1 Basåtagande för primärvården på Gotland Reviderad 10 december 2007 se HSN 128 kompletterat den 11 februari 2008 se HSN 139
BASÅTAGANDE 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Syfte...5 2.1 Nationella handlingsplanens inriktning...5 2.2 Nationella riktlinjer...6 2.3 Sammanfattning av basåtagandet och modellen...6 2.4 Värderingar som ligger till grund för verksamhetsstrukturen och beskrivningen av åtagandet...7 2.5 Basåtagande för den allmänmedicinskt baserade vården på Gotland...8 2.6 Tilläggsåtagande...10 2.7 Ersättning för befolkningsansvar...10 2.8 Ersättning för besök...11 2.9 Utbildningstjänster...12 3 Kravspecifikationer...12 3.1.1 Kompetens... 13 3.1.2 Bemötande... 13 3.1.3 Medicinska kvalitetsvariabler... 13 3.1.4 Uppföljning och utvärdering... 13 3.1.5 Tillgänglighet... 13 3.2 Barnhälsovården...14 3.2.1 Målsättning... 14 3.2.2 Verksamhetens innehåll... 15 3.2.3 Personal... 16 3.2.4 Fortbildning... 17 3.2.5 Lokaler... 17 3.2.6 Uppföljning... 18 3.2.7 Dokumentation... 18 3.2.8 Kvalitetsutveckling... 18 3.2.9 Kvalitetskriterier... 19 4 Förebyggande arbete inom den allmänmedicinska verksamheten på Gotland...20 4.1 Primärprevention (förebygga sjukdom när riskfaktorer identifierats)...20 4.2 Sekundärprevention (förhindra återinsjuknande - komplikationer)...21 4.2.1 Diabetes... 21 4.2.2 Kranskärlssjukdom och hjärtsvikt... 21 4.2.3 Astma... 22 4.2.4 Psykosomatisk sjukdom... 22 5 Sjukvård inom den allmänmedicinska verksamheten...23 5.1 Definition...23 5.2 Målsättning...23 5.3 Kompetens...23 5.4 Tillgänglighet...24 5.5 Uppföljning...24 6 Rehabilitering...24 7 Vården av äldre...24 7.1 Definitioner...24 7.2 Målsättning med verksamheten...25
BASÅTAGANDE 3 7.3 Kompetens...25 7.4 Vårdplanering...26 7.5 Tillgänglighet...26 7.6 Kvalitet...26 8 Kravspecifikation som underlag för kvalitetssäkring inom den allmänmedicinska verksamheten...27 8.1 Definition...27 8.2 Vad är Kvalitet i primärvården? Vilka faktorer ska vi beakta?...28 8.2.1 Vårdgarantin... 28 8.2.2 Bemötande/Trygghet... 28 8.2.3 Tillgänglighet... 29 8.2.4 Kontinuitet och valfrihet... 29 8.2.5 Säkerhet... 29 8.2.6 Kompetensen... 29 8.2.7 Medicinska kvalitén... 30 8.2.8 Förebyggande vård ex BVC... 31 8.2.9 Samverkan... 31 8.2.10 Aspekter på vårdkvalitet... 31
BASÅTAGANDE 4 1 Bakgrund Primärvården på Gotland var fram till den 1 juli 2000 organiserad i de tre olika vårdnämnderna. I den nya, med sjukhuset gemensamma, organisationen har förutsättningarna ökat för att bättre tillgodose befolkningens behov av en nära hälso- och sjukvård med lika förutsättningar oavsett var på Gotland man bor. Gotland har under de senaste åren haft svårigheter att rekrytera distriktsläkare. Ett tydligare åtagande och klarare förutsättningar för all personal genom en precisering av åtagande etc. leder till att arbetsförhållandena förbättras och därmed minskas risken för att redan anställd personal slutar. Möjlighet till alternativa driftsformer kan locka nya läkare att vara verksamma på ön. Intentionerna i den nationella handlingsplanen har som en huvudinriktning att beskriva åtagandet för primärvården 1:a linjens sjukvård - och att koppla kostnader till åtagandet. Förslagen i den Nationella handlingsplanen vilar bl a på den forskning om allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården som idag finns tillgänglig. Dessa resultat redovisar att en sammanhållen primärvård ger såväl högre effektivitet som bättre kostnadsutveckling. Vidare visar ett flertal studier att det finns bevis för att personlig relation mellan patient och läkare förbättrar effektiviteten och att den personliga relationen lättare uppstår vid fritt läkarval med listning och individersättning (Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso-och sjukvården, Socialstyrelsen 1999, Primärvården inför framtiden Ett sprucket krus, Landstingsförbundet 1999) Hälso- och sjukvårdsdirektören gav hösten 2000 förvaltningen i uppdrag att lämna förslag på primärvårdens framtida struktur och tillhörighet i den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen på Gotland. Uppdraget hade följande formulering: Att precisera primärvårdens uppdrag bla. med avseende på funktion och tillgänglighet. Uppdraget ska beskrivas i ett basåtagande och ev. tilläggsåtagande. Åtagandena ska beskrivas i kravspecifikationer som ska ligga till grund för kontinuerlig uppföljning. Att presentera underlag för beslut om hur alla invånare som så önskar får tillgång till och kan välja en egen läkare/familjeläkare. Att utreda möjligheterna för olika driftsformer i den öppna vården och omsorgen. Att i enlighet med den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården beskriva hur den nära och lokala hälso- och sjukvården ska utvecklas till basen i sjukvården. Uppdraget ska utmynna i förslag till framtida organisation- lokalisering - antal vårdcentraler på Gotland.
BASÅTAGANDE 5 Primärvårdens uppgift är att tillhandahålla basal hälso- och sjukvård. Den ska präglas av att vara lättillgänglig och inriktad mot individen. Primärvården bygger på kontinuitet och är anpassad till de behov och förutsättningar som finns hos befolkningen. Till en väl fungerande primärvård hör många yrkeskategorier med olika kompetens. De stora patientgrupperna i primärvården är de som söker för de vanliga sjukdomarna och symptomen samt de som är oroliga för sjukdom. Primärvården omfattar bedömning, utredning, behandling, rehabilitering och samverkan med rätt vårdenhet eller samhällsaktör, när problemet inte kan hanteras enbart inom primärvården. 2 Syfte Att skapa en gemensam plattform för primärvården på Gotland och därmed bättre förutsättningar för att ge befolkningen så lika vård som möjligt oavsett var på ön man bor. Att skapa en gemensam bas för primärvården i den kontinuerliga diskussion som förs med lasarettet och äldreomsorgen avseende samarbetsfrågor och ansvarsfördelning i processtänkandet Att vara underlag för tecknande av avtal Att följa nationella handlingsplanens intentioner för den framtida primärvården. 2.1 Nationella handlingsplanens inriktning För att primärvården skall kunna utvecklas till en väl fungerande bas i hälsooch sjukvården bör primärvården i varje landsting ha en tydlig funktion och en balans mellan uppdrag och resurser. Genom avtalet om utvecklingsinsatser bör primärvårdens uppdrag i varje landsting preciseras utifrån lokala förutsättningar. Alla invånare som så önskar bör få tillgång till och kunna välja en egen läkare, en familjeläkare. Familjeläkaren och distriktssköterskan svarar tillsammans med andra yrkeskategorier i primärvården genom en långsiktig relation för invånarnas vård- och rehabiliteringsbehov och fungerar som patientens rådgivare och samordnare av olika vårdinsatser. Genom avtalet bör alla invånare få tillgång till information om primärvården om valmöjligheter, tillgänglighet och funktion. Avtalet bör ge förutsättningar för invånarna oavsett tidpunkt på dygnet få tillgång till adekvat kompetens och adekvata insatser, i första hand inom primärvården. Avtalet om utvecklingsinsatser bör resultera i att de som bor i särskilt boende eller har hemsjukvård får en medicinsk bedömning av läkare när de behöver
BASÅTAGANDE 6 det samt konsultation eller hembesök utan dröjsmål. Avtalet om utvecklingsinsatser bör skapa förutsättningar för en ökad mångfald av vårdgivare i den öppna vården och omsorgen, genom att fler privata, kooperativa och ideella vårdgivare ges möjlighet att sluta avtal med sjukvårdshuvudmännen. 2.2 Nationella riktlinjer Propositionen 1994/95:195 om primärvård: Den basala medicinska behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar ålder eller patientgrupper som faller inom det allmänmedicinska kompetensområdet. Den enskildes rätt att välja en fast läkarkontakt enligt HSL 5 Primärvården skall som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupp svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Landstinget skall organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget får tillgång till och kan välja en fast läkarkontakt. En sådan läkare skall ha specialistkompetens i allmänmedicin. Lag (1995:835). Befolkningens val administreras genom ett så kallat listningssystem. Medicinskt sk. PAL-ansvar ( Patient Ansvarig Läkare) följer kompetensområde. Distriktsläkaren är PAL fram till dess att patient som remitterats till specialistklinik gör sitt första besök där. Specialisten är PAL till dess patienten inte längre behöver specialistinsatsen. Återremittering sker efter överenskommelse (epikris eller motsvarande) genom dialog eller hänvisning till skriftliga överenskommelser om vårdprogram o.d. Ansvaret för habiliterings- och rehabiliteringsinsatser åvilar såväl landsting som kommuner. Vad gäller läkarinsatser, diagnos samt vårdplanering har landstinget det fulla ansvaret. Fortbildning och handledning av äldreomsorgens (kommunens) personal är en uppgift för vårdförvaltningarna (kommunen). 2.3 Sammanfattning av basåtagandet och modellen Att primärvården definierar sitt åtagande innebär att fokus sätts på det gränsområde som finns både gentemot äldreomsorgen och sjukhuset. Det ställer ökade krav på att överenskommelser görs som utgår från ett processinriktat synsätt och som i sin tur styr fördelning av arbetsuppgifter/ansvar och resurser. En av ambitionerna med att definiera och kostnadsberäkna åtagandet är att skapa en begriplig koppling mellan arbetsuppgifter och tillförda resurser. En förutsättning för att kunna göra prioriteringar som får genomslag i vårdutbudet
BASÅTAGANDE 7 och i verksamheten är att åtagandena är tydligt formulerade. Det ger också bättre förutsättningar för kontroll över kostnaderna. Den ekonomiska ersättningen följer befolkningens val, s.k. kundvalssystem. Administreras i ett listningssystem. Den enhet som ansvarar för och utför vården ska också ha ersättning för insatsen. Systemet ska vara producentneutralt dvs. samma förutsättningar och villkor ska gälla oavsett verksamhetens driftsform. Åtagandet preciseras i kravspecifikationer som dels underlättar för verksamheten att prioritera men också utgör underlag för uppföljning. Konsekvenserna för hur verksamheten ska organiseras till exempel antal vårdcentraler kommer att till stora delar bero på var befolkningen väljer att söka sin distriktsläkare/team. Vilka styrande beslut som fattas till exempel minsta storlek på enhet och om vissa orter på ön ska ha vårdcentraler är också avgörande. Målet är att fördela ersättningen till enheterna med 80 procent i form av individersättning/individersättning, 20 procent i besöksersättning. Målet är att uppnå en balans i styrning mellan resurstilldelning för befolkningsansvar och för prestationer i form av besök. Befolkningens vårdbehov har en direkt koppling till framför allt ålder, därför bör resursfördelningen i huvudsak viktas efter befolkningens åldersstruktur.befolkningen erbjuds aktiv/passiv listning på allmänläkare med team. 2.4 Värderingar som ligger till grund för verksamhetsstrukturen och beskrivningen av åtagandet Gotlands isolerade läge i kombination med ett i jämförelse med andra landsting litet, sårbart lasarett ställer unika krav på en väl fungerande primärvård. En primärvård som ger en nära och lättillgänglig basal hälso- och sjukvård till befolkningen och minskar behovet av mer kostsam specialistvård på sjukhuset. Det skapar bättre förutsättningar för att sjukhusets resurser koncentreras på den vård som kräver dess specialister. Vården som ges i vårdnivån primärvård, baseras på den allmänmedicinska kompetensen. Arbetet bör organiseras i arbetslag runt patienten. En nära samverkan på vårdcentraler mellan olika yrkeskompetenser runt patienten är enligt flera nationella riktlinjer en förutsättning för hög kvalitet av vårdinnehållet och en smidig arbetsordning.
BASÅTAGANDE 8 För att bättre tillgodose befolkningens behov av vård och stöd i krisbearbetning och psykosomatiska åkommor skall teamet ha tillgång till beteendevetare. Enheterna ska kunna svara upp mot krav på tillgänglighet och på att följa utvecklingen inom den medicinska vården, ha en lärande situation i sin vardag, samverka med vårdgrannar och att kunna fördela arbetsuppgifter på det mest effektiva sättet underlättas på en större vårdcentral. Eftersträvansvärt är att helst ha tre vårdteam per vårdcentral. En mindre enhet har sämre möjligheter att klara av arbetet vid vakanser, ledigheter, sjukdomar etc. Ersättningen till verksamheterna bör fördelas på befolkningsunderlaget. Fördelningen ska utgå från befolkningens olika behov av Hälso- och sjukvård och administreras genom ett så kallad individersättning. För att erhålla full individersättning fordras 50 procent täckningsgrad. Det ger bättre möjlighet att styra verksamheten så att invånarna erbjuds vård på samma villkor oavsett var på ön man bor. 2.5 Basåtagande för den allmänmedicinskt baserade vården på Gotland Vid upplevd akut sjukdom skall enskilda efter bedömning erbjudas undersökning, behandling och vid behov vård alla tider på dygnet på mottagning och i hemmet. Vid upplevd sjukdom skall listade dagtid erbjudas undersökning, utredning, vård och uppföljning på mottagning och vid behov i hemmet (hemsjukvård nivå 1 till och med 2 enligt socialstyrelsens definition) Åtagandet avser ansvar för den listade patienten dygnet runt alla veckans dagar med läkarbemannad mottagning 8 timmar vardagar mellan 08.00-17.00. Mottagningen skall vara tillgänglig per telefon 08.00-17.00 vardagar och ha hänvisning till lämplig telefon övriga tider på dygnet. För akut sjuka skall mottagningen vara tillgänglig samma dag antingen genom telefonkontakt eller besök på mottagning alternativt efter bedömning ett hembesök. Listade skall erbjudas barnhälsovård i överensstämmelse med gällande lagstiftning, instruktioner och nationella riktlinjer. I åtagandet ingår ej ansvaret för läkarinsatserna inom barnhälsovården. Listad som önskar råd i sjukvårdsfrågor skall få sådan rådgivning. Listade som är i behov av intyg för att styrka hälsa, sjukdom, skada eller funktionshinder/nedsättning skall erhålla dessa.
BASÅTAGANDE 9 Listade skall efter bedömning erbjudas hjälpmedelsförskrivning enligt vid var tid gällande hjälpmedelsförteckning. Listade skall efter bedömning erbjudas smittskydd enligt gällande lagstiftning. I åtagandet ingår också deltagande i arbetet med att skapa vårdöverenskommelser med vårdgrannarna i den pågående processinriktade utvecklingen av hälsooch sjukvården på Gotland. Listade med funktionshinder/nedsättning pga. sjukdom eller skada skall erbjudas undersökning, utredning, behandling och vid behov vård enligt rehabiliteringsplan som upprättas i samverkan med individen och andra samarbetspartners i överensstämmelse med gällande lagstiftning, instruktioner, nationella riktlinjer samt eventuella kravspecifikationer för sjukgymnast och arbetsterapeut. Ansvaret och ersättningen för rehabiliteringsinsatser ligger inte i primärvårdens basåtagande. I den gotländska primärvårdens basåtagande ingår inte mödrahälsovård. Ansvaret för detta åvilar Kvinnokliniken Åtagandet utgår från den allmänmedicinska kompetensen. Den ska vara vägledande i arbetet med vårdprocesser och vårdprogram i vilka de olika gränssnitten ska tydliggöras. Uppgiften för de olika befattningshavarna ingående i vårdteamen kan övergripande beskrivas enligt följande: Läkare: Akut och planerad mottagning på vårdcentral/motsv, besök i hemmet och i särskilt boende för listade patienter 8 timmar vardagar 08.00-17.00. Läkare vid vårdcentral ska delta i den av kommunen organiserade jouren. I jouruppdraget ingår såväl mottagningsbesök som besök i hemmen och i särskilda boenden. Distriktssköterska/Sjuksköterska: Telefonrådgivning, egen mottagning, hembesök, vårdplanering i eget boende, deltagande i läkarmottagning. Undersköterska: Reception, laboratorieverksamhet, provtagning, mottagningsarbete, hembesök. Sekreterare: Medicinsk dokumentation, reception och administrativa uppgifter. Beteendevetare mottagningsarbete, handledning.
BASÅTAGANDE 10 2.6 Tilläggsåtagande Avtal om tilläggsåtagande kan överenskommas. Innehåll och ersättning regleras i separat överenskommelse med den ordinarie uppdragsgivaren. Åtagande åt andra som exempelvis skolhälsovård är skilt från tilläggsåtagande och avtalas direkt med annan uppdragsgivare och ersätts utanför basåtagande och tilläggsåtagande. Befolkningens val Alla som är bosatta på Gotland får tillgång till och kan välja fast läkarkontakt i ett vårdteam. Om vald läkare är fulltecknad erbjuds annan läkare på vårdcentralen. Om man vill bli listad på en viss vårdcentral trots att läkarnas listor där är fulltecknade eller tjänster är vakanta måste vårdcentralen bereda plats för personen inom tre månader. Möjlighet till omlistning kan ske högst en gång var tredje månad. Listning Ansvar för såväl aktiv som passiv listning åvilar Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Aktiv listning: Den aktiva listningen dokumenteras genom att den aktuella personen skriver och undertecknar ett daterat meddelande/önskemål till önskad vårdcentral, som inför dokumentet i Primula. Passiv listning: Personer som inte har listat sig aktivt förs i första hand upp på närmaste geografiska vårdcentral. Barn fördelas passivt till samma vårdcentral som vårdnadshavare är listad vid. Aktuell vårdcentral informeras av Hälso-och sjukvårdsförvaltningen om passivt fördelande. Vårdcentralen skall ge lokal information till berörda personer. Avstå listning: Den enskilde som så önskar kan stå utanför listningssystemet efter skriftlig anmälan till Hälso-och sjukvårdsförvaltningen. 2.7 Ersättning för befolkningsansvar Ersättning utgår dels som individersättning dels som ersättning för besök Individersättningen bygger på åldersrelaterat viktsystem. Vårdcentraler utanför Visby får därutöver avståndsersättning.
BASÅTAGANDE 11 Åldersgrupp Vikt/individ 0 6 1.9 7 44 0.5 45 64 0.8 65 74 1.6 75 79 2.5 80 130 3.7 Individersättning/poäng offentlig verksamhet 2008: 1 353 kronor (exklusive hyra och städkostnader) Individersättning/poäng privat verksamhet (inkl hyra och städkostnader) 2008: 1 554 kronor. Avståndsersättning: Roma 221 000 kr/år, Slite 329 000, Hemse 537 000, Klintehamn 213 000 kr/år. Basen för heltidsarbetande läkare är 1850 poäng men den enskilde läkaren kan efter överenskommelse lista upp till 2350 poäng, vilket i den offentliga vården medför ett lönepåslag för samtliga i teamet. 2.8 Ersättning för besök Patientavgiften vid läkar- och andra besök tillfaller uppdragsgivaren och i stället utgår en besöksersättning till vårdgivarna. Målsättningen för Gotlands modell är att relationen mellan individersättning och besöksersättning skall vara 80/20. Besöksersättningens storlek enligt nedan: Läkarbesök: Vårdcentralen/enheten erhåller från uppdragsgivaren för listade patienter 100 kronor (gäller samtliga besök, d v s även patienter med frikort, läkarbesök på BVC). Jourtid och hembesök ersätts med 120 kronor. Läkarbesök på grund av akut sjukdom, alla tider på dygnet, av person som är listad på läkare vid annan enhet på Gotland ersätts med 400 kronor från listad enhet Läkarbesök av patient som inte är mantalskriven på Gotland ersätts med 450 kronor. Telefonrådgivning ersätts med 60 kronor Sköterskebesök Vårdcentralen/enheten erhåller från uppdragsgivaren för listade patienter på
BASÅTAGANDE 12 mottagningen 60 kronor, hembesök 100 kronor (gäller även vårdplanering och BVC). Sköterskebesök BVC ersätts med 60 kronor. Sjukvårdande behandlingsbesök p g a akut sjukdom av person som är listad på läkare vid annan enhet på Gotland ersätts med 200 kronor från listad enhet. Sjukvårdande behandling av patient som inte är mantalskriven på Gotland ersätts med 250 kronor. Täckningsgrad Med täckningsgrad menas i vilken omfattning man själv (vårdcentralen) utför läkarinsatserna för sin befolkning, dvs primärvårdens andel av det totala antalet besök som görs i primärvård, i öppenvård på sjukhuset och av privata vårdgivare. För det definierade uppdraget erhålls full individersättning om man klarar 50 procent täckningsgrad. Vårdcentralen tappar 2 procent av individersättningen för varje tappad procent i täckningsgrad men får motsvarande ökning om täckningsgraden överstiger 50 procent. För att inte skapa en drivning mot att öka intäkterna genom onödiga besök och samtidigt ha full kostnadskontroll över verksamheten läggs ett tak där besöksersättningen inte längre betalas ut. Taket ligger på 1,75 besök per listad innevånare i primärvården och 3,0 besök totalt, (inklusive läkarbesök inom sjukvården för övrigt). 2.9 Utbildningstjänster ST-tjänsterna budgeteras i förvaltningen. Vårdcentralerna ska tillhandahålla handledning och praktikplatser i primärvården. 3 Kravspecifikationer Att samtliga vårdcentraler arbetar enligt kravspecifikationerna är grunden i kvalitetssäkring av den allmänmedicinska verksamhet på Gotland. För genomförande, uppföljning och utvärdering av denna del ansvarar nämnden. Denna kvalitetssäkring sker fortlöpande inom olika områden inom verksamheterna varvid årligen väljs ut ett antal områden som blir föremål för särskild uppföljning. Nämnden skall fortlöpande informeras om hur överenskomna uppgifter utförs och samordna uppföljningen. För detta krävs ett informations- och signalsystem för att fånga upp eventuella avvikelser. Dessa utgör underlag för analyser och eventuella åtgärder. Återrapporteringen skall ligga till grund för eventuella omprioriteringar, omförhandling, förlängning och uppsägning av avtal. Verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser utgör grunden för uppföljningen och skall bl a omfatta en redogörelse av enhetens interna kvalitetssäkringsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1996:24; Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården.
BASÅTAGANDE 13 Kvalitetskontrollen avser tre områden: kompetens. vårdgaranti, tillgänglighet den medicinska kvalitén 3.1.1 Kompetens All legitimerad personal inom allmänmedicinska verksamheten skall ha lägst den kompetens som framgår av respektive kravspecifikation (lägsta nivå). Övrig personal skall ha för verksamheten adekvat utbildning 3.1.2 Bemötande Genom befolkningsenkäter erhåller nämnden uppgifter om hur befolkningen uppfattar bemötandet i olika delar vid besök på vårdcentralen.. Riktade enkäter kan genomföras. 3.1.3 Medicinska kvalitetsvariabler Från varje vårdcentral skall redovisas minst ett valfritt medicinskt område eller diagnosgrupp och hur denna kvalitetssäkrats på mottagningen (variabler och kommentarer). Redovisningen lämnas i verksamhetsberättelsen. 3.1.4 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av denna kravspecifikation genomförs i första hand av nämnden. Härutöver åligger det respektive enhet att svara för eget kvalitetsarbete och egen uppföljning. Enheterna ska till förvaltningen lämna in administrativa rapporter uppgjorda enligt fastställda rutiner. Följande områden har nedan definierade kravspecifikationer: - Barnhälsovård - Förebyggande verksamhet - Sjukvård - Äldrevård - Kvalitetsarbetet 3.1.5 Tillgänglighet Den av nämnden fastställda vårdgarantin för befolkningens tillgänglighet till allmänläkarenheterna är grunden i denna kravspecifikation. Tillgängligheten
BASÅTAGANDE 14 redovisas för respektive verksamhetsområde från respektive enhet till nämnden. 3.2 Barnhälsovården Primärvården på Gotland skall aktivt erbjuda ett generellt program för barnhälsovård med hälsoövervakning och med regelbunden sjuksköterskekontakt enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen 1981:4 och 1991:8 till sina listade barn i åldern 0-6 år. Ansvaret för läkarinsatserna åvilar Barnkliniken. Verksamheten skall bedrivas enligt det lokala program som finns för barnhälsovården på Gotland och som överensstämmer med huvudmannens kravspecifikation för barnhälsovården 3.2.1 Målsättning Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta övergripande mål kan uppnås genom: att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle att identifiera barn som far illa och att i samarbete med andra vårdgivare och myndigheter se till att de får den hjälp de behöver att barnhälsovården har en helhetssyn på familjens hälsa att barnhälsovården ska bygga på ett psykosocialt förhållningssätt att den ska vara lättillgänglig och ge kontinuitet i mötet mellan personal och barn/föräldrar att insatserna ska vara tidiga att besöken ska vara frivilliga och avgiftsfria att barnhälsovårdens insatser har en kvalitet som väl motsvarar de kvalitetsnivåer som anges nationellt av Socialstyrelsen Målen konkretiseras i: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL,SFS 1982:763) Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd från SoS 1991:8)
BASÅTAGANDE 15 Handbok i barnhälsovård (www.growingpeople.se/) Kvalitetssäkring av barnhälsovården (SoS 1994:19) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Vaccination av barn (SOSFS 2006:22) Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2006:24) 3.2.2 Verksamhetens innehåll Vaccinationer Vaccinationer av barnen skall erbjudas föräldrarna enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 2006:22). Hembesök Alla nyblivna föräldrar skall erbjudas hembesök av BVC-sjuksköterskan inom en vecka efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Alla nyinflyttade barnfamiljer bör erbjudas hembesök. Även föräldrar till adoptivbarn skall erbjudas hembesök efter hemkomsten. BVC-sjuksköterskan skall när hon/han bedömer att det finns behov av det (t ex vid misstanke om att barn far illa) även i övrigt göra hembesök. Hälsoupplysning Ämnesområden som skall ingå i BVC:s hälsoupplysning berör barns utveckling inklusive språkutveckling och behov, amning, rökning, alkohol och andra droger, familjerelationer, kostfrågor, fysisk aktivitet, barnolycksfallsprofylax och allergiprevention. Föräldragruppverksamhet Föräldrastöd i grupp utgör en central uppgift i BVC-sköterskans arbete. Alla nyblivna förstagångssföräldrar skall aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Även flerbarnsföräldrar bör om möjligt erbjudas att delta. Individuellt stöd Det generella programmet skall kompletteras med individuellt stöd bl a behovsinriktade insatser till barn och familjer med särskilda behov (barn med handikapp, barn som riskerar att fara illa, barn från missbruksmiljöer, invandrar- och flyktingfamiljer mm) Hälsovård i förskola Barnhälsovården ansvarar för hälsovården på förskolorna. BVC-sköterskan gör regelbundna besök på alla typer av förskolor. Hälsorisker rapporteras till lämplig instans inom kommunen.
BASÅTAGANDE 16 Samarbete För att minska sårbarheten för små BVC-enheter med en ensamarbetande sjuksköterska krävs att ett organiserat samarbete finns mellan minst två BVC-enheter. Samverkan Varje BVC skall ha en plan för samverkan med mödrahälsovård, kvinnokliniken, barnkliniken, tandhälsovården, barnhabiliteringen, barnpsykiatrin, barnomsorgen, skolhälsovården och socialtjänsten. Dessutom skall man med anledning av aktuella screeningundersökningar ha regelbunden samverkan med logopedmottagning, hörcentral och ögonklinik 3.2.3 Personal Förutom att personalen har formell yrkeskompetens och kunskaper inom området är en viktig förutsättning att de som ägnar sig åt barnhälsovård har särskilt intresse för och engagemang i barn och familjerelationer. Bvc-sköterska Sjuksköterska som arbetar med barnhälsovård skall ha vidareutbildning i öppen hälso- och sjukvård för barn och ungdom (barnsjuksköterska) eller öppen hälso- och sjukvård (distriktssköterska). För att bibehålla kompetens och färdighet i arbetet med barn, särskilt med nyfödda, bör sjuksköterskan arbeta med barnhälsovård i så stor utsträckning som möjligt och efter- sträva minst 50 procent av heltidstjänst. I nu gällande riktlinjer (Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 2007) rekommenderas att barnantalet för en heltid i ett normalområde skall vara 60 nyfödda barn per år. För läkare gäller (Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005) 4 timmar/arbetsvecka för 60 nyfödda per år.. Om det finns många nyfödda (mer än 60-70 nyfödda/år), om vårdtyngden är stor (t.ex. många invandrarfamiljer eller familjer med sociala problem) eller om det är långa resavstånd bör fler timmar anslås till BVC-arbetet. Arbetet skall organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålles i kontakterna mellan barnfamiljer och BVC-personal. Hög tillgänglighet skall eftersträvas både för telefon- kontakter och öppna mottagningstider. Under BVC-mottagningstid skall sjuksköterskan arbeta enbart med barnhälsovård. Har BVC-sjuksköterskan andra arbetsuppgifter än BVC måste tydlig avgränsning finnas fastställd. Sjuksköterskan skall ha tid avsatt för samverkan med läkare, psykolog, socialtjänst och barnomsorg samt för egen fortbildning. Tillgänglighet BVC-sköterska på varje vårdcentral skall vara tillgänglig per telefon eller vid mottagning varje vardag i veckan.
BASÅTAGANDE 17 Läkare Läkare som tjänstgör inom barnhälsovård skall vara specialistkompetent i allmänmedicin eller barnmedicin. Läkare under specialistutbildning kan ha BVC om det finns adekvat handledning. För att underlätta möjligheterna att upprätthålla kompetensen bör följande gälla som riktmärken: För läkare gäller (Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005) 4 timmar/arbetsvecka för 60 nyfödda per år, samt att varje läkare som har BVC ej bör ha ansvar för mindre än ca 200 barn. Därutöver skall läkaren ha tid för samråd med sjuksköterska, psykolog, samverkan med barnomsorg och socialtjänst samt för egen fortbildning. Psykolog Alla BVC skall ha tillgång till legitimerad psykolog. Psykologens arbetsuppgifter är konsultation till övrig BVC-personal samt direkta barn- /föräldrakontakter i form av utrednings- och behandlingsarbete. Konsultation skall avse såväl föräldragruppsarbete som enskilda ärenden och vara en del av utvecklingen av barnhälsovårdens psyko-sociala kompetens. Som riktmärke bör gälla att antalet barn (0-6 år) och gravida kvinnor i psykologens upptagningsområde ej överstiger 3000/heltid. Psykologen skall ha tillgång till för arbetet lämplig lokal på BVC eller i mycket nära anslutning till denna. Psykologen skall ha tid avsatt för egen fortbildning och handledning. 3.2.4 Fortbildning BVC-personal skall kontinuerligt genomgå fortbildning och kompetensutveckling. Verksamhetschefen vid vårdcentralen har ansvar för att BVC-personalen har erforderlig kompetens och vid behov deltar i den fortbildning som erfordras. 3.2.5 Lokaler Lokalerna skall vara lämpliga för späda och små barn. Planering och utrustning skall vara så att smittspridning kan förebyggas. Det skall även finnas plats för att bedriva individuella samtal och föräldragruppsverksamhet. Lokalerna skall vara utrustade för att kunna genomföra hälsoundersökningar. Med lämpliga lokaler menas att det finns väntrum med tillräckliga ytor för lekande barn och deras föräldrar och i möjligaste mån avskilt från övriga patienter att det finns undersökningsrum med tillräcklig yta för screeningundersökningar
BASÅTAGANDE 18 3.2.6 Uppföljning Barnhälsovårdsenheten: Barnhälsovårdsöverläkare, samordnande sjuksköterska och psykolog. Barnhälsovårdsenheten ansvarar för information och samordning, handledning och utbildning av personalen inom barnhälsovården, utveckling, uppföljning och redovisning av verksamheten i kommunen samt övrigt stöd som behövs för att säkerställa barnhälsovården enligt ambitionerna i riktlinjerna. Häri ingår bl a att utarbeta riktlinjer för arbetet inom barnhälsovården följa den nationella och internationella utvecklingen inom området initiera och utföra utvecklings- och utbildningsverksamhet samt fortbildning som svarar mot barnhälsovårdens behov av kompetensutveckling verka för en gemensam strategi hos olika berörda verksamhetsgrenar för att förebygga, spåra och behandla fysisk och psykisk ohälsa hos förskolebarn utveckla samarbetet med olika myndigheter och instanser i barnfrågor sammanställa och bearbeta statistik och återföra denna till vårdgivare, uppdragsgivare och socialstyrelsen. initiera och delta i kvalitetssäkringsarbetet göra regelbundna besök ute på barnavårdscentralerna. ha tid avsatt för arbete på barnavårdscentral 3.2.7 Dokumentation Barnhälsovårdsjournalen skall föras enligt Socialstyrelsens Anvisningar och kommentarer till journal inom barnhälsovård 2000-01. Varje anteckning i journalen signeras av ansvarig läkare, sjuksköterska eller annan som gör journalanteckning. Signeringar skall namnförtydligas. Barnhälsovårdsenheten sammanställer barnavårdscentralernas statistik för analys och redovisning. Återrapportering sker till varje BVC. Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål ej kan uppnås anmäls till BHV-enheten. 3.2.8 Kvalitetsutveckling Varje BVC skall upprätta en lokal verksamhetsplan - som en del av vårdcentralens verksamhetsplan - med formulerade kvalitetsmål för sin verksamhet. Verksamheten ska utvärderas och revideras årligen. Föräldrars inställning och tillfredsställelse med den barnhälsovård som erbjuds är ett viktigt resultatmått och inhämtas t.ex. genom enkät.
BASÅTAGANDE 19 3.2.9 Kvalitetskriterier (Rekommendationer för 2007) De kvalitetskriterier som rekommenderas är framtagna utifrån hur barnhälsovården fungerar i landet och bör ses som en realistisk ambitionsnivå. Hälsoövervakning BVC:s läkare eller sjuksköterska har undersökt 99 procent av barnen under det första och det andra levnadsåret. Screeningsundersökningar Kommunikationsscreening har utförts före 10 månaders ålder på 98 procent av barnen. Synprövning har utförts på 98 procent av barnen före fyllda 5 år. Hörselprövning har utförts på 98 % av barnen före fyllda 5 år Språkbedömning av 3-åringar har utförts på 98 procent av barnen före fyllda 3,2 år Treårsundersökning har utförts på 98 procent av barnen senast 3 månader efter barnets årsdag. Detsamma gäller även 4 åringarna Hembesök Minst 90 procent av förstagångsföräldrarna får hembesök och 80 procent av samtliga nyblivna föräldrar. Föräldrautbildning Alla förstagångsföräldrar erbjuds att deltaga i föräldrautbildning. Minst 70 procent av förstagångsföräldrarna har deltagit vid minst 5 grupptillfällen. Rökregistrering Alla nyblivna föräldrar skall informeras om tobaksrökens skadeverkningar. Registrering av föräldrarnas rökvanor skall finnas i alla journaler. Registreringen ska ske vid 0-4 veckors ålder och vid 8 månaders ålder. Amning 90 procent av 2-månaders barn ammas helt 80 procent av 4- månaders barn ammas helt 80 procent av 6-månaders barn ammas helt eller delvis WHO:s mål år 2000 är att 80 procent av barnen ammas helt vid 4 månaders ålder Vaccinationer I berörda åldersgrupper skall: 99 procent av barnen ha fått poliovaccination
BASÅTAGANDE 20 99 procent av barnen skall vara vaccinerade mot DTP (difteri/tetanus/pertussis) 99 procent av barnen ha fått haemophilus influenzaevaccination 96 procent av barnen ha fått MPR (mässling/påssjuka/röda hund) Samtliga barn i riskgrupper för tuberkulos och hepatit B skall vara vaccinerade innan ett års ålder. Besök i förskola Minst 2 besök görs per förskola och år. 4 Förebyggande arbete inom den allmänmedicinska verksamheten på Gotland Individinriktat folkhälsoarbete - primär och sekundär prevention 4.1 Primärprevention (förebygga sjukdom när riskfaktorer identifierats) Inom primärvården (PV) skall varje distriktsläkare och distriktssköterska bedriva individinriktat folkhälsoarbete för alla listade som söker vård på vårdcentral. Målsättning Det individinriktade folkhälsoarbetets målsättning är att minska risken för framtida följdsjukdomar relaterade till för individen ogynnsam livsstil. Patienter med tobaksbruk ges information, rådgivning och erbjuds behandling. Tobaksbruk skall journalföras med diagnosnummer. Patienter med BMI (body mass index) 28 eller mer för män och 30 eller mer för kvinnor informeras om överviktsrisken och erbjuds utredning och behandling av samtliga till övervikt kopplade riskfaktorer. Patienter med riskabel konsumtion av alkohol informeras om riskerna och motiveras till lägre alkoholkonsumtion. Vid behov remitteras till alkoholrådgivning. Antabusbehandling erbjuds på vårdcentralen. Diabetesscreening enligt lokalt vårdprogram http://insidan.gotland.se/2687
BASÅTAGANDE 21 4.2 Sekundärprevention (förhindra återinsjuknande - komplikationer) 4.2.1 Diabetes Enligt nationellt och lokalt vårdprogram. Specialinriktad distriktssköterska bevakar processen och står i kontakt med vårdprogramsgrupp, andra vårdcentraler och sjukhusets diabetesmottagning. Sekundärpreventiva mål På medellång sikt är målen att förhindra uppkomst av sänkt livskvalitet, ögonbottenförändringar, tidiga stadier av diabetisk njursjukdom och nervskador i fötterna. Långsiktiga mål är att minska uppkomsten av blindhet, dialysbehov, amputationer och kardiovaskulär sjuklighet Patientutbildning Individualiserad kostrådgivning skall ges av distriktssköterska. Alla skall erbjudas att delta i diabetesskola. Muntlig och skriftlig information om sjukdomen och utbildning i självkontroll och fotvård skall ges. En personlig behandlingsplan gör att patientens ansvar för sin egen hälsa tydliggörs. Information om diabetesförening ges. Ögonkontroller sköts som hittills enligt ögonklinikens eget PM. Kompetenskrav Distriktsläkare. Distriktssköterska med vidareutbildning diabetologi 10 p. Kvalitetssäkring Diabetesansvarig läkare och distriktssköterska bör utses på varje vårdcentral. Anslutning till nationella diabetesregistret underlättar uppföljning. Uppföljning och intern granskning av motsvarande parametrar skall ske årligen. 4.2.2 Kranskärlssjukdom och hjärtsvikt Enligt lokalt och nationellt vårdprogram med stöd av pedagogiska hjälpmedel som Riskmonitorn motivera till livsstilsförändringar, egna observationer och läkemedels- behandling. Specialinriktad distriktssköterska bevakar processen och står i kontakt med vårdprogramsgrupp, andra vårdcentraler och sjukhusets hjärtmottagning. Kompetenskrav Distriktsläkare. Varje enhet bör ha tillgång till distriktssköterska med specialinriktning mot kardiell sekundärprevention. Kvalitetssäkring Hjärtansvarig läkare och distriktssköterska bör utses på varje vårdcentral. Anslutning till Nationella registret för sekundärprevention vid kranskärlssjukdomar (www.hjarta.nu) underlättar uppföljning. Uppföljning och intern granskning av motsvarande parametrar bör ske årligen..
BASÅTAGANDE 22 4.2.3 Astma Enligt lokalt vårdprogram utbilda patienter med astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Lära patienterna inhalationsteknik och självkontroll forlöpande. Spirometri för diagnostik, omprövning av diagnos och vid behov införa terapikontroll. En distriktssköterska bevakar astmaprocessen och står i kontakt med vårdprograms- gruppen, andra vårdcentraler och lungkliniken på lasarettet. Kompetenskrav Distriktsläkare.Varje enhet bör ha tillgång till distriktssköterska med vidareutbildning inom astma och kroniskt obstruktiva lungsjukdomar (5 p). Kvalitetssäkring Astmaansvarig distriktsläkare och distriktssköterska bör utses på varje vårdcentral. 4.2.4 Psykosomatisk sjukdom I teamsamverkan motivera och inspirera patienter att bearbeta psykosociala faktorer och vidmakthålla förebyggande behandling av åkommor som ej kräver annan specialistinstans. Upprätthålla samarbete med andra kliniker, vårdinstanser, sociala myndigheter och försäkringskassan. Kompetenskrav Distriktsläkare, distriktssköterska, beteendevetare och sjukgymnast med psykosomatisk inriktning. Kvalitetssäkring En distriktssköterska och distriktsläkare ansvarar för att bygga upp och bevaka processen. Dessa står i kontakt med andra vårdcentraler, vårdprogramsgrupp, sjukhuset och andra vårdinstanser. Ett liknande arbetssätt bör på sikt bygga upp för andra diagnosgrupper, såsom osteoporos, depressioner, eksem m mm. Handledning, uppföljning av behandlingsresultat årligen. Tillgänglighet Tillgängligheten är formulerad i beslutad vårdgaranti. Uppföljning Att i verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser i särskilt avsnitt behandla det individinriktade folkhälsoarbetet. Att i journal dokumentera förebyggande individinriktade åtgärder. Anslutning till befintliga nationella kvalitetsregister.
BASÅTAGANDE 23 5 Sjukvård inom den allmänmedicinska verksamheten 5.1 Definition Sjukvård inom allmänläkarverksamheten avser insatser inom det allmänmedicinska kompetensområdet av läkare och sjuksköterska. Med insatser menas rådgivning, undersökning, bedömning och behandling. Målgruppen är de listade individer som har behov av sjukvårdsinsatser och där behandlingsansvaret för tillståndet finns hos allmänläkaren. Med akut sjukdom avses nyinsjuknande eller snabb försämring, där patienten inte anser sig kunna vänta med sjukvårdskontakt. Med medicinsk bedömning avses bedömning av sjuksköterska eller läkare. 5.2 Målsättning Sjukvård inom allmänläkarenheten skall bedrivas med följande krav. Vid upplevd akut sjukdom, skall patienten erbjudas telefonrådgivning av lägst sjuksköterska dygnet runt Allmänläkarenheten skall deltaga i gällande jourorganisationen med en insats som motsvarar andelen av viktade poäng på Gotland. Vid upplevd sjukdom, som inte är akut, skall de listade erbjudas telefonrådgivning dagtid vardagar. Vid sjukdom skall, efter medicinsk bedömning, undersökning, bedömning och behandling erbjudas dagtid vardagar. Efter medicinsk bedömning skall hembesök erbjudas av såväl läkare som sjuksköterska. Hemsjukvård med stadigvarande insatser ingår i grundåtagandet. (se krav.spec. äldrevård.) Samverkansavtal/avgränsningsdokument förtydligar åtagandet visavi specialistsjukvården och skall följas där de finns fastställda. Läkemedelsförskrivningen per enhet skall kunna redovisas genom uppföljning med de möjligheter Apoteksbolaget erbjuder. 5.3 Kompetens Läkare inom allmänläkarverksamheten skall vara specialist inom allmänmedicin. Legitimerad läkare kan vikariera men det skall finnas tillgång till allmänläkarspecialist som stöd. AT- och ST-läkare skall ha handledare tillgänglig. I övriga fall skall särskild dispens sökas. Sjuksköterskor med vidareutbildning i
BASÅTAGANDE 24 öppen hälso- och sjukvård skall finnas, så att de listade kan erbjudas distriktssköterskeinsatser under den tid mottagningen är öppen. 5.4 Tillgänglighet Vårdgarantin skall följas. Akuta insatser skall vid brådskande ärenden kunna erbjudas snarast, annars inom 24 timmar. ( blåljus-insatser ligger inte inom basåtagandet.) Telefontid till läkare och sköterska skall finnas dagligen. Lokaler skall vara tillgängliga för personer med funktionshinder. 5.5 Uppföljning Av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse skall klart framgå hur enheten uppfyller målsättningen enl. ovan. Avvikelserapportering till nämnden när kraven inte uppfylls. Att besök sker både i hemmet och på mottagning skall framgå av besöksrapporteringen. Personalens kompetens skall rapporteras som bilaga till verksamhetsberättelsen. Tillgänglighet. Väntetider mäts. Telefontillgängligheten kan följas upp av nämnden. Lokaler kan inspekteras. 6 Rehabilitering Primärvården bidrar endast med allmänläkarkompetens. 7 Vården av äldre 7.1 Definitioner Följande patienter skall anses tillhöra målgruppen för denna kravspecifikation. De på distriktsläkarens lista som är boende i särskilda boendeformer för äldre, oavsett om det är korttidsboende eller om det är permanentboende, samt de i ordinärt boende som kan anses som hemsjukvårdspatienter. För distriktsköterskor endast hemsjukvårdspatienter i ordinärt boende. Definition på denna senare patientgrupp är enl. rapporten Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso-och sjukvårdsstatistiken som Landstingsförbundet och Socialstyrelsen rekommenderat landstingen/motsv. att tillämpa senast verksamhetsåret 2000. Hemsjukvård avser: Hälso- och sjukvård som genom huvudmannens åtagande och ansvar ges i patientens bostad eller där patienten vistas.
BASÅTAGANDE 25 Hemsjukvårdspatient avser: Patienten skall vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna skall ha föregåtts av individuell vårdplanering. Ansvaret för de medicinska insatserna skall vara sammanhängande över tiden Hemsjukvårdsbesök avser: Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare i patients bostad eller där patienten vistas. Hemsjukvårdsbesök skall ingå i vårdplan och dokumenteras i journal. Enl. Socialstyrelsen indelas hemsjukvården enl. praxis i tre nivåer. Basal hemsjukvård är primärvårdens ansvar och innefattar nivå 1 och 2. Nivå 1: enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska. Medverkan av läkare krävs i regel inte. Nivå 2: regelbunden hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska och kräver läkarmedverkan. Stöd från kvälls- och nattpatrull kan behövas, men det gäller fortfarande s.k. basal hemsjukvård som klaras av inom allmänläkarsystemet. Nivå 3: specialiserad sjuvård i hemmet som kräver insatser dygnet runt av ett mångprofessionellt team. Denna nivå beskrivs ofta med uttrycket Sjukhusets säng i patientens hem.(tilläggsuppdrag) 7.2 Målsättning med verksamheten Synen på individen som en självständig varelse måste genomsyra vården. Förmågan att kunna upprätthålla eller förbättra sin funktionsförmåga avgörs av många olika faktorer. En grundläggande förutsättning är att fortfarande vilja, att känna lust till livet. Äldre måste få förutsättningar att ha kontroll över sin livssituation och att leva ett aktivt liv i enlighet med sina intressen. Det första målet med äldrevården är att hos målgruppen upprätthålla eller förbättra olika funktionsförmågor, alt bromsa en fortskridande försämring samt att uppmuntra och stödja egna aktiviteter i rehabiliterande syfte samt som andra mål erbjuda värdig vård och omsorg i livets slutskede. 7.3 Kompetens Verksamheten ska grundas på läkare med allmänmedicinsk specialistkompetens och distriktssköterskor. Samverkan med olika yrkesgrupper med hjälpmedels- och rehabiliteringskompetens ( se kravspecifikation rehabilitering) ger förutsättningar för att få en helhetssyn för att ge den enskilde en god vård och rehabilitering.
BASÅTAGANDE 26 7.4 Vårdplanering Gemensam vårdplanering med skriftlig dokumentation skall ligga till grund för fortsatt vård, behandling och rehabilitering oavsett var den sker, på sjukhus eller mottagning, i ordinärt eller särskilt boende. Vid vårdplaneringen skall de kompetenser som bedöms nödvändiga för bedömning av den fortsatta vården deltaga och i förekommande fall skall samverkan ske med företrädare för äldreomsorgen. Vårdplanering skall ske med patienten närvarande om inte särskilda hinder för detta föreligger. Vårdplanering skall ske efter medicinsk bedömning vid förändringar i tillståndet som motiverar detta, dock minst 1 gång/år per person. Ansvarsövertagande av medicindelning beslutas av PAL. Beslutet journalföres och markeras på översiktsbladet. 7.5 Tillgänglighet Tillgängligheten är formulerad i beslutad vårdgaranti. 7.6 Kvalitet Kontinuitetskravet är särskilt viktigt för denna patientkategori med upprepade vårdkontakter och syftar till att säkra kvalitén och underlätta för patienten att lära känna vårdgivare av alla yrkeskategorier. Ett arbetssätt med sammanhållna team skapar goda möjligheter att uppfylla detta krav. Den medicinska kvalitén säkras bland annat genom en obligatorisk avvikelserapportering samt genom att verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser i ett särskilt avsnitt behandlar hemsjukvården. Antalet hemsjukvårdsbesök resp. hembesök i ordinärt och särskilt boende följs var för sig eftersom dessa definitionsmässigt är olika. Antalet vårdplaneringar i ordinärt resp. särskilt boende redovisas. Antalet hemsjukvårdspatienter enl. definitionen redovisas och följs i syfte att följa hemsjukvårdsverksamhetens utveckling och omfattning. Avtalet om läkarmedverkan mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och vårdförvaltningarna i särkilt boende uppfylls.
BASÅTAGANDE 27 8 Kravspecifikation som underlag för kvalitetssäkring inom den allmänmedicinska verksamheten 8.1 Definition Standardiseringskommissionen i Sverige SIS definition lyder: " Kvalitet är alla sammantagna egenskaper hos en produkt/ tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov". Spris definition lyder: " I vilken utsträckning det som görs i sjukvården överensstämmer med fastställda kriterier och standards för vad som anses vara god vård". En annan vanlig definition av kvalitet är; KVALITET = förväntad kvalitet/upplevd kvalitet I Västerbottens läns landsting Idealmodell för öppen vård står: De ger mig exakt den hjälp jag vill ha (och behöver), exakt när jag vill ha ( och behöver) den. s kvalitetssystem se http://www.gotland.se/imcms/6339 s kvalitetsutvecklingsprogram se http://www.gotland.se/imcms/6348 Förslag på mått som kan användas att mäta olika företeelser inom primärvården och vad mäter dessa mått: Typ av mått Resursmått - vad som går åt Prestationssmått - vad som utförs Effektmått - resultatet av insatserna Kvalitetsmått överensstämmelse med normer Mäter t ex Personal, Utrustning, Kostnader Besök, lab.prover, röntgenundersökningar, tid för förebyggande arbete. Dödlighet, sjuklighet, hälsorisker, täckningsgrad, trygghet Kontinuitet, Tillgänglighet, Helhetssyn, Samverkan.
BASÅTAGANDE 28 8.2 Vad är Kvalitet i primärvården? Vilka faktorer ska vi beakta? Kvalitet har många dimensioner och var och en har sin syn på vad vi värdesätter mest. Vår upplevelse av kvalitet är vår sammanställning av flera olika aspekter Vårdgarantin Bemötande/Trygghet Tillgänglighet Kontinuitet och valfrihet Säkerhet Kompetensen Medicinska kvalitén Förebyggande vård ex BVC Samverkan Kravspecifikationerna på Kvalitet ska beskrivas i Verksamhetsplanen och hur de efterlevs Kvalitetssäkringen följas upp i Verksamhetsberättelsen. 8.2.1 Vårdgarantin I överenskommelsen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om viss ersättningar mm för år 1997 (Dagmaröverenskommelsen) redovisas en ny vårdgaranti för primärvården. Den nationella garantin bygger på att det ska finnas en god tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Det är primärvården som är ansvarig för de första kontakterna och ska erbjuda hjälp samma dag, antingen på telefon eller genom besök. Läkarbesök ska erbjudas inom åtta dagar. När så erfordras ska primärvården biträda med hänvisning till specialistvård för patientbesök inom tre månader. För patienter med oklar diagnos ska besöket hos specialist ske inom en månad. Utifrån de bedömningar som gjorts i primärvården eller av specialistläkare ska behandling påbörjas utan dröjsmål enligt vägledande principer för urval och prioriteringar. Om inte den egna sjukvårdshuvudmannen kan erbjuda vården inom ovan nämnda ramar har patienten rätt att söka vård hos annan sjukvårdshuvudman. 8.2.2 Bemötande/Trygghet HSL 2a 3. God vård skall 1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen 2. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 3.Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen