Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2013.

RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid 2014-04-29 2012/101 559 1 (3) Ert datum Er beteckning 2012-12-20 A2012/4136/ARM Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, 010-730 9601 arbetsmiljoverket@av.se Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2013. Arbetsmiljöverket ska enligt återrapporteringskravet i regleringsbrevet för år 2013 rapportera en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och Svenska Hamnsarbetarförbundet) redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet 2013. Redovisningen ska göras i enlighet med Arbetsmiljöverkets rapport "Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhets som bedrivs av regionala skyddsombud" enligt följande prestationer: 1. Antal regionala skyddsombud 2. Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud 3. Antal arbetsställen 4. Antal besök på arbetsställen och dess huvudsakliga inriktning 5. Rådgivning per telefon och epost 6. Utbildning internt 7. Utbildning externt 8. Utbildningskostnad 9. Totalkostnad samt bidrag De centrala arbetatagarorganisationerna har redovisat de flesta av de mätbara prestationerna enligt Arbetsmiljöverkets förslag (se bilaga 1-4). Centralorganisationernas redovisning finns sammanställt i tabellen på sid 2. När det gäller inriktning på arbetsställebesöken så har det varit svår att få jämförbara redovisningar och de procenttal som finns med i tabellen är antagna värden utifrån slutredovisningarna. Rådgivning på telefon och epost har också varit svårt att utläsa av underlaget. Saco är den enda centralorganisation som redovisat detta. Beräkning av antal timmar för utbildning internt och extern går inte att få ut av LO:s redovisning men enligt LO har de nu ett system så att de kan redovisa utbildningstimmar för 2014. Enligt uppgift från LO har de fått uppskov av Postadress: 112 79 Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: 010-730 90 00 Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148

RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid 2014-04-29 2012/101 559 2 (3) Arbetsmarknadsdepartementet när det gäller dessa prestationer inklusive rådgivning per telefon & epost. Bifogar även LO:s verksamhetsberättelse 2013 för det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet (LO, TCO och Saco samordnar standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet i ASTA, LO har sekretariatet), se bilaga 5. Centralorganisationernas redovisning av de mätbara prestationerna Mätbar prestation LO TCO Saco SHF Totalt 1. Antal regionala 1 139 531 57 2 skyddsombud 1 729 2. Antal årsarbetskrafter 248 37 7 1 regionala skyddsombud 293 3. Antal arbetsställen 420 249 93 035 52 400 10 565 684 4. Antal besök på arbetsställen 53 304 5 661 1 250 20 och 60 215 SAM 80% 60% 67% Ingen uppgift Teknik 0% 2% 0% Ingen uppgift Yrkeshygien 0% 3% 0% Ingen uppgift Med/social 20% 35% 33% Ingen uppgift 4. Rådgivning per telefon Går ej att utläsa % av Finns ingen uppgift Sker rådgivning men finns årsarbetstiden (antal = 24% om detta inget sifferunderlag 11 342) 6. Utbildning internt Kan inte få fram en total siffra svaren från förbundsavdelningarna 791 360 varierar ibland saknas siffror 7. Utbildning externt Kan inte få fram en total siffra svaren från förbundsavdelningarna 2 290 694 0 varierar ibland saknas siffror 8. Utbildningskostnad 5 508 435 1 790 408 340 838 219 096 7 858 777 9. Totalkostnad 153 921 119 24 999 556 5 195 765 328 508 184 444 948 samt därav bidrag 76 721 850 17 984 750 5 190 400 190 000 100 087 000 Källa: LO, TCO, Saco och Svenska Hamnarbetarförbundets slutrapporter för RSO-verksamhet 2013 (bilaga 1-4) Blåmarkering: Antagna värden utifrån underlaget i slutrapporterna

RAPPORT RSO Datum Vår beteckning Sid 2014-04-29 2012/101 559 3 (3) Redovisning av Arbetsmiljöverkets transfereringar 2013 Utdelning av medel för Regional skyddsombudsverksamhet (tkr) RSO-verksamhet Standardisering Totalt Beviljade bidrag 2013 100 087 1 500 101 587 Utbetalat 2013 LO 76 722 1 225 77 947 TCO 17 985 17 985 Saco 5 190 5 190 SHF 190 190 Summa 100 087 1 225 101 312 Källa Agresso, Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2013, sid 30 Bilagor Bilaga 1-2 LO:s slutredovisning av den regionala skyddsombudsverksamheten för 2013 Bilaga 3-5 TCO Återrapportering ac TCO-förbundens RSO-verksamhet 2013 Bilaga 6-9 Saco:s redovisning av verksamhet med de regionala skyddsombud år 2013 verksamheten 2014 Bilaga 10 Svenska hamnarbetarförbundet Redovisning av Svenska hamnarbetarförbundets regionala skyddsverksamhet 2013 Bilaga 11 Redovisning av 2013 års standardiseringsmedel verksamhetsberättelse 2013

/5: ENHETMANDLÄGGARE Arbetslivsenheten /Christina Järnstedt DATUM DIARIENUMMER 2014-03-24 20130014 ERT DATUM ER REFERENS Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 112 79 Stockholm 2014-03-27 - ye Slutredovisning och rekvisition av resterade medel för den regionala skyddsombudsverksamheten 2013 LO och dess förbund inkommer härmed med slutredovisningen av förbundens regionala skyddsombudsverksamhet för 2013. LO har för 2013 års regionala skyddsombudsverksamhet beviljats 76 721 850 kronor. Berörda av den regionala skyddsombudsverksamheten var under 2013, 420 249 arbetsställen med 693 646 medlemmar. Antalet regionala skyddsombud var 1 139. Iniedande information och kommentarer LO har sedan 2007 års återrapportering av verksamheten ställt frågan om vilka konsekvenser neddragningarna av Arbetsmiljöverkets resurser haft på den regionala skyddsombudsverksamheten. Fler och fler förbunds regionala skyddsombud har genom åren kunnat redovisa negativa effekter på lokal nivå. För 2013 rapporteras ytterligare minskningar av antalet arbetsplatsbesök från Arbetsmiljöinspektionen, ytterligare försvagat stöd även till arbetsgivarsidan, längre handläggningstider, brister i tillgången till inspektionsmeddelanden samt en successiv övervältring av ansvaret för uppföljningar av inspektionsbesök på de regionala skyddsombuden. För verksamhetsåret 2013 ser vi en ännu mer oroande utveckling. De beskrivna trendema består. Samtidigt vittnar redovisningen om en generell uppfattning bland de regionala skyddsombuden om att det råder en viss rättsosäkerhet gällande beslut. När regionala skyddsombud vänt sig till Arbetsmiljöinspektionen för att få hjälp och råd, har förbunden kunnat notera att det ges olika tolkningar av lagstiftningen beroende på vilket inspektionsdistrikt som kontaktats. LO och LO-förbundens regionala skyddsombud påbörjade under 2013 ett riktad tvärfacklig insats för att kartlägga hur arbetsmiljön hanteras på små och medelstora arbetsplatser där det finns anställda som är tillfällig/extem personal inldusive entreprenadanställda. Projektet, som pågår till halvårsskiftet 2014, utgörs av en samordnad insats av förbundens regionala avseende små och medelstora arbetsplatsers arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet, riskbedömning introduktion och arbetsanpassning för tillfållig/extem personal. Detta sker i POSTADRESS 105 53 Stockholma"."\ BESÖKSADRESS Bamhusgatan18 TELEFON08-796 25 00 TELEFAX08-24 52 28 E- POST maitbox@lo.se NEMSIDA www.lo.se ORGANISATIONSNUMMER 802001.9769 BANKGIRO 368-4834 PLUSGIRO 8 50-8 Landsorganisationen i 5verige

2 samband med de regionala skyddsombudens normala arbetsplatsbesök på företagen och, avseende arbetsmiljön för eventuell inhyrd/inlånad alternativt entreprenadarbetstagare, oavsett förbundstillhörighet. Kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor beaktas. och syftet är att utröna vilka eventuella arbetsmiljöproblem som finns för den aktuella gruppen arbetstagare och vilket behov av åtgärder som föreligger. Förbundens verksamhetsredovisning Av LOs 14 förbund bedriver 13 förbund med sina respektive förbundsavdelningar eller regioner regionala skyddsombudsverksamhet. Verksamheten styrs utifrån upprättad överenskommelse mellan LO och respektive förbund samt via förbundens arbetsordning för de regionala skyddsombuden samt upprättande av årliga verksamhetsplaner med uppföljning och utvärdering. Byggnads Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. I byggavtalet är frågan om företagshälsovård reglerad. De allra flesta företag med kollektivavtal har tecknat överenskommelse om företagshälsovård(cirka 70 procent) men innehållet i FHV-avtalen varierar stort. 11) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar ned förebyggande arbetsmiljöarbete? Enligt kollektivavtalet ska.fhv bygga på en helhetssyn på arbetsmiljöverksamheten och omfatta frågor om arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetslivsrehabilitering. FHV ska i allt väsentligt arbeta förebyggande och utgöra en expertfunktion inom området arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. Förbundet skriver: "Det ska framhållas att den nivå vi hade när Bygghälsan fanns kommer vi aldrig att uppnå. Det saknas en företagshälsovård med kunskap om branschen." le) Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Nej, facket är i det stora hela inte inblandat i upphandling eller innehållet i företagshälsovården. 2. Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombuden på arbetsplatsnivå? Den av regionerna planerade RSO-verksamheten har genomförts enligt verksamhetsplanen, vilket inneburit traditionella arbetsplatsbesök med skyddsronder. På arbetsplatserna har RSO varit skyddsombud samt arbetsgivar behjälpliga med att få till stånd ett systematiskt arbetsmiljöarbetet och övrig

3 skyddsverksamhet. Det kan märkas en ökning av arbetsgivare som hör av sig för att ta hjälp av och föra en dialog med RSO om olika arbetsmiljöproblem. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Ingen förändringjämfört med föregående verksamhetsår. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojektoch i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har hafi. RSO har deltagit i olika specialprojekt som byggnadsställningar, asbest och damm inklusive hur man använder olika utrustningar för att undvika skador på grund av dammexponering. Dessutom projekt om mögelproblematiken vid renovering och tillbyggnadsarbeten. Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? På delade arbetsplatser med utländska företag samt utländsk arbetskraft så har dessa sämre arbetsmiljövillkor än andra. Utbildning Internutbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Den interna RSO-utbildningen riktade sig till nyvalda RSO. Utbildningstiden var 40 timmar. I denna utbildning tas genusperspektivet upp, bland annat problem på arbetsplatserna med separata ombyten och duschmöjligheter. Frågan är också att på många ställen förekommer trakasserier av kvinnlig personal, något som blir ett arbetsmiljöproblem. Denna fråga står högt på agendan när det gäller skyddsombuds-/regionala skyddsombudsverksamhetenoch då först och främst i informationssyfte. Externutbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarnasom de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret,samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar.

4 Förbundsregionerna kallar skyddsombuden till både grund- och vidareutbildning där RSO medverkar och där utbildningsinnehållet utgår från byggbranschens specifika arbetsmiljöproblem kopplat till lagstiftningen. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under året på lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Neddragningen av personella resurser på Arbetsmiljöverket upplevs som ett stort problem. Vid kontakter med verket rapporterar RSO att sakkunskap oftast verkar saknas. Inspektörer med flera vet inget om byggbranschen. Om det är Arbetsmiljöverkets ambition att bara ha generalister, anser förbundet att man sakligt är ute på fel väg. RSO märker detta bland annat genom att arbetsgivare allt oftare söker stöd och råd och inte nöjer sig med att gå in på en snygg hemsida för att söka information. Elektrikerna Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Företagshälsovård finns på 90 procent av de arbetsplatser som de regionala skyddsombuden besökt under verksamhetsåret. Avtalen skiljer sig dock åt, allt från "husdoktor"-innehåll till mer omfattande avtal. Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? De större koncernerna och företagen har bra och omfattande FHV-avtal som även omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete. Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Det är sällan eller aldrig så att FHV är upphandlad i samverkanmed skyddsombuden/facket. 2. Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombuden på arbetsplatsnivå? Verksamheten har utgått ifrån verksamhetsplanen och tillgängliga resurser, med inriktning på att genomföra skyddsronder på arbetsplatser med obefmtligt eller dåligt organiserat systematiskt arbetsmiljöarbete. Antalet arbetsplatser (som är större än antalet arbetsställen) uppgick till 750 000 stycken under 2013. Arbetet bedrivs normalt enligt den branschchecklista för gemensamma skyddsronder som finns för el-/teknikbranschen. Effekterna av dålig arbetsmiljö är mycket stora för byggbranschen, bland annat bristande samordning och kommunikation mellan V beställare, byggare och underentreprenörer.

5 Det finns hos arbetsgivama ett synsätt om att ansvar för säkerheten ska tryckas nedåt i byggarbetsplatsorganisationen och flyttas nedåt i entreprenadkedjorna. I förlängningen riskerar ansvaret att ligga på individnivå. På individnivå ges inte resurser, tid och befogenheter att utföra arbetet säkert för sig själv och de övriga på den samordnade arbetsplatsen. Detta synsätt behöver stävjas och ansvaret måste tas av den som har de rätta befogenheterna så att tillräcklig tid resurser avsätts för säkerhetsarbetet. Idag hamnar säkerhetsarbetet i sekundär position och det primära är alltid produktionen, en produktion som är starkt präglad av uppdrivet arbetstempo och inte är anpassad efter arbetstagama utan för att uppnå målet med en linjär byggproduktion. Den pågående förändringen att varje arbetsplatsbesök tar mer i tid i anspråk fortsätter, då det blir mer komplicerade arbetsmiljöproblem i kombination med låg kompetens hos framförallt de mindre företagen i elinstallationsbranschenoch byggföretagen. En otydlighet hos BAS-U vad gäller samordna arbetsmiljön mellan de stora antalet entreprenörer finns och kommunikationen måste förbättras, ett tydligare underentreprenörsperspektiv krävs i hur en byggarbetsplats samordnas och organiseras. För elföretag i byggbranschen är arbetsmiljöproblemen desamma som tidigare: det uppskruvade tempot, fallolyckor, och damm. Vad gäller elsäkerheten så har installationsbranschen inga dödsolyckor på grund av el. Däremot ökar sjukskrivningarna på grund av elolyckor. På energisidan har mer allvarliga elolyckor och dödsolyckor skett under de senaste åren. Dödsolyckorna för 2013 var dock inte orsakade av el. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet enligt verksamhetsplan och faktiskt utfall. Effekterna av planerad verksamhet har inte uppnåtts. Ett viktigt skäl är att de regionala skyddsombuden allt mer tvingas till akuta insatser på byggarbetsplatsema där antalet aktiva lokala skyddsombud har minskat. Hälften av förbundets medlemmar arbetar på arbetsplatser som helt saknar lokalt skyddsombud. Detta kan ses som ett symtom på hur lågt prioriterat säkerhetsarbetet är och flera skyddsombud vittnar om hur de motarbetas som skyddsombud när det gäller att arbeta förebyggande och systematiskt. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i så fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har hafi samt vilken effekt det/de har hafi. Förbundets regionala skyddsombud har deltagit i LOs och förbundens tvärfackliga RSO-projekt gällande tillfålligt/externt anställda. Syftet med projektet är att kartlägga arbetsmiljön för de anställda som är inne på små arbetsplatser som inhyrda/inlånade eller i entreprenadverksamhet. Inom byggsektorn har förbundets RSO deltagit i projektet "En säker arbetsplats"....

6 Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Se under bedriven verksamhet samt under punkten effekter av verksamheten. Utbildning Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Förbundet har genomfört tre utbildningsdagar för sina regionala skyddsombud med teman utifrån dem som framgår under bedriven verksamhet. Utöver detta har 26 regionala skyddsombud genomgått utbildning i arbetsmiljöbrott, olycksfallsutredning, säkerhetsfrågor för hantverksbilar och hantering av risker i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarnasom de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. Förbundets regionala skyddsombud deltar normalt tillsammans med motparten i gemensamma seminarier kring arbetsmiljö och säkerhet där vi samverkar för att utbilda arbetsmiljöansvariga chefer och skyddsombud. På dessa partgemensamma träffar har 300 deltagare deltagit under året. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under åretpå lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Fastig hets Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av 1 303 besökta arbetsställen hade 401 FHV-avtal, alltså 30 procent. Förbundets uppfattning är att FlIV-anslutning är vanligare inom större företagen på fastighetssidan men däremot ovanligt inom städbranschen.

7 1b) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? Endast en minoritet av företagen har förebyggande arbetsmiljöarbete med i sina FFIV-avtal,men dessa tjänster köps till som en extra tjänst då företagen ser ett behov. lc) Har arbetsgivarenpå arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Där det finns en klubbverksamhet på större företag fungerar det i huvudsak med samverkan mellan arbetsgivare och fack vid upphandlingen av FHV. På små arbetsplatser utan facklig klubbverksamhet är det mycket sällsynt med samverkan mellan parterna vid upphandling av FHV. Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? I verksamhetsplanen för 2013 var målsättningen att rekrytera och öka antalet skyddsombud från 981 till 1 050. Vid årets utgång hade målet nåtts med 1 091 lokala skyddsombud. De regionala skyddsombuden har under året genomfört och registrerat 1 754 skyddsprotokoll, man har även medverkat vid olycksfallsutredningar och arbetsanpassning/rehabiliteringsärenden.vid arbetsplatsbesök har frågor om introduktion, information och vägledningsmaterial spridits. Vidare har de regionala skyddsombuden rekryterat skyddsombud till som arbetsmiljöutbildningar. 78 skyddsombudhar genomfört dessa utbildningar under året. Inom grundutbildningen har 81 utbildningstillfållen genomförts. Olika temadagar har under året genomförts för skyddsombuden om fallolyckor/arbete på hög höjd och konsekvensanalys vid organisationsförändringar. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Förbundet anser att bedömning av effekter av det förebyggande arbetsmiljöarbetet inte är mätbart. Förbundet är ett serviceförbund med stor genomströmning. Många av medlemmarna som även innehar ett fackligt uppdrag som skyddsombud slutar sina anställningar för att gå vidare i arbetslivet, vilket innebär att det är ett stort arbete att hålla en konstant nivå av antalet lokala skyddsombud. Vidare är det inte i första hand olyckor som är förbundets medelemmars största arbetsmiljöproblem utan snarare förslitningsskador, stress, och dåligt inflytande över arbetsuppgifterna. Förbundets bedömning är att de regionala skyddsombudens närvaro på arbetsplatserna bidrar till att rikta fokus på arbetsmiljöfrågorna och i förlängningen motverkan av ohälsa. Av de mätbara målen nämner förbundet två där man uppnått framgång. Det ena gäller ökningen av antalet skyddsombud och det andra gäller rekryteringen av skyddsombud till vidareutbildning. Vad gäller antalet skyddsrondervar målsättningen 2 500 men utfallet blev 1 754. Måluppfyllelsen hindrades av brist på personella resurser, något som i sin tur berodde på de ekonomiska förutsättningarna.

8 Ange om de regionala skyddsombuden Törutom det vanliga verk.samhetsarbetet)har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har haft. Under den europeiska arbetsmiljöveckan gjordes riktade insatser av de regionala skyddsombuden via 114 skyddsronder med inriktning på EU-temat "Samverkan för att förebygga arbetsmiljörisker". I samband med detta genomfördes via de regionala skyddsombuden lokala skyddsombuden 562 skyddsronder på de lokala arbetsplatserna utifrån EU-temat. Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat dllförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? De psykosociala arbetsmiljöproblemen ökar. Stress och obefintliga påverkningsmöjligheter i arbetet men även arbetstidsfrågoma blir allt mer aktuella, framför allt via de delade turerna och obetald övertid; städbranschen är i dessa frågor extra utsatt. Utbildning Internutbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. 40 regionala skyddsombud deltog i de regionala temadagarna om fallolyckor på hög höjd samt konsekvensanalyser vid organisationsförändring som pågick under. Totalt omfattade utbildningen via dessa temadagar 640 timmar. 7 regionala skyddsombud har genomgått funktionsutbildning för RSO; sammanlagt 168 timmar. 3 regionala skyddsombud har genomgått totalt 72 timmars utbildning om fysiska och psykosociala arbetsbelastningar. Utföraren /utbildningssamordnaren har i uppdrag att se till att utbildningarna innefattar beaktande av kvinnors och mäns olika förutsättningar. Externutbildning 7.Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. - De regionala skyddsombuden har ansvarat för sammanlagt 22 tema- /utbildningsdagar med innehåll som fallolyckor/hög höjd för

9 skyddskommitt&r samt konsekvensanalys vid förändringar. Totalt omfattade dessa utbildningar 176 timmar. Sammanlagt har de regionala skyddsombuden genomfört 15 grundutbildningar för skyddsombud totalt antal timmar: 600. Samtliga beslut som tas i förbundet måste motiveras utifrån ett jämställdhetsperspektiv, varför detta även ska ingå i förbundets utbildningsinsatser. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under åretpå lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Rapporterna från förbundets regioner varierar. En sammantagen bild är dock att de regionala skyddsombuden upplever att de får allt mindre stöd från arbetsmiljöinspektörerna. GS Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av 954 besökta arbetsställen hade 444 FHV- avtal, alltså 46 procent. Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? Av de 444 arbetsställena med FHV-avtal har 144 ett avtal som omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete (32 procent). Har arbetsgivarenpå arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? På de 444 företagen med FHV-avtal har samverkan med facket vid upphandling skett vid 70 tillfällen (cirka 16 procent). Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Fokus har fortsatt under verksamhetsåret legat på det systematiska arbetsmiljöarbetet och den fortsatta processen med att få det att fungera. De regionala skyddsombuden har i en liten skala även medverkat i Arbetsmiljöverkets insats "Insats i skogen" Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Efter att förbundet haft en ökning av antalet regionala skyddsombud noterades en minskning. Under 2013 års verksamhet var 96 RSO verksamma. Under året rapporterade fler avdelningar en ökning av antalet genomförda skyddsronder av de V

10 regionala skyddsombuden. Antalet skulle behöva ökas ytterligare men det kräver även ett utökat statsbidrag till RSO-verksamheten. Ange om de regionala skyddsombuden (frutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har hafi samt vilken effekt det/de har haft. De regionala skyddsombuden har deltagit vid parternas organ Prevents konferenser med tema "Risker i skogen". Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Inga inrapporterade förändringar jämfört med verksamhetsåret 2012. Utbildning Internutbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Under verksamhetsåret har förbundet sammankallat sina regionala skyddsombud till utbildningsinsatser, om bland annat rollen som RSO. Regionala skyddsombud deltog också i Prevents och SLAs konferenser/utbildningar om risker i skogen. Dessutom har utbildningar genomförts tillsammans med TMF gällande maskinkörkortet. Externutbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. De regionala skyddsombuden har på avdelningsnivå utbildat lokala skyddsombud i det systematiska arbetsmiljöarbetet samt belastningsergonomi. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under åretpå lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Allt fler signaler inkommer från regionala skyddsombud om problem vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Inspektionen hinner inte följa upp olyckor på ett tillfredställande sätt och det är svårigheter att få ut inspektionen till arbetsplatserna när de regionala skyddsombuden ser behov av detta. 1grunden är det ett

11 resursproblem som i förlängningen försämrar stödet för RSO och riskerar att arbetsmiljön försämras. Handels Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av 2 007 besökta arbetsställen hade 37 procent tillgång till FHV Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? De mindre företagen har normalt nollavtal, det vill säga avtal enligt vilka det anslutna företaget betalar en grundavgift till FHV och därefter endast för de tjänster som faktiskt utnyttjas. Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? På de 37 procent av arbetsställena med tillgång till FFIVhar upphandlingen skett i samverkan med facket i endast i 10procent av fallen. 2. Vilkenverksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Även för 2013 års verksamhet var krafttag mot butiksrånen en prioriterad ftåga för hela förbundet och dess regionala skyddsombud. När ett rån har skett så har RSO stöttat med efterhjälpande insatser i så många fall som möjligt detta för att både kartlägga vilka risker som behöver åtgärdas och höja säkerhetsnivånpå arbetsplatsen. Under året har RSO genomfört riktade besök för att höja beredskapen vid rån, hot och våld och hur man upprättar handlingsplaner som även inkluderar säkerhetsutbildning för de anställda. Man har även vid dessa besök utgått ifrån 13 punktsprogrammet "Skydd mot rån i handeln" samt webbutbildningen "Säker i butik". Vid gemensamma aktiviteter mellan förbundsavdelningarnas regionala skyddsombud har riktade insatser genomförts i form av att besöka köpcentra för att se över arbetsmiljöfrågorna i butikerna (säkerhet i butik, trucksäkerhet, alternativ anslutning till FHV med mera). Dessutom riktade insatser mot prioriterade arbetsplatser för att se till att rekrytera skyddsombud och erbjuda dessa utbildning. Under den europeiska arbetsmiljöveckan görs traditionellt riktade arbetsplatsbesök av förbundet samtliga regionala skyddsombud, så även under 2013 års verksamhetsår. Under året har de regionala skyddsombuden vid arbetsplatsbesöken genomfört skyddsronder med huvudinriktning på att förebygga de psykosociala 4--

12 arbetsmiljöproblemen samt tittat på arbetsplatsens utformning och arbetsorganisation. Andra frågor som de regionala skyddsombudenhar inriktat sig på under verksamhetsåret rör trucksäkerhet, brandskydd, ventilation. De regionala skyddsombuden rapporterar att ritningsgranskning inte sker i den omfattning som det finns behov av vid nybyggnad och ombyggnation. Förbundet pekat ut den regionala skyddsombudsverksamheten som ett prioriterat område med tydligt satta måltal, på avdelning och individnivå (per RS0). Målet är att alla berörda arbetsplatser ska besökas under en treårsperiod. Detta gäller planerade besök. Måltalen introducerades under 2010 och efterlevandenivån kunde bödas mätas 2011 och kan framöver justeras för att anpassas till arbetslivets utveckling. Målet för verksamhetsåret 2013 var 6 371 arbetsplatsbesök och 6 195 besök genomfördes. Detta inkluderar inte de återbesök som genomförts, så måluppfyllelsen för året är 97 procent. 3. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Insatserna av förbundets regionala skyddsombud har inneburit att en avsevärd mängd fysiska risker har avvärjts som hade kunnat leda till olyckor/skador och problem för förbundets medlemmar. De psykosociala arbetsmiljöproblemenhar kunnat förebyggas bättre tack vare de regionala skyddsombudens insatser. Medvetenheten om rån, hot och våld har ökat bland arbetsgivare och anställda och leder många fall till att sökerhetsåtgärder vidtagits. Butiksrånen har dock ökat för första gången på tre år och förbundet vet inte riktigt vad detta beror på. Butiksrånen kommer att öka med 11 procent jämfört med 2012 enligt uppgifter från BRÅ. I antal är det 818 rån mot 734 året innan. Rån med skjutvapen ökar med 21 procent jämfört med 2012, vilket i sig är mycket oroande eftersom det är den grova brottsligheten som står bakom och det blir mer omfattande skador för butikanställd personal. Förbundet har erhållit rapporter om ökad stress på arbetsplatserna som leder till försämringar i den psykosociala arbetsmiljön. Det har även blivit sämre villkor för skyddsombuden och medlemmarna på arbetsplatserna. Ensamarbete har ökat i mindre butiker och då framför allt i köpcentra och gallerior. Positivt är att kunskapsnivån ökar bland de lokala skyddsombuden gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet och det fnms ett ökat engagemang för arbetsmiljöfrågorna. Ett flertal av förbudets avdelningar rapporterar en liten ökning av antalet skyddsombud. Under 2013 fanns 3 573 lokala skyddsombud och 381 huvudskyddsombud. De regionala skyddsombuden har varit mer aktiva under året att lägga så kallade 6:6a, det vill säga krav på att arbetsgivaren ska åtgärda. Dessa har omfattat både fysiska som psykiska karaktär exempelvis krav på sluten kontanthanteringssystem, krav på larm och titthål, halkrisker, brandförebyggande åtgärder, trånga utrymmen som inkluderar såväl toalett som städ och lager. Övriga krav gäller undersökning d

13 och riskbedömning av psykosociala förhållanden, förebygga kränkande särbehandling, felaktiga motiveringar för kameraövervakning, kyla i butik, ventilation, urkopplat brandlarm, tunga och ensidiga lyft samt undermåliga truckar och saxlyftar. Ange om de regionala skyddsombuden Törutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehållprojektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har haft. Många av de regionala skyddsombuden har varit involverade i så kallade trygghetsprojekt som genomförts i samarbete med banker, kommuner, Svensk Handel, och polisen i landet. Syftet är att genom fårre kontanter och ökad kortanvändning minska butiksrånen. Man har även deltagit i olika arbetsmiljöprojekt. Exempel: Trygg i centrum tillsammans med innerstaden AB i Göteborg, Säker i butik med Malmö, Citysamverkan, LOs och förbundens tvärfackliga RSO-projekt om tillfällig/extern personal, projektet i Sundsvall om rån, hot och våld tillsammans med Svensk Handel och polisen. Detta samarbete har även genomförts med två seminarier i ämnet. Förändringar Ardet någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Att företagen allt mer anlitar bemanningsföretag påverkar arbetsmiljön och säkerhetsklimatet. De viktiga efterhjälpande krishanteringsinsatsema uppvisar fortsatta brister och det fmna fortfarande stora problem med ensamarbete, raster och pauser. Ytterligare rapporteringar från de regionala skyddsombuden gäller: Mer upplevda kränkningar, totalt sett mer psykosociala frågor som tas upp. Problem för inhyrd personal kvarstår som tidigare verksamhetsår. Slimmande organisationer gör att fårre ska göra mer och detta märks i den psykosociala arbetsmiljön. Hårdare socialt klimat. Det har blivit tyngre och mer ifrågasättande för lokala skyddsombud att driva frågor gentemot arbetsgivaren. Skyddsombuden/medlemmarnavågar inte ta upp arbetsmiljöproblem med arbetsgivarna med risk att förlora arbetet. Sämre kunskaper hos arbetsgivarna gällande AML och dess föreskrifter och framför allt hos de små företagen. Avsaknad av en kvalitetssäkrad FITVi många små företag gör att arbetsanpassning och rehabilitering behandlas med okunskap eller helt uteblir. Utbildning Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av,

14 samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Under året har regionala skyddsombuden genomgått en tvådagars vidareutbildning i "Praktiskt RSO". Andra utbildningsinsatser har varit i trucksäkerhet, ritningsgranskning, kameraövervakning, hemgångskontroller, kränkande särbehandling, samt juridiken kring hur man driver arbetsmiljöärenden. Inom frisörområdet har kunskaperna ökat om hur en skyddsrond ska genomfdras i salong. Andra utbildningsinslag har varit om att ta det svåra samtalet och hur man lär sig hur olika människor reagerar i olika kriser och relationer och hur man bemöter människor i kris. Aspekten kvinnor och mäns skilda förutsättningar har beaktas i utbildningarna exempelvis gällande arbetstidens förläggning, arbetsorganisation, tunga lyft, monotona kassapass, och arbetsskador samt att kvinnor och män reagerar olika vid krissituationer. Extern utbildning 7. Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. De regionala skyddsombuden har medverkat i grundutbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete för de lokala skyddsombuden. RSO har även medverkat vid olika arbetsmiljökonferenser för de lokala skyddsombuden där det bland annat handlat om säkerhetsutbildning gällande hot och våld. Andra utbildningsinslag där de regionala skyddsombuden deltagit gäller ergonomi och arbetsskador samt genusteknik genom FHV. Andra rör trucksäkerhet och KIA metoden (lyft och dra) samt konflikthantering. Genusperspektivet har belysts i utbildningama, till exempel genom att man i samband med KIA metoden visade på skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller tunga lyft. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under året på lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Många regionala skyddsombud beskriver som tidigare år att det blir allt svårare att ha ett samarbete med inspektörerna, nedan följer några utdrag ur rapporterna: Inspektioner inom Handels område har markant sjunkit på grund av att det finns allt fårre inspektörer att tillgå. Vid rån och paragraf 2-anmälningar som inspektörema tidigare åkt ut på har dessa besök minskat helt eller upphört. De regionala skyddsombuden är mycket oroade över det som sker inom Arbetsmiljöverket, man känner inte längre att Arbetsmiljöverket är ett stöd för dem. Verkets allt knappare resurser gör att de regionala skyddsombuden måste göra allt mer arbete själva. Den tidigare stödfunktion som Arbetsmiljöverket tidigare utgjorde är nästan helt borta. - Arbetsmiljöverkets tid för samverkan med de regionala skyddsombuden har blivit lidande. Verkets inspektionsverksamhet inriktas helt på dev i projekt (temainspektioner) som bedrivs.

15 Arbetsmiljöverket återkopplar sällan eller aldrig. Vid problem på arbetsplatserna måste RSO själva återkontakta inspektörerna för att få svar. Färre inspektionsbesök på arbetsplatserna. Man måste 6:6a för att inspektörerna överhuvudtaget ska komma ut till arbetsplatser som inte är planerade av dem själva i förväg. Inspektörerna är svåra att få tag på och de kommer inte ut med mindre än att det är fara för livet. I vissa regioner har man fortfarande något av ett samarbete med inspektionen men de flesta rapporterar mer av ett "icke-samarbete". Hotell och Restaurang Facket Bedriven verksamhet 1a) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. 11) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? lc) Har arbetsgivarenpå arbetsstället upphandlat FHV i samverkan med facket? Vilken verksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Branschen består av många små arbetsställen där det även saknas facklig verksamhet, varför behovet av regionala skyddsombud är stort. Förbundets avdelningar fastställer verksamhetsplaner och genomför verksamheten självständigt. Huvudinriktningen är arbetsplatsbesök, skyddsronder, arbetsskadeutredningar och rehabiliteringsfrågor samt rekrytering och utbildning av de lokala skyddsombuden. Redovisa en bedömning av effekterna av de regionala skyddsombudens insatser samt en bedömning/jämförelse mellanplanerad verksamhet enligt verksamhetsplan ochfaktiskt utfall. Förbundet omsätter medlemsantalet på cirka 3 år, vilket gör att nyrekrytering och utbildning av skyddsombud är en fråga som ständigt står på dagordningen. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har haft.,...

16 Förändringar Är det någonförändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört medföregående verksamhetsår? Arbetsmiljön för hotellstädet har försämrats. Arbetet blir allt mer pressat med fler rum att städa på samma eller kortare tid. Förbundet har också lagt märke till att personalen på många arbetsställen har problem med den psykosociala arbetsmiljön på grund av de allt mer "slimmade" organisationerna. Utbildning Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som de regionala skyddsombuden tagit del av, samt hur man beaktat kvinnor och mäns olikaförutsättningar i utbildningarna. Ett antal utbildningar för de regionala skyddsombuden har genomförts, med inriktning på det systematiska arbetsmiljöarbetet och förslitningsskador. Förbundet har även genomfört utbildningar med inriktning på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av de förändringar som upptäckts på arbetsställena. Externutbildning Ange antal utbildningstimmarför de externa utbildningarna som de regionala skyddsombuden medverkat i under verksamhetsåret, samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet och hur man har ökat kunskapen om kvinnors och mäns olikaförutsättningar. De regionala skyddsombuden deltar även i utbildningar som anordnas av LO och andra arbetsmiljöaktörer så mycket som tiden medger. Övrigt Ange även om de regionala skyddsombuden inrapporterat om verksamheten under året på lokal nivå har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar. Förbundets regionala skyddsombud talar mycket om svårigheterna att få kontakt med inspektörer på Arbetsmiljöverket. Det är även svårare att få inspektörerna att medverka vid RSOs utbildningstillfållen, vilket förbundet dock uttrycker viss förståelse för. IF Metallg

17 Bedriven verksamhet la) Antal arbetsställen som omfattas av FHV. Av förbundets 37 avdelningar har 21 inlämnat uppgifter om att 2 074 besökta arbetsplatser/företag har FHV. lb) Om arbetsstället omfattas av avtal om FHV, innefattar avtalet även att FHV arbetar nedförebyggande arbetsmiljöarbete? Av de 2 074 arbetsställena med FHV-avtal har 1 206 ett avtal som omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete (58 procent). 1c)Har arbetsgivaren på arbetsstället upphandlatfhv i samverkan med facket? På de 2 074 arbetsställena med FHV-avtal har upphandlingen skett i samverkan med det lokala facket i 273 fall (13 procent). 2. Vilkenverksamhet har bedrivits under året av de regionala skyddsombudenpå arbetsplatsnivå? Trots ut- och infasning av nya regionala skyddsombud så har antalet arbetsplatsbesök ökat under verksamhetsåret. En genomgående rapportering är dock att man fortfarande är för få för att täcka upp hela verksamheten. En orsak är att under verksamhetsåret 2012 genomförde förbundet en organisationsförändring, där man slog ihop 51 avdelningar till 37. Därmed fick de regionala skyddsombuden ett utökat uppdragsområde med nya kommuner, eller företag till respektive avdelning. Några av förbundens avdelningar har i och med det byggt upp nya rutiner. Dessa har inte fullt ut "satt sig" för att man skulle ha kunnat klara av hela inplanerade RSO-verksamheten under året. Från avdelningarna, både de som uppnått och de som inte uppnått målen, rapporteras att det blivit ett hårdare klimat ute på arbetsplatserna. Det har blivit svårare att få ledigt för sitt uppdrag som regionalt skyddsombud, inte minst om det förekommit neddragningar på arbetsplatsen. Ett flertal av avdelningarna har även bedrivit fadderverksamhet för att introducera nyvalda regionala skyddsombud. Några av de verksamhetsmål som RSO arbetat med under året: Alla arbetsplatser ska besökas minst en gång per år, vissa har besökts två gånger. Inventering av behov och nyrekrytering av lokala skyddsombud, arbetsplatser med fler än 4 medlemmar ska ha ett skyddsombud. För verksamhetsåret har 650 nya lokala skyddsombud tillkommit. - Planerat och genomfört utbildningar och träffar för nyvalda skyddsombud. Revidering av avdelningens handlingsplan med fokus på att rekrytera fler kvinnliga regionala skyddsombud. Under året har 50 nyvalda regionala skyddsombud tillkommit. Fortsatt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) på arbetsplatserna samt upprättande av handlingsplaner och olika arbetsmiljöpolicyer inom den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, samt rutiner för tillbudsrapportering, och annan rådgivning till arbetsgivare och,... arbetstagare på arbetsplatserna.