FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Relevanta dokument
Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Biogas från lignocellulosa Tekno-ekonomisk utvärdering av förbehandling med NMMO

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Rapport Metanpotential

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Förbehandlingsteknikers betydelse för ökat biogasutbyte

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Halm som Biogassubstrat

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Etanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning

Var produceras biogas?

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Rötning Viktiga parametrar

... till tillämpning

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012

Lösningar för lönsamhet

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Effek%vare biogasproduk%on

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Marknadsanalys av substrat till biogas

Hur klimateffektiv är etanol?

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Innehåll

Biogas från tång och gräsklipp

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Fiskeby Board AB tar återvinning ett steg längre

Jordbruk, biogas och klimat

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Handbok metanpotential

Biogas och miljön fokus på transporter

Mekanisk förbehandling av musslor och utvärdering av biogaspotential

Mikael Karlsson VD, Detox AB

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Förbehandling av biogassubstrat i systemanalys

Rapport SGC ISRN SGC-R-216-SE

Småskalig biogasproduktion

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Simulering av biogasprocesser

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Nordisk Etanolproduktion AB Karlshamn

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Bioetanol till bilen en mikrobiell produktionsutmaning.

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

JTI är en del av SP-koncernen

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå

Förbehandling av matavfall med skruvpress

Östersund 17 september 2013

SP Biogasar häng med!

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

SAMMANFATTNING. Nyckelord: Djupströgödsel, mekanisk förbehandling, gårdsbaserad biogasproduktion, batchförsök

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Hållbarhetskriterier för biogas

Möjligheter och risker vid samrötning

Hållbara drivmedel finns de?

Förbehandling av biogassubstrat i systemanalys (WR 49)

Biogasanläggningen i Göteborg

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Transkript:

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla dem till förnybar energigas: Biogas Gärna väldigt MYCKET biogas

Hur kan vi maximera biogasproduktionen? Se till att så mycket material som möjligt kommer in i anläggningen Se till att få ut så mycket gas som möjligt från det material som kommer in

Biogasutbytet beror dels på substratets sammansättning Fett Protein Kolhydrat 1,01 Nm 3 /kg 0,50 Nm 3 /kg 0,42 Nm 3 /kg COD BOD 0,35 Nm 3 /kg 0,35 Nm 3 /kg

Dels på den biologiska nedbrytbarheten och tillgängligheten Metanutbyte (Nm 3 CH 4 /ton VS) Experimentellt uppmätt metanpotential: BMP

Slutligen på den kontinuerliga processens begränsningar Begränsad uppehållstid ~20-30 dagar Omblandning Miljöfaktorer

Metan per VS el. COD Potential och utbyte från biogassubstrat

Varför förbehandling? Jag mår bra Avlägsna oönskat material och göra substratet mekaniskt hanterbart Öka nedbrytningen så att det faktiska utbytet närmar sig substratets potential

Avlägsna oönskad material /Förbehandling av matavfall Matavfall Förbehandling Accept till biogasanläggning Rejekt till annan behandling

Metan per VS el. COD Förbehandlingsmetoder kan minska klyftan mellan potential och faktiskt utbyte för substrat som bryts ned långsamt

Hur minskas klyftan mellan potential och verklighet? Genom att angripa det organiska materialets begränsningar Till exempel genom förbehandling Minska partikelstorlek Frigöra ej tillgängligt material Omvandla till löst form På så vis påskyndas och ökas nedbrytningen

Ref: USDA Agricultural Research Service Lignocellulosa Svårnedbrytbar struktur: lignin cellulosa hemicellulosa

Föbehandlingsmetoder Mekanisk Termisk Kemisk Ozon Syra/bas Annat Termokemisk Ref: Biogas from lignocellulosic biomass SGC 147 rapport, 2012

Metanutbyte 600 500 (a) NmL CH4/g VS 400 300 200 100 0 190 C, 2%NaOH, 10min 190 C, 2% NaOH, 30min 220 C, 2%NaOH+2%H2O2, 10min Untreated Behandlade prover ger: Mer metan och Snabbare nedbrytning! Ref: A. Teghammar et al. Bioresource Technology 2010

NmL CH4/g VS NmL CH 4 /g VS Pappersavfall i samrötningsprocesser Ref: A. Teghammar et al. Energy & Fuels 2013 600 500 444 482 600 500 470 498 521 400 300 200 354 BTS1 BTS1+UP 400 300 200 BTS2 BTS2+UP BTS2+PP 100 0 2 g VS/l/d, 25d, 3:1 2 g VS/l/d, 20d, 2:1 BTS1 problematiskt substrat UP obehandlat papper Stabiliseringseffekt Synergi 0 100 0 1.7 g VS/l/d, 25d, 3:1 BTS2 OK substrat Ökad produktion med tillsättning av förbehandlade papper (PP) Synergi

Halm-produkter Behov att utnyttja jordbrukets biprodukter Halm-produkter Etablerade, lätthanterliga Hög C/N-kvot Låga halter av spårämnen begränsar mikrobiell tillväxt och aktivitet Lämpar sig för samrötning! Råhalm Halm-brikett Halm-pellets

Halm som stabiliserande substrat Undersökning av värdet av halm som ett samrötningsmaterial till andra kväverika substrat Partners: JTI, SLU, TechnoFarm, Laga Bioenergi C/F Nielsen, Borås Energi och Miljö Halm ska ha positiva effekter! Förbättrar C/N kvoten Aktivering av cellulos-nedbrytande bakteria Bättre utnyttjande av reaktorvolym Ökad produktivitet

Tillsättning av halmpellets efter stabil drift med matavfall vid OLR 3gVS/L/d under 121 dagar Metanutbytet 800 700 600 R1 R2 R3 R1: Matavfall + 10% halm R2: Matavfall + 20% halm R3: Bara matavfall CH4, ml/gvs/d 500 400 300 200 100 0 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 Food waste OLR, gvs/l/day

Produktivitet 5 4 R1 R2 R3 R1: Matavfall + 10% halm R2: Matavfall + 20% halm R3: Bara matavfall L CH4/ L RC 3 2 1 0 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 OLR, gvs/l/d

Karakterisering Sammansättning Strukturella förändringar Tillgänglighet för mikroorganismer/enzymer Simon s staining Kristallinitet Enzym adsorption

Sammansättning Parameters Straw pellets Straw briquettes Water soluble extractives, % 7,65 6,57 Ethanol soluble extractives,% 1,14 3,25 Total extractives, % 8,79 9,82 Acid insoluble lignin, % 17,5 16,4 Acid soluble lignin, % 6,47 6,25 Total lignin, % 24 22,66 Cellulose, g/l 0,075 0,082 Maltose 0 0 Glucose 1,675 1,32 Xylose 0,8445 0,8 Galactose 0 0 Arabinose 0,18 0,16 Mannose 0 0

Adsorbed dye (mg/g) Simon staining 120,00 100,00 Adsorbed Blue dye Adsorbed Orange dye 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 Virgin straw Pellets Briquesttes 10% Briq 20% Briq

Tack! Swarnima Agnihotri (HB) Maria del Pilar Castillo (JTI) Leticia Pizzul (JTI) Mats Edström (JTI) Anna Schnürer (SLU) Per Wennerberg (TechnoFarm) Borås Energi och Miljö Laga Bioenergi C/F Nielsen