Kontrollprogram för täkt- och masshanteringsverksamheter Stockholm, 2012-05-03 Anna Lundgren 1
Tillstånd för verksamheten Vad innebär verksamheten? Några vanliga exempel är följande: Täktverksamhet Införsel och behandling/återvinning av massor Flisning Uppläggning och mellanförvaring Efterbehandling Tillverkning Krossning Blandning Uppställning av maskiner Ovanstående ligger till grund för hur kontrollprogrammet utformas! 2
Tillstånd för verksamheten Vilka typer av massor avser tillståndet? Några vanliga exempel är följande: Brytning av torv, sand, silt, naturgrus och berg Schaktmassor (inerta eller renare?) Asfalt, betong och entreprenadberg Stubbar och trärester Matjord och gödsel Hur stora massor får verksamheten hantera? Ovanstående ligger till grund för hur kontrollprogrammet utformas! 3
Tillstånd för verksamheten Vilka massor får verksamheten inte hantera? Några vanliga exempel är följande: Blåbetong Spårmakadam PAH-asfalt, asfalt innehållande stenkolstjära Rötslam, avvattnat slam Schaktmassor från förorenad mark Betong innehållande armeringsjärn Ovanstående ligger till grund för hur kontrollprogrammet utformas! 4
Villkor i tillståndet Vilka villkor är ställda i tillståndet avseende verksamheten? Några vanliga exempel är följande: Verksamhetsområdets gränser och fixpunkter Information till allmänheten, skyltar, skydd, t.ex. stängsel och grindar Nivåer till vilka täktverksamhet/materialuttag får ske Arbetstid och buller Tillåtna bullernivåer (och inom vilka tider dessa måste uppfyllas) Rening av dagvatten och lakvatten Emissioner till vatten och luft (t.ex. damning och utsläpp) Uppläggning av massor (hårdgjorda ytor, tak) och krav på uppsamling och efterföljande behandling av lakvatten Hantering av kemikalier, invallning och behållare Dokumentation och kontroll av inkomna och utgående massor Efterbehandling av verksamhetsområdet Upprättande av egenkontrollprogram (och innehåll) Ovanstående ligger till grund för hur kontrollprogrammet utformas! 5
Vem är tillsynsmyndighet? Tillsynsmyndigheter: Länsstyrelsen Kommunen (miljö- och hälsoskyddskontoren) Generalläkaren (Försvaret) Generalläkarens uppgift är att se till att Försvarsmakten följer lagar inom bl.a. miljöoch hälsoskydd Kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten! 6
Upprättande av kontrollprogram - varför? Kontrollprogram för tillståndspliktig verksamhet skall upprättas och baseras bl.a. på följande: Villkoren i tillståndet I tillståndet förelägger tillståndsgivaren verksamheten om egenkontroll Egenkontrollförordningen (förordning 1998:901 om verksamhetsutövarens egenkontroll) Kapitel 9, MB om miljöfarlig verksamhet Kapitel 26, 19, MB, om tillsyn Miljörapport skall upprättas årligen enligt kapitel 26, 20 MB Faktorer i närområdet kan påverka hur kontrollen utformas, t.ex. vattenskyddsområden, naturskydd, boende, etc. 7
Kontrollprogram - innehåll o o o Administrativa uppgifter Ansvarsporster och kontaktuppgifter Kontrollprogrammets giltighetstid Detta är ett levande dokument som kan omprövas och förändras o o o o o o Verksamhetsbeskrivning och tillståndsbeslut Identifiering och undersökning av riskobjekt Anläggningskontroll Löpande rapportering enligt överrenskommelse med tillsynsmyndighet Uppföljning och utvärdering Årlig miljörapport (Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport 2006:9, Svenska Miljörapporteringsportalen) 8
Anläggningskontroll Det åligger verksamhetsutövaren själv att kontrollera och verifiera att verksamheten inte påverkar miljön negativt. Man kan skilja på följande kontroller (inom och utanför verksamhetsområdet): Utsläppskontroller = mätningar i utsläppspunkten (emissionskontroller) Recipientkontroller = mätningar och kontroller i omgivningen (vatten, mark, luft) 9
Anläggningskontroll (kan innehålla följande) Provtagning av ytvatten Recipientkontroll Sedimentprovtagning Provtagning av grundvatten Övervakning av grundvattennivåer Kontroll av inkommande massor Kontroll av utgående massor Provtagning av massor Okulär kontroll av verksamhetsområdet Kontroll av bullernivåer Utsläpp till luft HMS-relaterade frågor: Hälsa Miljö Säkerhet Skyddsutrustning Rutiner 10
Grundvattenövervakning Hydrogeologisk konceptuell modell Hur strömmar grundvattnet, var är det lämpligt att övervaka? Hur många provtagningspunkter krävs för att få en heltäckande bild av grundvattensituationen? Vilken typ av grundvattenrör skall installeras? HDPE-rör (miljörör i plast) utgör minst risk för påverkan från själva röret Är nivåövervakning aktuellt? Vilka provtagningsparametrar skall vattenproverna analyseras på? Provtagningsförfarande (utrustning, omsättning, etc.) Utvärderingskriterier 11
Ytvattenövervakning Hur ser ytvattensituationen ut inom området? Infiltrationsmöjligheter, hårdgjorda ytor? Finns det utloppsdiken som avvattnar området? Finns sedimentationsdammar och oljeavskiljare (provtagning innan och efter)? Var är det lämpligt och möjligt att ta vattenprover? Vilket eller vilka vattendrag fungerar som recipient? Flödesproportionerlig provtagning för att fånga föroreningar från en hel period med nederbörd. Automatisk nederbördsmätare som komplement rekommenderas. Vilka provtagningsparametrar skall vattenproverna analyseras på (synkas med omfattningen av grundvattenprovtagningen)? Provtagningsförfarande, omfattning, tidsperioder och antal avrinningstillfällen? Kompletterande stickprov under en period utan nederbörd för bakgrundsdata? Utvärderingskriterier 12
Varför recipientkontroll? För att kontrollera och undersöka effekterna av utsläpp i miljön: I utsläppspunktens närområde På längre avstånd från utsläppspunkten Resultaten ger svar på utsläppens påverkan på vattenförekomsten: På kort sikt På längre sikt 13
Fältprovtagning - ytvatten Ruttnerhämtare Recipientens namn Kriterier för val och antal provpunkter Kielhämtare Läge (GPS-koordinater eller syftlinjer till landmärken) Djup Vid varje provtillfälle Provpunktens benämning Provtagare Fyrisåhämtare Datum Vattentemperatur Siktdjup ph Syrehalt Väderförhållande och vind Nederbörd 14
Fältprovtagning sediment och bottenfauna Sedimentprov och bottenfaunaprov kan tas med Ekmanhuggare, alternativt stötlod för sjöbottnar. Sedimentationsfällor Sedimentprovtagare Ekmanhuggare 15
Bottenfaunaprov 16
Kontroll av massor Noggrann dokumentation av inkommande massor skall göras (om inte annat för att verksamhetsutövaren skall ha ryggen fri om inkommande massor inte motsvarar de kvalitetskrav som ställs). Deklarationer och intyg skall finnas för varje inkommande lass. Krav för t.ex. inerta massor anges i NFS 2004:10 21-24. Schaktmassor skall lagras på väl definierade områden så att okulär kontroll och provtagning lätt kan utföras. Okulär besiktning skall ske löpande och dokumenteras och sparas. Stickprover bör utföras regelbundet på både inkommande och utgående massor. 17
Provtagning av massor Vid misstanke om föroreningar i massor kan provtagning utföras med att sända in en liten del av massan, alternativt ett samlingsprov för analys. Analysparametrarna beror på om lukt- och synintryck ger misstanke om oljeförorening eller annan förorening. All provtagning skall dokumenteras och eventuella åtgärder vidtas om massorna inte håller den kvaliteten som krävs. 18
Kontroll av asfaltmassor Med rena asfaltmassor avses vanligvis halter av PAH 16 < 70 mg/kg. Avfallsdeklarationer skall finnas för all inkommande asfalt. Det är avfallsproducentens ansvar att ta fram underlag för, och fylla i deklarationerna. Alla asfaltmassor skall besiktigas okulärt och med spray. För att provtagning av asfalt skall vara representativ, måste ett eller flera stickprov tas från asfaltens hela tjocklek. 19
Slutligen För att ett kontrollprogram skall fungera tillfredställande är det av största vikt att alla inblandade, inte minst verksamhetsutövaren, förstår meningen med egenkontrollen. Ett kontrollprogram skall reflektera verksamhetens art (och inget annat), uppfylla de villkor som är ställda i tillståndet, samt ta hänsyn till eventuella skyddsvärda objekt i närområdet. Kontrollprogrammet skall utformas så att t.ex. provtagning sker representativt och resultaten blir jämförbara med de krav som ställs. Kontrollprogrammet bör/skall revideras efter behov, i samråd med tillsynsmyndighet (vid t.ex. förändrade/nya förutsättningar) En god dialog mellan tillsynsmyndighet och verksamhetsutövare avseende utvärdering och leverans av resultat från egenkontrollen är mycket viktig. 20
Stort tack för att ni lyssnade. Hör gärna av er till mig om ni har ytterligare frågor som ni tror att jag kan svara på. Anna Lundgren Sweco Environment, Vattenresurser, Stockholm Anna.A.Lundgren@sweco.se 08-695 13 41 PS. Sweco har kompetens inom samtliga ovan nämnda kompetensområden, så tveka inte att höra av er till oss! 21