Världsnaturfonden WWF

Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se ulrika.agerskans@regeringskansliet.se Solna 5 mars 2013 Remissvar om prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun (dnr: M2013/677/Me) Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning med VectoBac G. Världsnaturfonden kan konstatera att arbetet med att komma till rätta med de lokalt tidvis stora förekomsterna av översvämningsmygg nu har gått in i en ny fas. Från att tidigare enbart ha inriktat sig på att bekämpa myggen med VectoBac G till att nu även försöka att förstå varför stora mängder mygg kläcks vid vissa tillfällen. Ett omfattande arbete med att undersöka detta pågår i nu i Nedre Dalälvsområdet och erfarenheterna kan med stor sannolikhet även användas i Deje där motsvarande problem finns. Under 2012 har stora framsteg gjorts när det gäller att förstå orsakerna till myggförekomsten och att lägga en grund för att kunna vidta åtgärder för att långsiktigt kunna komma till rätta med problemen. Detta arbete leds förtjänstfullt av de berörda länsstyrelserna genom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. Arbetet sker utifrån den kunskap som de lokala arbetsgrupperna levererar. Detta har gjort att diskussionerna nu är marknära med lokal kunskap som grund och där experter hjälper till med sin specialkunskap. Under 2013 kommer detta arbete att bära frukt då mer handfasta råd till vad som bör göras för att minska mängderna översvämningsmygg kommer att föreslås. WWF ser med stor tillfredsställelse på att arbetet med att begränsa förekomsten av stora mängder mygg nu bytt inriktning till att mer långsiktigt analysera och lösa problemen. Förslag till åtgärder som bör vidtas för att undersöka orsakerna till stora mängder översvämningsmygg i Deje-området: Genomgång av vattenflöden i Klarälven under maj - september de senaste 10 åren samt hur vattenståndet varierat i de områden som översvämmas. Detaljerad kartläggning av vilka områden som berörs av översvämningar. Kartläggning av struktur, tuvighet, skötsel och historik för de marker som kan beröras av översvämningar. Om översvämning sker bör kontroll av förekomst av mygglarver göras i de olika delarna av det berörda området för att kartlägga var kläckning av mygglarver sker. En fortsatt fångst av vuxna myggor bör ske på samma sätt som de senaste åren. Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr 802005-9823 Plusgiro 90 1974-6 Bankgiro 901-9746

När exakta uppgifter om vilka områden som berörs av översvämningar finns bör dessa jämförs med de områden som är nyckelbiotoper och reservat. En bild av att dessa områden kanske ej sammanfaller med kläckområdena för mygglarver kan anas i den karta som nu finns i kompletteringarna till ansökan och benämns komplettering 3d. http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-imiljoarbetet/rattsinformation/remisser/remissvar/mygg-forshaga2013/bilaga-3d-skyddadmark.pdf Samråd bör här ske med berörda myndigheter och markägare för att utröna vad som kan göras utan att naturvärdena i skyddsvärda delar påverkas negativt. En detaljerad åtgärdsplan utarbetas utifrån de resultat som framkommer i punkterna ovan för att minska antalet översvämningsmygg. Kommunen bör ta del av de erfarenheter som nu framkommer i den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. Kompletteringar av tidigare insänd ansökan: WWF har tagit del av de kompletteringar till ansökan som inkommit och har följande synpunkter: Fångstdata saknades för myggfångsten 2012. Dessa data har nu kompletterats av Uppsala universitet. Kompletteringen visar att en betydande andel av den ökning av antalet myggor som fångades i fällor hade sin orsak till att två av fällorna flyttats från myggfattiga områden till myggrika sådana. Så de redovisade jämförelserna mellan åren går ej att göra så som det angetts i ansökan. Om jämförande fångster skall göras framöver måste sammanställningen göras om för att vara relevant för jämförelse av myggförekomsten mellan olika år. När det gäller de alternativa åtgärder som vidtagits så är röjningarna gjorda i områden där det ej produceras mygglarver. Möjligen kan de vara uppehållsplats för vuxna myggor men orsaken till och effekterna av röjningarna finns ej redovisade. Det planerade utökandet av betesarialen i Torptjärn är troligen en bra alternativ åtgärd men beroende av vilka nya marker där bete planeras. Detta framgår just nu ej av beskrivningarna. Eventuellt medgivande av tillstånd för bekämpning med VectoBac G samt villkor kopplade till detta: Om tillstånd skall lämnas för bekämpning av översvämningsmygg med VectoBac G bör detta ges endast för ett år och med krav på att igenväxningen och vattenföringen, som kan vara orsaken till myggförekomsten, utreds. En sådan utredning skall undersöka om det är möjligt att restaurera och hävda markerna samt minska storleken av översvämningarna exempelvis genom en samreglering av de 17 kraftstationer som finns i Klarälven. En arbetsgrupp bör också upprättas och som har som uppgift att följa arbetet som utförs inom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven samt att ansvara för att uppgifter om vattenföring, kläckplats för mygglarver, samt beskrivning och analys av kläckplatsernas miljöförhållanden.

Allmänna synpunkter myggbekämpning Deje, Forshaga kommun Ansökan som lämnats in till Naturvårdsverket har ungefär samma innehåll och upplägg som den som sänts in av NEDAB för Nedre Dalälvsområdet vilket gör att även remissvaret för denna ansökan är relevanta här. Glädjande är att ansökan och underlag tar upp frågan om andra åtgärder för att komma åt myggproblemen än att använda VectoBac G. Tyvärr har dock dessa avsnitt en negativ attityd till att något annat än VectoBac G går att använda för att åtgärda problemen. Ansökan borde kompletteras med en utförligare beskrivningar av de alternativa åtgärder som kan vara möjliga att vidta för att minska myggproblemen. WWF har ej besökt området för att titta närmare på de marker som producerar mygglarver. Vi antar att det är de områden som anges i ansökan och avgränsas på kartorna i denna. Vid en granskning av flygbilder via Google maps och framkommer det att det ser ut som igenväxande strandängar med buskar och tuvor. Se karta via följande länk: https://maps.google.com/maps?q=deje,+sverige&hl=sv&ie=utf8&ll=59.61085,13.52137&spn=0.0027 95,0.008004&sll=59.605612,13.542023&sspn=0.264376,0.889206&oq=Deje&t=h&hnear=Deje,+V%C3 %A4rmlands+l%C3%A4n,+Sverige&z=17. Myggproducerande områden i Nedre Dalälven har samma utseende som ovanstående. Strandlinjen ser oregelbunden ut och det verkar bildas holmar och gölar vilket tyder på både igenväxning med tuvor samt att vattenståndet under delar av året är konstant vilket påskyndar tuvbildning. Beskrivning av dessa saker finns ej med i underlagen för ansökan. Det finns ej heller någon beskrivning av vattenregleringen eller de vattenståndsvariationer som förekommer i de berörda områdena. Utifrån det som kan utläsas från flygbilderna borde igenväxningsfasen och vattenregimen studeras noggrannare för att se om detta är problemet. Under 2013 kommer den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven att ha ett antal rapporter färdiga som belyser igenväxning samt vattenregimer och dessa erfarenheter kan kanske utnyttjas i det framtida arbetet. Synpunkter remissunderlag: Tyvärr saknar ansökan med bilagor helt fakta om och därmed också analyser av vattenföringen och de översvämningar som förekommer i området. En känd tumregel är ingen översvämning ingen översvämningsmygg. Detta är grundläggande för att kunna förstå och åtgärda problem med översvämningsmygg. I detta material saknas också inventeringar i fält var mygglarverna förekommer och i vilka mängder. De föreslagna avgränsningarna för bekämpningsområdena kan därför vara felaktiga. Den ansökan och de underlag som lämnats in tillsammans med denna skiljer sig i sak ej från de som lämnats in till Kemikalieinspektionen/Naturvårdsverket de senaste åren för bekämpningarna i Nedre Dalälvsområdet. WWF har under årens lopp framfört kritik mot bl.a. slutsatserna i MKB:n. Istället

för att återupprepa dessa väljer vi att hänvisa till remissvaren för åren 2008 till 2011 där WWFs grundläggande synpunkter finns redovisade. Remissvaret från 2011 bifogas som bilaga 1. Håkan Wirtén Generalsekreterare Peter Westman Naturvårdschef Vid utarbetandet av remissvaret har Lennart Glad och Mats Forslund deltagit.

Bilaga 1 Världsnaturfondens remissvar 2011: Kemikalieinspektionen Kersti Gustafsson Bekämpningsmedel och Biotekniska Produkter Box 2 172 13 Sundbyberg E-post: kemi@kemi.se E-post: Kersti.Gustafsson@kemi.se Solna 8 mars 2011 Remissvar Bekämpning av översvämningsmyggor med Bti säsongen 2011 i Nedre Dalälvsområdet (dnr 741-H10-01489, 741-H10-01490) Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning med VectoBac G. Inledning Världsnaturfonden kan konstatera att 2010 var en vändpunkt i diskussionerna om översvämningsmygg i Nedre Dalälven. Från att enbart diskutera begränsningar i myggförekomsten genom bekämpning med VectoBac G till att nu börja undersöka orsakerna till förekomsten av översvämningsmygg. Ett landskapsprojekt kommer nu att startas under ledning av berörda länsstyrelser där bl.a. översvämningarna som är orsaken till myggförekomsten nu analyseras. WWF ser med stor tillfredsställelse att arbetet nu bytt inriktning med försök att mer långsiktigt analysera och lösa problemen. Svar på frågor i remissen Svar på Kemikalieinspektionens frågor här numrerade A - C: Fråga A: För särskilt skyddade områden krävs tillstånd att bedriva verksamheter enligt Miljöbalken 7 kap 28a. Enligt 7 kap 28b får tillstånd enligt 28a lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

Kan man med hjälp av den tillgängliga MKBn och produktrapporten för VectoBac G säga att myggbekämpningen inte kommer att skada livsmiljön enligt 1 och inte heller försvåra bevarandet av arter enligt 2? Vad är det som saknas för att kunna göra en sådan bedömning? WWFs svar: Årets MKB är omskriven men kommer ej med några nya uppgifter som klargör hur VectoBac påverkar miljön vid kortsiktig eller långsiktig användning av bekämpningsmedlet. Därmed gäller samma ställningstagande som tidigare att effekten av användning av VectoBac G kortsiktig och långsiktigt ej är känd. De undersökningar som är genomförda och redovisade av Uppsala universitet (7.2 i MKBn) håller ej den vetenskapliga nivå som krävs för att bedöma kortsiktiga och långsiktiga effekter. Undersökningarna är fel designade och analyserna är bristfälliga (Nilsson & Renöfällt 2009 och ArtDatabanken i flera remissvar de senaste åren). Svaret på fråga 1 är att det är okänt om verksamheten med att sprida VectoBac G påverkar miljön kortsiktigt eller långsiktigt. Därför är det ej möjligt att tillåta bekämpning i skyddade områden. Svar fråga 2: Om de långsiktigt kommer att påverkas av störningarna är ej utrett. Det beror på hur stort område som bekämpas och hur ofta och när det sker. Om den hänsyn som anges i ansökningshandlingar och tillstånd följs så är det troligt att de angivna stora fågelarterna som nämns där ej påverkas då bekämpning ej skall ske där sådana häckar. Hur den stora delen av de fåglar som exempelvis vadare, sjöfåglar, måsar och tärnor och olika tättingar som lever i dessa miljöer påverkas av störningen finns ej utrett. Någon hänsyn till att sådana kan störas tar ej NEDAB. Den tillgängliga MKBn och produktrapporten kan ej användas som grund för att avgöra om VectoBac G påverkar livsmiljön i de områden som ansökan gäller. Eftersom de undersökningar som Uppsala universitet genomfört är fel designade från början och analyserna är undermåliga kan dessa resultat ej användas vid en bedömning om VectoBac G:s påverkan på arterna och ekosystemen på kort och lång sikt. Enda sättet är att starta nya undersökningar med hög vetenskaplig kvalité. WWF, ArtDatabanken och olika myndigheter har under årens lopp kritiserat många av de ställningstaganden som finns i MKB:n och den nu aktuella innehåller fortfarande ställningstaganden som är grundade på för svaga underlagsfakta. Fråga B: Finns det något i årets MKB som visar på en större risk än tidigare? Vad är det som utgör en ny risk WWFs svar: Årets MKB förändrar ej något jämfört med tidigare versioner. Samma stora grundläggande brister finns fortfarande kvar. Exempelvis de som nämns under svaret på fråga A. Fråga C:

2012 är det troligt att spridning av bekämpningsmedel med luftfartyg ingår i spridningsföreskrifterna som Naturvårdsverket ansvarar för. 2012 är det också troligt att de långsiktiga projekten rörande landskapsstrategi och vattenreglering kommit igång. I samband med detta bör ett eventuellt nytt uppföljningsprogram planeras för att få en helhetsbild av de olika ansträngningarna. KemI föreslår därför att årets dispens ges i likhet med förra året. Finns det invändningar mot detta förslag och i så fall hur kan man göra istället? WWFs svar: Eftersom osäkerheten för de kortsiktiga och långsiktiga effekterna vid bekämpning med VectoBac G är okända bör ej tillstånd ges för bekämpning i skyddade områden. Om tillstånd ges för övriga områden bör det bara göras för ett år i taget. Den grundläggande orsaken till att mygg kläcks är de sommaröversvämningar som de senaste 15 åren verkar att ha ökat i antal. Exempelvis högvattnet i mitten av juni 2010 som ej går att förklara genom att studera nederbördskartorna från SMHI och vattenregleringsföretagens registrering av vattenföringen i Dalälven. För att minska behoven av myggbekämpning bör just vattenföringen snabbutredas och resultaten användas redan denna säsong. Det gäller den beredskap som vattenregleringsföretagen skall ha för regn som kommer och hur de kan lagra och släppa vatten på ett sätt som gör att översvämningarna under sommaren görs så små som möjligt. Vidare bör restaureringen av stora våtmarksområden starta snarast för att försämra för översvämningsmyggen (se landskapsstrategin). Peter Westman Naturvårdschef Mats Forslund Naturvårdshandläggare