Områdesbeskrivning för Emåns delavrinningsområde: 12. SÄLLEVADSÅN Översiktlig områdesbeskrivning för delavrinnningsområde 1, huvudfårans utlopp, inom Emåns avrinningsområde. Emåns avrinningsområde är indelat i 19 delområden enligt kartan nedan plus ett kustområde. Delavrinningsområdesuppdelningen har gjorts genom samman-slagning av SMHI:s delavrinningsområden (2-18 st i varje). Områdesbekrivningen är en sammanställning av befintlig data från berörda kommuner (Eksjö, Vetlanda, Nässjö, Sävsjö, Hultsfred, Högsby, Oskarshamn och Mönsterås), länstyrelser (Jönköping och Kalmar) och andra myndigheter. Den är anpassad för att gälla avrinningsområdet och EUs förslag till nytt vattendirektiv. Övervägande del av datan härör från år 1996. Varje delavrinningsområde presenteras var för sig i en serie om 20 volymer. INDELNING I DELAVRINNINGSOMRÅDEN Nässjö 16 17 Eksjö 15 11 10 13 12 Mariannelund 9 1. Huvudfåran utlopp 2. Huvudfåran nedre 3. Huvudfåran mellan 4. Huvudfåran övre 5. Tjustaån 6. Nötån 7. Gårdvedaån 8. Skärveteån 9. Silverån nedre 10. Bruzaån 11. Silverån övre 12. Sällevadsån 13. Pauliströmsån 14. Gnyltån 15. Solgenån nedre 16. Solgenån övre 17. Torsjöån 18. Hjärtaån 19. Kroppån 4 Vetlanda 3 14 Hultsfred 19 18 8 7 Virserum 5 6 2 Högsby 1 Figur 12.1 Emåns delavrinningsområden med område 12, Sällevadsån, utmärkt.
12.1 DELAVRINNINGSOMRÅDETS KARAKTERISTIKA Området kan karakteriseras på olika sätt och med flera parametrar. I underavdelningar nedan beskrivs området med geografiska, geologiska, hydrologiska, demografiska och biologiska termer i form av tabeller och figurer. Med denna relativt grova upplösningen är det svårt att göra områden och sak rättvisa. Det finns dock ett mycket större bakgrundsmaterial att gå tillbaka till om så krävs i exempelvis Vattenförbundets recipientkontroll eller Länstyrelsernas biotopinventeringar. En hel del information finns också datalagt och tillgänglig i ett Geografiskt informationssystem (GIS). 12.1.1 Geografiska och geologiska karakteristika SMHI:s biflödesordning 10 Utloppspunktens koordinater 636512 148894 Delavrinningsområdets storlek (km²) 101,9 Höjd över havet (m) 228-105 Geologi i Emåns avrinningsområde Berggrunden i Emåns avrinningsområde är komplex. Det förekommer både sedimentära bergarter, till exempel skiffer och sandsten, vulkaniska bergarter, t. ex porfyr och hälleflinta och magmatiska bergarter. När man skärskådar ett delavrinningsområde i taget minskar komplexiteten emellertid eftersom de olika berggrundstyperna följer tydliga stråk i naturen. Emåns avrinningsområde präglas jordartsmässigt av morän, isälvsmaterial och hällområden. Områden med mycket tunt jordtäcke och kala berghällar är karakteristiskt för områdets sydöstliga delar, belägna nedanför högsta kustlinjen. Högsta kustlinjen ligger i Emå-området på cirka 110 meter över havet. Isälvsavlagringarna följer sprickdalar i berggrunden som löper från nordväst mot nordost. På flera platser inom området finns isälvsdeltan som bildats där en isälv mynnat i den dåtida Östersjön. Vid tiden för isavsmältningen avsattes årsvarviga sediment på ett flertal platser nedanför den högsta kustlinjen. Det nederbördsfattiga klimatet i den östra delen av området bidar till att torvmarker är mycket sparsamt förekommande där, medan de är mera vanliga längre upp på höglandet. Geologi i delavrinningsområdet Vulkaniter och unga graniter dominerar i berggrunden. Jordartskartan domineras av morän med smärre inslag av hällmarksområden. Se karta över berggrund och jordart i kartbilagan.
12.1.2 Hydrologiska karakteristika Flöde Huvudfåran i Emån, speciellt i de nedre delarna är känd för sina relativt kraftiga variationer i vattenflöde. Vid Emsfors strax ovan mynningen är medelvattenföringen 30 m 3 /s (medelvärde från 1926-1975) med lägsta lågvattenföring på 2 och högsta på 270. Variationerna beror bla på avsaknaden av vattenmagasin i de nedre delarna. Från Vetlanda och ner till mynningen finns endast ett fåtal mindre sjöar. Vattenföringen i delavrinningsområdet är beräknad med SMHIs Pulsmodell. Pulsdata för utloppspunkten saknas. Nederbörd. Nederbörden i Emåns avrinningsområde är relativt låg, för höglandet ca 700 mm per år och vid kusten ca 500 mm/år. Nederbörden (snö och regn) vid den mest representativa stationen för delavrinningsområdet under året presenteras i figur nedan. Pauliström 100 nederbörd (mm) 80 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 12.3 Nederbörden (mm) per månad som medelvärde från perioden 1961-1990 från SMHIs väderstation, Pauliström, inom avrinningsområde13. Årsnederbörden är i medeltal 586 mm. Grundvatten Grundvattentäkter och skyddsområden för grundvatten finns angivna i karta bilagan. För vissa områden finns även infiltrations benägna akvifärer inritade.
Sjöar Sjöandelen för hela avrinningsområdet är 6,3 % (275,3 km²) och för delavrinningsområde 5 är sjöandelen 7,0% (7,1 km²). Större sjöar i området är Flen och Vensjön. Uppgifter om delavrinningsområdets samtliga sjöar är sammanställda i bilaga sjöar. 12.1.3 Vattenkvalitet Uppföljning av vattenkvaliteten i Emån görs inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. För information om vattenkvaliteten hänvisas till Emåns Vattenförbunds årsredovisning av Recipientkontrollen 1996 (bilagd) och Kalkningens effektuppföljning. 12.1.4 Demografiska karakteristika Tätorter: inom delavrinningsområdet finns inga större tätorter. Landsbygd: Uppskattningsvis bor 253 personer på landsbygden. 12.1.5 Biologiska karakteristika I delavrinningsområdet ingår som riksintresse för naturvården Sällevadsån och Flen med Drags udde. Beskrivs även under rubriken skyddade områden (12.5). Områdets biologiska karakteristika påverkas i hög grad av markanvändningen som beskrivs i avsnitt 12.1.6. Nedan redovisas ett antal viktiga karaktäriseringar i tabellform: Naturvärdesbedömning sjöar (Tab. 12.3), Nyckelbiotoper rinnande vatten (Tab. 12.4) och Områden med naturvårdsplan (Avsnitt 12.5, Tab. 12.21) och myrskyddsplan. Se också kartbilagan där skyddade områden redovisas och förteckningen över Hotade arter i bilaga. Tabell 12.3. Naturvärdesbedömning av sjöar. Sjö nr Sjönamn Klass 074276 Vensjön II 074285 Flen II Tabell 12.4. Nyckelbiotoper rinnande vatten Finns inga objekt.
12.1.6 Markanvändning och ekonomisk aktivitet Arealfördelning Som grundmaterial för bedömningen av markanvändning har satellitdata från Terrängklassningsdatabasen uppdelat per SMHI:s delavrinningsområden använts och omräknats till att gälla Emåprojektets delavrinningsområden. Terrängklassningsdatans klass öppen mark övrigt har delats upp enligt uppgifter från SCB:s lantbruksregister 1995. Data från SCB ligger församlingsvis. Från totalarean samt arean av olika grödor inom varje församling har en relativ fördelning av respektive gröda beräknats för de församlingar som ligger inom delavrinningsområdet. Antalet hektar av respektive gröda för delavrinningsområdets har därefter beräknats. Tabell 12.5. Arealfördelning Marktyp Yta (ha) Procentfördelning Vatten 554 5,4 Blöt myr 5 0,0 Torr myr 97 1,0 Tät barr 5769 56,6 Gles barr 1050 10,3 Lövskog 209 2,1 Nya hyggen 258 2,5 Tätorter 7 0,1 Berg 214 2,1 Åker 1457 14,3 Betesmark 570 5,6 Summa 10190 BETESMARK VATTEN MYR ÅKER BERG TÄTORT NYA HYGGEN LÖVSKOG BARRSKOG Figur 12.4. Arealfördelning
Tabell 12.6. Fördelning av grödor Gröda Yta (ha) Procentfördelning Betesmark 570 28,1 Höstsäd 8 0,4 Vårsäd 369 18,2 Ärter mm 12 0,6 Vall 1001 49,4 Potatis 47 2,3 Höstraps 0 0 Vårraps 0 0 Övr växtslag 20 1 Summa 2027 Potatis Övr växtslag Betesmark Vall Höstsäd Vårsäd Figur 12.5. Fördelning av grödor Ärter mm
Dammbyggnader Se tabellen nedan och karta i bilagan Tabell 12.7. Dammbyggnader Namn Dammtyp Regl.höjd (m) Magasinsyta(km2) MQ m3/s Flen Regl, Damm Annat 1,7 3,7 0,4 Flenshults Kvarn Håll/Spegeldamm 0,005 Kraftstationer Se tabellen nedan och karta i bilagan Tabell 12.8. Kraftstationer Namn Fallhöjd, m Utb.för m3/s Effekt kw Årsprod GWh Kvarntorpet 5,5 0,3 11 0,07 Väg och järnvägsnät Större vägar och järnvägar inom delavrinningsområdet är markerade i karta, se kartbilagan. Grus och Bergtäkter Grus och bergtäkter inom området redovisas i tabellen nedan och i karta i bilagan. Tabell 12.9. Täkter Täktnamn Tillståndsgiven Typ mängd (ton) Högagård 25 000 Grus Fiskevårdsområden Tabell 12.10. Fiskevårdsområdesföreningar Namn Område Järnforsens fvof Del av Emån, del av Pauliströmsån, del av Sällevadsån, Järnsjön, Oppsjön, Vensjön, Breda och Smala Viksjöarna Flens fvof Flen samt Sällevadsån från gränsen mellan Karlstorps skl och Harsnäs 2:1 till Flen, dels från Flen till dammfästet till Flenshultskvarn
Kommunala badplatser Tabell 12.11. Kommunala badplatser Badplats Provtagningsplats Kolsjön Karlstorp Igelsjön Igelsjön Vensjön Vensjön 12.2 MÄNSKLIG AKTIVITETS PÅVERKAN PÅ VATTNET 12.2.1 Förorening från punktkällor Förorening från punktkälla representeras av A, B respektive C anläggningar som inte är kopplade till de kommunala avloppsreningsverken och avloppsvattenutsläpp. Även avloppsverkens slam och identifierade efterbehandlingsobjekt ingår här som punktkällor. Tabell 12.12. A,B,C, och U-anläggningar Ingen uppgift Tabell 12.13. Avloppsvattenutsläpp Ingen uppgift Tabell 12.14. Slammängder och slamhantering Ingen uppgift Efterbehandlingsprojekt De objekt som är klassade som intressanta efterbehandlings objekt enligt Naturvårdsverkets klassificering redovisas i nedanstående tabell och i kartbilagan. 1 = mycket stor risk, 2 = stor risk, 3= måttlig risk och 4 = Liten risk. Tabell 12.15. Efterbehandlingsprojekt Objekt Bransch Klass Karlstorps avfallstipp Tipp; hush 4 12.2.2 Förorening från diffusa källor För uppgifter om diffusa källors påverkan i området för olika ämnen se Luftvårdsförbundets rapport. För kväve och fosfor belastningen har en källfördelningberäkning för olika källor gjorts enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell Växtnäring, rapport 4490, och redovisas i Figur. 12.6 och
Figur 12.7. Data om antalet djurenheter och djur tagna från länstyrelsernas lantbruksregister från 1995. Retentionen av näringsämnena är ej medräknad i denna modell. Detta är en av orsakerna till att modellen överestimerar mängden näringsämnen jämfört med beräknade mängder från Vattenförbundets mätningar.
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 Nedfall på sjöar Läckage från skog Läckage från åker Läckage myr och övrig mark Mjölkrum och gödselanl. FOSFOR Privata avlopp Reningsverk Bräddning och dagvatten Industrier med direkutsläpp Fiskodlingar 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Nedfall på sjöar Läckage från skog Läckage från åker Läckage myr och övrig mark Mjölkrum och gödselanl. KVÄVE Privata avlopp Reningsverk Bräddning och dagvatten Industrier med direkutsläpp Fiskodlingar naturligt utsläpp/markanvändning luftföroreningar Figur 12.6. Fosfor- och kvävetillförseln i ton/år till sjöar och vattendrag från delavrinningsområdet uppdelat på olika källor och om ursprunget är naturligt eller orsakat av mänsklig påverkan.
12.2.3 Beräkning av vattenuttag En beräkning av av vattenuttag för andra användare än kommunala vattenutag har inte gjorts. Se vidare punkt 12.3.1. 12.2.4 Kalkning av sjöar och vattendrag Tabell 12.16. Planerade kalkningar Mängd ton Projekt Metod 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Vensjön Flot 100 100 100 Igelsjön Flot 30 30 30 Mossjön Flyg 6 6 6 6 6 6 St. Hjortsjön Flyg 20 20 20 20 20 20 Ljusgöl Flyg 3 3 3 12.3 EKONOMISK ANALYS AV VATTENANVÄNDNINGEN 12.3.1 Uttag och distribution av färskvatten Enligt förslag till vattendirektiv skall avgifter på vattenuttag beräknas och uttaxeras. Kommunala vattenanvändare betalar vattenavgift per m 3 förbrukat vatten. För enskilda vattenanvändare är ingen beräkning av vattenuttag gjord. Tabell 12.17. Ledningslängder i km. Samhälle Spillvatten Dagvatten Vattenledningar Anmärkning 12.3.1 Avgift på utsläpp av förorenat vatten. Har ej beräknats. 12.4 DRICKSVATTEN Betydande dricksvattentäkter (för fler än 15 hushåll) redovisas i tabellen nedan. Tabell 12.18. Vattentäkter för dricksvattenuttag Vattentäkt m3/år Namn Täkttyp Skyddsområde vattentäkter I karta i bilagan redovisas skyddsområden för vattentäkter i området.
12.5 SKYDDADE OMRÅDEN Nedan följer en sammanställning av skyddad områden inom delavrinningsområdet. Dessa är också utritade på kartor i bilagan. Hela Emån avrinningsområde är skyddat enligt Naturresurslagen (NRL) kapitel 3, 6 dvs vattenkraft samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras. Tabell 12.19. Riksintresse för naturvård Nummer Namn Typ NF 67 Flen - Drags udde - Sällevadsån Limnologi Geologi Hydrologi Botanik NH 15 Sällevadsån Tabell 12.20. Natura 2000 Namn Area (ha) Sällevadsån (östra) 229 Tabell 12.21. Naturvårdsplan Nummer Namn KLASS Area (ha) 32 Sällevadsån 1 454 30 Änten 3 32 31 Orremossen 1 76 85-35 Husnäsasjön - Karlstorp - Flocken 640 85-36 Bondarp 37 85-37 Kolshult 31 85-39 Skälebäckamyren 72 85-40 Flen - Drags udde - Sällevadsån 750 86-57 Ebbarp 29 86-61 Vithälla - Skälgarp - Häggarpa mosse 62 Tabell 12.22. Naturreservat Namn Area (ha) Drags udde 30
12.6 ÖVERVAKNING AV VATTENKVALITETEN Övervakning av vattenkvalitén i området sker genom Vattenförbundets recipient kontroll och genom Kalkeffekt-uppföljningen. I området finns 11 lokaler som elfiskas och 3 sjöar som nät-provfiskas (se karta i bilaga). Materialet finns att tillgå på respektive länstyrelse. 12.7 ANSVARIG UTGIVARE OCH TACK Ansvarig för Emåns delavrinningsrapporter är Emåprojektet och Vattendirektivgruppen inom denna. Huvudansvarig för utförandet har varit Bo Troedsson, Vetlanda kommun, med hjälp av medlemmarna i vattendirektivgruppen. Stort tack till alla som bidragit med uppgifter från länstyrelser och kommuner!