Möjligheter med nya data från Sentinel-3



Relevanta dokument
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet

GMES vår vaktpost i rymden

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Havsytan och CO 2 -utbytet

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Algblomning och Envisats frånfälle

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Avbördningskurva utan fältmätningar?

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Naturvårdsverkets författningssamling

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar


Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Kartering av habitat med undervattensvideo

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Modellering av status och åtgärder i sjöar

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Full koll på grundvatten. Liselotte Tunemar Vattenmiljöseminariet

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Långtidsserier på Husö biologiska station

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Satelliter för jordobservation

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Tillståndet i kustvattnet

EU-direktiv som påverkar VA. Vattenstämman 22 maj 2018 Anders Finnson och Peter Sörngård

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

Ackrediteringens omfattning

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Naturvårdsverkets författningssamling

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Tel: E-post: Tel: E-post:

Årsrapport för Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

BILAGA. till. kommissionens direktiv

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Vattendirektivet i Sverige

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Nationella höjdsystem historik

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

VA-frågor och klimatförändringar

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Energiomställning utifrån klimathotet

Transkript:

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument. Systematiska mätningar av jordens hav, land, is och atmosfär för att övervaka och förstå storskalig global dynamik och ge viktig information för havsoch väderprognoser. Image: ESA

Vad är det vi väntar på? En ny ENVISAT SLSTR c OLCI SRAL SENTINEL-3 En konstellation av två identiska satelliter i samma bana, 180 från varandra, för optimal global täckning. Med en banbredd på 1270 km (OLCI), erhålls global täckning varannan dag. Data är gratis och öppna för användare världen över.

Sentinel-3 Med fokus på haven, mäter S-3 havsytans temperatur, färg och höjd samt istjocklek. Dessa mätningar kan till exempel användas för att övervaka förändringar i havsnivån, akvatiska föroreningar och biologisk produktivitet. Över land, kan S-3 kartlägga markanvändning, uppskatta vegetationens status och mäta vattennivåer i floder och sjöar.

SLSTR Sea and Land Surface Temperature Radiometer Daglig global täckning med två satelliter. Noggrannhet ±0.3 C Yttemperatur Hav Land Is Bränder Vegetationsindex Atmosfär Yttemperatur Vänern 2003 - baserat på produkter från ESAs ARCLake projektdatabas (ENVISAT - AATSR)

SRAL SAR Radar Altimeter Havytans topografi/våghöjd Övervakning av is Havsnivå Vindhastighet Höjdmätning www.legos.obs-mip.fr/soa/hydrologie/hydroweb/lake VANERN Vattennivå i Vänern 2002-12 - baserat på data från LEGOS Hydroweb (ENVISAT -RA-2)

OLCI Ocean and Land Colour Instrument Global täckning efter två dagar med två satelliter. Havsytan vattenkvalitet Markanvändning Biomassa Atmosfär Mosaik med global täckning, Maj-Nov 2004 - baserat på data ENVISAT - MERIS

OLCI Vad gör OLCI unik i sin klass? Detaljeringsgraden Färgupplösning Känslighet Tidsupplösning

Detaljeringsgrad Granfjärden - Fagerö 300 meter (MERIS) 30 meter (Landsat 8)

Reflektans (%) Färgupplösning och känslighet 60 Jord 40 20 Vegetation 0 Vatten 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 Våglängd (um)

Sensorjämförelse - färgband MERIS OLCI S2 L8 MERIS OLCI S2 L8 400 500 600 700 800 900 1000 1100 400 900 1400 1900 2400

Känslighet Vänern Mariestadsviken

Ocean and Land Colour Instrument - OLCI 21 spektralband (400-1020 nm) och täcker en landyta 1270 km. 1270 km MERIS Medium Resolution Imaging Spectrometer

Tidsupplösning och täckning Ocean and Land Colour Instrument 24 April 2011

Klorofyllkoncentration 2010-06-04

Vattenkvalitet Klorofyll Cyanobakterier Suspenderat partikulärt material Humus (löst organiskt material) Siktdjup Biomassa Foto: Claudia Giardino, CNR

Koncentrationskartor Klorofyll Siktdjup Turbiditet Absorbans - Humus 24 juli 2008

Tillämpningar Vatten- och havsmiljödirektivet Klorofyllkoncentration 2011-06-29 Flertalet satellitbaserade vattenkvalitetsparamterar återfinns som beskrivande parametrar för direktivens kvalitetsfaktorer och vattentyper

Tillämpningar Underlagsmaterial för förbättrad analys av andra biologiska variabler Produktivitiet och förändringar i fisksamhällen Fisktäthet Andel karpfisk Stratifierad provtagning

Tillämpningar Prediktion av rumslig fördelning av olika fisksamhällen baserat på: Djup Klorofyll Avstånd till kusten

Tillämpningar - Tidsserier Station B1 Station GB16 - Ö LÖNÖ

Klorofyll, ug/l Tillämpningar - Tidsserier 30 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Station B1

Klorofyll, ug/l Tillämpningar - Tidsserier 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 Station GB16 Ö LÖNÖ

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 1. Yttäckningen 2. Samtidig mätning av flera stationer 3. Fler mätningar per station 4. Mätningar som representerar hela förekomster

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Klorofyll, månadsmedel Augusti

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Möjligheterna är mycket goda nyttjandegraden (MERIS) är hittills ganska liten! Den rumsliga och temporala täckningen av data kommer att vara mycket goda Datamängderna kommer att vara stora, men bearbetningen kan i stor utsträckning automatiseras Övervakningsprogram och riktlinjer måste anpassas om man vill inkludera Sentineldata.tänka om, tänka nytt!

I samarbete med: Finansierat av: Image: ESA