Vår ref: Thomas Tranefors Miljöstrateg Samrådsredogörelse -naturvårdsplan Datum: 2015-09-01 Dnr: KS/2013:1142 Naturvårdsplan SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BED RIVITS Samråd Naturvårdsplanens samrådsversion färdigställdes 2013-09-16 och har varit ute på samråd till 2014-02-01. 9 yttranden har kommit in och synpunkterna listas nedan, vissa yttranden har förkortats. SAMMANFATTNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE Hänsynstagande vid ärendehantering Komplettering med bilaga över hotade arter Befintlig karta över skyddade områden kompletteras och förtydligas NP kompletteras med text om myrskyddsplan Text i betesmarksprojektet utvecklas Kommunens lokala miljömål inom området Natur utvecklas Text om naturvärden som berör sötvatten kompletteras Referenslista bifogas Kartor kompletteras med klassning Lona-symbol infogas på framsidan NP kompletteras hushållningsbestämmelser. NP kompletteras med handlingsplan Text om biotopskyddets storlek rättas. Service- och näringslivssektionen, Medborgarservice och processtöd Postadress: 514 80 Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-771 32 Direkt: 0325-57 60 23 Mobil: 0766-43 07 41 E-post: veronica.ronnemo@tranemo.se www.tranemo.se 1 (18)
. Text om nyckelbiotoper skrivs om. Text om Skogsprojektet bearbetas. NP kompletteras med kommunens ambitioner på egen skogsmark. Text om objekt med naturvårdsavtal och biotopskydd kompletteras i objektkatalog. Text om objekt som är nyckelbiotoper kompletteras med text i objektskatalog kompletteras Siffror i tabeller över antal naturvärdesobjekt ses över. Text om ekosystemtjänster utvecklas Ordlistan kompletteras med bla kostnadseffektiv Objektstext om Västerån kompletteras Text om tillgång på betesdjur och kommunens roll utvecklas i kap Gräsmarker. Text om skyddsvärda skogar förtydligas. Projekt om skolmaterial kompletteras med brukande. Text om Sjöar och vattendrag kompletteras med påverkan från regleringar och vandringshinder. Nytt myrprojekt beskrivs under handlingsplan. YTTRANDEN FRÅN STATLIGA MYNDIGHETER Länsstyrelsen TK bör komplettera beskrivningen av värdefulla naturtyper och områden med vilken hänsyn som krävs för att naturvärdesobjekten och landskapen långsiktigt ska kunna bevaras. Detta är särskilt viktigt i samband med ärendehantering av olika slag. Denna del saknas i NP. Kommunens hänsynstagande vid planering och tillstånd beskrivs under kap 6. NP kompletteras med förtydligande hur processen sker enligt modell från Ales kommun. Förteckningen med informationen om värdefulla naturtyper (skogs, gräsmarker etc.) bör även kompletteras med kommunens intentioner i områdena samt vilka verksamheter som utgör de 2 (18)
allvarligaste hoten mot de olika områdenas värden. Detta kan, i kombination med hänsynsrekommendationer, ge klarare vägledning i vilka typer av intrång ett område kan tåla och därigenom underlätta för en naturvårdsvänlig kommunal verksamhet. Då exploateringstrycket är förhållandevis lågt i kommunen utgör detta i det stora hela ett mindre hot än andra sektorers ansvar. Men NP förtydligas gällande hotbild samt ges rekommendationer i de fall naturvärdena hotas av verksamheter som kommunen är rådig över. Arter som omfattas av fridlysning och/eller artskyddsförordningen (2007:845) bör redovisas i NP, gärna tillsammans med kommunens rödlistade arter. NP kompletteras med bilaga över dessa i kommunen kända arter. De finns redan i förekommande fall även redovisade i objektskatalog. Kommunens skyddade områden (reservat, Natura 2000, strandskydd, riksintressen, biotopskydd mm.) bör illustreras på en tydlig karta som bifogas NP. Befintlig karta med skyddade områden förtydligas. Då hotet mot den biologiska mångfalden kring våra sjöar och vattendrag utgörs av pågående markanvändning och dessa inte berörs av strandskyddets regler redovisas inte strandskyddet i NP. Strandskyddade sjöar redovisas istället i översiktsplanen antagen av KF 2010-09-27. Riksintresse redovisa på karta 8. Regional analys. 3 (18)
Det bör beskrivas vilka sjöar och vattendrag i kommunen som omfattas av utökat strandskydd. Texten kompletteras under kap 4.6 Då TK har tre mossar (Kättesjömosse, Skrikemosse och Lövömosse) som ingår i myrskyddsplanen för Västra Götaland, bör en hänvisning till denna finnas med i NP. Objekten i myrskyddsplanen redovisas i kartmaterialet. NP kompletteras med kort text under kap 4.7 På sidan 25 står det att tillgången på betesdjur i kommun är tillräcklig för att dessa marker ska kunna hävdas men är felfördelade pga. närhet till brukningscentra, objektens storlek och till viss del okunskap. Länsstyrelsens uppfattning är att antalet lantbrukare och djur generellt minskar i Sjuhärad. TK får gärna, under Betesmarksprojekt i handlingsplanen, ta fram ytterligare åtgärder för hur man ska komma till rätta med de problem man identifierat (se även Länsstyrelsens förslag på handlingsplan nedan). Länsstyrelsen tipsar även om Jordbruksverkets rapport 2013:31 Miljöåtgärder i samverkan- Strategier för att inspirera till miljöåtgärder i jordbruket. Synpunkter noteras och texten bearbetas under Betesmarksprojektet. Ekosystemtjänster tas upp på ett bra sätt i kap Hotade arter men vi skulle vilja se ett utvecklade av detta resonemang. Hur ska kommunen tänka kring ekosystemtjänster vid fysisk planering? 4 (18)
Resonemanget utvecklas och förslag till förhållningsregler föreslås som en åtgärd. Ett avsnitt som avhandlar friluftslivet i TK bör finnas med. Inom vilka områden ska den biologiska mångfalden prioriteras och inom vilka områden ska friluftslivet främst utvecklas? Tillgången på mark för friluftsliv är mycket god i Tranemo kommun och anses inte heller hotad pga den låga exploateringsgrad som är i kommunen och beskrivs därav inte i detalj i denna naturvårdsplan. Friluftslivets intressen tas tillvara bla vid handläggning av strandskyddsärenden Hur ska kommunen bedriva sin naturvård och vem bär ansvaret för olika naturvårdsdelar i kommunen. Ansvarsfördelningen beskrivs under kap 3.1 Avsnittet som avhandlar kommunens mål bör utvecklas mer. Länsstyrelsen anser att det vore lämpligt att ha en tydligare koppling mellan NP och kommunens lokala miljömål, till exempel bör de lokala miljömålen och NPs roll i miljömålsarbetet närmare beskrivas. Ex Lokalt miljömål: ett rikt odlingslandskap NPs roll i miljömålsarbetet: betesmarksprojektet I detta avsnitt bör det även tydligare framgå hur kommunen planerar hantera exploatering av naturmiljön, t.ex. i form av beskrivning av hänsynstagande och restriktioner vid förändrad markanvändning. 5 (18)
Texten om kommunens miljömål utvecklas utefter de nyligen antagna lokala miljömålen. Sötvattendelen är onödigt klen. Här finns det underlag som inte använts eller hänvisas till, har nedanstående underlag används? Beskrivningen kompletteras med befintligt material. En referenslista över använd litteratur samt faktamaterial bör finnas med i slutet av NP NP kompletteras med litteraturlista Ett av bidragsvillkoren innebär att en sammanvägd klassning ska göras på objektsnivå och redovisas på karta samt i GIS-skikt. Önskade material finns i objektskatalogen. Kartor kompletteras med klassning. Lokaler för skyddade och hotade arter bör ingå, alternativt hittas via Artportalenkopplingen. Att ta med alla lokaler där skyddade och hotade arter finns blir svårhanterligt. Exempelvis hasselmus använder en lokal vid kort period för att sedan överge den LONA-symbolen bör finnas på dokumentets framsida. Framsidan förses med LONA-symbolen 6 (18)
Länsstyrelsen noterar att en tydlig kommunal strategi för att tillgodose hushållningsbestämmelserna i 3 kap 4 miljöbalken, om jord- och skogsbruksmarkens bevarande, saknas i NP. I ÖP 09 finns rekommendationer som bland annat säger att ny bebyggelse inte får försvåra jord- och skogsbruket. TK bör utveckla detta ytterligare och utreda om särskild hänsyn vid exploatering kan vara motiverad i vissa områden. Länsstyrelsen kan i så fall tipsa om att Göteborgs stad nyligen tagit fram riktlinjer för hur hushållningsbestämmelserna ska beaktas vid exploatering av jordbruksmark. Då exploateringstrycket är lågt i kommunen och inte utgör ett så stort hot mot dessa näringar motiverar det inte att NP förtydligar dessa bestämmelser genom en strategi. Förlusten av varuproducerande ekosystemtjänster förslås att redovisas vid detaljplaneprocessen. Ett av bidragsvillkoren innebär att naturvårdsprogrammet bör kompletteras med en politiskt förankrad åtgärdsplan. Kommunens handlingsplan behöver göras tydligare med ansvarsfördelning och tidsplan och kan med fördel struktureras upp efter miljökvalitetsmålen såsom de flesta andra kommuner har gjort. Se t.ex. Falköpings naturvårdsprogram, sid 55: http://falkoping.se/download/18.7865cfaf121d36819ec8000106825/pr ogramdel.pdf Utifrån de lokala miljömålen kompletteras naturvårdsplanen med en åtgärdsplan med grund i den redan föreslagna handlingsplanen. 7 (18)
Skogsstyrelsen Kapitel 4, skyddad natur. Under 4.3 beskrivs biotopskydd. Biotopskydd kan bildas på områden upp till 20 ha. I texten står 5 ha. Texten skrivs om Kapitel 4, skyddad natur. Nyckelbiotoper beskrivs under 4.7.2 Vill uppmärksamma att nyckelbiotoper inte har något lagligt skydd. Bör framgå av text. Synpunkt beaktas och texten bearbetas Kapitel 7, Handlingsplan. Här bör det framgå om det är frågan om nyinventering eller om det är uppföljning av tidigare inventerade nyckelbiotoper. Vidare bör det framgå om det är på kommunalt ägd mark eller på mark ägd av andra ägarekategorier. Synpunkten beaktas och texten förtydligas Skogsstyrelsen anser att det bör finnas med en skrivning om att skötsel på kommunal ägd skogsmark bör bedrivas såsom ett föredöme med avseende på natur, kultur och sociala världen för att inspirera andra skogsägare 8 (18)
NP kompletteras med kommunens ambitioner på egen ägd skogsmark. Kap 6.2.4 I objektsdelen står det uppräknat ett antal områden med naturvårdsavtal och biotopskydd. Ide flesta fall står det även att det bör utföras åtgärder för att höja naturvärdena. I dessa objekt bör det skrivas in att planerade åtgärder utförs i samråd med Skogsstyrelsen. I de flesta fall är objekten även nyckelbiotoper och då gäller samråd enligt miljöbalken. Texten i objektskatalogen kompletteras med denna information Vidare finns det ett antal områden med nyckelbiotoper, här bör det framgå att planerade åtgärder i dessa skall föregås av ett samråd med Skogsstyrelsen enligt samrådsföreskrifter i Miljöbalken. Texten i objektskatalogen kompletteras med denna information Trafikverket Trafikverket har inga synpunkter på planförslaget. 9 (18)
YTTRANDEN FRÅN ANDRA KOMMUNER Borås kommun Falkenbergs kommun Borås kommun avstår från att yttra sig. Mål för naturvården i Tranemo kommun. Kommunens övergripande naturvårdsmål bör brytas ner i delmål vilkas genomförande beskrivs. Vidare analyser skulle leda fram till nödvändiga prioriteringar i naturvårdsarbetet. Naturvårdsmålen bryts ner i delmål och prioriteras efter analyser om kommunens unika förutsättningar. Analys och klassning av lokaler. Kriterierna behöver beskrivas bättre. Det är mycket oklart hur generell landskapsekologi och hänsyn till bla spridningsavstånd, substrattillgång, etc. påverkat bedömningen av lokalerna och om och i så fall hur, påverkat klassningen av områdena. Klassningen av det stora antalet objekt blir väldigt generellt. Vidare analyser blir nödvändiga vid eventuella projekt eller vid hänsyn vid ev. exploateringar. Skyddsvärd natur och skötselbehov. En summering av alla tabeller ger en total summa på 331 alt 327 lokaler medan de inledande textens första stycke anger 335 lokaler. Avsnittet skulle vinna på att också ha en beskrivning på vilka åtgärder som avses utföras på respektive lokal. 10 (18)
Siffrorna ses över. Ev åtgärder bör beskrivas i samråd med brukare och utelämnas i därför denna del men beskrivs i objektskatalog vilken uppdateras löpande. Ekosystemtjänster. Ett avsnitt i början av planen som behandlar ekosystemtjänsterna och kopplingen till biologisk mångfald skulle inte bara tydliggöra betydelsen av biologisk mångfald utan också ge ett starkt motiv, mänsklig existens, för naturvårdmålen i planen. Ekosystemtjänster beskrivs under hotade arter. Handlingsplan Många av de åtgärder, avsättning av reservat, mm. som tas upp i handlingsplanen är lovvärda. Det är dock förvånande att planen först konstaterar kunskapsbrist för vissa organismgrupper, se t.ex. avsnitt 5.2 2 Gräsmarker där kunskapsbrist kring svampar och insekter konstateras, och sedan i handlingsplanen inte försöker komma tillrätta med denna kunskapsbrist I handlingsplanen föreslås visst åtgärder att komma tillrätta med denna kunskapsbrist, ex Ängssvampprojektet. Kunskapsinhämtning i uppföljningsarbetet med naturvårdsplanen främst i prioriterade naturtyper. Kostnadseffektivitet Begreppet effektivitet/kostnadseffektivitet används flera gånger i planen. Eftersom detta begrepp ofta feltolkas bör det åtminstone definieras och vara med i ordlistan. Eventuellt bör 11 (18)
det också förklaras då man redogör för kostnadseffektiv skötsel. Begreppet läggs till i ordlistan. Gislaveds kommun Gislaveds kommun ser det som angeläget att dialog förs mellan kommunerna när det gäller frågor som kan komma att påverka dessa (gränsande) naturområden. En särskild ställning har Västerån upp- och nerströms Lagmanshagasjön där Gislaveds kommun hanterar kalkningsverksamheten. En fortsatt dialog kring Västeråns naturvärden är därför värdefull. Västerån finns med som naturvärdesobjekt där ev åtgärder ska samrådas med Gislaveds kommun. Skrivs in i objektskatalog. YTTRANDEN FRÅN ÖVRIGA REMISSINSTANSER Nissans vattenråd Vattenrådets huvudsakliga intresse och uppgift berör statusen på de vattenförekomster som berörs av planarbetet. För att kunna bedöma situationen finns ett behov av att förbättra kunskapsläget, d.v.s. hur statusen och naturvärdena ser ut idag. För att skapa en enhetlig bild av förhållandena inom Nissans avrinningsområde är det av stor vikt att varje delområde finns kartlagt som en grund för eventuella åtgärdsprogram. 12 (18)
Naturvårdsplanen uppmärksammar bristen på kunskap om mindre vattendrags naturvärden. Kunskapsinhämtning förekommer som förslag till åtgärd. LRF kommunkrets Tranemo 4.6 Strandskydd Eftersom det i andra skyddsformer anges hur omfattande den är, så bör antalet hektar strandskydd vara angivet. Detta för att ge en heltäckande bild över hur mycket mark som på något sätt är skyddad. Se kommentar sista stycket på s3 angående strandskyddet. 5.2 Gräsmarker Stycket innehåller subjektiva åsikter om jordbruksdriften och det kan knappast vara en uppgift för ett kommunalt naturvårdsprogram. Citat Tillgången på betesdjur i kommunen är tillräcklig för att dessa marker ska kunna hävdas men är felfördelade p.g.a. närhet till brukningscentra, objektets storlek och till viss del okunskap kan tolkas som att kommunen ska lägga sig i hur företagen bedriver sin verksamhet utöver vad som redan finns angivet i gällande lagstiftningar. Meningen bör utgå. För att miljökvalietetsmålet Öppet odlingslandskap måste alla sektorer i samhället samverka. Men texten förtydligas i kommunens roll som rådgivande och kunskapsspridande om marker med höga naturvärden i behov av hävd. 5.4 Skogar Citat Hotet mot skogen är framförallt avverkning samt bristen på död ved, dikning samt avsaknaden av naturliga störningsregimer som skogsbrand och bete. 13 (18)
I klimatarbetet är skogen helt avgörande. Här finns råvaran som kan ersätta de skadliga fossila utsläppen inom allt från drivmedel till plast. Skogen förblir också en av de viktigaste näringarna i landet. Att kalla avverkning för ett hot mot skogen är djupt felaktigt. Vi har aldrig haft så mycket skog som vi har idag. Vi har heller aldrig tidigare haft så mycket skog som är undantagen från brukande, via reservat och andra skyddsformer. Meningen bör utgå I uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande skogar 2014 fastslås att vi i nuvarande tempo inte kommer nå målen. 2013 års rapportering till EU:s art- och habitatdirektiv visar att 15 av 16 skogstyper och många av dess arter har dålig eller otillräcklig bevarandestatus. Trenden är negativ i flera fall, men vissa ädellövskogar har en positiv trend. Enligt rödlistan 2010 är 861 av Sveriges skogslevande arter hotade. De flesta landskap har behov av naturvårdande skötsel och restaurering. Störst är behovet i södra Sverige. Angående hur skogen sett ut genom tiderna hänvisas till kapitel 2.2 Texten om skogar i kapitlet berör skyddsvärda skogar. Texten för tydligas. Citat Kommunens natur ska alltså både bevaras och göras tillgänglig Vem är kommunen? Om man avser den mark som kommunen själv äger, så har vi inga invändningar. Men eftersom det känns som att det handlar om all mark så måste meningen utgå. Eller tänker kommunen lösa in all privat mark så att den ska kunna bevaras och göras tillgänglig? Kapitlet måste också lyfta fram de värden som finns i att använda naturen som en resurs för en hållbar livsmedelsproduktion Ovanstående citat är en förenkling av det lokal miljömålet kommunen ska verka för att naturen i kommunen utgör även i framtiden en viktig och attraktiv tillgång som inbjuder till rika upplevelser för såväl kommunens invånare som besökare. Om naturen ska vara en tillgång även i framtiden så måste värdena bevaras så innebär detta självklart inte att allt blir reservat, 14 (18)
tvärtom trycker naturvårdsplanen på frivillighet och samverkan. Men texten förtydligas. 7.9 Skolmaterial Det är bra att öka skolbarns kunskap om djur och natur. Det sker i en begränsad omfattning redan idag. Vi tycker att det är viktigt att bredda detta ytterligare genom att inkludera brukandet. Här föreslår vi därför ett tillägg under mål. Det bör sökas ett närmare och utökat samarbete med jord- och skogsföretag så att kunskaperna om hur markerna används kan spridas till kommande generationer. Fokus i naturvårdsplanen är bevarande av biologisk mångfald. I vissa fall kan brukande ersätta naturliga störningsregimer inom vissa naturtyper, exvis bete i naturliga gräsmarker eller genom uttag av konkurrensstarka trädslag i vissa skogstyper där dessa inte längre begränsas av exvis brand. Naturvårdsplanen berör inte produktionsmark såsom åkermark och produktionsskog. Dessa marker är inte desto mindre värda ur ett kommunalt perspektiv utan bidrar till viktiga ekosystemtjänster om de brukas på ett hållbart sätt. Samarbete söks med organisationer som aktivt jobbar med att utveckla naturvärdena i kommunen. Texten bearbetas. Tranemo naturskyddsförening Allmänt: Ett på många sätt genomarbetat förslag med många bra intentioner och mål. Många bra aktiviteter som skapar en ökad biologisk mångfald. Positivt att inventeringar skall göras för att öka kunskapen om Tranemos natur och naturvärden. Positivt att man vill arbeta med att öka kunskapen om vår natur i skolor och för kommuninnevånarna. 15 (18)
Noteras. Vindkraft: Vi anser att det finns bättre och sämre områden för vindkraftsetableringar i kommunen. Beskrivning eller hänvisning till beslut över vilka områden som bör undantas när det gäller vindkraftsetableringar bör finnas med TNF har lämnat förslag på vilka områden som är olämpliga ur fågelsträcksynpunkt m.m. Hänsynsområden för vindbruk redovisas i Vindbruksplanen som också är ett tematiskt tillägg till ÖP. Efterfrågade fågelsträcksområden redovisas i vindbruksplanen som antogs 2013-06-17. Vatten: Vi anser att Tranemo kommun bör identifiera sjöar/områden eller delar av sjöar där strandskyddet ska vara starkare än vad strandskyddslagen säger. Storlom är en skyddsvärd art som häckar i vår kommun men har svårt att lyckas med häckningen. I sjöar med häckande storlom bör Tranemo kommun vidta åtgärder gällande båttrafik och vattennivåer. Här finns tillfälle att profilera sig genom skyltning med Tranemospecifika skyltar. Beslut om det utökat strandskyddet togs 2014-12-01 av Länsstyrelsen. Kommunen ställde sig bakom förslaget att 300 m gäller vid Torpasjön och Yttre Åsunden, samt att 200 m gäller vid Björsjön, Dalstorpasjön, Djupasjön, Dunnsjön, Hökasjön, Kvistdroppen St, Lagmanshagasjön, Lillasjö, Opperhalen, Sämsjön, Vassgården och Visen. Kommunen kan inte själva besluta om ett utökat strandskydd. Åtgärdsförslag om ökad hänsyn för storlom läggs till. Kapitlet 2.3.3 om sjöar och vattendrag kompletteras med text om regleringar och vandringshinder. 16 (18)
Mossar och myrar: Vi anser att Tranemo kommun behöver inventera mossar och myrar för att skaffa kunskap om vilka myrar som har högst naturvärden. De myrinventeringar som gjorts av Västergötlands Ornitologiska Förening och Tranemo Fågelgrupp är lämplig att använda som underlag. Kommunen behöver också ta reda på vilka åtgärder som är lämpliga för att återskapa mossar och myrar med rika naturvärden (t.ex. om det är lämpligt att rensa bort träd på igenväxande mossar). Ljungpipare är en art som håller på att försvinna från kommunens mossar och är lämplig att använda som indikatorart. Lyckas man få tillbaka häckande ljungpipare på mossarna har man lyckats bra med restaureringen. På Karta 3 finns inte Hästö mosse med som högmosse utan som något annat (syns inte i svartvit utskrift). Visst finns spår av torvtäkt men mossen bör inte föras till skadade högmossar. Till habitatet 7110 Högmossar förs mossar med ett tydligt välvd mosseplan. Hästömosse har av länsstyrelsen bedömts som svagt välvd och därför hamnat under habitat 7140 Öppna mossar och kärr. Hotet igenom igenväxning av mossar bör uppmärksammas och ett nytt förslag på åtgärd beskrivs under Handlingsplan. Skyddsvärda områden i kommunen: Vi anser att även följande platser bör finnas med: Västerån med flodpärlmussla, orkidékärren vid Albano, orkidéer och slåtterängar vid Lilla Hestra. Vi anser att kommunen ska verka för fler kommunala naturreservat, t.ex. Stomskvarn i Brandsmo. Samtliga lokaler finns med i objektskatalogen. Inga fler kommunala reservat planeras än Tåstarps ängar i nuläget. 17 (18)
Biologisk mångfald: Vi anser att Tranemo kommun ska ta beslut om hur arbetet med att bevara och gynna rödlistade arter skall hanteras på kommunal nivå. Vi anser att Tranemo kommun skall arbeta för att behålla och gärna öka arealen av det öppna odlingslandskapet med en rik biologisk mångfald Tranemo kommun har antagit lokala miljömål där Natur är ett prioriterat mål. Naturvårdsplanen förtydligar och gör verkställighet av målen. Dessa mål redovisas under kap 6 och berör bla hotade och rödlistade arter och öppna naturliga gräsmarker. Skog: Vi anser att det är viktigt att Tranemo kommun kartlägger var det finns gammelskog i kommunen och att man verkar för att skydda denna biotop. Noteras, förslaget finns som åtgärd 7.7 i Åtgärdsplanen. Upprättad i september 2015 Thomas Tranefors Miljöstrateg Tranemo kommun 18 (18)