDK innebära en mer rationell hantering av katalogposter och medieflöden. Det svenska trycket katalogiseras av Nationalbibliografin och som Librisbibliotek får man därmed sina poster Deweyklassade. Vid import av utländska poster följer dessutom oftast DDK med. Detta innebär således ytterligare skäl för fler folkbibliotek att ansluta till Libris. En pedagogisk uppgift blir nu att motivera ett medlemskap i Libris samt en övergång till DDK. Bibliotekens behov av äldre litteratur På uppdrag av regeringen har Kungl. biblioteket påbörjat arbetet med att formulera en nationell biblioteksstrategi för Sveriges allmänna biblioteksväsende. Två områden som kan komma att belysas i den nationella biblioteksstrategin är bibliotekens framtida behov av äldre litteratur och nuvarande ordning för pliktleveranslagen. Bör det i Sverige, liksom övriga nordiska länder, finnas en depåbiblioteksfunktion för hela biblioteksväsendet som tar emot och tillhandahåller äldre litteratur, inte bara på svenska utan även på andra språk? Bör antalet pliktmottagande bibliotek minskas, bör en depåbiblioteksfunktion bli mottagare? Hur bör ansvaret för tillgången till äldre litteratur på minoritetsspråken organiseras? Detta är exempel på frågor som, beroende på om och hur de besvaras i den nationella biblioteksstrategin, kan komma att påverka innehållet i depåbibliotekets uppdrag. IFLA:s Section on Document Delivery and Resource Sharing uppmuntrar bibliotekens globala lånesamarbeten genom att i policydokument formulera strategier för ett tydligt slutanvändarperspektiv. På deras internationella konferenser presenterar medverkande bibliotek metoder för effektivare och mer rationell fjärrlånehantering. NORDILL- 5
konferensen 2016 (Nordic Resource Sharing, Reference and collection Management Conference) hade temat Connecting Users to what they want. Nästa års IFLA ILDSkonferens (Interledning and Document Supply) i Paris har rubriken No library left behind cross border resource sharing. En överenskommelse mellan Libris och OCLC kommer att göra det möjligt för Librisbiblioteken att visa sina bestånd i WorldCat. Depåbibliotekets samling bör ingå i fjärrlånesamarbetet i WorldShare och därmed tillgängligöras för lån internationellt. Bevarandeansvaret vilar inte lika tungt på depåns samlingar som för pliktleveransmottagande forskningsbibliotek. E-böcker, databaser, licenser, upphovsrätt och digital kompetens Bibliotekens roll och uppdrag som en av grundpelarna för en demokratisk samhällsordning kan inte nog betonas. Allmänhetens och forskningens tillgång till licensdatabaser och e-böcker kommer också att behandlas i den kommande nationella biblioteksstrategin. Detta är en fråga inte endast för forskningsbiblioteken utan är minst lika angelägen för folk- och gymnasiebiblioteken. För forskarsamhället finns en modell för upphandling och avtalstecknande. Folk- och skolbiblioteken saknar en gemensam aktör för en nationell hantering. Under våren 2016 presenterades kartläggningen E-resurser på kommunala bibliotek lokala, regionala och nationella perspektiv (Cecilia Gärdén och Malin Utter, Högskolan i Borås, Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap). Den visar att tillgången till licensdatabasernas material inte är likvärdig över landet. Det saknas en nationell samordning för upphandling och avtal och alla har därmed inte samma tillgång till databasernas informationsinnehåll. Utbudet av e-böcker blir på motsvarande sätt ojämlikt och fjärrlån löser inte tillgänglighetsfrågan. Vidare visar kartläggningen att befintliga e-resurser behöver en kraftfullare och mer offensiv marknadsföring än hittills för att öka allmänhetens användning. Rapporten beskriver också behoven av kompetenshöjande satsningar för bibliotekens personal. Det senare bekräftas i september av att Utredningen för en nationell biblioteksstrategi i rapporten Digitalt först med användaren i fokus föreslår att Ge alla invånare digitalt kompetenslyft genom bred bibliotekssatsning. Två av målen för den föreslagna satsningen är att öka kompetensen hos den vuxna befolkningen med avseende på källkritisk granskning av medier, ägarstrukturer och 6
globala sammanhang och att använda bibliotekens unika roll (till för alla) för att synkronisera den digitala kompetensen hos nyanlända med samhällsorientering och svenska demokratiska verktyg. Demografiska förändringar som en konsekvens av pågående omfattande migration ställer högre krav på bibliotekens, kanske särskilt folkbibliotekens, förmåga att svara mot behov av information och medier, analoga såväl som digitala, på en mängd nya språk. På NORDILL 2016 presenterades ett samnordiskt utvecklingsprojekt (Danmark, Norge, och från Sverige Kungl. biblioteket och Internationella biblioteket) med syfte att skapa en gemensam plattform för digitala resurser på mångspråk med spelfilm, musik, lästips med mera. Plattformen blir en vidareutveckling av den danska webbplatsen Verdensbiblioteket. Nordiska ministerrådet medfinansierar projektet. Bibliotekens tillgång till periodikamaterial Gymnasiebibliotekens efterfrågan på artikelkopior ur periodika är hög. Kostnaderna för licensdatabaser (t ex Mediearkivet) med fulltextmaterial anses allmänt höga. Allmän tillgång till dessa baser skulle öka bibliotekens självförsörjningsgrad. Förändring av arbetssätt och utveckling av nya metoder bidrar också till höjd kvalitet i skolbibliotekens referensarbete. Rapporten E-resurser på kommunala bibliotek lokala, regionala och nationella perspektiv behandlar även skolbibliotekens tillgång till och användande av fria e-resurser och betaldatabaser. Även här beskriver studien ojämlik tillgång samt att kännedomen om befintliga resurser behöver ökas bland såväl elever som pedagoger. Kartläggningen visar också att det finns ett stort allmänt användarbehov av åtkomst till tidskrifts- och dagstidningsmaterial. E-tidskrifter, betaldatabaser med tidskriftsinnehåll, beskrivs på NORDILL 2016 som tillgängligt men oåtkomligt. Denna formulering uttrycker en av de inlåsningseffekter biblioteken har att förhålla sig till idag. Btj har donerat ArtikelSöks tidskriftsarkiv för perioden 1994-2014 till depåbiblioteket, vilket har bidragit till högre effektueringsgrad av gymnasiebibliotekens beställningar av artikelkopior. God tillgång till den fysiska tidskriften ger oss möjlighet att svara mot folkoch skolbibliotekens behov av denna tjänst. Mängden artikelmaterial med digital åtkomst svarar ännu inte mot bibliotekens behov och frågan om ett utökat uppdrag för depåbiblioteket, med ett mera systematiskt bevarande av periodika, bör undersökas inom en femårsperiod. 7
Kompletterande medie- och informationsförsörjning nationellt och internationellt Fjärrlånebeställningarna visar en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. I takt med att regionala samarbeten utvecklas ser man behov av att formulera regionala medieförsörjningsstrategier vilket också görs på flera håll i landet. Folkbiblioteken tar ett stort ansvar för distansstudenter och övriga kommuninvånares medieförsörjningsbehov vid fortbildning och högre utbildning. Biblioteken erbjuder studieplatser, datorer, kurslitteratur och fjärrlåneservice. En hel del studielitteratur ges ut som e-böcker men behovet av tryckt litteratur kvarstår eftersom e-fjärrlån av monografier på grund av avtalsmässiga och upphovsrättsliga skäl inte ännu är ekonomiskt försvarbara. På NORDILL-konferensen Connecting Users to what they want presenterades ett pågående uppdateringsarbete av Manifestet Rethinking Resource Sharing http://rethinkingresourcesharing.org/manifesto/ Manifestet formulerades i sin första version för cirka 10 år sedan av representanter för främst nordamerikanska biblioteksorganisationer. Syftet är att utifrån ett tydligt användarperspektiv uppmuntra till förenklade rutiner och färre restriktioner för åtkomst av informationsmaterial. Ur programförklaringen: We believe that the user should be able to get what s/he wants on the terms that s/he chooses without undue hurdles from the library community. As libraries are making their collections visible on a global scale, so should they provide an international resource delivery system or a service model that combines the strengths of all participating libraries. Konferensen diskuterade i detta sammanhang aspekter av bibliotekens relevans för låntagaren i framtiden, till exempel hur biblioteken svarar mot låntagarens förväntningar på omedelbar åtkomst: Speed is in demand. Låntagarundersökningar om förväntningar på bibliotekens service visar att låntagaren vill få tag i materialet just nu, oberoende av vem som tillhandahåller det. Det betyder att materialet når låntagaren via andra vägar än till exempel biblioteken och att leveransvägarna då kan komma i konflikt med upphovsrätten. En uppgift för biblioteken blir då att i högre grad än idag åta sig att organisera, systematisera och långsiktigt bevara Open Access-material och underlätta laglig åtkomst. Identifierade hinder för globala låneflöden sammanfattades med begreppen copyright, payment and shipping. Byråkratiska hinder (förtullning), krångliga betalningssystem och upphovsrätt är alltjämt aktuella frågor på agendan internationellt. 8
Aktivitetsplan Mot bakgrund av de av KB definierade roller, uppdrag och målgrupper och under förutsättning att sökt verksamhetsbidrag beviljas planeras följande för år 2017: UPPDRAG I: Driva och utveckla depåbiblioteket enligt beslutad förvärvsplan Bibliotekens beståndsöversyn och gallring består under överskådlig tid. Samtidigt finns ett fortsatt behov av tillgång till äldre tryckt material både för låneverksamheten och som källmaterial i referensarbetet. Ett fjärrlånemagasin gör det enklare att gallra lokalt när man vet att materialet finns kvar i ett centralt magasin. Depåbiblioteket är mottagare av gallrat äldre material, registrerar beståndet i Libris, förmedlar fjärrlån samt bistår biblioteken med fortbildning och handledning i gallringsmetodik och medieplanering. En särskilt marknadsföringsinsats kommer under året att riktas till biblioteken i södra Sverige, där kommunbiblioteken, relativt sett, står för en mindre mängd donationer av gallrat material jämfört med bibliotek i övriga landet. Bevara och tillgängliggöra äldre material genom att ta emot bibliotekens utgallrade monografier och viss periodika på svenska, registrera och katalogisera materialet i Libris, tillhandahålla innehållet i samlingarna som fjärrlån. Fortlöpande ge rådgivning vid gallring, via mejl, telefon och webb. Fortsatt tillväxt av Umdp:s bestånd i Libris med ca 15 000 titlar och en femprocentig ökning av antalet utlån. Om biblioteken anser att leveranskostnaderna för donationer är för höga kan antalet gåvor av gallrat material minska. Marknadsföra depåbibliotekets uppdrag via webbplats, fackpress, sändlistor och riktade utskick. Under året genomföra en riktad marknadsföringsinsats till biblioteken i södra Sverige. Antalet donationer av gallrat material från bibliotek i södra Sverige ökar jämfört med idag. 9
Marknadsföringen av depåbibliotekets uppdrag når inte ut och biblioteken anser att leveranskostnaderna för donationer är för höga. Undersöka möjligheterna att tillgängliggöra samlingarna i WorldShare. Ökad tillgänglighet till svenskt material för bibliotek och låntagare utomlands. Digitalisera icke upphovsrättsskyddade titlar i samarbete med Forskningsarkivet vid Umeå universitet alternativt beställa digitalisering via EOD, titlarna länkas från Librisposterna. Tre till fem nya digitaliserade titlar i Libris. Utveckla innehållet av informations- och fortbildningsmaterial på webbplatsen, bland annat rörande metoder för medieplanering och beståndsöversyn. Trafiken på webbplatsen ökar. UPPDRAG II: Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva Sveriges depåbibliotek och lånecentral skall bistå landets folk- och skolbibliotek med kompletterande medieförsörjning, informations- och referenstjänst samt fortbildning i informationssökning, referens- och fjärrlånearbete. Avvecklingen av två lånecentraler fick 10
som konsekvens en kraftig ökning av antalet fjärrlånebeställningar till Um. Antal utlån 2017 förväntas ligga på samma nivå som de senaste två åren. Erbjuda kvalificerad informations- och referenstjänst Hög kvalitet i referens- och informationstjänsten höjer kvaliteten i bibliotekens service till sina låntagare. Tillhandahålla smal och svårtillgänglig litteratur genom förvärv och utlån. Fortsatt hög effektueringsgrad av fjärrlånebeställningar. Handläggning av beställningarna enligt servicedeklarationen. När förlag för elektroniska tidskrifter och e-boksutgivningar inte ger lånecentralen utlånerättigheter på beställt e-material kan fjärrlåneförfrågan inte effektueras. Tillhandahålla material ur egna samlingar och erbjuda dokumentleverans via internationella databaser såsom OCLC, Subito, netpunkt.dk, British Library. Fortsatt hög effektueringsgrad av fjärrlånebeställningar. Handläggning av beställningarna enligt servicedeklarationen Restriktioner hos bibliotek i andra länder vad gäller att fjärrutlåna utomlands. Tullbestämmelser för leveranser kan skapa ekonomiska hinder. Ge stöd och rådgivning inom området Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. 11
Marknadsföra lånecentralens tjänster genom en enkät till samtliga folkbibliotek. Enkäten kommer att undersöka om lånecentralens tjänster är kända och relevanta. Ökad kunskap om hur lånecentralens tjänster är kända och hur de nyttjas. Låg svarsfrekvens. UPPDRAG III: Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris I KB:s Beslut 2012-03-21 (Dnr: 237-KB 225-2012) om en förändring i den nationella strukturen för den kompletterande medieförsörjningen fastslås bland annat att Sveriges depåbiblioteks uppdrag skall tydliggöras och förstärkas. I bilaga till beslutet sägs vidare att Det nuvarande depåbibliotekets kompetens inom bland annat Libriskatalogisering kan utvecklas till att bli en nationell resurs. Vid dialogmötet 2013-05-20 påtalas att Det finns på nationell nivå ett konkret behov av katalogiseringsstöd för de folkbibliotek som önskar gå med i Libris. KB vill att Sveriges depåbibliotek och lånecentral tar på sig en konsultativ och fortbildande roll. Alltfler folkbibliotek ansluter till Libris och under innevarande år har Libris biblioteksstöd sett över anslutningsprocessen för nya registrerande bibliotek. Depåbibliotekets bidrag och medverkan i utbildning och information föreslås få en annan inriktning. LBS menar att KB skall stå för grundutbildningen i katalogisering för nya bibliotek och att uppföljningskurser genomförs av depåbiblioteket. Depåbibliotekets utbildningsinsatser kommer därför att komplettera grundutbildningarna med bland annat kurser om folkbiblioteksspecifikt material. Arbetsgruppen/Nätverket för folkbibliotekens samarbete i Libris har sedan 2014 arbetat enligt uppdraget att identifiera och analysera folkbibliotekens behov, fokusera på konkreta problem, kanalisera frågeställningar, föreslå lösningar, samordna, bistå med rådgivning och erbjuda fortbildning i katalogisering. Närmast står gruppen inför att se över det fortsatta arbetet med målsättning och arbetsformer. 12
KB:s enkät till folkbiblioteken om Dewey visar på behovet av mera information om bakgrunden till att KB tog beslutet om att lämna SAB och övergå till Dewey. Fördelarna med att vara Librisbibliotek och samtidigt använda DDK behöver tydliggöras. Erbjuda rådgivning i samband med övergång till att bli Librisbibliotek samt ge undervisning, handledning och stöd i katalogisering i LIBRIS. Detta sker i samverkan med Libris biblioteksstöd och Kungl. bibliotekets utbildningssamordnare. Folkbiblioteken i Libriskollektivet upplever sig få ett bra stöd. Fler folkbibliotek blir Librisbibliotek. Som komplement till grundkursen i Libriskatalogisering erbjuda kurser kring folkbiblioteksspecifikt material. Formulera en kursplan. Fler folkbibliotek bidrar aktivt genom att berika Libris med folkbiblioteksspecifikt material. Om marknadsföring av och information om kurserna inte når ut får det konsekvenser för det folkbiblioteksspecifika materialet i Libris. Antalet poster ökar inte i takt med utgivning och förvärv och postkvaliteten kan påverkas. Producera utbildningsfilmer och webbinarier med instruktioner för hur spelfilmer, tvspel, ljudböcker, musik-cd och kombinerat material katalogiseras. Filmerna publiceras på webbsidan. Fler folkbibliotek bidrar aktivt genom att berika Libris med folkbiblioteksspecifikt material. 13
Nätverket för Folkbibliotekens samarbete i Libris: kalla nätverket till regelbundna webbmöten i aktuella frågor. Uppmuntra nätverket att bidra med inlägg på Facebook där frågor diskuteras. Folkbiblioteken i Libriskollektivet upplever sig få ett bra stöd. Medlemmarna i nätverket upplever att de varit aktiva och gjort nytta. Erbjuda information, utbildning och handledning vid övergång till DDK i samverkan med den svenska Deweyredaktionen. Fler folkbibliotek överväger en övergång till Dewey. UPPDRAG IV: Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning Vi ser en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. Arbetet med att formulera medieplaner behöver därmed förstärkas. I takt med att regionala samarbeten utvecklas, till exempel gemensamma kataloger med gemensamma bestånd, ökar behoven av regionala medieförsörjningsstrategier. Som ett led inom metodutvecklingen för regionala medieplaner genomförs seminarier om bibliotekens framtida urval och förmedling av tryckta och digitala medier. Frågeställningar att belysa kan vara gemensam katalog med gemensamma samlingar, digitala medier i ett gemensamt medieplanearbete, digital litteracitet. Vid fortbildningsinsatser är läns- och regionbiblioteken viktiga samarbetspartners, likaså lärosätesbiblioteken. Samarbetet mellan kommunbibliotek och högskolebibliotek med syftet att skapa en samsyn på litteraturförsörjning och service till distansstuderande behöver stärkas. Gemensamma fortbildningsinsatser och konferensarrangemang kan bidra till en sådan utveckling. 14
Utveckla och underhålla webbplatsen med fjärrlåneguiden, digitala söktjänster för fjärrlånearbetet, länka till nationella och internationella styrdokument samt utöka och uppdatera länkar till fria e-böcker. Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Ge inköpsrådgivning samt erbjuda fortbildning i informations- och referenstjänster med utgångspunkt i material som finns i databaser och andra digitala informationskällor. Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur. Ökad kännedom hos bibliotekens medarbetare om e-resursernas innehåll. I samarbete med regionbiblioteken genomföra regionala användarträffar för kommunbibliotekens fjärrlånehandläggare. Två sådana tillfällen planeras. Innehållet baseras på aktuella frågor för kommunbiblioteken. Till dessa inbjuds representanter för lärosätesbiblioteken. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning Kunskaper om fjärrlånehantering och resursdelning måste hela tiden erövras eftersom området är föränderligt och ständigt i utveckling. Om biblioteken inte har tillräckliga resurser för personalens fortbildning kan detta få konsekvenser för kvaliteten i bibliotekens fjärrlåneservice. 15
I samarbete med regionbibliotek med kommunala katalogsamarbeten genomföra ett par seminarier om regionala medieplaner. En kunskapsöversikt över form och innehåll för regionala medieplaner. Olika förutsättningar regionerna emellan kan försvåra konsensus. Konferenser: Marskonferensen 2017 med tema Användarvänlighet på golvet. Planering av marskonferensen 2018. Båda konferenserna genomförs i samarrangemang med Umeå universitetsbibliotek, SLUbiblioteket, länsbiblioteket Västerbotten, Umeå stadsbibliotek och Svensk biblioteksförening. NORDILL 2018. Sverige är värdland för nästa nordiska fjärrlånekonferens. Evenemanget förutsätter en lång planeringstid och påbörjas vid inledningen av 2017. Konferensen arrangeras av Sveriges depåbibliotek och lånecentral i samarbete med KB/enheten för dokumentleverans med flera aktörer. Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Konferensernas deltagare är nöjda. Kunskaper om fjärrlånehantering och resursdelning måste hela tiden erövras eftersom området är föränderligt och ständigt i utveckling. Om biblioteken inte har tillräckliga resurser för personalens fortbildning kan detta få konsekvenser för kvaliteten i bibliotekens fjärrlåneservice. 16
Kommunikationsplan för hela det nationella uppdraget Medverka och nätverka vid konferenser och seminarier. Delta i nationella och internationella nätverk såsom Ämnesordsgruppen för skönlitteratur i Libris, KB:s Arbetsgruppen för Dewey, Nätverket Folkbibliotekens samarbete i Libris, Svensk biblioteksförening, läns- och regionbibliotek, IFLA, nordiska ILL-nätverk, Facebook-grupperna för fjärrlån och Folkbibliotekens samarbete i Libris. Marknadsföra verksamheten via webbplats, KB:s bloggar, fackpress, sändlistor, riktade utskick och i samband med konferenser. Erbjuda visningar och ta emot studiebesök, erbjuda praktikplatser. Uppföljning (hela det nationella uppdraget) Sammanställa och analysera den årliga statistiken Fortlöpande kontakt och dialog med målgrupperna Analysera konferens- och kursutvärderingar Kungl. bibliotekets årliga verksamhetsdialog Övrigt Ekonomi förändringar i budgetförslag 2017 jämfört med 2016: Personalkostnad: Indexuppräkning för personalkostnader är gjorda enligt Umeå kommuns och kulturnämndens budgetanvisningar. I budgetposten lönekostnader ingår även kostnaden för vaktmästeri, förvaltningsledning, administration mm. Intäkten för lönebidrag har minskat med 30 000kr varpå en minskning i uppskattad intäkt är gjord. Porto- och fraktkostnader: Prognosen för 2016 visar att budgeten för porto och fraktkostnader inte kommer att räcka. Vi gör därför en uppskrivning med 45 000kr. Resor: I budgetposten resor ingår transportkostnader, deltagaravgifter och traktamenten Lokalkostnader inklusive lokalvård: hyres- och städavtalet är nu färdigförhandlat och en minskning i budget är gjord. Denna minskning i hyreskostnad finansierar lägre lönebidragsintäkter och ökade portokostnader. 17