Negativa mönster inom ungdomsidrotten

Negativa mönster inom ungdomsidrotten En kvantitativ studie om varför ungdomar slutar inom föreningsidrott. Negative patterns in youth sports. A quantitative study about why adolescents drop out from club sports. Oskar Jogefors Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap II, Fördjupningsarbete, 7,5 hp Handledare: Peter Carlman Examinator: Stefan Wagnsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 6 1.3 Frågeställningar... 6 2. LITTERATURBEARBETNING... 7 2.1 Utvecklas på sina egna villkor... 7 2.2 All press är inte en bra press... 8 2.3 Anledningarna skiljer sig bland åldrarna... 8 2.4 Vad idrottsföreningar kan göra för att behålla ungdomar... 9 2.5 Liknande problem i grannlandet... 9 3. METOD... 11 3.1 Design... 11 3.2 Urval... 12 3.3 Insamlingsmetod... 12 3.4 Genomförande... 13 3.5 Databearbetning... 13 3.6 Reliabilitet och validitet... 13 3.7 Etiskt förhållningssätt... 14 4. RESULTAT... 15 4.1 Deras idrottsintresse i ungdomen... 15 4.2 Avslutad idrott... 15 4.3 Skillnad mellan pojkar och flickor... 16 4.4 Vad kan idrottsföreningar göra för att få ungdomar att stanna?... 18 5. DISKUSSION... 19 REFERENSER... 22 BILAGOR... 24 2

SAMMANFATTNING Sverige är ett idrottsligt land där det utövas flera olika sorters idrotter. Över 80 % av Sveriges barn och ungdomar har någon gång varit aktiva inom en idrottsförening. Men vid 20 års ålder har denna siffra sjunkit till enbart 40 % enligt Riksidrottsförbundet (2016). Det denna studie valt att fokusera på är de ungdomar som faller bort inom idrotten i ungdomsåren. Kan det vara en osund press från föreningen som gör att ungdomarna väljer att sluta eller finns det andra orsaker? Vad kan landets olika idrottsföreningar göra för att försöka behålla så många ungdomar som möjligt inom idrotten? Är det samma anledningar för tjejer som det är för killar eller skiljer sig de åt? Resultatet som denna studie fick fram var att den press som föreningar sätter på sina utövare inte var en betydande faktor till att ungdomar slutade, istället visade det sig vara att tiden till idrotten inte räckte till. Det fanns andra aktiviteter som prioriterades istället. Det visade sig dock vara en skillnad mellan tjejer och killar. Tjejerna var mer känsliga för kritik och kände att det var tvungna att prestera till max för att få vara med. Respondenterna i studien tyckte att Sveriges idrottsföreningar borde lägga större vikt vid den sociala aspekten. De skulle inte bara gå utifrån de sportsliga, utan även den sociala aspekten. Ledare och tränare skulle implementera aktiviteter som inte hade med idrotten att göra, till exempel samarbetsövningar eller en annan idrott. 3

ABSTRACT Sweden is a sporty country where it is practiced several kinds of sports. Over 80 % of the Swedish children and adolescents have at some time in their life been active in a sports club. But at age 20, this figure has dropped to only 40 % Riksidrottsförbundet (2016). This study chose to focus on the adolescents that disappear from their sports in their youth. Could it be an unhealthy pressure from the clubs that makes the adolescents decides to quit or are there other reasons? What can the country s various clubs do to keep as many adolescents as possible? Is it the same reason to quit their sports for girls as it is for boys or do they differ? The results this study presented showed that the pressure the clubs put on their players were not a significant factor why adolescents quit their sports, instead it turned out to be that they did not have the time for the sport. Instead there were other activities that were prioritized. It proved to be a difference between girls and boys. The girls were more vulnerable to criticism and felt that they had to perform at maximum to take part. The respondents in the study said that the Swedish sports clubs should put more emphasis on the social aspect. They should not only go on the basis of sporting, but also see the social aspect. Leaders and coaches should implement other activities, such as cooperation exercises or other sports. 4

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Idrotten har under flera år varit en stor del av människans liv. Den har hjälpt människor att återhämta sig från olika sjukdomar eller hjälpt till att rehabilitera skador. Riksidrottsförbundet (2004) påpekar att ungefär 80 % av Sveriges unga någon gång varit med i en föreningsidrott, men vid 20 års ålder så är bara häften kvar. Vad är det som gör att en så stor del av ungdomarna väljer att lägga ned sitt idrottande och vad skulle föreningarna kunna göra för att siffran inte ska sjunka så lågt? Apitzch (2011) skriver att ungdomar nödvändigtvis inte känner att de behöver utvecklas inom sin idrott, utan de vill hellre ha roligt. Detta kan dock krocka med vad föreningen har för syn på sin verksamhet. En del idrottsföreningar vill elitsatsa medan andra mer siktar på att ungdomarna ska ha roligt. De ungdomar som bara vill ha kul inom idrotten och idrottar i en elitsatsande förening kan då lätt falla bort. Min erfarenhet av press och orättvisor inom idrottsföreningar kommer från ungdomen då ett helt lag i 18 års ålder valde att sluta idrotta. Anledningen till detta var för att laget kände sig förbisedda av föreningen och inte fick visa vad de gick för. Detta ställde till stora problem för föreningen då det helt plötsligt saknades spelare att skicka upp till a-laget. De spelare som slutade valde att inte fortsätta sin idrottsliga karriär och på så vis gled isär från varandra och tappade kontakten. Detta i sin tur visar på hur viktigt föreningslivet är gällande sociala kontakter. 5

1.2 Syfte Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad som orsakar att ungdomar slutar att idrotta, om det finns ett samband mellan den press som laget eller föreningen sätter på sina medlemmar. Studien ska också undersöka vad idrottsföreningar kan göra för att bibehålla så många ungdomar som möjligt inom föreningarna. Syftet är också att ta reda på om huruvida anledningarna skiljer sig mellan killar och tjejer. 1.3 Frågeställningar Vad är det som orsakar att ungdomar slutar inom föreningsidrott? Skiljer det sig mellan killar och tjejer? Finns det ett samband mellan press och de ungdomar som slutar inom föreningsidrott? Vad kan idrottsföreningar göra för att bibehålla ungdomar enligt dem själva? 6

2. LITTERATURBEARBETNING 2.1 Utvecklas på sina egna villkor Den 1 juli 2007 startade riksidrottsförbundet det så kallade idrottslyftet där tanken var att så många barn och ungdomar som möjligt skulle kunna idrotta så länge som möjligt. Detta skulle vara ett samarbete mellan riksidrottsförbundet och landets idrottsföreningar. En av punkterna som togs upp var att alla unga skulle få utvecklas i sin egen takt och på sina egna villkor. Detta avsatte regeringen 500 miljoner kronor på om året. Detta har lett till flera nystartade projekt inom föreningsidrotten och samarbeten med flera av landets skolor för att få så många barn och ungdomar att börja idrotta eller få dem att stanna kvar och fortsätta inom föreningsidrotten. Riksidrottsförbundet (2016) påpekar att fram till 2014 hade ca 59 000 föreningar gjort 100 000 olika sorters satsningar på barn och ungdomsidrott. Det ska finnas plats för alla ambitionsnivåer i idrottsrörelsen, och det måste finnas möjlighet för ungdomar att övertid byta ambitionsnivå (Idrotten Vill, 2009) Idrotten Vill är Riksidrottsförbundets handlingsplan som är en av grundstenarna inom deras verksamhet. De påpekar att människor formas som mest under ungdomsåren och att denna process skiljer sig mellan olika personer. För en del går det snabbare än för andra, vilket kan ge fördelar för de som utvecklas i snabbare takt. Detta lägger ett stort ansvar på föreningen och de ledare som undervisar ungdomarna då en hormonell utveckling inte är något de kan skynda på utan det måste få ske i sin egen takt. En viktig punkt som de tar upp är att de ungdomar som vill elitsatsa ska få göra det men att man inte ska glömma av dem som fortfarande vill idrotta för nöjes skull. 7

2.2 All press är inte en bra press I en forskningsgenomgång av Crane och Temple (2014) visade att en stor del av de som väljer att avsluta sin idrottsliga karriär i ungdomen gör det på grund av press. Deras undersökning visade att pressen från föräldrar, kompisar och ledare var för stor för de utövande och det som gjorde att de valde att avsluta sitt idrottande. De visade sig att tjejer kände en större press då de kände att deras idrott som sågs som manlig inkräktade på deras kvinnlighet. Detta gjorde att de slutade idrotta. En av de största faktorerna till att ungdomar slutade inom sin idrott var att de kände att de inte var kvalificerade nog att delta. De utvecklades inte i den takt de själva ville, vilket gjorde att de enligt dem själva kom efter resten av laget. Tid var även ett av de förekommande svaren från deras studie. De som kände att tiden inte räckte till för idrotten prioriterade annat såsom familj, vänner, skola eller en annan idrott. 2.3 Anledningarna skiljer sig bland åldrarna Carlman, Wagnsson och Patriksson (2013) fick i sin studie fram att ungdomarnas anledningar till att de slutar, skiljer sig beroende på vilken ålder de har. De som hade avslutat sin idrott i tidig ålder, hade mer idrottsrelaterade orsaker som exempelvis att idrotten de hade slutat inom inte var kul. De som hade slutat senare i ungdomen hade valt att lägga sin tid till annat såsom en annan idrottslig aktivitet. 8

De tog upp att anledningarna inte skiljde sig mycket åt mellan olika idrotter, men att en del idrottsföreningar som använder sig av elitinriktad verksamhet gör det svårare för nya utövare att börja idrotta igen. Det var heller inte säkert att de som hade slutat idrotta hade slutat permanent utan de fanns en chans att de skulle återuppta idrotten igen. 2.4 Vad idrottsföreningar kan göra för att behålla ungdomar I en analysstudie av Eliasson och Johansson (2014) undersöker dem varför flickor i ungdomen slutar spela innebandy. De gjorde intervjuer med 12 flickor i 13-18 års ålder och även föräldrar vad de tyckte föreningar kunde göra för att behålla ungdomarna. Det flickorna tyckte var mest kul inom föreningen var gemenskapen och sammanhållningen. När träningarna började bli tuffare och mer elitinriktad, kände en del av dem att glädjen försvann. En av flickorna beskrev också att pressen från föräldrarna gjorde att hon kände ett tvång att fortsätta spela. Tränaren delade även ut poäng beroende på hur de hade presterat på träning. Detta gjorde att träningarna blev mer som en tävling vilket gjorde att flickorna kände att det blev splittringar i gruppen. 2.5 Liknande problem i grannlandet Seippel (2005) undersökte varför det var så stora bortfall inom norsk idrott. I inledningen beskrivs Norges idrott i historien som en succé. Men det är flera individer som bara idrottar några få år och sedan lägger av. I studien följs norska idrottare under fyra år för att se hur deras idrottsliga syn utvecklar sig. 9

De studien visade var att anledningarna till att individer slutade var för att de fick andra intressen och valde att lägga sin tid på andra intressen. Det fanns även en stor andel som kände att idrotten inte längre var lika rolig som den en gång var. När de fyra åren hade gått så hade 34 % av de som tidigare idrottade slutat. 10

3. METOD 3.1 Design I denna studie valdes en kvantitativ metod med fokus på enkäter. Anledningen till att en kvantitativ metod valdes var för att försöka nå ut till så många individer som möjligt, vilket ger möjlighet till en bredare undersökning. Detta ger studien mer bredd, till skillnad från om det hade varit ett fåtal respondenter. Med ett fåtal respondenter hade studien blivit ofullständig och resultat hade då blivit lidande och mindre trovärdigt. Hassmén & Hassmén (2008) påvisar att kvantitativa metoder används för att forskningen ska kunna mätas på ett bra sätt, vilket denna studie ska använda sig av. En annan fördel med denna metod är att respondenterna får möjlighet att svara på enkäten anonymt. Vilket gör det lättare för dem att svara ärligt och uppriktigt på enkäten utan att deras identitet blir offentlig. Hassmén och Hassmén (2008) påpekar att nackdelen med en kvantitativ metod är att frågor om en avslutad idrott kan verka påstridig. Det kan även kännas som ett personligt nederlag då man avslutat en idrott men inte på sina egna villkor. Detta kan bidra till att respondenterna tycker att deras svar kan vara för känsliga och då svarar något annat. De tar även upp att svaren kan tolkas fel då inga följdfrågor kan ställas vilket skulle öka förståelsen för deras svar. 11

3.2 Urval I denna studie har respondenterna varit i blandad ålder mellan 24 35 år. Anledningen till att respondenterna är äldre än den åldersgrupp som studien syftar att undersöka är för att många av respondenterna har varit med om tidigt avslutade idrottsliga karriärer och har kunskap och erfarenhet för att kunna reflektera över frågorna. Om respondenterna hade varit ungdomar hade frågorna också kanske kunnat kännas inkräktande på deras person då några kanske nyligen varit med om ett avslut inom en idrott. De som deltog i enkäten var 45 respondenter, av 22 killar och 23 tjejer. Enkäten lades ut på Facebook och därför blev respondenterna slumpmässigt valda och en del av dem hade varit med om tidiga avhopp inom idrotten, eller hade bekanta som hade varit med om det. 3.3 Insamlingsmetod För att samla in den datan som krävdes för undersökningen, gjordes en enkät med frågor som berörde undersökningen. Det användes hypotetiska frågor med öppna svar, en del nyskapade och en del som användes i Wagnsson (2009). Respondenterna fick fem stycken olika alternativ att välja mellan där de valde det som kändes mest hemmahörande i deras fall. Hassmén och Hassmén (2008) påpekar att frågorna ska vara logiska och de ska kunna kopplas till den tänkta undersökningen. Frågorna i enkäten var delvis nyskapade där respondenterna fick antaganden som de skulle svara på, exempelvis hur bra det stämde in på dem att de någon gång känt sig orättvist behandlade av en idrottsförening (Se bilaga 1). En del frågor inspirerades från Wagnsson (2009). 12

3.4 Genomförande Enkäterna skickades ut till 45 slumpmässiga respondenter över internet, vilket gjorde att deras anonymitet bevarades. Detta gjorde det även möjligt att nå så många respondenter som möjligt under en kort tid. Anledningen till att enkäten stoppades vid 45 respondenter var för att det var 22 pojkar och 23 flickor, vilket ger en bra fördelning och underlättar frågan om de olika anledningarna för avslutad idrottslig karriär skiljer sig mellan pojkar och flickor. Respondenterna fick innan reda på att de skulle få vara anonyma och vad deras svar skulle bidra till. De fick reda på hur lång tid enkäten skulle ta och vilket syfte enkäten hade. Respondenterna fick även veta att enkäten var frivillig och de kunde avbryta enkäten när som helst. 3.5 Databearbetning Den data som enkäten bidrog med bearbetades i SPSS. Detta möjliggjorde mätningar för att se om det till exempel fanns några skillnader mellan pojkar och flickor. SPSS valdes för att de underlättar uppsamlingen av de olika svaren och gör det enklare att ställa de olika resultaten mot varandra. SPSS användes även för att kombinera svarsalternativ för att se hur många pojkar och flickor som hade slutat i någon idrott i ungdomen (Se fig. 1). 3.6 Reliabilitet och validitet Hassmén och Hassmén (2008) belyser reliabilitet handlar om noggrannhet och pålitlighet. De beskriver att reliabiliteten utgör hur tillförlitlig mätningen är och kan påverkas negativt om 13

frågorna inte rör ämnet som studien ska svara på. I denna studie var frågorna antaganden och respondenterna fick olika svarsalternativ beroende på vad de tyckte passade bäst in på just dem. Det kan dock ha förekommit frågor där respondenten inte kände igen sig och då kan svaren blivit lidande. Hassmén och Hassmén (2008) skriver att validitet som innebär sanning, giltighet och styrka. De påpekar att validitet kan relateras till hur möjligt det kan vara att mäta det som studien ska undersöka. Denna studies validitet är trovärdig då respondenterna kan relatera till de frågor som ställs, samt förstå hur de kan kopplas till olika scenarion inom föreningsidrotten. Frågorna i denna studie förekommer frekvent inom föreningsidrotten vilket gör dem relevanta. 3.7 Etiskt förhållningssätt De respondenter som besvarade enkäten fick innan de startade enkäten information om vad det var som gällde. De fick reda på vad undersökningen skulle besvara och vad deras svar bidrog till. De fick veta att deras identitet skulle vara helt anonym och att enkäten var frivillig att genomföra. Respondenterna kunde även avbryta enkäten när de som helst ville. Till sist fick de reda på ungefär hur lång tid det skulle ta att göra enkäten (Vetenskapsrådet, 2016). 14

4. RESULTAT 4.1 Deras idrottsintresse i ungdomen De medverkande fick till en början svara på frågor angående dem själva och vilken idrott de hade ägnat sig åt i sin ungdom. Det vanligaste svaret bland både pojkar och flickor blev fotboll då 32 av de 45 respondenterna någon gång spelat fotboll. Sedan skiljde svaren sig åt. Många av pojkarna hade också ägnat sig åt innebandy, medan flickorna hade ägnat sig åt olika sorters hästsport. Det visade sig att större delen av respondenterna hade ägnat sig åt lagidrott istället för att idrotta ensamma. 4.2 Avslutad idrott Alla respondenter hade någon gång slutat i en idrott. Det som var anmärkningsvärt var att 32 av de 45 som hade svarat på enkäten, hade alla avslutat sin idrott i tonåren (Se fig. 1). Anledningarna till att de hade slutat varierade något, men den mest framstående anledningen var att idrotten inte längre var rolig för dem. Carlman, Wagnsson och Patriksson (2013) hade i sin studie fått liknande resultat. En annan av de framstående anledningarna var att 14 stycken inte hade tid till idrotten längre, utan valde att prioritera bort idrotten för andra aktiviteter. Endast två stycken hade slutat på grund av press från laget eller idrottsföreningen. Dessa resultat stämmer väl överens med Seippel (2005) då han fick liknande resultat i sin studie om Norges aktiva inom idrotten. 15

10 9 8 7 6 5 4 3 Pojkar Flickor 2 1 0 6-10 år 11-15 år 16-20 år 21-30 år 31 år eller äldre Figur 1. Här visas vilken ålder respondenterna var i när de slutade inom en föreningsidrott. 22 av respondenterna trodde att anledningen till att ungdomar slutade idrotta var för att de inte tyckte idrotten var kul längre. I Seippel (2005) var även detta ett frekvent svar från de som hade slutat inom idrott. 18 respondenter trodde att ungdomarna kände sig orättvist behandlade av lag och förening. 16 respondenter trodde att ungdomarna inte kände sig tillräckligt sedda av lag och förening vilket gjorde att de slutade. Dessa frågor var de som fick störst mängd röster. 4.3 Skillnad mellan pojkar och flickor Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor var att nio av de flickor som deltagit i studien hade känt mer press från lag och förening jämfört med två av pojkarna. Flickorna kände att de var tvungna att prestera på toppnivå hela tiden. Det var även fler flickor som hade någon gång mått dåligt över den press deras lag eller förening satt på dem. Detta tyder på att flickor 16

känner en större press inom idrotten vilket också Crane och Temple (2014) beskrev i sin studie. Detta betyder dock inte att den upplevda pressen var anledningen till att det slutade. Flickorna var även mer känsliga för kritik då större delen flickor hade känt sig orättvist behandlade av en förening och mått dåligt över den press som föreningar och lag sätter på en. Av pojkarna och flickorna var det endast två personer som hade slutat idrotta på grund av press (Se fig. 2). De pojkar som deltog i studien hävdade att idrotten upptog för mycket av deras tid och valde att lägga den tiden på andra aktiviteter. Dock var det fler av pojkarna som känt ett tvång att prestera till max på träningar och matcher. Även flera av pojkarna trodde att många ungdomar slutar på grund av att de inte känner sig tillräckligt duktiga inom idrotten, vilket också Crane och Temple (2014) nämnde i deras studie. En del respondenter hade också känt att de inte hade fått någon uppmuntran av vare sig föreningar eller tränare utan hade känt sig förbisedda. 25% 20% 15% 10% Pojkar Flickor 5% 0% Press Inte roligt Tidsbrist Annan anledning Figur 2. Här ser vi vilka anledningar respondenterna hade till varför de har slutat inom en idrottsförening. 17

4.4 Vad kan idrottsföreningar göra för att få ungdomar att stanna? I undersökningen ställdes en öppen fråga om vad de tror att idrottsföreningar kan göra för att få ungdomar att stanna kvar och idrotta inom föreningarna. Flera av respondenterna ansåg att ledare och ansvariga inom föreningen inte skulle lägga all fokus på idrotten, utan skapa aktiviteter vid sidan av. Detta var viktigt för att skapa en känsla av samhörighet då alla utövare inte kan visa sin fulla potential inom idrotten. Viktigt var också att föreningen inte skulle lägga så stor vikt vid resultat, utan också se till att utövarna har roligt och mår bra. Här är några citat av vad respondenterna tyckte. Man ska bygga på den sociala biten vid sidan av idrotten Se till att inte bara fokusera på själva idrotten utan även att ha kul utanför den. Lite andra aktiviteter för att skapa en grupp där man trivs Erbjuda roliga aktiviteter, skapa vi-känsla Tio av respondenterna svarade på liknande sätt, vilket kan kopplas till Riksidrottsförbundet (2009) där de tar upp att föreningen med hjälp av tränare behöver se till pojkars och flickors fysiska, psykiska och även sociala utveckling. Liknande svar fick även Eliasson och Johansson (2014) i sin analysstudie om varför unga flickor slutar spela innebandy. 18

5. DISKUSSION Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka varför ungdomar slutar inom idrotten och om pressen inom föreningsidrotten var en av anledningarna till att de valde att sluta idrotta. När datan väl samlats in visade det sig att endast ett fåtal kände att de hade slutat på grund av press. Detta betyder inte att det inte finns någon dålig press inom föreningen, men att personer som slutar tack vare pressen inte var så många som man först hade kunnat tro. Detta går i linje med vad Crane och Temple (2014) fick för resultat i deras studie, där press inte var en stor anledning till att ungdomar slutade inom idrottsföreningar. Press kan ses som ett känsligt ämne för många personer. Då man inte har klarat av att hantera den press som läggs på individen kan det ses som ett personligt nederlag, vilket personer inte gärna talar om. Detta kan respondenterna varit med om och då kan deras svar på enkäten blivit lidande. Ett av alternativen till att de slutade var att idrotten inte längre var kul vilket även Seippel (2005) fick som ett av de mest frekventa svaren. Press kan ha varit en av de faktorer som gör att idrotten inte är rolig för dem längre. Det fanns flera frågor där press kunde varit en faktor, som exempelvis om de någon gång hade känt sig orättvist behandlade av en förening. Där var det 10 av flickorna som kände igen sig. Det vanligaste svaret bland pojkarna var tidsbrist. De valde att lägga sin tid till andra aktiviteter. Carlman, Wagnsson och Patriksson (2013) fick liknande resultat i sin studie där ungdomarna valde att ägna sin tid på annat. Även Seippel (2005) fick ett snarlikt resultat i sin studie om varför norrmän slutar idrotta. 19

Mellan pojkar och flickor visade sig skillnaden vara att tjejer är mer känslosamma när det kommer till idrott. De var flera flickor som hade känt sig orättvist behandlade av föreningen och de mådde sämre av den press som föreningen satte på dem. Detta konstaterande behöver inte stämma då det inte deltog en större mängd respondenter i studien. I en större mätning hade nog denna fråga resulterat mer jämbördigt. En stor mängd idrottsföreningar i Sverige jobbar på att behålla ungdomar inom idrotten, och har på många håll gjort ett mycket bra jobb. Vissa föreningar startar upp ett extralag där de som inte vill elitsatsa fortfarande kan ägna sig åt idrotten, och är på så sätt fortsätta vara en del av idrottsföreningen. Andra föreningar bjuder in föreläsare för att utbilda ungdomarna till bland annat ledare inom föreningen. Detta var även förekommande kommentaren från respondenterna. Detta resultat gick hand i hand med Eliasson och Johansson (2014) där dem de intervjuade svarade likartat. Tyvärr är det fortfarande föreningar som tänker för smalt när det gäller ungdomssidan. Ungdomar som sållas bort för att de inte håller måttet eller som inte besitter den kvalité som efterfrågas. Detta kan bero på en rad olika orsaker. Eftersom individer utvecklas så olika i ungdomen så är det många som faller bort, även om de kanske har kvalitén att fortsätta. Valet av kvantitativ metod fungerade bra. Alla 45 respondenter svarade på frågorna vilket gav många olika svar och kommentarer. Användningen av en kvantitativ metod gjorde det enkelt att nå ut till flera respondenter på kort tid. Det som tyvärr uteblev med en kvantitativ metod är att det inte kan ställas några följdfrågor på respondenternas svar. Det hade kunnat klargöra en del kommentarer och skulle kunna ge ett större djup i studien vilket även Hassmén och Hassmén (2008) påpekar. 20

Min erfarenhet av ungdomar som faller bort på grund av elitsatsning är att de blir utfrysta av föreningen. Man lägger inte så stor vikt i att uppmuntra dem, utan låter dem bara vara. Detta hade flera respondenter kommenterat på frågan om vad föreningar kan göra för att få ungdomar att stanna kvar inom idrotten 1. På detta viset så kan ungdomarna varken känna glädje inför idrotten eller utvecklas på det sätt som de skulle kunna göra. Det som blir över för ungdomarna är att söka sig till en annan förening, men om de har spelat för samma förening sedan de var små och inte har tilltro till sin egen förmåga så kan detta bli ett svårt steg. I framtida forskning så skulle en bredare forskning vara till hands där man försöker ta reda på hur ungdomar inom en förening mår psykiskt. Känner de att de blir uppmuntrade och sedda eller känner det sig förbisedda och utstötta. Även en kvalitativ studie där djupintervjuer används för att få så noggranna svar som möjligt hade varit intressant. Det skulle även vara spännande om man riktade in sig på Sveriges olika distrikt eller föreningar för att se om det finns några stora skillnader om ungdomars avslut inom föreningsidrotten. 1 Se resultatdel s. 16. 21

REFERENSER Apitzsch, E. (2011-02-13). Låt unga idrotta utan press. Svenska Dagbladet. Hämtad 160517 från url: http://www.svd.se/lat-unga-idrotta-utan-press Carlman, P. Wagnsson, S. & Patriksson, G. (2013). Causes and consequences of dropping out from organized youth sports, Swedish Journal of Sport Science. Crane, J. & Temple, V. (2014). A systematic review of dropout from organized sport among children and youth. European Physical Education Review, 21, 114-141. Eliasson, I. & Johannson, A. (2014) Att sluta med idrott. En analys av avslutsprocessen och varför flickor slutar spela innebandy. Pedagogiska rapporter. nr 91. Pedagogiska instutionen. Umeå universitet. Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker. Riksidrottsförbundet. (2016). Barn- och ungdomsidrott. Hämtad 160520 från url: http://www.rf.se/barn-ochungdomsidrott/ Riksidrottsförbundet (2009). Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Seippel, Ø. (2005). Orker ikke, gidder ikke, passer ikke? Om frafallet I norsk idrett. Institutt for samfunnsforskning. 22

Vetenskapsrådet. (2016). Hämtad 160611 från url: http://www.vr.se Wagnsson, S. (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö. Karlstad universitet. 23

BILAGOR 1. Jag är... Man Kvinna 2. Idrottar Du i någon/några idrottsföreningar? (OBS! ej skolidrott) Ja Nej, jag har slutat att idrotta Nej, Jag har aldrig idrottat inom en förening (om nej, jag har aldrig idrottat inom en förening, hoppa till fråga 11) 3. Jag utövar/utövade... (Går att välja mer än ett svar) Fotboll Innebandy Ishockey Handboll Kampsort Hästsport Friidrott Tennis Simning Gymnastik Golf Annat 4. Vilken var anledningen till att Du började idrotta? Föräldrar ville Jag ville Kompisar Annan anledning 1 24

5. Jag idrottar/idrottade i min förening för att... Andra tycker att jag bör idrotta... inte alls inte så bra ganska bra bra mycket bra Jag vill att andra ska tycka att jag är bra... Jag vill lära mig nya saker och utvecklas... Det känns bra när jag gör något jag tycker om... 6. Har Du någon gång slutat i en idrott? Ja Ja, mer än en Nej 7. Hur gammal var Du när Du slutade? 6-10 11-15 16-20 21-30 31 eller äldre 8. Vilken var anledningen till att Du slutade idrotta? (Välj det svar som känns mest relevant) För stor press från Lag/förening Det var inte roligt längre Tidsbrist Andra intressen 9. När jag tränar i min förening funderar jag ofta på att sluta? inte alls inte så bra ganska bra bra mycket bra 2 25

10. Jag har någon gång... Mått dåligt över den press jag fått från lag eller förening... inte alls inte så bra ganska bra bra mycket bra Funderat på att sluta i min idrott på grund av press... Slutat inom en idrott för jag inte känt mig tillräckligt bra... Slutat inom en idrott på grund av press... Känt att jag måste prestera till max hela tiden inom min idrott... 11. Jag tror att ungdomar slutar att idrotta för att... De känner för stor press från lag/förening... De känner sig inte sedda av lag/förening... De känner sig orättvist behandlade av lag/förening... De har andra intressen... De vill satsa på en annan idrott... De tycker inte idrotten är rolig längre... De känner sig inte tillräckligt bra inom sin idrott... inte alls inte så bra ganska bra bra mycket bra 3 26

12. Vad tror Du att idrottsföreningar kan göra för att attrahera ungdomar att fortsätta idrotta inom föreningar? 4 27