Våren 2007 SLUTRAPPORT. Helena Holgerson, Henrik Eriksson och Pär Elander Hifab AB/Envipro Miljöteknik Göteborg och Linköping

Sammanställning av tidigare undersökningar och resultat från förnyad provtagning av sediment och ytvatten i Yxningen, Gusumsån, Byngaren, Byngsboån och Strolången Våren 27 SLUTRAPPORT Helena Holgerson, Henrik Eriksson och Pär Elander Hifab AB/Envipro Miljöteknik Göteborg och Linköping 27-11-22

SAMMANFATTNING Envipro Miljöteknik har på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland genomfört undersökningar och utredningar av sediment och ytvatten i Yxningen, Gusumsån, Byngaren, Byngsboån och Strolången. Uppdraget omfattar sammanställning av tidigare undersökningar, förnyad provtagning, framtagande av förslag på kompletterande undersökningar samt referenskontrollprogram. Syftet med föreliggande utredning är att redovisa en sammanställning av tidigare genomförda provtagningar av sediment och vatten i området. Dessutom redovisas resultat från den förnyade provtagning som genomförts inom ramen för detta uppdrag. Syftet med undersökningarna är att få en ögonblicksbild av föroreningssituationen i Gusumsån och vattensystemet nedströms och därmed klargöra behovet av vidare undersökningar. Uppdraget omfattar inte riskklassning, riskbedömning, åtgärdsutredning eller riskvärdering. Undersökningarna har omfattat provtagning i en punkt i Yxningen, 12 punkter i Gusumsån, två punkter i Byngaren, en punkt i Byngsboån och en i Strolången. Ytvatten har provtagits och analyserats i samtliga punkter. Sediment har provtagits och analyserats i samtliga punkter utom två (en i Gusumsån och i Byngsboån). För sedimenten har provtagning och analyser utförts på flera nivåer för att möjliggöra studier av haltvariationer på djupet. Analyser av sediment och vatten har omfattat ett stort antal parametrar, framförallt har fokus legat på metaller, olja och PCB men även screening- och dioxinanalyser har utförts. Resultaten från ytvattenprovtagningen visar att halterna av metaller och organiska ämnen generellt är låga. För koppar och zink uppvisar enstaka analyser från Gusumsån högre halter jämfört med Yxningen (referens). Genomförda analyser påvisar inte en ökande trend för koppar, vilket en tidigare undersökning indikerat. Det bör dock påpekas att provtagning endast utförts som stickprov vid ett tillfälle. Eventuella haltvariationer på grund av flöde och årstid har därmed inte kunnat undersökas. Vid undersökningstillfället var flödet förhållandevis högt jämfört med tidigare år. För sedimenten visar resultaten på klart förhöjda halter av framförallt koppar och zink, men även krom, kvicksilver, tenn, bly och PCB (både PCB7 och dioxinlika) i Gusumsån och Byngaren jämfört med Yxningen. Det bör dock kommenteras att Yxningen inte är helt opåverkad av framförallt koppar och zink. Tydliga haltökningar i sedimenten kan ses framförallt nedströms Gräsdalens utsläppspunkt (gäller PCB, koppar och zink) och nedströms bruksområdet i Gusums samhälle (gäller PCB, koppar, zink, krom, kvicksilver, tenn och bly). Generellt visar resultaten på att halterna av föroreningar (metaller och PCB) i sediment ökar mot djupet vilket tolkas som att dagens föroreningsbelastning är lägre än den historiska belastningen. Undantag från detta finns, till exempel PCB nedströms PCB-deponin, där halten i ytsedimenten är högre jämfört med underlagrande nivåer. Det bör dock klargöras att ytsedimenten i stora delar av Gusumsån samt även Byngaren uppvisar förhöjda halter av både metaller och PCB. 2 (39)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...4 2 SYFTE...4 3 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR...5 3.1 SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR...5 3.2 SAMMANSTÄLLNING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH TIDIGARE ANVÄNDA PROVTAGNINGSPUNKTER...9 4 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR...11 4.1 BESKRIVNING AV PROVTAGNINGSPUNKTER FÖR YTVATTEN OCH SEDIMENT...11 4.1.1 Översikt...11 4.1.2 Yxningen...14 4.1.3 Gusumsån...14 4.1.4 Byngaren...15 4.1.5 Byngsboån...15 4.1.6 Strolången...15 4.2 PROVTAGNING AV YTVATTEN...15 4.3 PROVTAGNING AV SEDIMENT...15 4.4 ANALYSER...16 4.4.1 Ytvatten...16 4.4.2 Sediment...16 4.4.3 Sammanställning...17 4.5 KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNING...17 5 YTVATTEN...18 5.1.1 Fältmätningar...18 5.1.2 Flöden...18 5.1.3 Metaller...19 5.1.4 Organiska föreningar...2 5.2 SEDIMENT...21 5.2.1 Sedimentens karaktär...21 5.2.2 Metaller...21 5.2.3 Organiska ämnen...29 6 SLUTSATSER...37 7 REFERENSER...39 Bilaga 1. Kartor + sammanställning av potentiella källor (tabellform) Bilaga 2. Fältprotokoll Bilaga 3. Sammanställning av analysresultat ytvatten Bilaga 4. Sammanställning av analysresultat sediment Bilaga 5. PM Kompletterande provtagning oktober 27 3 (39)

1 Bakgrund I Gusums samhälle och längs Gusumsån har alltsedan 166-talet bedrivits olika verksamheter förknippade med mässingsbruk. Verksamheten har framförallt bedrivits i två områden: Gusums Bruksområde, mitt i Gusums samhälle, och Gräsdalen (1,6 km NV om Gusums Bruksområde). Gusums Bruksområde är det ursprungliga området där större delen av verksamheten var lokaliserad fram till 196-talet (bland annat tillverkning av blixtlås och vira, smältverk och rörverk). Gräsdalenanläggningen togs i bruk på 196-talet när smältverk, rörverk och skrotgård flyttades hit från bruksområdet i Gusums samhälle. Idag finns verksamhet kvar både vid Gusums bruksområde och vid Gräsdalenanläggningen i form av viratillverkning respektive smältning av metall (inriktat helt mot mässing). Länsstyrelsen Östergötland genomför i samarbete med Valdemarsviks kommun en huvudstudie för de områden som förorenats av verksamheten vid f.d. Gusums bruk. En projektgrupp driver huvudstudien. I Gusumsområdet finns flera delområden som är förorenade, t ex Gusumsån med tillhörande recipienter (sjöar), nuvarande och tidigare bruksområden, marken i och omkring Gusums samhälle samt ett antal deponier och utfyllnader. Gusum projektets huvudsakliga syfte är att utreda möjligheterna att minska den konstaterade belastningen av: - Framförallt PCB och tungmetaller i Gusumsån och nedströms - I första hand tungmetaller i och kring Gusums samhälle. - I första hand PCB och tungmetaller i industrideponier. Huvudstudien genomförs etappvis, med möjlighet att inför varje etapp anpassa det fortsatta arbetet efter vad som framkommit i tidigare etapper, alternativt avbryta arbetet om resultaten visar att föroreningarna inte utgör något problem. Föreliggande undersökning omfattar sammanställning av tidigare undersökningar, förnyad provtagning av sediment och ytvatten i Gusumsån samt vattensystemet nedströms, framtagande av förslag till kompletterande utredningar samt referensundersökningsprogram. För utförandet av uppdraget har Envipro Miljöteknik, Hifab AB handlats upp. Deltagande personal har varit Pär Elander (uppdragsledare), Henrik Eriksson (handläggare och fälttekniker), Kenth Pettersson och Thomas Hjort (sedimentprovtagning) och Helena Holgerson (handläggare). Från länsstyrelsen har Markus Gustafsson, Annette Källman och Susanne Karlsson medverkat. Uppdraget redovisas i tre separata rapporter där föreliggande utredning avser sammanställning av tidigare utredningar och redovisning av resultat från den förnyade provtagningen. 2 Syfte Syftet med föreliggande utredning är att redovisa en sammanställning av tidigare genomförda provtagningar av sediment och vatten i området. Dessutom redovisas resultat från den förnyade provtagning som genomförts inom ramen för detta uppdrag. Syftet med undersökningarna är att få en ögonblicksbild av föroreningssituationen i Gusumsån och vattensystemet nedströms och därmed klargöra behovet av vidare undersökningar. Uppdraget omfattar inte riskklassning, riskbedömning, åtgärdsutredning eller riskvärdering. 4 (39)

3 Tidigare undersökningar 3.1 Sammanfattning av resultat från tidigare undersökningar Nedan sammanfattas tidigare utredningar avseende föroreningssituationen i Gusumsån och sjösystemet nedströms (vatten och sediment). Kartor som sammanfattar provtagningspunkter och identifierade potentiella källtermer redovisas i kapitel 1.2. Miljöskyddsbyrån AB, 1974 I november 1973 sanerades en sträcka av 2 m i Gusumsån avseende PCB-haltig olja. Saneringen startade cirka 5 m uppströms utsläppspunkten från Gräsdalenanläggningen och avslutades 15 m nedströms utsläppspunkten. Cirka 8 m 3 muddermassor togs upp från ån och deponerades i två stycken gropar, belägna mellan Gusumsån och vägen. I saneringsrapporten angavs PCB-halten i grop 1vara cirka 1 ppm TS. I gropen deponerades cirka 2 m 3 muddermassor vilka angavss innehålla cirka 7 kg PCB. I grop 2 deponerades cirka 6 m 3 muddermassor med en PCB-halt av cirka 3 ppm TS. Detta motsvarar 84 kg PCB. Totalt bedömdes således att cirka 155 kg PCB deponerats i de båda groparna. Omräknat till mängd PCB-olja motsvarar detta cirka 45 kg. Efter saneringen uppges PCB-halten i sedimenten uppgå till,2-6,4 ppm TS. Prover från sträckan till och med 45 m nedströms den upprensade delen bedömdes ha låga PCB-halter, 1-2 ppm. I denna icke-muddrade sträcka bedömdes cirka 4 kg PCB finnas upplagrat. Groparna täcktes 1975 och benämns idag PCB-deponin. Samma år togs även en strategi fram för att behandla vattenfasen som bildas i deponeringsbassängerna (brev Gusums Bruk 1975-9-1 och Länsstyrelsen i Östergötlands län 1975-9-1). Förslaget innebär att aktivt kol som kan binda in föroreningarna i partiklar och sedan sedimentera, blandas in i vattnet. Det filtrerade vattnet infiltreras sedan i marken på lämplig plats. Svenska Miljöforskargruppen AB, 199 Svenska Miljöforskargruppen genomförde en utredning av påverkan på mark- och vattenmiljö i Gusum i samband med Boliden Bergsöes ansökan om utökad produktion. Undersökningarna omfattade påverkan på markorganismer och mossa samt provtagning och analys av ytvatten, sediment, vattenorganismer och fisk. Ytvatten provtogs i fem punkter (fyra i Gusumsån och en i Byngarens utlopp) vid sju tillfällen under hösten och vintern 1989-9. Proverna analyserades avseende ph, susp, Cu, Pb och Zn samt vid fyra tillfällen även olja och fett. Analyserna visar på en tendens till ökande halter av koppar längs med Gusumsån. Kopparhalterna uppgick i undersökningen till 1-13 μg/l uppströms och 4-22 μg/l precis nedströms Gusums samhälle. I Byngarens utlopp uppgick kopparhalten till 5-22 μg/l. För zink och framförallt bly låg detektionsgränsen högt, vilket innebär många analysresultat under detektionsgräns. Sediment provtogs i tre punkter i Gusumsån (1-3). Provpunkterna sammanföll med tidigare provtagna lokaler från 198-talets början. Det översta sedimentskiktet från varje provtagningslokal analyserades avseende olja, fett, mineralolja, PCB, Cu, Zn, Cr, Pb, Cd, Ni och Hg. En haltökning av samtliga analyserade parametrar kunde noteras från uppströmspunkten (1) till punkten längst nedströms (3). Kopparhalten ökade från 36 till 28 mg/kg, zink från 74 till 1 mg/kg, bly från 35 till 22 mg/kg och kvicksilver från 85 till 215 μg/kg. För PCB låg hal- 5 (39)

ten under detektionsgräns (<,1 mg/kg) i punkt 1 och 2 medan en halt på,3 mg/kg noterats i punkt 3. En jämförelse med tidigare undersökningar visar inte på några generella förändringar i tiden, enligt författarna. Sedimenten undersöktes även i Yxningen, Byngaren och Strolången. Från Yxningen analyserades endast ytsediment (-1 cm) medan i Byngaren och Strolången analyserades även nivåerna 1-3 cm och 3-5 cm. Yxningens sediment definierades som en bakgrundsnivå för Gusumsområdet även om sedimenten där inte var helt opåverkade av metaller (i synnerhet koppar). I jämförelse med Yxningen är halterna av de undersökta parametrarna högre i Byngaren, exempelvis är PCB 3 gånger högre, koppar 15 gånger högre och zink 5-9 gånger högre. Halterna av koppar i Byngaren uppgick till 13-17 mg/kg, zink 19-21 mg/kg, bly 16-17 mg/kg och PCB till,5-2,9 mg/kg. I centrala Strolången låg halterna i nivå med eller <2 gånger högre jämfört med Yxningen för samtliga undersökta parametrar, undantaget zink och koppar. Halterna av zink och koppar uppgår till 87-11 respektive 45-52 mg/kg, cirka 3 respektive 5 gånger högre jämfört med Yxningen. För samtliga parametrar undantaget PCB i Byngaren kunde något högre halt på djupare nivåer jämfört med ytsedimenten noteras. IVL, 1991 IVL har på uppdrag av Motala Ströms Vattenvårdsförbund genomfört en samordnad vattendragskontroll. I programmet ingår sjöarna Yxningen och Byngaren, vilka sammanbinds av Gusumsån. Yxningen är belägen uppströms industriverksamheten vid Gusum och Byngaren nedströms. I båda sjöarna har metaller i sediment (både ytsediment -1 cm och djupsediment 2-3 cm) analyserats. Dessutom har bottenfaunan bestämts avseende taxa, abundans och biomassa. Generellt visa undersökningen att metallbelastningen i båda sjöarna är hög till mycket hög avseende kadmium, koppar och kvicksilver. För Byngaren kan även höga till mycket höga halter av bly, krom och zink noteras. En jämförelse av halter i sjöarna visar att Byngarens sediment håller högre halter av kvicksilver, bly, koppar, krom och zink jämfört med Yxningen. Halterna av kvicksilver uppgår till 1,6-3,7 mg/kg i Byngaren och,7-1,2 mg/kg i Yxningen (ytsediment). Motsvarande siffror för bly är 2-34 mg/kg i Byngaren och 8-17 mg/kg i Yxningen, för zink 156-252 mg/kg respektive 21-29 mg/kg, för krom 21-3 mg/kg respektive 8-3 mg/kg och slutligen koppar 14-31 mg/kg respektive 5-7 mg/kg. För kadmium och nickel uppvisar de båda sjöarna likartade halter. En jämförelse mellan ytsediment och djupsediment kan ge en uppfattning om den historiska belastningen jämfört med dagens. För Byngaren kan högre halter i ytsediment jämfört med djupsediment noteras för samtliga undersökta metaller. Bottenfaunaundersökningen i Byngaren indikerade att sjön har dåliga syreförhållanden och ett grumligt och näringsrikt vatten. KM Miljöteknik AB, 1996 På uppdrag av Forsaströms Kraft AB undersökte KM sediment i Gusumsån (fyra punkter) och I Byngaren (en punkt vid utloppet). Prover togs ut på flera nivåer som sedan slogs samman till samlingsprov för analys. Provtagningslokalerna i Gusumsån återfanns vid avloppspumpstationen (cirka 15 m uppströms cykelbron över ån till Vargbrogärdet), uppströms och nedströms Vargbron samt nedströms väg E22. Samlingsprover togs ut från flera nivåer i sedimenten och proverna analyserades avseende Cu, Zn, Cr, PCB och TS. Samtliga prover uppvisade förhöjda halter av framförallt koppar och zink men även krom bedömdes vara förhöjd, då framförallt i proverna tagna i Gusumsån. Halterna i Gusumsån uppgick till 16-47 mg/kg för koppar, 6 (39)

11-31 mg/kg för zink och 1-17 mg/kg för krom. De högsta halterna av koppar och zink konstaterades uppströms Vargbron respektive vid avloppspumpstationen. I Byngarens utlopp uppgick kopparhalten till 68 mg/kg, zink 1 mg/kg och krom 46 mg/kg. Sedimenten i Gusumsån bedömdes även vara påverkade av PCB. Högst PCB-halt (,94 mg/kg) noterades i punkten nedströms E22. I Byngarens utlopp låg PCB-halten under rapporteringsgräns (<,1 mg/kg TS). Valdemarsviks kommun, 1996 Valdemarsviks kommun provtog sediment i samband med att Forskraft sökte vattendom för att utvinna elenergi ur Gusumsån. Provtagning genomfördes i vägtrumman vid överfarten till Vargbrogärdet. I rapporten framgår inte vilka/vilken nivå prov togs ut på. Provet analyserades avseende Cu, Cr, Zn, Pb och PCB-7. Halterna av koppar uppgick till 25 mg/kg, krom 13 mg/kg, zink 12 mg/kg, bly 76 mg/kg och PCB-7,211 mg/kg. Vid muddring deponerades muddermassorna på Toverumsdeponin. Utsläpp från Gräsdalenanläggningen, 197-talet- Utsläpp från Gräsdalenanläggningen har undersökts inom kontrollprogrammet (i princip) varje månad sedan 197-talet. Proverna tas i punkten benämnd Gräsdalen, pump. Undersökningarna omfattar analyser av Cu, Zn, ph, susp, totalt extraherbara alifater och aromater samt flöde. Bolagets tillstånd för koppar är satt till 2 mg/l, för zink till 1 mg/l och för totalt extraherbara alifater till 5 mg/l. ph ska ligga mellan 6 och 9. Riktvärdena har, sedan 1998, överskridits tre gånger för koppar och en gång för zink. STAR-projektet, 22-23 Provtagning av ytvatten i Gusumsån genomfördes i en punkt vid fyra tillfällen (två under 22 och två under 23). I punkten undersöktes även bottenfauna (22 och 23) samt förekomsten av makrofyter. Halterna av koppar och zink varierade mellan 3 och 19 respektive 4 och 35 μg/l. ALControl, 22 ALControl utför på uppdrag av Motala Ströms Vattenvårdsförbund ett recipientkontrollprogram. Under 22 omfattade programmet provtagning av sediment i 21 sjöar, havsvikar och vattendrag i Östergötland. Bland dessa 21 ingick bland annat Yxningen och Byngaren. Prover togs i sjöarnas djuphålor på två skikt, -2 cm och 28-3 cm. I rapporten anges att det översta skiktet avspeglar de senaste årens belastning medan det djupare skiktet avspeglar förhållandena omkring år 18. Uttagna prover analyserades avseende TS, GF, P, N, As, Pb, Co, Cu, Cr, Hg, Zn, Ni, Cd, PCB och PAH. Ytsedimenten i Byngaren var mörkgråa och ansågs indikera sämre syreförhållanden under den senaste tiden. Även djupare sedimentskikt visade på ansträngda syreförhållanden. I Yxningen bedömdes syreförhållandena i sedimenten vara goda. Halterna av zink och krom bedömdes som höga och halten av koppar som mycket hög i Byngarens ytsediment (-2 cm). Halterna av bly, kadmium och kvicksilver bedömdes som mycket låga till låga i ytsedimenten (-2 cm). Analyserade halter uppgick till 1/84 mg/kg för bly (ytligt/djupt), 1,5/,89 mg/kg kadmium, 66/26 mg/kg koppar, 12/55 mg/kg krom,,15/,7 mg/kg kvicksilver och 14/94 mg/kg zink. För Byngaren kan således högre halter i ytsedimenten noteras för samtliga ovan nämnda 7 (39)

element. I Yxningen däremot ligger halterna för dessa element generellt mer lika mellan olika nivåer och även lägre jämfört med Byngaren. Vad gäller PCB uppgick halten PCB-7 till,9 mg/kg i Byngarens ytsediment. Motsvarande för Yxningen var <,3 mg/kg. Enstaka PAH:er kunde detekteras i låga halter i båda sjöarna. Länsstyrelsen Östergötland, 22 Länsstyrelsen Östergötland har genomfört en förstudie av Gusumsområdet. Provtagning och analys av sediment genomfördes åtta punkter, utplacerade från Yxningen och till Gusumsåns utlopp i Byngaren. Proverna analyserades avseende flertalet olika parametrar, bland annat metaller, cyanid, PCB, PAH och oljor. En sammanfattning av resultaten redovisas i Tabell 1- Tabell 3. Tabell 1 Sammanställning av resultat av metallanalyser från sedimentprovtagning utförd av Länsstyrelsen Östergötland (22). Färgkodningen motsvarar tillståndsklassning där rött= mycket hög halt, orange= hög halt och blått= måttlig halt. Tillståndsklassning är hämtad från Naturvårdsverket (1999a) utom för Krom 6+ som är hämtad från Naturvårdsverket (1999b)* och för tenn där en jämförelse görs mot naturlig bakgrund (Yxningen, sediment)**. Element Yxningen Campingen Yxningen, sediment Bruksdammen Uppströms Vargbron Utloppet Byngaren Byngaren (SLU 22) -6 cm 12-18 cm -2 cm 4-6 cm -6 cm 12-18 cm -6 cm 6-12 cm 12-18 cm -6 cm 6-12 cm -2 cm 28-3 cm Arsenik 2,62 2,54 1,7 3,83 6,7 3,27 13 25,1 6,6 3,5 6,8 7,2 8,1 Bly 16,4 16,8 11,2 24,5 14 237 34 413 171 16 21 1 84 Kadmium,418,344,141,185,81 1,76 1,5 1,81 19,6 1,4 1,3 1,5,89 Koppar 56,7 56,4 18,8 13 12 152 15 394 872 9 93 66 26 Krom 19,3 23 19,1 6,7 66 81,5 97 464 57,5 43 45 12 55 Krom 6+ ea ea ea ea ea ea ea 3 * 13 * ea ea ea ea Kvicksilver,845,858 <,4,555,65,67,29,87,197,41,22,15,7 Nickel 14 13,4 12,9 33,2 32 17,5 43 59,5 9,1 22 23 38 32 Silver ea ea ea ea 1 ea ea 1,59 12,7 1,,69 ea ea Tenn ea ea,372,748 22 ** 4 ** 51 ** 13,5 ** 6,57 ** 23 ** 2 ** 17 ** ea Zink 224 191 5 126 72 868 2 446 413 84 7 14 94 Tabell 2 Sammanställning av analysresultat avseende alifater, TEX och PCB från sedimentprovtagning utförd av Länsstyrelsen Östergötland (22). Färgkodningen motsvarar tillståndsklassning där rött= mycket hög halt, orange= hög halt och blått= måttlig halt. Tillståndsklassning är hämtad från Naturvårdsverket (1999c) utom för alifater och TEX som är hämtad från Naturvårdsverket (1999b). Halterna har ej normaliserats efter organisk halt. Parameter Yxningen Campingen Uppströms PCB-deponin Nedströms PCB-deponin Bruksdammen Uppströms Vargbron Utloppet Byngaren Byngaren (SLU 22) -6 cm 12-18 cm -8 cm 8-14 cm -2 cm 2-4 cm 8-14 cm -6 cm 12-18 cm -6 cm 6-12 cm 12-18 cm -6 cm 6-12 cm -2 cm 28-3 cm opolära alifatiska kolväten 3,3 opolära aromatiska kolväten <4,6 fraktion >C1-C12 9,8 8,8 7,5 5,9 ea ea fraktion >C12-C16 32 32 21 12 ea ea fraktion >C16-C35 87 * 13 * 46 * 37 * ea ea summa kolväten (GC/FID) 2 39 22 26 26 28 2 49 31 summa TEX ea ea ea ea ea ea ea <,85,37 (toluen),12 (toluen) <,85 summa xylener <,5 <,5 <,5 <,5 PCB 11 <,1 <,5 <,5 <,4 <,3 <,3,24,17,84 PCB 118 <,1,35,45,24 <,3 <,3,43 <,3,73 PCB 138 <,1,25,29,25 <,3 <,3,27 <,3,48 PCB 153,2,26,3,23 <,3 <,3,95 <,3,38 PCB 18 <,1 <,4 <,4 <,3 <,3 <,3,89 <,3 <,3 PCB 28 <,1,33,66,32 <,3 <,3,18,14,17 PCB 52,1 2,2 2,8 2,6 <,3 <,3,34,3,17 summa PCB-7 <1 <1,3 2,6 3,6 3 <,1 <1 <,1 1, 1,,13,61,57 ea 8 (39)

Vad gäller metaller kan förhöjda halter konstateras för flera element, framförallt koppar, zink och tenn. Bly, kadmium, krom och nickel är förhöjda i prover från Vargbron. För punkten uppströms Vargbron finns sediment uttaget på tre nivåer. En jämförelse mellan proverna visar på ökande halter av flertalet element mot djupet, vilket indikerar en historiskt högre belastning. I Gusumsåns utlopp i Byngaren är halterna i sedimenten fortsatt förhöjda av främst koppar och tenn. Provtagningar av SLU i Byngaren visar även på förhöjda halter av koppar, krom, tenn och zink i sjön. Tabell 3 Sammanställning av analysresultat avseende PAH från sedimentprovtagning utförd av Länsstyrelsen Östergötland (22). Färgkodningen motsvarar tillståndsklassning där rött= mycket hög halt, orange= hög halt och blått= måttlig halt. Tillståndsklassning är hämtad från Naturvårdsverket (1999c). Halterna har ej normaliserats efter organisk halt. Parameter Yxningen Campingen Bruksdammen Uppströms Vargbron Utloppet Byngaren Byngaren (SLU 22) -6 cm 12-18 cm -6 cm 12-18 cm -6 cm 6-12 cm 12-18 cm -6 cm 6-12 cm -2 cm 28-3 cm naftalen,64 1,1,34,34 ea acenaften,12,28,97,74 ea acenaftylen <,1 <,1 <,1 <,1 ea fluoren,13,17,75,41 ea fenantren,19,63,23,21 ea antracen,67,24,51,31 ea fluoranten,31,81,38,19 <,1 pyren,2,46,25,9 ea *benso(a)anthracen,74,35,15,57 ea *krysen,26,62,81,31 ea *benso(b)fluoranten,2,48,59 <,2,33 *benso(k)fluoranten,11,28,73,38 ea *benso(a)pyren,12,42,67,24 <,1 *dibens(ah)antracen,15,13 <,1 <,1 ea benso(ghi)perylen,16,28,12,33 <,1 *indeno(123cd)pyren,18,33,26,68,14 *summa PAH-canc 1,1 2,6 2,49 ea ea summa PAH-16 <3 <3 2,9 <3 4, 3, <3 3,5 1,5 ea ea För PAH:er kan höga till mycket höga halter noteras för summa PAH-16 men även flera enskilda PAH i samtliga prover från Gusumsån. Observera att halterna av organiska ämnen har inte normaliserats efter organisk halt i utredningen. I Byngaren visar SLUs provtagningar på höga halter av två analyserade PAH:er. Förhöjda halter av alifater kan noteras främst i Bruksdammen och vid Vargbron. Noterbart är också halterna i Yxningen. Vad gäller PCB kan en tydlig ökning av halterna ses vid en jämförelse av uppströms och nedströms PCB-deponin. Provet från uppströms visar på en summahalt av PCB-7 på,3 mg/kg medan nedströmsproverna visar på 2,6-3,6 mg/kg. Mycket höga halter av PCB kan noteras även längre nedströms i systemet, vid Vargbron och utloppet i Byngaren. Provtagningar av SLU under samma år visar även på mycket höga PCB-halter i Byngaren. 3.2 Sammanställning av potentiella föroreningskällor och tidigare använda provtagningspunkter I Figur 1 redovisas potentiella föroreningskällor som identifierats från det underlagsmaterial som tagits fram med beskrivningar av nuvarande och historiska verksamheter vid Gusumsån. I Figur 2 redovisas lägen för de provtagningspunkter som använts i de tidigare undersökningar som refereras ovan. Dock saknas provtagningspunkten i Strolången (MFG 199). Sjön Stro- 9 (39)

SLUTRAPPORT 27-11-22 lången är den första sedimentationsbassängen nedströms Byngaren och ligger utanför och norr om den redovisade kartbilden. Figur 1och Figur 2 finns även redovisade i bilaga 1. I bilaga 1 finns även en sammanställning av potentiella föroreningskällor i tabellform. Figur 1 Karta som redovisar identifierade potentiella föroreningskällor och utsläppspunkter som kan tillföra föroreningar till Gusumsån. 1 (39)

SLUTRAPPORT 27-11-22 Figur 2 Karta som sammanfattar tidigare provtagningspunkter av sediment och ytvatten (blå punkter utsatta från koordinater, svarta utsatta från kartor och beskrivningar). 4 4.1 Utförda undersökningar Beskrivning av provtagningspunkter för ytvatten och sediment 4.1.1 Översikt Utgående från sammanställningen av potentiella föroreningskällor och resultaten från tidigare undersökningar valdes tolv provtagningsplatser ut längs Gusumsån. Därtill valdes en plats i Yxningen (referenspunkt uppströms Gusumsån), två platser i den första nedströmsrecipienten Byngaren, en plats i Byngsboån som avvattnar Byngaren och slutligen en djuphåla i Strolången (som Byngsboån mynnar i). I Tabell 4 redovisas en lista över koordinater samt provtagningsdjup för punkterna. Tabell 5 innehåller en redovisning av avstånd från referensen Yxningen samt vilka prover som tagits i respektive punkt. Kartor med provtagningspunkter redovisas i Figur 3 och Figur 4. I samtliga punkter utom Gusumsån 7 har både sediment och ytvatten provtagits. Anledningen till att sediment inte provtogs i Gusumsån 7 var att ingen ackumulationsbotten påträffades vid provtagningen. 11 (39)

Tabell 4 Koordinater samt provtagningsdjup för provpunkter i ytvatten och sediment. Provpunkt X Y Provtagningsdjup ytvatten [m] Provtagningsdjup sediment [m] Yxingen YV 64622 1538465,2-,3 Yxingen BV 64622 1538465 3,5 3,5 Gusumsån 1 646785 1539349,2-,3,5 Gusumsån 2 646643 1539512,2-,3 1 Gusumsån 3 64658 1539582,2-,3 1 Gusumsån 4 6459576 1539997,2-,3,5 Gusumsån 5 6459559 154439,2-,3,5 Gusumsån 6 646293 154597,2-,3 1 Gusumsån 7 646519 154746,2-,3 - Gusumsån 8 646911 154951,2-,3,5 Gusumsån 9 646134 154165,2-,3,5 Gusumsån 1 646185 1541612,2-,3,5 Gusumsån 11 6461437 1541913,2-,3 1 Gusumsån 12 6461442 1542392,2-,3,5 Byngaren 1 YV 6461989 154265,2-,3 3 Byngaren 2 YV 6461572 154391,2-,3 Byngaren 2 BV 6461572 154391 11 11 Byngsboån 646272 154173,2-,3 - Strolången YV 647642 1538854,2-,3 Strolången BV 647642 1538854 13 13 Tabell 5 Redovisning av avstånd från Yxningen(referens) samt provtagningens omfattning för respektive provpunkt. Provpunkt Avstånd från Yxningen (m) Provtagningens omfattning Yxingen YV Ytvatten Yxingen BV Bottenvatten + sediment Gusumsån 1 1 9 Ytvatten + sediment Gusumsån 2 2 1 Ytvatten + sediment Gusumsån 3 2 2 Ytvatten + sediment Gusumsån 4 3 3 Ytvatten + sediment Gusumsån 5 3 9 Ytvatten + sediment Gusumsån 6 4 8 Ytvatten + sediment Gusumsån 7 5 1 Ytvatten. Ej sediment pga. hårdbotten Gusumsån 8 5 5 Ytvatten + sediment Gusumsån 9 5 7 Ytvatten + sediment Gusumsån 1 6 3 Ytvatten + sediment Gusumsån 11 6 8 Ytvatten + sediment Gusumsån 12 7 7 Ytvatten + sediment Byngaren 1 YV 8 3 Ytvatten + sediment Byngaren 2 YV 8 4 Ytvatten Byngaren 2 BV 8 4 Ytvatten + sediment Byngsboån 9 1 Ytvatten + sediment. Sedimenten analyserades inte pga. att de utgjordes av minerogen lera. Strolången YV 18 Ytvatten Strolången BV 18 Ytvatten + sediment 12 (39)

SLUTRAPPORT 27-11-22 Figur 3 Karta som redovisar lägen för provpunkter, från Yxningen till Byngsboån. Figur 4 Karta som redovisar läget för provtagningspunkten i Strolången. Figur 3 och Figur 4 återfinns även i bilaga 1. 13 (39)

4.1.2 Yxningen Yxningen betraktas som en uppströmslokal (referens) för Gusumsån och sjösystemet nedströms. Provtagning av sediment och vatten utfördes i en punkt. 4.1.3 Gusumsån I Gusumsån togs bara ett ytvattenprov per provtagningspunkt. En uppdelning på ytvatten och bottenvatten i ån bedömdes inte vara motiverad. För att bottenvatten ska vara meningsfullt krävs ett relativt stort djup, annars kan inte skiktningar i vattenpelaren förväntas (särskilt inte i strömmande vatten). I Gusumsån planerades sediment- och vattenprovtagning att utföras i följande punkter. - Gusumsån 1. Provtagningspunkten har placerats mellan Forsen och PCB-deponin. Syftet är att utreda eventuell metalltransport från den f d nålfabriken. Ett prov på ytvatten tas. Resultaten kan jämföras med resultat från Miljöforskargruppens provtagning (punkt benämnd MFG1) och tidigare provtagningar genomförda av Länsstyrelsen (uppströms PCB-deponin). - Gusumsån 2. Provpunkten placerades i anslutning till PCB-deponin, nedströms Gräsdalens utsläppspunkt, i den del som muddrades 1974. - Gusumsån 3. Provpunkten placerades nedströms PCB-deponin i den del av ån som inte muddrades 1974. Jämförelser kan göras mot tidigare provtagningar genomförda av Länsstyrelsen (nedströms PCB-deponin) och i samband med muddringar 1974. - Gusumsån 4. Provpunkten placerades på en tidigare icke undersökt sträcka av ån. Resultaten kan jämföras med resultat från Miljöforskargruppens provtagning (punkt benämnd MFG2). - Gusumsån 5. Provpunkten placerades i området kring Gusums kyrka, där Gusumsån meandrar. Provtagningspunkten placerades nedströms utloppet från det dike som rinner i åkermarken söder om kyrkan. Diket är ett möjligt avvattningsdike för Söderhustipparna samt det närliggande lantbruket. - Gusumsån 6. Provpunkten placerades nedströms Kvarnbron i Gusums samhälle, nedströms ett misstänkt äldre dagvattenutsläpp från Gräsdalenanläggningen. - Gusumsån 7. Provpunkten placerades vid bron inne på gamla bruksområdet, där flera potentiella föroreningskällor finns. Endast ytvatten kunde provtas då botten var hård. - Gusumsån 8. Provpunkten placerades nedströms hela bruksområdet för att få ett mått på den totala transporten från området samt uppströms den s.k. bollplanen. Detta för att möjliggöra en direkt jämförelse med nedströmspunkten och på så sätt klarlägga om bollplanen kan vara en föroreningskälla. Resultaten kan jämföras med resultat från Miljöforskargruppens provtagning (punkt benämnd MFG4) och STAR-projektet. - Gusumsån 9. Provpunkten placerades nedströms utfyllnaden vid bollplanen och uppströms vargbron. Provpunkten utgör jämförelse punkt både för eventuella påslag från bollplanen och vargbron. Resultat kan jämföras mot Länsstyrelsens punkt uppströms vargbron. - Gusumsån 1. Provpunkten placerades nedströms vargbron. Genom jämförelser med uppströmspunkten kan eventuella påslag från muddermassorna vid vargbron klarläggas. Resultat kan jämföras mot Länsstyrelsens punkt nedströms vargbron. - Gusumsån 11. Punkten placerades i anslutning till reningsverket. Syftet med punkten är att utreda eventuell förekomst av föroreningar som kan vara kopplade till reningsverket i åns vatten. Resultat kan jämföras mot KMs undersökning 1996. - Gusumsån 12. Provpunkten placerades nedströms Ursäters kraftstation. Punkten är den som placeras längst nedströms i Gusumsån. Resultat kan jämföras mot Länsstyrelsens punkt vid utloppet till Byngaren (belägen något längre nedströms). 14 (39)

4.1.4 Byngaren I Byngaren provtogs ytvatten och sediment i två punkter. Punkten benämnd Byngaren 1 placerades i området mellan inloppet från Gusumsån och utloppet för Byngsboån. Vattendjupet ligger på cirka 3 m i området och därför provtogs endast ytvatten (någon skiktning kan inte förväntas). Jämförelser kan göras mot tidigare sedimentprovtagningar genomförda av IVL. Förutom i Byngaren 1 placerades en punkt även i djuphålan (provpunkten benämnd Byngaren 2). Detta eftersom djuphålan utgör en naturlig sedimentationsbassäng och höga halter kan förväntas där. Det är även lämpligt att studera den historiska belastningen i djuphålan. För att inte missa ett eventuellt djupt liggande haltmaxima genomfördes provtagning på tre nivåer i sedimenten. Jämförelser kan göras mot flera tidigare utredningar. Vad gäller vatten provtogs både yt- och bottenvatten. 4.1.5 Byngsboån I Byngsboån provtogs ytvatten och sediment i en punkt. Det bedöms inte finnas några källor som direkt belastar Byngsboån utan provtagningen syftade till att klarlägga den fortsatta spridningen från Byngaren. En jämförelse mellan halterna i punkterna Gusumsån 12, Byngaren och Byngsboån kan ge en uppfattning om Byngaren fungerar som en källa eller fälla för föroreningar. Ett prov tas på ytvatten. Resultaten kan jämföras med resultat från Miljöforskargruppens provtagning. Det material som provtogs bedömdes bestå av minerogen lera och analyserades därför inte. 4.1.6 Strolången I Strolången provtogs sediment, ytvatten- och bottenvatten i en punkt. Punkten placeras i de nordligare delarna av sjön, där vattendjupet är stort. Djuphålan kan misstänkas vara en punkt som belastas hårt vad gäller föroreningar. Punkten är också placerad längre nedströms jämfört med tidigare utredning (Svenska Miljöforskargruppen AB, 199). 4.2 Provtagning av ytvatten Provtagning av ytvatten genomfördes med hjälp av Ruttnerhämtare, alternativt genom att en flaska sänktes ner direkt i vattnet. Bottenvatten togs i samband med sedimentprovtagningen, där vattenfasen omedelbart över sedimentytan provtogs. Ofiltrerade prover togs för samtliga parametrar. ph, konduktivitet, syre och temperatur mättes på proverna direkt i fält. Dokumentation skedde i fältprotokoll. Dokumentationen redovisas i bilaga 2. Provtagningspunkternas lägen prickades in på karta och mättes även in med handhållen GPS. 4.3 Provtagning av sediment Sedimentprover togs med en för ändamålet specialtillverkad provtagare av typ Kajak. Provtagaren ger möjlighet att skikta provet i cm-tjocka sedimentskikt. Det upptagna sedimentprovet karaktäriserades okulärt (typ av sediment, skiktningar, längd etc.). Eventuella lukter noterades också. Vattendjupet antecknades. I varje punkt togs prover från flera nivåer ut. Nivåindelningen baserades på karaktäriseringen av sedimenten (okulärt, lukter etc.). Provtagningen dokumenterades i fältprotokoll och genom fotografering. Dokumentationen redovisas i bilaga 2. Provtagningspunkternas lägen prickades in på karta och mättes även in med handhållen GPS. 15 (39)

4.4 Analyser Ytvatten och sediment har analyserats från samtliga punkter. I två punkter analyserades dock endast ytvatten, Gusumsån 7 och Byngsboån. I Gusumsån 7 kunde inga sediment påträffas och bottnen i den undersökta delen av Byngsboån utgjordes av minerogen lera, vilken valdes att inte analyseras. 4.4.1 Ytvatten Ytvatten har analyserats avseende flertalet parametrar. Samtliga analyser har utförts av ALS Analytica AB och omfattat (se även Tabell 6): Metaller har analyserats enligt paket V-2 omfattande Ca, Fe, K, Mg, Na, S, Si, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, P, Pb, Sr och Zn. I fyra prover har metallanalysen även kompletterats med bestämning av Cr(VI). PCB har analyserats enligt paket OV-2. Paketet omfattar PCB28, 52, 11, 118, 138, 153, 18 samt summan av dessa. Alifater, aromater och PAH har analyserats enligt paket OV-21a. Screeninganalyser enligt paket Envipack har utförts i tio punkter. Envipack omfattar ett stort antal parametrar, bland annat metaller, olja, klorerade pesticider, PCB, PAH och klorfenoler. DOC har bestämts i sex punkter. 4.4.2 Sediment Sedimentproverna har analyserats avseende samma parametrar som ytvattenproverna samt ytterliggare ett antal (se Tabell 7). Samtliga analyser har utförts av ALS Analytica AB. Metallinnehållet har för de flesta proverna bestämts enligt paket M-2 omfattande As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, V och Zn. I fyra prover har metallanalyserna även kompletterats med bestämning av Cr(VI). I två punkter har en annan typ av analys gjorts, enligt ALS Analyticas paket MG-1. Detta för att kunna utreda haltvariationerna på djupet på ett bättre sätt. Bestämningen innebär att As, Cd, Co, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg och S har gjorts tillgängliga för analys genom uppslutning i mikrovågsugn med 7 M salpetersyra. För Si, Al, Ca, Fe, K, Mg, Mn, Na, P, Ti, Ba, Be, Cr, La, Mo, Nb, Sc, Sn, Sr, V, W, Y och Zr har bestämning skett efter smältning i litiummetaborat följt av upplösning i utspädd salpetersyra. Slutbestämning av metallhalter har skett med ICP-AES och ICP-MS. Den använda metodiken med både smälta och syralakning ger innehållet även av t.ex. sulfidmineral som sitter inkapslade i silikatmineral och som inte löses upp med enbart syralakning. Organiska parametrar har analyserats enligt paket OJ-2 (PCB7), OJ-12a (GC-MS-screening), OJ-21a (alifater, aromater och PAH) samt OJ-22 (dioxiner och plana PCB). Organiska analyserna har även kompletterats med TOC. I tillägg till detta har även screeninganalyser enligt Envipack genomförts (samma omfattning som för ytvatten). 16 (39)

4.4.3 Sammanställning I tabellerna nedan sammanfattas antal provpunkter och analyser. Tabell 6 Redovisning av provtagnings- och analysomfattning vad gället yt- och bottenvatten. Ytvatten Bottenvatten V-2 Cr(VI) OV-2a Envipack OV-21a DOC Yxningen 1 1 1 1 1 1 1 1 Gusumsån 1 1 1 Gusumsån 2 1 1 1 1 Gusumsån 3 1 1 1 1 Gusumsån 4 1 1 1 Gusumsån 5 1 1 1 Gusumsån 6 1 1 Gusumsån 7 1 1 1 1 Gusumsån 8 1 1 1 1 Gusumsån 9 1 1 Gusumsån 1 1 1 1 Gusumsån 11 1 1 1 Gusumsån 12 1 1 1 Byngaren 1 1 1 1 Byngaren 2 1 1 2 1 2 2 Byngsboån 1 1 1 1 Strolången 1 1 1 1 1 1 1 SUMMA 17 3 13 4 4 8 1 6 Tabell 7 Redovisning av provtagnings- och analysomfattning vad gäller sediment. Provtagningspunkt Provtagningspunkt M-2 Cr(VI) MG-1 Envipack TOC OJ-21a OJ-2 OJ-12a OJ-22+plana PCB Yxningen 1 1 1 1 2 1 1 1 1 Gusumsån 1 1 1 Gusumsån 2 2 2 2 2 Gusumsån 3 1 3 1 3 1 2 1 1 Gusumsån 4 2 2 1 2 Gusumsån 5 1 1 2 1 1 Gusumsån 6 2 2 Gusumsån 7 Gusumsån 8 1 3 1 3 1 2 1 1 Gusumsån 9 1 1 1 Gusumsån 1 1 1 1 1 Gusumsån 11 1 1 2 1 1 Gusumsån 12 1 1 1 1 Byngaren 1 1 1 2 1 1 Byngaren 2 1 3 1 3 1 2 1 Byngsboån 1 Strolången 1 1 1 2 1 1 SUMMA 13 4 9 1 29 13 18 3 4 4.5 Kompletterande undersökning En kompletterande provtagning och undersökning genomfördes i oktober 27. Undersökningen redovisas i sin helhet i bilaga 5. 17 (39)

5 Ytvatten 5.1.1 Fältmätningar I Tabell 8 redovisas en sammanställning över fältmätningar som utförts på upptagna vattenprover. Generellt är variationerna i ph, konduktivitet och syre små. ph ligger mellan 7 och 8 och konduktiviteten mellan 8 och 1 μs/cm. Mätningarna av syre visar att ytvattnet var väl syresatt vid provtagningen. Tabell 8 Sammanställning över fältmätningar. Provpunkt temp, C ph konduktivitet, µs/cm syre, mg/l Yxingen YV 9,6 7,6 99 Yxingen BV 9,5 7,5 16 Gusumån 1 1,5 7,1 19 9,8 Gusumån 2 9,8 7,6 96 12,15 Gusumån 3 1 7,7 96 Gusumån 4 11,5 7,6 91 11,8 Gusumån 5 14,4 7,6 95 1,8 Gusumån 6 12,3 7,6 94 8,83 Gusumån 7 8,5 7,5 97 12,1 Gusumån 8 8,5 7,5 98 12 Gusumån 9 8,7 7,3 97 11,9 Gusumsån 1 9,2 7,8 96 Gusumsån 11 9,3 7,4 98 Gusumsån 12 9,4 7,5 1 Byngaren 1 YV 11,2 7,9 87 Byngaren 2 YV 12,3 8,1 86 Byngaren 2 BV 9,5 8 85 Byngsboån 1,2 7,7 89 Strolången YV 12,9 7,73 14 11,41 Strolången BV 6,3 7,1 15 9,66 5.1.2 Flöden Flödet av vatten i Gusumsån styrs av tappningen i Yxningen. Under den period (27416-2) som provtagning genomfördes i föreliggande utredning uppgick vattenföringen i Yxningen till cirka 2,7 m 3 /s (uppgifter från Kent Lindqvist, Sondera AB). Vattenföringen får betraktas som relativt hög. Sedan 1995 har vattenföringen i Yxningen endast varit högre för samma tidpunkt vid två tillfällen (1998 och 21). Vattenföringen ur Yxningen var under perioden v1-17 27 relativt hög, 2,5-3 m 3 /s. Tillskottet av vatten till Gusumsån är, under normala omständigheter, litet (muntlig uppgift från Kent Lindqvist). Endast ett fåtal mindre diken rinner ut i ån, exempelvis vid Gusums kyrka. Vid kraftig nederbörd kan dock tillförseln tillfälligtvis bli betydande. Baserat på mätningen av tappningen i Yxningen kan vattenföringen ut ur Byngaren beräknas till cirka 3,3 m 3 /s (muntlig uppgift från Kent Lindqvist) för perioden då provtagningen utfördes. Den högre vattenföringen för Byngarens utlopp kan förklaras med tillrinningsområdets storlek i jämförelse med motsvarande för Yxningens utlopp, 31 km 2 jämfört med 264 km 2 (muntliga uppgifter från Kent Lindqvist). 18 (39)

Tidigare undersökningar av ytvatten i Gusumsån har gjorts av Svenska Miljöforskargruppen AB (199) och STAR-projektet (22). Flödesdata har inte varit tillgängligt för så lång tid tillbaka som 199. För 22 och 23 finns dock data. Vid de provtagningar som utfördes i september och oktober 22 uppgick flödet i Gusumsån till cirka,6 m 3 /s (uppgifter från Kent Lindqvist, Sondera AB). Vid provtagningarna 23 uppgick flödet i maj till cirka,5 m 3 /s och i augusti till cirka,7 m 3 /s (uppgifter från Kent Lindqvist, Sondera AB). Således kan det konstateras att flödet vid provtagningarna i föreliggande utredning var klart högre jämfört med STAR-projektet. 5.1.3 Metaller En sammanställning över utvalda (=intressanta) element redovisas i Tabell 9. I tabellen redovisas både analyser som gjorts enligt paket V-2 samt Envipack (dvs. screeninganalys). Detta är anledningen till att rapporteringsgränserna varierar (se värden som markeras med <). En fullständig sammanställning återfinns i bilaga 3. Tabell 9 Sammanställning av analysresultat för utvalda metaller i ytvatten. En fullständig sammanställning redovisas i bilaga 1. < avser halter under rapporteringsgräns. I tabellen redovisas både analyser som gjorts enligt paket V-2 samt Envipack (dvs. screeninganalys). Envipackanalyser markeras med *. Detta är anledningen till att rapporteringsgränserna varierar (se värden som markeras med <). Element Arsenik Kadmium Krom Krom 6+ Koppar Kvicksilver Bly Zink µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Yxingen YV* <,5 <,1 <5, 3 <,3 1,1 58 Yxingen BV,286,7,227 <,2 3,33 <,2,814 4,59 Gusumsån 1,344,27,222 2,56 <,2,351 5,46 Gusumsån 2,251,44,14 1,66 <,2,952,763 Gusumsån 3,25,47,135 <,2 6,37 <,2,368 1,11 Gusumsån 4,228,82,172 2,46 <,2,32 3,24 Gusumsån 5* <,5 <,1 <5, 2,2 <,3,7 77 Gusumsån 6* 12 <,1 <5, 3,5 <,3 1,4 33 Gusumsån 7,214,61,124 3,45,28,493 4,66 Gusumsån 8* 12 <,1 <5, <,2 1,2 <,3 <,2 24 Gusumsån 9,25,28,859 3,4 <,2,244 3,56 Gusumsån 1,215,69,318 3,87 <,2,577 7,76 Gusumsån 11* 13 <,1 <5, 2 <,3 <,2 15 Gusumsån 12,217,85,259 4,53 <,2,478 6,67 Byngaren 1 YV* <,5 <,1 <5, 7,6 1,9,75 28 Byngaren 2 YV,222,68,236 <,2 3,93 <,2,357 8,9 Byngaren 2 BV,239,63,338 4,35 <,2,63 1,9 Byngsboån,25,37,21 3,89 <,2,257 6,39 Strolången YV* <,5 <,1 5 5,5 <,3 1 78 Strolången BV,344,128,293 4,33 <,2 1,8 9,2 Generellt får metallhalterna i ytvattnen betraktas som låga till måttliga. En del resultat är dock värda att omnämnas. Noterbart är exempelvis arsenikhalten i punkterna Gusumsån 6, 8 och 11. Samtliga dessa ligger i storleksordningen 12-13 μg/l, vilket är klart högre jämfört med Yxningen (ytvattnet <,5 μg/l) samt flertalet övriga punkter. Enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning skulle de högsta arsenikhalterna klassas som måttliga. Noterbart är att mellan punkterna med förhöjda arsenikhalter är halterna lägre (storleksordningen,2 µg/l) vilket är högre än halterna i Yxningens ytvatten men jämförbart med Yxningens bottenvatten. En förklaring till att förhöjda arsenikhalter påträffas i dessa punkter kan vara att dessa data är från Envipackanalyser (screening). Dessa analyser är något enklare och har en högre rapporteringsgräns jämfört med V-2-analyser. Förhöjda arsenikhalter har inte kunnat påvisas i sedimenten (se kommande kapitel). Sedimenten bedöms således inte kunna vara en källa till halterna i ytvatten. Det är dock inte 19 (39)

klarlagt om det kan finnas någon landbaserad källa i området kring dessa punkter alternativt uppströms som skulle kunna sprida arsenik till ån. Kadmiumhalterna i vattenproverna klassas som låga. I jämförelse med Yxningens bottenvatten kan något högre kadmiumhalter noteras i exempelvis punkten Gusumsån 1. Kadmium har inte påträffats i förhöjda halter i ytvattnen i tidigare utredningar. Krom har i tidigare utredningar påvisats i förhöjda halter i sedimenten, dock inte i ytvattenprover. Generellt får kromhalterna betraktas som låga i vattensystemet. Enda avvikande analysen är från Strolångens ytvatten där en kromhalt på 5 μg/l analyserats. Möjligen kan detta bero på analysen, vilken i det här fallet är en Envipack-analys (screening) där rapporteringsgränsen uppgår till just 5 μg/l för flertalet av analyserna. Cr(VI) har inte kunnat detekteras i något av vattenproverna. Även halterna av koppar får generellt betraktas som låga till måttliga. I Yxningen ligger kopparhalten på 3-3,5 μg/l. I Gusumsån är det främst punkt 3, nedströms Gräsdalens utsläppspunkt som avviker från det resultatet. I Gusumsån 3 uppgår kopparhalten till drygt 6 μg/l (måttlig halt enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning). Den högsta halten av koppar har analyserats i Byngarens ytvatten, 7,6 μg/l (även det en måttlig halt). Tidigare utredning av Svenska Miljöforskargruppen AB (199) kunde påvisa en tendens till ökande kopparhalter kring Gusums samhälle. Uppströms samhället låg kopparhalten på 1-13 μg/l och nedströms 4-22 μg/l. Motsvarande jämförelse med föreliggande utrednings data visar inte på någon halthöjning vid Gusums samhälle (jämför punkterna Gusumsån 5 och 8). Något högre kopparhalter kunde även påvisas av STAR-projektet. I en punkt nära Gusumsån 8 uppmättes 22-23 kopparhalter på mellan 3 och 19 μg/l. Svenska Miljöforskargruppen AB (199) analyserade även kopparhalter på 5-22 μg/l i Byngarens utlopp. Detta skulle kunna jämföras med analyserad halt i Byngsboån, knappt 4 μg/l. Kvicksilverhalterna i ytvattenproverna ligger generellt under rapporteringsgräns. En analys sticker dock ut markant, Byngaren 1. I detta prov uppgår halten av kvicksilver till 1,9 μg/l. Halten bedöms vara orimligt hög för Byngaren med tanke på att halterna i övrigt i vattensystemet och i synnerhet övriga prover från Byngaren är låga. Sedimenten i Byngaren uppvisar inte några kvicksilverhalter som skulle kunna ge upphov till ytvattenhalter i den storleksordningen. Den sannolika förklaringen till resultat är att något fel vid provtagning och/eller analys. I likhet med de analyser som sticker ut för arsenik är denna analys en Envipack (screening). Blyhalterna i proverna klassas generellt som låga till måttliga. Högsta halten uppgår till 1,4 μg/l (Gusumsån 6), vilken dock endast skiljer sig obetydligt mot ytvattnet i Yxningen där halten uppgick till 1,1 μg/l. Zink är det enda av de analyserade elementen som i enstaka prover uppvisar höga halter ( 6-3 μg/l enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning). Det bör dock noteras att en halt på nästan 6 μg/l har analyserats i Yxningen (referensen) och det enda prov där halten är markant högre är Gusumsån 11. I den punkten uppgår zinkhalten till 15 μg/l. I båda fallen rör det sig om screeninganalyser (Envipack). 5.1.4 Organiska föreningar Resultat för organiska föreningar i ytvattenproverna redovisas i sin helhet i bilaga 3. Generellt ligger halterna av organiska ämnen under rapporteringsgräns i nästan samtliga analyser. Endast i 2 (39)

punkten Gusumsån 8 (nedströms hela bruksområdet) har organiska ämnen (enstaka PAH samt trikloreten) över rapporteringsgräns analyserats. DOC analyserades i sammanlagt sex prover (se sammanställning i bilaga 3). Halterna varierade mellan 5,4 och 7,6 mg/l. Den högsta halten kunde noteras i Strolångens ytvatten och den lägsta i punkten Gusumsån 11. I Yxningens ytvatten uppgick halten av DOC till 6,2 mg/l. 5.2 Sediment 5.2.1 Sedimentens karaktär I bilaga 2 redovisas fältprotokoll från sedimentprovtagningen. I jämförelse med tidigare undersökningar kan det speciellt noteras att ett oxiderat ytskikt (1-2 cm tjockt) kunde noteras i Byngaren. En övergång från mörkare till ljusare sediment kunde noteras relativt djupt ner (,25 cm). Tidigare undersökningar redovisar att sedimenten i Byngaren har ansträngda syreförhållanden. 5.2.2 Metaller I Tabell 1 redovisas en sammanställning över metallanalyserna i sedimentproverna. En fullständig sammanställning återfinns i bilaga 2. Arsenik kunde påvisas i förhöjda halter i enstaka punkter i ytvattnet. I sedimenten kan dock inga förhöjda halter gentemot Yxningen noteras i nedströms belägna punkter. Arsenikhalterna klassas som mycket låga till låga i sedimenten. Arsenikhalterna ligger generellt i samma storleksordning som analyserats av bland annat Länsstyrelsen Östergötland (22) undantaget punkten Uppströms Vargbron. I den punkten uppgick arsenikhalterna till 13-61 mg/kg. Gusumsån 9 är den punkt från föreliggande utredning som ligger närmast och i den uppgick arsenikhalten till cirka 2,5 mg/kg. För kadmium kan en intressant notering göras. Det gäller analysen från ytsedimenten i Strolången som visar på en halt av 15 mg/kg. Den kan jämföras med cirka 1 mg/kg i ytsedimenten i Yxningen och som mest cirka 2 mg/kg i övriga prover. En kadmiumhalt på 15 mg/kg klassas som hög enligt Naturvårdsverket. Då kadmiumhalterna i sedimenten uppströms Strolången samt även i ytvattenproverna varit låga så är det möjligt att Strolången mottar kadmium från någon annan källa. Den höga halten kan dock också bero på analysfel och behöver verifieras innan några slutsatser om betydelsen av denna kan dras. Tidigare genomförd provtagning av Svenska Miljöforskargruppen (199) visade på kadmiumhalter på under 1 mg/kg i Strolångens sediment. Krom har i tidigare utredningar påvisats i förhöjda halter (exempelvis Länsstyrelsen Östergötland, 22). Framförallt påvisades höga kromhalter uppströms Vargbron (cirka 46 mg/kg på nivån 6-12 cm). I samma prov kunde även halt av Cr(VI) på 3 mg/kg påvisas. I föreliggande utredning kan det noteras förhöjda kromhalter, i jämförelse med Yxningen, i framförallt punkterna Gusumsån 8 (nedströms hela bruksområdet) och Byngaren (både djuphålan och mellan inloppet och utloppet). I Gusumsån 8 varierar kromhalten mellan 1 och 36 mg/kg. Trenden är att halten ökar mot djupet. Punkten Gusumsån 8 är belägen något uppströms länsstyrelsens punkt Uppströms Vargbron men de uppmätta halterna är i båda punkterna i samma storleksordning. I Byngaren kan förhöjda kromhalter noteras både i djuphålan och i punkten som placerats mellan Gusumsåns inlopp i sjön och utloppet (Byngsboån). I båda punkterna kan en tendens till haltökning skönjas mot djupet. 21 (39)

Analyserna av Cr(VI) visar på låga halter. Cr(VI) har endast kunnat detekteras i punkten Byngaren 2 och där ligger halten precis över rapporteringsgränsen. I relation till andra tidigare genomförda analyser av krom i sedimenten kan det konstateras att framkomna resultat inte avviker nämnvärt. IVL (1991) konstaterar att kromhalterna i Byngarens sediment (21-3 mg/kg) är högre jämfört med Yxningen (8-3 mg/kg). Svenska Miljöforskargruppen AB (199) redovisar kromhalter på cirka 6 mg/kg i Yxningen, 21-29 mg/kg i Byngaren och 12-13 mg/kg i Strolången, dvs. förhöjda halter av krom i Byngaren i relation till Yxningen. Halterna i Strolången som redovisats i Svenska Miljöforskargruppen AB (199) ligger något högre jämfört med resultaten från föreliggande undersökning. Tabell 1 Sammanställning över utvalda metaller i sediment. Provpunkterna anges enligt beteckning Provpunkt: Nivå under sedimentytan i cm. < avser halter under rapporteringsgräns. En fullständig sammanställning redovisas i bilaga 2. Gråmarkerade data bör speciellt noteras. För Gusumsån 3:5-1, Gusumsån 8:5-15 och Byngaren 2:1-3 redovisas resultat från två olika analysmetoder, en MG-1 och en Envipack. Envipackanalyser har markerats med *. Element As Cd Co Cr Cr6+ Cu Hg Ni Pb S Sn V Zn [mg/kg TS] Yxingen: -1 5,35 1,13 1,8 28,4 <,24 113,117 19,6 3,1 34,8 386 Yxingen: 1-2* 5,4,7 8,4 24 47,9 17 82 <5, 28 21 Gusumån 1:-5 2,47,589 8,47 3,4 283,151 21,2 28,8 53,8 36 Gusumån 2:-5 1,36,2 3,64 11,6 212,439 7,28 24,8 16 426 Gusumån 2:5-1 1,52,418 3,52 12,3 34 <,4 8,14 76,6 16 189 Gusumån 3:-5 2,62,436 9,66 62,6 <,19 224 <,4 22,7 28,9 519 <2 58,2 24 Gusumån 3:5-1 2,71,553 9,22 45,9 367,456 26,2 4,9 53 <2 57,8 265 Gusumån 3:5-1* 2,4,64 8 26 35,1 18 13 <5, 27 26 Gusumån 3:1-2 3,53,433 1,1 75,5 195,614 28,8 31,3 583 <2 69,2 247 Gusumån 4:-1 2,14 1,13 8,95 3,7 343,662 18,9 7,4 39,9 431 Gusumsån 4:1-2 2,49 1,8 7,34 29 196,153 16,7 71,4 39,1 259 Gusumån 5:-5 2,65,36 1,1 34,5 46,4 <,4 2,7 2,4 52,3 138 Gusumån 5:5-1* 3,3,49 9,6 33 62,11 21 56 <5, 4 13 Gusumån 6:-1* 5,6 1,1 13 42 41,43 25 11 <5, 39 45 Gusumån 6:1-3* 5,2 1,4 11 6 93 1,4 25 22 <5, 37 7 Gusumån 8:-5 3,86 1,33 12,1 14 <,32 165,595 32,4 165 593 <2 67,5 13 Gusumån 8:5-15 2,85,976 7,27 2 231,961 25,4 232 297 54,5 63,9 65 Gusumån 8:5-15* 3,2 1 7,6 12 18,93 24 25 9,8 32 58 Gusumån 8:15-3 5,74,788 7,6 356 295,84 26,6 253 241 96,9 62,9 689 Gusumsån 9: -5 2,38 1,8 7,9 66,6 4,92 54,2 19 38,3 723 Gusumsån 1: -1 3,71 1,14 9,57 76,9 161,276 3,7 129 42,1 662 Gusumsån 11: -5 3,1,911 7,84 42,9 783,166 23,1 126 31,9 657 Gusumsån 11: 5-2* 6 1,5 9 12 12,34 26 2 13 33 1 Gusumsån 12: -5 2,12,696 5,14 4,4 634,14 14,8 113 21,7 573 Byngaren 1: -5 2,77 1,93 1,7 168 283,537 42,3 191 43,7 129 Byngaren 1: 5-1* 2,7 2 11 24 32,54 6 22 2 33 18 Byngaren 2: -5 4,68 1,22 13,4 142,24 638,164 4 16 334 <2 96,4 11 Byngaren 2: 5-1 5,19 1,52 13,1 185 87,233 43,5 124 37 <2 97,6 127 Byngaren 2: 1-3 6,4 1,89 13,3 281 168,22 64,6 121 375 43,3 98,9 157 Byngaren 2: 1-3* 4,8 2,2 14 13 14,18 88 11 11 56 15 Strolången: -2* 6,1 15 15 65 13,2 37 56 <5, 59 47 Strolången: 2-1 4,74,67 15,1 67,1 148,816 35,3 35,4 74,4 491 22 (39)

Halterna av koppar redovisas förutom i Tabell 1 även i Figur 5 och Figur 6. Koppar är den metall som tidigare utredningar främst kunnat påvisa i förhöjda halter. Detta stämmer väl med den generella bild som framkommit även i föreliggande utredning. Två större haltökningar av koppar i sedimenten kan konstateras. Första ökningen sker i punkten Gusumsån 2, belägen alldeles nedströms utsläppspunkten från Gräsdalenanläggningen (se karta i Figur 8). I den ytliga nivån (-5 cm) uppgår kopparhalten till cirka 21 mg/kg (jämför Yxningen med som mest cirka 12 mg/kg) och i den djupa till cirka 3 mg/kg. Halterna klassas som mycket höga enligt Naturvårdsverket. Då föroreningsutbredningen inte kunnat avgränsas på djupet i punkten är det möjligt att högre halter kan finnas på djupare nivåer. Cu sediment 35 3 [mg/kg TS] 25 2 15 1 5 Yxningen: -1 Yxningen: 1-2 Gusumån 1:-5 Gusumån 2:-5 Gusumån 2:5-1 Gusumån 3:-5 Gusumån 3:5-1 Gusumån 3:1-2 Gusumån 4:-1 Gusumsån 4:1-2 Gusumån 5:-5 Gusumån 5:5-1 Gusumån 6:-1 Gusumån 6:1-3 Gusumån 8:-5 Gusumån 8:5-15 Gusumån 8:15-3 Gusumsån 9: -5 Gusumsån 1: -1 Gusumsån 11: -5 Gusumsån 11: 5-2 Gusumsån 12: -5 Byngaren 1: -5 Byngaren 1: 5-1 Byngaren 2: -5 Byngaren 2: 5-1 Byngaren 2: 1-3 Strolången: -2 Strolången: 2-1 Cu sediment [mg/kg TS] 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Yxningen: -1 Yxningen: 1-2 Gusumån 1:-5 Gusumån 2:-5 Gusumån 3:-5 Gusumån 3:5-1 Gusumån 3:1-2 Gusumån 4:-1 Gusumsån 4:1-2 Gusumån 5:-5 Gusumån 5:5-1 Gusumån 6:-1 Gusumån 6:1-3 Gusumån 8:-5 Gusumån 8:5-15 Gusumån 8:15-3 Gusumsån 9: -5 Gusumsån 1: -1 Gusumsån 11: -5 Gusumsån 11: 5-2 Gusumsån 12: -5 Byngaren 1: -5 Byngaren 1: 5-1 Byngaren 2: -5 Byngaren 2: 5-1 Byngaren 2: 1-3 Strolången: -2 Strolången: 2-1 Figur 5 Grafer som redovisar kopparhalterna i sediment, från Yxningen till Strolången (resultat redovisas även i Tabell 1). I den undre grafen har den högsta mätningen (Gusumsån 2:5-1) plockats bort för att underlätta förståelsen. 23 (39)

Cu Gusumsån 3 Cu/Fe Gusumsån 3 [mg/kg TS] [mg/kg TS] 5 1 15 2 25 3 35 4,1,2,3,4,5,6,7,8,9 2 2 4 4 Djup [cm] 6 Djup [cm] 6 8 8 1 1 12 12 Cu Gusumsån 8 Cu/Fe Gusumsån 8 [mg/kg TS] [mg/kg TS] 5 1 15 2 25 3 35,1,2,3,4,5,6,7 2 2 4 4 6 6 Djup [cm] 8 1 Djup [cm] 8 1 12 12 14 14 16 16 Cu Byngaren 2 Cu/Fe Byngaren 2 [mg/kg TS] [mg/kg TS] 2 4 6 8 1 12 14 16 18,5,1,15,2,25 2 2 4 4 Djup [cm] 6 Djup [cm] 6 8 8 1 1 12 12 Figur 6 Grafer som visar kopparhalter mot djupet i punkterna Gusumsån 3 (nedströms utsläppspunkt från Gräsdalen) och 8 (nedströms hela bruksområdet) samt Byngaren 2 (djuphålan). För varje punkt redovisas även en djupprofil där kopparhalten normaliserats med järn. Detta för att ta bort inverkan av eventuella skenbara anrikningar. Nästa tydliga haltökning för koppar kan noteras nedströms gamla bruksområdet. I området mellan Gräsdalen och gamla bruksområdet ligger kopparhalterna generellt i nivå med eller endast 24 (39)

något över referenssedimenten (Yxningen). I Gusumsån 6 (precis nedströms Kvarnbron i Gusums samhälle) kan dock en klart förhöjd halt noteras i den djupare nivån, cirka 9 mg/kg. I punkten Gusumsån 8 (se karta i Figur 9) sker en markant ökning av kopparhalterna till 16-3 mg/kg. Halterna ökar mot djupet i punkten, vilket indikerar att sedimenten historiskt har belastats med högre halter (djupprofil Figur 6). Även vid en normalisering av kopparhalten med järn så fås en ökande trend mot djupet. Syftet med att normalisera med järn är att ta bort inverkan av skenbara anrikningar, vilka annars kan ge upphov till felaktiga slutsatser om haltvariationer mot djupet. Ökande halter mot djupet i denna del av Gusumsån har även påvisats av Länsstyrelsen Östergötland (22). I punkten Uppströms Vargbron ökar kopparhalten från 15 mg/kg i ytan till 87 mg/kg i den djupaste nivån (12-18 cm). I efterföljande punkter i Gusumsån fortsätter kopparhalten att vara klart förhöjd, både i ytliga och djupa punkter. Resultaten från Byngaren visar att kopparhalterna även här är klart förhöjda i jämförelse med Yxningen. Detta har även tidigare visats av bland annat Svenska Miljöforskargruppen. I djuphålan i Byngaren kan en trend med ökande kopparhalter mot djupet ses (i likhet med punkten Gusumsån 8). Halten på den djupaste nivån (1-3 cm) är mer än dubbelt så hög som halten vid ytan. Även här indikerar således resultaten att metallbelastningen historiskt varit högre. Det är dock viktigt att påpeka att halterna av koppar även i ytsedimenten får betraktas som kraftigt förhöjda både i Gusumsåns nedre del och Byngaren. Sedimenten i Strolången uppvisar kopparhalter i samma storleksordning som Yxningen. Analyserade kopparhalter på 13-15 mg/kg ligger lägre jämfört med resultaten från Svenska Miljöforskargruppen. Halterna i den undersökningen uppgick till 45-52 mg/kg. Hg sediment [mg/kg TS] 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Yxningen: -1 Yxningen: 1-2 Gusumån 1:-5 Gusumån 2:-5 Gusumån 2:5-1 Gusumån 3:-5 Gusumån 3:5-1 Gusumån 3:1-2 Gusumån 4:-1 Gusumsån 4:1-2 Gusumån 5:-5 Gusumån 5:5-1 Gusumån 6:-1 Gusumån 6:1-3 Gusumån 8:-5 Gusumån 8:5-15 Gusumån 8:15-3 Gusumsån 9: -5 Gusumsån 1: -1 Gusumsån 11: -5 Gusumsån 11: 5-2 Gusumsån 12: -5 Byngaren 1: -5 Byngaren 1: 5-1 Byngaren 2: -5 Byngaren 2: 5-1 Byngaren 2: 1-3 Strolången: -2 Strolången: 2-1 25 (39)

Pb sediment 6 5 [mg/kg TS] 4 3 2 1 Yxningen: -1 Yxningen: 1-2 Gusumån 1:-5 Gusumån 2:-5 Gusumån 2:5-1 Gusumån 3:-5 Gusumån 3:5-1 Gusumån 3:1-2 Gusumån 4:-1 Gusumsån 4:1-2 Gusumån 5:-5 Gusumån 5:5-1 Gusumån 6:-1 Gusumån 6:1-3 Gusumån 8:-5 Gusumån 8:5-15 Gusumån 8:15-3 Gusumsån 9: -5 Gusumsån 1: -1 Gusumsån 11: -5 Gusumsån 11: 5-2 Gusumsån 12: -5 Byngaren 1: -5 Byngaren 1: 5-1 Byngaren 2: -5 Byngaren 2: 5-1 Byngaren 2: 1-3 Strolången: -2 Strolången: 2-1 Zn sediment [mg/kg TS] 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Yxningen: -1 Yxningen: 1-2 Gusumån 1:-5 Gusumån 2:-5 Gusumån 2:5-1 Gusumån 3:-5 Gusumån 3:5-1 Gusumån 3:1-2 Gusumån 4:-1 Gusumsån 4:1-2 Gusumån 5:-5 Gusumån 5:5-1 Gusumån 6:-1 Gusumån 6:1-3 Gusumån 8:-5 Gusumån 8:5-15 Gusumån 8:15-3 Gusumsån 9: -5 Gusumsån 1: -1 Gusumsån 11: -5 Gusumsån 11: 5-2 Gusumsån 12: -5 Byngaren 1: -5 Byngaren 1: 5-1 Byngaren 2: -5 Byngaren 2: 5-1 Byngaren 2: 1-3 Strolången: -2 Strolången: 2-1 Figur 7 Grafer som redovisar haltvariationer av kvicksilver, bly och zink i sedimenten, från Yxningen till Strolången (resultat redovisas även i Tabell 1). Förhöjda halter av kvicksilver kan noteras framförallt i anslutning till bruksområdet (Gusumsån 6) och nedströms bruksområdet (Gusumsån 8 och 9). Även detta ligger i linje med resultat från Länsstyrelsen Östergötland (22). Halterna av kvicksilver i Byngaren är förhöjda i jämförelse med Yxningen enligt analysresultaten. Detta har tidigare påvisats av Länsstyrelsen Östergötland (22) och Svenska Miljöforskargruppen (199). Vad gäller bly kan förhöjda halter noteras framförallt från punkterna nedströms bruksområdet ända till Strolången. Halterna av bly bedöms dock inte som lika allvarliga som halterna av koppar utan ligger generellt på en måttlig halt enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning. Det är dock intressant att notera att den högsta halten återfinns i ytsedimenten i Strolången (precis som för kadmium). 26 (39)

Figur 8 Karta med provpunkter för sediment samt identifierade potentiella föroreningskällor, Gusumsån 1 till Gusumsån 3. Nedströms bruksområdet, i punkten Gusumsån 8 kan även förhöjda halter av tenn noteras (i likhet med resultat från Länsstyrelsen Östergötland). Högsta tennhalten återfinns på den djupaste nivån (15-3 cm), 95-1 mg/kg. I de punkter, uppströms Gusumsån 8, där tenn analyserats ligger halten under rapporteringsgräns. I Byngaren kan en tennhalt över rapporteringsgräns noteras i djuphålan (Byngaren 2) på nivån 1-3 cm, cirka 45 mg/kg. Zink följer i princip samma trend som koppar vad gäller haltförhöjningar. Två markanta höjningar kan ses, efter Gräsdalens utsläppspunkt och efter gamla bruksområdet. Nedströms Gräsdalens utsläppspunkt (Gusumsån 2) återfinns halttoppen på den djupare nivån (5-1 cm), cirka 19 mg/kg att jämföra med 2-4 mg/kg i ytsedimenten. Dessutom finns en förhöjd halt i punkten Gusumsån 6, på den djupaste analyserade nivån. Enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning räknas halter på 1-5 mg/kg som höga och halter över 5 mg/kg som mycket höga. I anslutning till och nedströms gamla bruksområdet visar resultaten på förhöjda zinkhalter i jämförelse med Yxningen. I Gusumsån 8 finns tre nivåer analyserade. Till skillnad mot koppar indikerar dock resultaten inte på ökande halter mot djupet. Istället är det ytsedimenten som uppvisar den högsta zinkhalten, cirka 1 mg/kg. Vid normalisering med järn ses dock att kvoten Zn/Fe blir relativt jämn i hela profilen. Haltförhöjning i ytan kan därmed snarare tolkas som en effekt av fastläggning till järn och/eller manganhydroxider än att sedimenten belastas med mer zink i dag än historiskt. Länsstyrelsen Östergötland påvisade i punkten Uppströms Vargbron en klart ökande halt av zink mot djupet, på samma sätt som för koppar. I båda punkterna i Byngaren ses att zinkhalterna ökar mot djupet. Detta är tydligt även vid en normalisering med järn för djuphålan (Byngaren 2). I punkten Byngaren 1 ökar halten från cirka 27 (39)

13 mg/kg i ytan till 18 mg/kg på den djupa nivån. För djuphålan är motsvarande ökning från cirka 1 mg/kg till 15 mg/kg. Analyserade halter från Byngaren stämmer relativt väl överens med Svenska Miljöforskargruppen som visade på zinkhalter på 19-21 mg/kg. Figur 9 Karta med provpunkter för sediment samt identifierade potentiella föroreningskällor, Gusumsån 6 till Gusumsån 12. Strolångens sediment uppvisar zinkhalter på 47-49 mg/kg. Halterna är något högre i jämförelse med Yxningen och ligger nära halterna som anges av Svenska Miljöforskargruppen (45-52 mg/kg). 28 (39)