DELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT

Relevanta dokument
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Policy för Hållbar utveckling

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

Globala målen Telefonundersökning

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

Skapande skola

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

Extremism och lägesbilder

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 2 SYSTEM & HÅLLBARHET

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Tipspromenad. Fråga X

Policy för hållbar utveckling

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Stadgar Antagna Reviderade , och

Program för social hållbarhet

Undersökning med företag om de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Utveckling och hållbarhet på Åland

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige

Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun

Hållbarhet och Fysisk aktivitet! Matti Leijon

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

MALMVÄGEN SOLLENTUNA 2030

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Agenda 2030 och Skogen

För en bättre värld! Lärarmaterial

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

GAP-analys kring hållbar utveckling VGR. Diarienummer RS

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen

Eftermiddagens innehåll:

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Sverige Hammarkullen. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 SVERIGE HAMMARKULLEN

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Vem ska rädda världen?

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Integrationsprogram för Västerås stad

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Resultatstrategi för Bangladesh

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

En stad medarbetare. En vision.

Sverige Hammarkullen. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 SVERIGE HAMMARKULLEN

Medlemsenkät om Agenda 2030

Guide till HELSINGBORG

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Transkript:

DELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT

FEM GODA SKÄL 1. Projektet stärker dina elevers självkänsla kring global gemenskap. 2. Dina elever kommer nära ursprungsbefolkningen shipibo-conibo i Peru och får en ökad förståelse och kunskap om deras situation. 3. Innehållet är kopplat till läroplanen. Inom Amazonasföreningen finns flera pedagoger som gärna hjälper dig med din planering. GÖR SKILLNAD PÅ RIKTIGT Välkommen att delta i ett internationellt projekt med Amazonasföreningen. Vi har samarbetat med skolor i över 40 år för att stötta ursprungsbefolkningen shipibo-conibo i Peru. SÅ HÄR GÅR DET TILL Du och din klass eller skola genomför en insamling som genererar resurser. Det ni samlar in går direkt till unga shipibo som då får möjlighet att studera på universitet. Studierna leder till att shipiboungdomarna får helt nya möjligheter i livet. De kommer bort från fattigdom och utanförskap. Under projektets gång får ni kunskap om urbefolkningens seder och bruk och lär känna studenterna i Peru som ni hjälper något som ger dina elever upplevelsen av att det går att påverka och göra skillnad på riktigt. 4. Vi har erfarenhet. Skolelever har genom Amazonasföreningen stöttat shipibo-conibo i nästan 50 år. Föreningen har byggt upp ett stort kontaktnät i området, vilket säkrar att resurserna kommer fram och används effektivt. 5. Ni deltar i en unik och långsiktig satsning som verkligen gör skillnad.

AMAZONASFÖREN I HÄRRYDA VÄCKTE MIN NYFIKENHET PÅ VÄRLDEN. Ulrika Modeér är idag chef på FN för UNDP (Externa Relationer och Påverkansarbete). Hennes engagemang startade på 1980-talet genom Amazonasföreningens insamlingsarbete till shipibo-conibo. Här är Ulrikas egna ord: ARBETA MED DE GLOBALA MÅLEN Projekt med Amazonasföreningen kan kopplas till undervisning om de globala målen, till exempel: FATTIGDOM HÅLLBAR ENERGI HUNGER ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR GOD UTBILDNING MINSKAD OJÄMLIKHET HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN RENT VATTEN OCH SANITET HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Amazonasföreningen i Härryda väckte min nyfikenhet på världen. När jag, som barn, fick ta del av ursprungsfolkens kamp för sina rättigheter och regnskogen lärde jag mig om hur världen hänger samman och hur våra enskilda handlingar här och nu påverkar skeenden på andra sidan jorden och kommande generationer. Den insikt och engagemang som väcktes under skolåren i Härryda har jag burit med mig i alla mina uppdrag, senaste som statssekreterare på UD med ansvar för Sveriges utvecklingssamarbete, och nu som biträdande generalsekreterare med ansvar för FNs utvecklingsprogram UNDP. FATTIGDOM HÅLLBAR ENERGI GOD UTBILDNING FATTIGDOM BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA RESURSER HUNGER VÄLBEFINNANDE Fattigdom innebär brist på ekonomi, frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. Särskilt utsatta är kvinnor och flickor. ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR GOD HÄLSA OCH HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH GOD UTBILDNING GOD UTBILDNING MINSKAD OJÄMLIKHET OCH EKONOMISK INFRASTRUKTUR TILLVÄXT Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle. EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN RENT VATTEN OCH SANITET HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Ulrika Modeér Chef på FN för UNDP SAMARBETE SOM LÄMNAR SPÅR Ulrika Modeér är en av tusentals elever som samarbetat med Amazonasföreningen under sin uppväxt och som kan konstatera vilken stark påverkan det haft för vuxenlivet. Utvecklingen går i flera steg, från inhämtande av fakta till slutligen stärkt självkänsla. Våra pedagoger berättar gärna mer. FAKTA UPPLEVELSE HANDLING KUNSKAP STÄRKT SJÄLVKÄNSLA BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA MINSKAD OJÄMLIKHET EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD HAV OCH MARINA RESURSER EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Att tillvarata kvinnors förmågor och initiativkraft är en viktig drivkraft för utveckling. Fattigdomen minskar och ekonomisk produktivitet och tillväxt ökar när kvinnor deltar i ekonomin och på arbetsmarknaden. MINSKAD OJÄMLIKHET FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN Att till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP En långsiktigt hållbar användning av naturresurser och ekosystemtjänster är en viktig faktor för att människor ska kunna ta sig ur fattigdomen permanent.

PROJEKTETS DELAR 1 3 Eleverna arrangerar aktiviteten som kan vara till exempel försäljning av elevernas eget hantverksarbete, teaterföreställning, konstutställning, revy, uppvisningar, musikal, talangjakt, brännbollskväll, modevisning med second handkläder, lotteri, kafé, chokladhjul med mera. UPPSTART Amazonasföreningen kan stötta dig som lärare till inspirerande uppstart i klassen. Klassen introduceras till studenterna i Peru och lär känna shipibo-conibos livsvillkor för att förstå varför det är viktigt att stödja dem. 4 PLANERA 2 GENOMFÖRANDE Klassens eget arbete börjar. Gemensamt beslutar, planerar och förbereder eleverna en aktivitet. Ni som lärare genomför de undervisningsmoment som ni kopplat till projektets innehåll. ÅTERKOPPLING Resultat av insamlingen presenteras och eleverna får återkoppling kring vad resurserna går till.

SHIPIBO-CONIBO Shipibo-conibo är kända för sina vackra konsthantverk. Kvinnorna sköter arbetet runt hemmet, gör keramik och väver tyger i traditionella geometriska mönster. Jakt, fiske och jordbruk sköts främst av männen. Ursprungsfolket shipibo-conibo bor i Peru, vid Ucayalifloden som är en biflod till Amazonfloden. Det är oklart hur många som hör till shipiboconibo men befolkningsstatistik pekar på närmare 30 000 personer fördelade på ett hundratal byar i ett område något större än Götaland. De flesta lever under mycket enkla förhållanden. HOT MOT KULTUREN Shipibo-conibo är vad som brukar kallas ett ursprungsfolk. Med det menas ett folk som levt på samma sätt i tusentals år, med kunskap utifrån generationers samlade erfarenhet. Det innebär att välja ut och fortsätta med det som är bra och förkasta eller omforma det som är obrukbart. På detta sätt hittar shipibo-conibo en livsstil som är perfekt anpassad till den känsliga miljön i en tropisk regnskog. De vet att den magra jorden behöver lång tid för återhämtning och de har en stor respekt för djur och natur, vilka de delar sina liv med. Floden är livsnerven för byarna. Den är den enda framkomliga vägen och ger fisk och näringsrikt slam till odlingsfälten, där man bland annat odlar ris, yucca och olika sorters frukter. Ursprungsfolkets kultur hotas från flera håll. Det hårda livet i storstädernas getton leder till att människor flyttar ut i regnskogen. Samtidigt säljer Perus regering ut stora områden till utländska bolag. På grund av detta uppstår jordbrist som drabbar ursprungsfolken här. Tätorterna som växer upp längs floden förorenar vattnet, vilket bidrar till att öka barnadödligheten och sjukdomar som till exempel kolera. Förutom dessa rent fysiska hot förekommer hela tiden hot mot ursprungsbefolkningens kulturella identitet. Gentemot det moderna samhällets effektiva maskineri har ett ursprungsfolks lågmälda röst svårt att hävda sig. Shipibo-conibo för en ständig kamp för rätten till sitt land och bevarandet av sin egen kultur. AMAZONASFÖRENS SYFTE Amazonasföreningen samarbetar med shipibo-conibo i olika projekt. Verksamheten startade på 70-talet och drivs till största delen med hjälp av insamlingsarbete av skolor. Föreningens syfte är dubbelt: ett effektivt biståndsarbete kombinerat med läroplanens intentioner om ökade kunskaper i internationella frågor. BESÖK FRÅN PERU Amazonasföreningen har under åren kommit shipibo-conibo mycket nära och flera kunskapsutbyten har ägt rum. Skolelever från Härryda kommun har rest till byarna och unga shipibo har vid fler tillfällen besökt skolor i Göteborg. Vid besök i Göteborg berättar de unga shipibo om sig själva och sin kultur. Utbytet ger skolelever en direkt inblick i ett samhälle som är helt olikt vårt. Det är inte bara spännande - det hjälper oss att förstå vår egen historia och ger oss perspektiv på vår egen livsstil.

KONTAKTA OSS E-POST amazonasforeningen@gmail.com WEBB & SOCIALA MEDIER amazonasforeningen.se Facebook: @Amazonasföreningen ORDFÖRANDE KASSÖR Lucy Jonefjäll Hannah Sundqvist Tel. 0708-76 06 72 Tel. 0707-38 75 54 PEDAGOG Inger Otterholm Tel. 0736-99 68 30 ORGANISATIONSNUMMER 852000-4204