STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-03 1(8) Kalibreringsrapport 1 Inlening I en urvalsunersöning är allti sattningarna behäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras. Ett annat fel uppommer om vi inte lycas få svar från alla personer (bortfall) och om e avvier från e svarane me avseene på unersöningsvariablerna. Detta fel allas för bortfallsfel. För att unerlätta använningen av statistien är et värefullt om storleen på felen an uppsattas. Av nämna feltyper är et enast storleen på urvalsfelet som an sattas me hjälp av urvalsinformation. Kunsap om bortfallsfelet an i regel bara fås på ett iniret och approximativt sätt genom att utnyttja registervariabler. Båe urvalsfel och bortfallsfel an reuceras genom att använa ett effetivt uppräningsförfarane. I följane avsnitt reovisas hur et görs i enna unersöning. 2 Hjälpinformation Viss hjälpinformation utnyttjas vanligtvis även före estimationen, t.ex. för bilane av stratifierae urvalsesigner. Det an oc finnas ytterligare hjälpinformation som är effetiv i estimationen. Det centrala arbetet för att få go valitet på sattningarna, å alibreringsestimatorn använs, är att använa star hjälpinformation. I följane avsnitt besrivs etta arbete för enna unersöning. 2.1 Tänbara hjälpvariabler Vi val av hjälpvariabler är et tre riterier som sa beatas (se Lunström och Särnal 2001): Det första riteriet är att variabeln samvarierar väl me svarsbenägenheten (-sannoliheten). Det är et vitigaste riteriet eftersom et leer till en minsning av bortfallssevheten för alla sattningar. Det anra riteriet är att variabeln samvarierar väl me (vitiga) målvariabler. Om så är fallet minsar bortfallsbiasen för e sattningar som byggs upp av essa målvariabler. Även variansen minsar för essa sattningar.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-03 2(8) Det treje riteriet är att variabeln avgränsar (vitiga) reovisningsgrupper. Det leer framförallt till minsa varians i sattningar för essa reovisningsgrupper. I en unersöning me ett stort antal frågor av siftane aratär är et främst riterierna (i) och (iii) som an beatas. Tänbara hjälpvariabler, et vill säga variabler som tros uppfylla essa riterier, hämtaes ifrån Registret över totalbefolningen (RTB), Utbilningsregistret (UREG) samt registret över folhögsollärare. Hjälpvariablerna är efinierae enligt tabell 1. Tabell 1. Tänbara hjälpvariabler Variabel (benämning) Kategorier (oer) HUVUDMAN 1 = Offentlig (ommunal, lansting eller statlig) 2 = Ensil/friståene H-REGION* 1 = Stocholm/Söertälje 2 = Göteborg/Malmö/Lun/Trelleborg 3 = Större stäer 4 =Mellanbygen 5 = Tätbygen 6 = Glesbygen STORSTAD** 1 = Stocholm/Göteborg/Malmö region 2 = Övriga KÖN 1 = Män 2 = Kvinnor ÅLDER*** 1 = 25 34 2 = 35 45 3 = 46 60 4= 61 FÖDELSELAND UTLÄNDSK/SVENSK BAKGRUND CIVILSTÅND UTBILDNINGSNIVÅ**** PEDAGOGISK UTBILDNING 1 = Sverige 2 = Övriga Värlen 1=Inries fö me två inries föa förälrar 2=Övriga 1 = Gift eller registrerat partnersap 2 = Övriga 1 = Förgymnasial, Gymnasial (inluerar uppgift sanas) 2 = Eftergymnasial ortare än tre år 3 = Eftergymnasial tre år och längre 1 = Folhögsollärarexamen 2 = Annan lärarexamen 3 = Annan högsoleexamen 4 = Annan utbilning inl. uppgift sanas
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-03 3(8) Tabell 1. Tänbara hjälpvariabler forts. Variabel (benämning) Kategorier (oer) ANSTÄLLNINGSSLAG 1 = Tillsviareanställ 2 = Visstisanställ inl. uppgift sanas BARN6 1 = Inga hemmavarane barn i ålern 0 6 år 2 = Har hemmavarane barn i ålern 0 6 år BARN18 1 = Inga hemmavarane barn i ålern 0 18 2 = Har hemmavarane barn i ålern 0 18 ANSTÄLLD ANTAL ÅR I FOLKHÖGSKOLA TJÄNSTGÖRINGS- OMFATTNING PEDAGOGIK 1=0-5 år, inl. uppgift sanas 2=6-10 år 3=11 år eller mer 1 = 0 40 2 = 41 80 3= 81 INRIKTNING TJÄNST- GÖRINGSOMFATTNING LÖNEINKOMST***** 1= -- 232032 2 = 232033 314152 3 = 314153 -- 355206 4 = 355207 -- 1=Huvusaligen övrigt (UU, AD, SY) 2=Huvusaligen allmän urs (UA) 3=Huvusaligen särsil och ort urs (US) 4=Blanat Variablerna opplae till person (ön, åler, föelselan, civilstån, antal hemmavarane barn, utbilningsnivå, peagogis utbilning, anställningsår, tjänstgöringsomfattning, anställningsslag och löneinomst) avser folhögsolläraren. *** Åler avser en 31 ecember 2012. **** Utbilningsnivå avser folhögsollärarens hösta utbilning fram till och me vårterminen 2012. * H-region avser en region är folhögsolan finns. För en mer etaljera besrivning av H-regioner se variabelbesrivningen. ** Storstasommuner avser ocså en ommun är folögsolan finns. Till storsta ränas Stocholm, Göteborg och Malmö region. ***** Årlig löneinomst avser år 2011. Intervallgränserna för årlig löneinomst är beränae utifrån vartiler och meian för samtliga 2 599 folhögsollärare som ingår i urvalsramen för unersöningen. I följane avsnitt analyserar vi variablerna i tabell 1 för att slutligen bestämma en hjälpvetor.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-03 4(8) 3 Analys av hjälpinformation 3.1.1 Kriterium 1: Variabeln samvarierar me svarsbenägenheten För att se huruvia hjälpvariablerna uppfyller et första riteriet, stueras sambanet mellan en iotoma variabeln svarane/bortfall och hjälpvariablerna. Det görs genom att beräna svarsanel i olia grupper, bestäma av respetive hjälpvariabel. I svarsanelen inlueras inte övertäcningen vs. personer som inte arbetar som folhögsollärare längre. Vi stora sillnaer mellan svarsanelarna utgör variabeln en star aniat till hjälpvariabel. Tabell 2 Svarsanel förela på Huvuman. Offentlig Ensil Svarsanel (%) 55,4 50,0 Tabell 3 Svarsanel förela på H-region. Stocholm Göteborg/Malmö Större stäer Mellanbygen Tät- och glesbyg Svarsanel (%) 49,5 56,1 47,9 52,5 56,4 Tabell 4 Svarsanel förela på storsta. Storstasregioner Övriga regioner Svarsanel (%) 51,7 51,7 Tabell 5 Svarsanel förela på ön. Kvinnor Män Svarsanel (%) 52,6 50,6 Tabell 6 Svarsanel förela på åler. 25-34 35-45 46-60 61 - Svarsanel (%) 45,5 45,3 56,2 51,9 Tabell 7 Svarsanel förela på föelselan. Sverige Övriga Värlen Svarsanel (%) 52,3 46,9 Tabell 8 Svarsanel förela på utläns/svens bagrun Inries fö och två inries föa förälrar Övriga personer Svarsanel (%) 52,2 49,6
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-03 5(8) Tabell 9 Svarsanel förela på civilstån. Gift/RP Övriga Svarsanel (%) 53,3 49,8 Tabell 10 Svarsanel förela på utbilningsnivå. Förgymnasial och Gymnasial Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial 3 år och längre Svarsanel (%) 39,2 51,1 53,7 Tabell 11 Svarsanel förela på peagogis utbilning Folhögsollärarexamen Annan lärar examen Annan högsoleexamen Annan utbilning Svarsanel (%) 60,8 52,2 45,4 43,3 Tabell 12 Svarsanel förela på anställningsslag Tillsviareanställ Visstisanställ Svarsanel (%) 54,4 35,6 Tabell 13 Svarsanel förela på antal hemmavarane barn 0 6 år Minst ett barn i ålern 0 6 år Inga barn i ålern 0 6 år Svarsanel (%) 47,0 52,6 Tabell 14 Svarsanel förela på antal hemmavarane barn 0 18 år Minst ett barn i ålern 0 18 år Inga barn i ålern 0 18 år Svarsanel (%) 50,8 52,2 Tabell 15 Svarsanel förela på antal anställningsår i folhögsola. 0 5 år 6 10 år 11 år eller mer Svarsanel (%) 43,3 50,4 58,5 Tabell 16 Svarsanel förela på tjänstgöringsomfattning inom peagogi/unervisning. 0 40% 41 80% 81% eller mer Svarsanel (%) 37,4 51,0 56,5 Tabell 17 Svarsanel förela på tjänstgöringsomfattningens inritning Huvusaligen övrigt Huvusaligen Allmän urs Huvusaligen särsil eller ort urs Blanat Svarsanel (%) 44,5 54,6 52,1 44,4
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-03 6(8) Tabell 17 Svarsanel förela på årlig löneinomst - 232032 232033-314152 314153-355206 355207 - Svarsanel (%) 44,0 49,6 55,4 55,5 Tabellerna 2-17 inierar att majoriteten av hjälpvariablerna är stara beträffane riterium 1. Exempelvis är et stora sillnaer i svarsbenägenhet efter antal anställningsår i folhögsola (svarsbenägenheten öar me stigane anställningsår). Det hjälpvariabler som inte tycs vara stara beträffane riterium 1 är storsta, ön, utläns/svens bagrun, civilstån och antal hemmavarane barn 0 18 år 3.1.2 Kriterium 3: Variabeln avgränsar (vitiga) reovisningsgrupper Om hjälpvariabeln avgränsar vitiga reovisningsgrupper an valiteten bli bättre i essa grupper. Framförallt blir sattningarna särare om hjälpvariabeln väl avgränsar reovisningsgruppen. Kalibreringsestimatorn ger onsistenta sattningar i en meningen att estimatorn ger exata sattningar för utnyttjae registertotaler. Hjälpvariablerna huvuman, region, antal anställningsår i folhögsola, ön, åler, föelselan, peagogis utbilning och tjänstgöringsomfattning inom peagogi avgränsar vitiga reovisningsgrupper i föreliggane unersöning. Om et är möjligt bör essa variabler använas i hjälpvetorn. 3.2 Slutligt val av hjälpvetor Efter en sammanvägning av analysen ring ovanståene riterier samt efter ontroll av viternas förelning använs följane hjälpvetor: KÖN*HUVUDMAN + H-REGION + ANSTÄLLNINGSSLAG + UTBILDNINGSNIVÅ+PEDAGOGISK UTBILDNING + FÖDELSELAND + BARN 0-6 ÅR +ANTAL ANSTÄLLNINGSÅR FOLKHÖGSKOLA + ÅLDER + TJÄNSTGÖRINGSOMFATTNING PEDAGOGIK + LÖNEINKOMST
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-03 7(8) 4 Tenis besrivning av urval och estimation Vi har en population U beståene av N folhögsollärare. De parametrar vi är intresserae av är vanligtvis funtioner av två totaler Y = y och Z = U z, är y är väret på variabel y för folhögsollärare och z väret på en annan variabel för samma folhögsollärare. Vanligtvis är y (och även z) en iotom variabel,.v.s. U y 1 om folhögsollärare har stuerae egensap = 0 för övrigt (4.1) Vanligtvis är vi ocså intresserae av parametrar för reovisningsgrupper. Låt oss benämna essa U,..., U,..., 1 U, är U U D =. Totalen för reovisningsgrupp an srivas Y = U y (4.2) D =1 är y för U y =. 0 för övrigt. Z bilas på liartat sätt. En generell parameter för reovisningsgrupp ( an ocså avse hela Y populationen) an srivas θ = C, är C är en onstant. Z Den vanligaste parametern är en procentuell anel, som erhålles när C = 100 och z = 1 för alla, och y är efiniera enligt (4.1). Om vi låter N vara antalet folhögsollärare i reovisningsgrupp, å an parametern srivas P U = 100 (4.3) N y Samtliga personer av storleen N i urvalsramen U ingår i unersöningen. På grun av övertäcning och bortfall har vi enast svarsmängen r av storleen m att utföra beräningarna på. Den onventionella estimatorn (för Y ), har följane form: N Yˆ = y r (4.4) m
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-03 8(8) I estimator (4.4) använs ingen hjälpinformation. I syfte att erhålla en estimator me minre bortfallssevhet än estimator (4.4) utnyttjar vi hjälpinformation ocså i estimationen. Vi bilar en hjälpvetor x, som anger till vila ategorier av KÖN*HUVUDMAN + H-REGION + ANSTÄLLNINGSSLAG + UTBILDNINGSNIVÅ+PEDAGOGISK UTBILDNING + FÖDELSELAND + BARN 0-6 ÅR +ANTAL ANSTÄLLNINGSÅR FOLKHÖGSKOLA + ÅLDER + TJÄNSTGÖRINGSOMFATTNING PEDAGOGIK + LÖNEINKOMST som folhögsollärare tillhör. Vi framställer hjälptotalerna U utnyttjar enna hjälpinformation i en alibreringsestimator. x och Kalibreringsestimatorn för totalen Y har följane utseene: Yˆ w = r v y (4.5) är = N / N för r och v U 1 x x ) ( x x ) x = 1 + ( (4.6) r r Y Vi sattning av en parameter av typen θ = C sattas respetive total Z me hjälp av alibreringsviterna v. Referenser: Lunström S. och Särnal C.-E. (2001). Estimation in the Presence of Nonresponce an Frame Imperfection. Stocholm: Statistics Sween