1(44) Regional uppföljning av Säker strålmiljö,

1(44) Regional uppföljning av Säker strålmiljö, 20161130

2(44) 1. Blekinge Tablåtext Antalet hudcancerfall orsakade av UV-strålning fortsätter att öka. En av de viktigaste åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålet är att förändra människors livsstil och attityd kring utseende kopplat till solning. Hänsyn till UV-strålning bör även tas vid kommunernas fysiska planering. Resultat Vi står inför stora utmaningar om miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås till år 2020. Den största utmaningen blir att försöka förändra människors attityd till solning. UV-strålning Antalet hudcancerfall i Blekinge fortsätter att öka i takt med riket i övrigt [1, 2], trots att befolkningen idag är mer medveten om riskerna med UV-strålning [3]. I regel förekommer fler fall i södra Sverige jämfört med norra. Även om exponering för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka under en längre tid, detta eftersom det kan ta decennier innan hudcancer utvecklas och diagnosticeras. Radioaktiva ämnen I miljön har man inte kunnat påvisa någon förändring av strålningsintensiteten orsakad av radioaktiva ämnen. Elektromagnetiska fält Kunskapsläget gällande elektromagnetiska fält är bristfällig. Det finns idag ingen indikator för förekomst och/eller påverkan på människor av elektromagnetiska fält. Nationellt finns dock planer på att utveckla en relevant indikator som följer upp preciseringen. Det finns idag inte några vetenskapliga undersökningar som tyder på ett starkt samband mellan elektromagnetiska fält och människors hälsa. I väldigt kraftiga och växlande magnetfält retas nerverna och musklerna men något bestående negativt samband mellan magnetfälten och människors hälsa går inte att påvisa. Inte heller finns det något som tyder på att den biologiska mångfalden skulle påverkas negativt [4]. Åtgärder på regional nivå För att begränsa konsekvenserna av UV-strålning bör Länsstyrelsen vid planeringsstadiet för översikt- och detaljplaner belysa vikten av tillgången till skuggiga platser i offentliga miljöer, skolgårdar och förskolor. Länsstyrelsen kan vid planeringsstadiet för översikt- och detaljplaner belysa att försiktighet bör vidtas vad gäller bebyggelse i starkare elektromagnetiska fält. Mätningar av radioaktiv strålning i miljön görs av kommunerna i Blekinge var sjunde månad på utvalda platser och rapporteras till Länsstyrelsen. Mer om detta finns i Länsstyrelsens rapport Plan i händelse av kärnteknisk olycka [5]. Åtgärder på kommunal nivå Tillsyn på solarier genomförs av kommunerna för att kontrollera att rätt typ av lysrör används, dock görs ingen undersökning på antalet soltimmar eller mätning

3(44) av den faktiska intensiteten från solrören. De flesta kommunala solarierna i Blekinge har avvecklats. Övriga åtgärder Halten av radon i bostäder ska vara på en nivå under 200 Bq/m3 (Becquerel per kubikmeter). Boende i småhus måste själva initiera undersökningen för att säkerställa att halterna inte är skadliga. Om halterna överskrider gränsvärdet måste de boende genomföra sanering. I vilken omfattning radonmätningar och sanering genomförs är oklart. Analys och bedömning Det sker ingen bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå. På nationell nivå görs bedömningen att målet är nära att nås men att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Antalet fall av hudcancer orsakad av UV-strålning fortsätter att öka. Medvetenheten är idag stor hos Sveriges befolkning om riskerna med att utsätta sig för stora doser av UV-strålning. Ökningen utav hudcancerfall kan dock bero på att cancer kan utvecklas många år efter exponeringen. Därför kan det vara svårt att dra slutsatser utifrån dagens antal hudcancerfall om UV-exponeringen i dagsläget är på nedgång, uppgång eller oförändrad sedan förra året. För att nå målet, att antalet fall av hudcancer år 2020 inte ska överstiga antalet från år 2000, måste det till en attitydförändring hos befolkningen när det gäller utseende och solning. Det är därför viktigt att det genomförs insatser för att informera om riskerna med UV-strålning vid populära badplatser men även vid solarier och i lokalradion; detta så att informationen kan riktas bättre mot de personer som är mest utsatta av strålningen. En annan åtgärd som kan vidtas för att minska exponeringen av UV-strålar från solen är att redan på planeringsstadiet projektera för skuggiga platser i kommunerna. Större hänsyn till problemet bör tas vid kommunernas fysiska planering. Information och råd om solning finns på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida [6]. Vad avser nivån på joniserande strålning i omgivningen är det inga större förändringar från år till år. Nivåerna bedöms som så pass låga att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det finns krav på att radonhalten ska understiga 200 Bq/m3 i bostadshus. Radonmätningar måste göras i syfte att säkerställa att nivån inte överstiger gränsvärdet. Det ligger på de boende själva att initiera radonmätning av sitt småhus och även bekosta en eventuell sanering. Det är osäkert hur saneringsarbetet påverkas av att det inte längre går att söka bidrag hos länsstyrelsen för radonåtgärder i bostadshus. Det är svårt att uppskatta hur många bostäder som har radonhalter över gränsvärdet samt hur mycket som åtgärdas, eftersom en del radonmätningar och åtgärder genomförs utan kommunernas vetskap. För elektromagnetiska fält är forskningen inte heltäckande. Även då man inte lyckats se någon definitiv negativ effekt av strålningen som vi utsetts för i vardagen så bör man inte i onödan utsätta sig för väldigt starka elektromagnetiska fält.

4(44) Indikatorer som följer upp målet Beteenderelaterad UV-exponering Cesium-137 i mjölk Hudcancerfall malignt melanom Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom Referenser 1. Indikator Hudcancerfall malignt melanom, Miljömålsportalen. 2. Indikator Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom, Miljömålsportalen. 3. Indikator UV-strålning, Miljömålsportalen. 4. Recent Research on EMF and Health Risk Seventh annual report from SSM:s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields, Strålsäkerhetsmyndigheten, rapport 2010:44. 5. Plan i händelse av kärnteknisk olycka. Dnr 452-1152-2013, Länsstyrelsen i Blekinge. 6. Njut av solen på rätt sätt, Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats. 7. Magnetfält och hälsorisker, Strålsäkerhetsmyndigheten.

5(44) 2. Dalarna Tablåtext Den nationella bedömningen 2016 är att målet är nära att nås. Länet har låg naturlig bakgrundsstrålning men lokalt orsakar markradon höga radonhalter i inomhusluften. Solvanorna gör att antalet hudcancerfall ökar kraftigt. Exponeringen för elektromagnetiska fält har inte ökat under senare år. Resultat Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktiva ämnen eller det individuella dostillskottet till allmänheten mäts inte i Dalarna. Kommunerna mäter dock bakgrundsstrålning på 64 platser i länet var sjunde månad sedan 1991. Syftet är att få jämförelsevärden som kan användas om en kärnteknisk olycka inträffar. Behovet av beredskap för kärntekniska olyckor aktualiserades i samband med olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima i Japan 2011. Kommunerna arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser för att förbättra beredskapen. Kommunernas beredskap har ökat avsevärt genom att övningsverksamheten har ökat de senaste åren. I maj 2016 genomförde Länsstyrelsen övningen Becquerel för att stärka krishanteringsförmågan genom att tydliggöra roller, ansvar och samverkan vid en kärnteknisk olycka. Länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg samarbetade 2013 2014 i ett projekt för att stärka förmågan att informera och kommunicera vid en kärnteknisk olycka. Genom litteraturstudier och besök i Japan tog länsstyrelsen del av erfarenheterna från Fukushima (1). Länsstyrelsen Dalarna genomför årligen utbildning i mätning av bakgrundsstrålning. I oktober 2015 fick alla nya mätansvariga i kommunerna en grundutbildning. På flera håll i länet ger radongas i marken höga radonhalter i inomhusluften och i dricksvattnet. Dessa problem hanteras inom miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet. Ultraviolett strålning Antalet hudcancerfall ökar i Dalarna. År 2014 fick 216 personer hudcancer i länet. Jämfört med år 2000, då 97 personer fick denna diagnos, det är en ökning med 123 procent. Hudcancer orsakas främst av ultraviolett (UV) strålning. Förklaringen till den snabba ökningen av hudcancer är våra solvanor i kombination med fler semesterresor till länder där UV-strålningen är mycket stark. UV-strålning från solarier kan också bidra. Det är en fördröjning på tiotals år mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer. Under det senaste året har inga nya åtgärder genomförts i länet. Tidigare har Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna informerat om hur barns utemiljöer, till exempel skolgårdar, kan utformas för att minska UV-exponeringen. Solvett ingår ofta i simskoleundervisningen och 4 000 skolklasser har fått boken En bok om solen. Elektromagnetiska fält Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält har inte ökat under senare år enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver.

6(44) Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP) har bedömt vid vilka nivåer elektromagnetiska fält kan ge direkta hälsoeffekter. Begränsningar för allmänheten är satta till ungefär en femtiondedel av nivån för konstaterade hälsoeffekter. Vid utbyggnad av näten för mobiltelefoni och mobilt bredband eftersträvas minskad uteffekt vid sändare vilket är möjligt genom att man bygger fler sändare. Detta minskar den elektromagnetiska strålningen. Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält har under 13 år sammanställt den samlade forskningen på området. De konstaterar i en rapport den 19 maj 2016 att misstanken om att mobiltelefoner eller trådlösa nätverk skulle innebära en hälsorisk för människor och miljö blivit allt svagare. Det konstateras också att det är ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser när det gäller långtidsanvändning av mobiltelefon, längre än 15 år, samt när det gäller barn och ungdomar. Analys Bedömningen av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå. Den senaste nationella bedömningen gjordes i mars 2016 (2). Bedömningen var att miljökvalitetsmålet delvis är uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Beträffande utvecklingen i miljön gjordes bedömningen att det inte går att se en tydlig riktning. I Dalarna krävs samma typ av insatser som i resten av landet för att uppnå målsättningen att antalet årliga fall av hudcancer ska vara lägre än år 2000. Det är angeläget att exponeringen för UV-strålning minskar. Informationen om riskerna med solning måste öka och barn är en prioriterad målgrupp. Det tar ofta lång tid att förändra attityder och beteenden. Troligen dröjer det också länge innan ett ändrat beteende märks i form av minskat antal hudcancerfall. Applikationen Min soltid för mobiltelefoner som Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram är ett hjälpmedel för allmänheten och en informationsväg som kan nå många. Applikationen beräknar hur lång tid man kan vistas i solen utan att bränna sig. Förutom information behövs regeländringar, till exempel tydligare regler i plan- och bygglagstiftningen om hur lekplatser och skolgårdar bör vara utformade och restriktioner för solarier. I Norden har Norge och Finland numera en åldersgräns på 18 år för att använda solarium. Strålsäkerhetsmyndigheten har rekommenderat att samma åldersgräns införs i Sverige och avråder generellt från att sola i solarium. De rekommenderar också att kommunerna inte erbjuder allmänheten möjlighet att sola i solarier i kommunens anläggningar. Trots att vetenskapliga undersökningar visar att sannolikheten för hälsorisker med normala elektromagnetiska fält är liten eller försumbar uppkommer tidvis oro bland allmänheten. Det är viktigt att de ansvariga centrala myndigheterna kontinuerligt uppdaterar lättillgänglig information i ämnet. Referenser 1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Erfarenheter av kriskommunikation på lokal och regional nivå i samband med kärnkraftsolyckan Fukushima 2011. Rapport 2014:08. 2. Naturvårdsverket 2016. Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016. Rapport 6707. 3. Gotland

7(44) Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning fortsätter att öka. Informationskampanjer om goda solvanor genomförs sommartid. Elektromagnetisk strålning och radon beaktas i översiktsplanen för Region Gotland. Det regionala kunskapsunderlaget är i viss mån bristfälligt. Resultat Antalet nya fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning fortsätter att öka. Antalet tycks ha stabiliserats när det gäller nya fall av malignt melanom, medan antalet nya fall av skivepitelcancer är högre på Gotland än genomsnittet i riket. Sedan flera år driver Länsstyrelsen sommartid tillsammans med Region Gotland och Svenska Livräddningssällskapet på Gotland informationskampanjen Sola säkert, som utökades sommaren 2016. Information lämnas vid populära badstränder via skyltar, broschyrer och simskolor. Inga nya åtgärder har genomförts i länet, och inga nya styrmedel har tillkommit. Analys Strålskyddsprinciper Bakgrundsstrålningen är i huvudsak låg på Gotland och stråldoserna till människor, växter och djur i huvudsak försumbara. Radon beaktas i gällande översiktsplan för Gotland som innehåller krav som ska tillämpas vid bygglovgivning. Region Gotland utför tillsyn över solarier. Kunskap om individers exponering för skadlig strålning i arbetslivet är inte tillgänglig för regionala analyser. Radioaktiva ämnen Länsstyrelsen har tidigare kartlagt verksamheter som kan orsaka utsläpp av radioaktiva ämnen på Gotland. Riskerna för utsläpp bedöms som liten. Kärntekniska anläggningar utanför länet och landets gränser innebär vissa risker. En viktig uppgift för nationella, regionala och lokala myndigheter är att ha god beredskap att hantera radioaktivt nedfall efter utsläpp vid kärnkraftsolyckor. Särskilt viktiga regionala frågeställningar belyses genom myndigheternas krisledningsarbete, samt regionala risk- och sårbarhetsanalyser. På så sätt kan kunskapsläget, myndighetssamverkan och beredskapen förbättras. Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön bedöms som låg, men det regionala kunskapsläget är ofullständigt. Elektromagnetisk strålning beaktas i gällande översiktsplan för Region Gotland, som också innehåller krav som bland annat ska tillämpas vid nylokalisering av bostäder, skolor och förskolor. Enligt planen finns inga områden helt fria från elektromagnetisk strålning. Där kan finnas en intressemotsättning med efterfrågan på bättre IT-infrastruktur och mobilnät på landsbygden.

8(44) Användningen av elektronisk apparatur, datorer och mobiltelefoner och liknande tycks generellt fortsätta att öka i samhället, men ingen specifik kunskap finns om användningen i länet av sådan apparatur. Eftersom det regionala kunskapsunderlaget är begränsat när det gäller människors exponering för elektromagnetisk strålning, är tänkbara framtida åtgärder därför att bättre kartlägga elektromagnetiska fält, samt att finna metoder för regional uppföljning och att generellt öka kunskapen om frågan. Ultraviolett strålning Antalet nya fall av hudcancer minskar inte och vi fjärmar oss från målet att antalet nya fall av hudcancer inte ska vara fler än de var år 2000. När det gäller malignt melanom tycks dock antalet fall ha stabiliserats och antalet nya fall är lägre än riksgenomsnittet. När det gäller skivepitelcancer ser vi däremot en kraftigt ökande trend. Antalet nya fall av skivepitelcancer är också cirka 30 procent fler i länet än riksgenomsnittet. Gotland har sommartid många soltimmar och ett stort antal turister och sommarboende. Den viktigaste åtgärden är att informera om sambandet mellan solvanor och hudcancer. Länsstyrelsen har ambitionen att fortsätta samarbetet med Region Gotland och Svenska Livräddningssällskapet på Gotland kring informationskampanjer sommartid om hur man kan sola säkert. INGEN REGIONAL BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE 4. Gävleborg Ingen regional bedömning, Ja/Nej/Nära Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i länet. För att nå målet krävs information om risker med solning och att sola i solarier samt en attitydförändring till solande. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga. Läget i Gävleborg för målet om en säker strålmiljö är i stort sett jämförbart med nationell nivå. Resultat Ultraviolett strålning Regionen följer årligen upp antal nya fall av hudcancer. Statistiken visar att hudcancerfallen fortsätter att öka kraftigt i länet. Nya fall av malignt melanom var 34st år 2000 och 105 st år 2014. Antal fall av tumörer i huden som inte är malignt melanom har fördubblats under samma tidsperiod. Variationen mellan år är relativt stor men trenden är mycket tydlig.

9(44) De solvanor vi har idag yttrar sig i cancerfall under lång tid framöver. Att minska exponeringen för UV-strålning är svårt, eftersom det kräver en förändring av människors livsstil, beteenden och attityder kring exempelvis utseende och solande. En 18-årsgräns för solning i solarier rekommenderas av centrala myndigheter. Sedan våren 2010 rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att kommuner inte erbjuder allmänheten möjlighet att sola solarium i kommunens simhallar, fritids- gym- eller sportanläggningar. I Gävleborg har nästan alla kommuner och vissa privata friskvårdsaktörer tagit bort solarierna på sina anläggningar vilket är positivt för att på sikt kunna nå målet. Kommunerna ansvarar sedan 2007 för strålskyddstillsynen av solarier. I samband med den kommunala tillsynen av solarier kontrolleras förutom strålskyddet även att rätt information ges till kunderna. Nya föreskrifter om solarier trädde i kraft 2013 med högre säkerhetskrav på solarieanläggningarna. Radioaktiva ämnen Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga. Halterna av cesium-137 från Tjernobylolyckan kommer att minska ytterligare, dels på grund av att aktiviteten minskat genom fysikaliskt sönderfall, dels till följd av att återstående radioaktivt cesium trängt ned i marken. Delar av Gävleborgs län drabbades extra mycket av olyckan och idag kan det fortfarande förekomma höga halter cesium i svamp och vissa vilt. Elektromagnetiska fält Allmänhetens totala exponering för EMF (elektromagnetiska fält) bedöms inte ha ökat under de senaste åren och de uppmätta värdena ligger långt under gällande referensvärden för allmänheten. Teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både öka och minska exponeringen framöver. Läget är detsamma på regional som på nationell nivå. Stråldoser Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter bedöms i Gävleborg liksom i övriga landet vara försumbara. Åtgärder på regional nivå- myndigheter Länsstyrelsen har under året uppmärksammat att det är 30 år sedan olyckan i Tjernobyl. Flera kommuner, främst längsmed kusten, har under lång tid påverkats av följderna av radioaktivt nedfall från olyckan. Länsstyrelsen sammanställer med jämna mellanrum de kommunmätningar av cesiumhalter i livsmedel som görs i länet. Åtgärder på kommunal nivå Hudiksvalls kommun anordnar, tillsammans med SSM och Länsstyrelsen, en seminariekväll för jägare och annan allmänhet om cesium och läget i länet 30 år efter Tjernobyl.

10(44) Några kommuner i länet följer fortfarande halterna av cesium i svamp och bär genom egna prover eller genom att erbjuda kostnadsfria mätningar åt kommuninvånarna. Analys och bedömning Samma åtgärder behövs på regional nivå som på nationell. Det handlar till stor del om att förändra beteenden och attityder till solning. Fortsatt arbete för ändrade solvanor Det tar lång tid att förändra beteenden och attityder. För att nå målet krävs information om risker med solning och att sola i solarier. Det krävs samarbete mellan myndigheter och andra aktörer för att öka kunskapen och hitta vägar till informationsspridning. Individens beteende är en viktig faktor till exempel när det gäller exponering för UV-strålning. För att minska solariesolandet bör kommunerna inte erbjuda solarier på sina friskvårdsanläggningar i enlighet med strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer. Strålskyddstillsyn av solarier bör genomföras av kommunerna regelbundet. För att målet ska kunna nås behöver information om solstrålningens negativa effekter ges till föräldrar, förskole- och skolpersonal och andra som har kontakt med barn. Det är också viktigt att planerare, arkitekter och byggare har kunskap och får information om hur utemiljöer för barn ska utformas. Fortfarande byggs och renoveras lekmiljöer för barn utan att det skapas skuggiga platser att vistas i då solen är som starkast. Utöver information som höjer kunskapen hos allmänheten ska myndigheterna se till att det skapas förutsättningar för individen att, utan alltför stor ansträngning, själv kunna minska sin exponering för UV-strålning. Kommunerna behöver skapa dessa miljöer på badstränder, lekplatser etc. Länsstyrelsen kan i viss mån bevaka att det görs genom granskning av fysiska planer. En svårighet i arbetet är att det tar lång tid att utveckla hudcancer, i vissa fall decennier, vilket innebär att antalet hudcancerfall kan fortsätta öka även en lång tid efter att exponeringen för UV-strålning har minskat. En fortsatt analys av riskgrupper, deras attityder och solvanor ökar möjligheten till mer effektiva kommunikationsinsatser och på sikt ett förändrat beteende. Exempel på sådana riktade kommunikationsinsatser är Solvett som ingår i simundervisningen (Livräddningssällskapet och SSM), kortfilmen 450 nyanser av rött på webbsidan Youtube (Strålsäkerhetsmyndigheten) och Appen Min soltid (Strålsäkerhetsmyndigheten). Övrig strålning Gällande exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar bevakar Länsstyrelsen i sina remissvar till Energimyndigheten att allmänheten inte utsätts

11(44) för onödig exponering vid nya ledningskoncessioner. Även i Länsstyrelsens granskning av kommunernas fysiska planer bevakas att nybyggnationer inte sker för nära kraftledningar i enlighet med SSM:s försiktighetsprincip. Detta arbete behöver fortsätta. Länsstyrelsen sammanställer med jämna mellanrum de kommunmätningar av cesiumhalter i livsmedel som görs i länet. Detta arbete kommer att fortsätta för att behålla kunskapen om hur snabbt halterna av cesium avtar. Enligt SSM behöver såväl sjukvård som industri utveckla sitt strålsäkerhetsarbete vilket får förutsättas gälla även på regional nivå. 5. Halland För att nå miljökvalitetsmålet behöver ytterligare åtgärder vidtas. Det är framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning som behöver genomföras. Viss osäkerhet råder även kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor. RESULTAT Antalet årliga fall av hudcancer orsakat av ultraviolett strålning fortsätter att öka. Trenden pekar mot en fortsatt ökning många år framöver. Radioaktiva ämnen Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen. Dessa minimeras med hjälp av olika utsläppsreducerande åtgärder så att människors hälsa och miljön inte påverkas. Det sker ett kontinuerligt arbete på kärnkraftverken med att optimera strålskyddet. Särskild provtagning sker kring landets kärnkraftverk. Halterna av radioaktiva ämnen i havsvattnet och omgivningarna kring Ringhals kärnkraftverk är låg. Mätningar visar att inga dosgränser har överskridits de senaste tio åren. Det sker även mätningar av bakgrundsstrålningen på olika platser i länet. Mätningarna görs var sjunde månad och ska fungera som jämförelsesvärde vid en eventuell kärnteknisk olycka. Mätningskapaciteten har under 2015 utökats och vid ett antal platser runt Ringhalsverket mäts strålningen dygnet runt, året runt. De senaste åren har det även skett en förstärkning av strålskyddsberedskapen i länet. Det har resulterat i att förmågan att hantera olyckor eller andra händelser med radioaktiva ämnen har ökat. Hösten 2015 genomfördes en stor kärnkraftsövning i länet. Fler övningar planeras i Halland. Riskbilden kan under kommande år öka i Halland på grund av nedläggningen och nedmonteringen av Ringhals reaktor 1 och 2. Ultraviolett strålning

12(44) Sverige är ett av de länder i Europa med ett högt antal nya hudcancerfall per år. Malignt melanom har tidigare haft högst åldersstandardiserad förekomst i Halland, för både män och kvinnor. År 2015 fanns dock högst förekomst för män i Kalmar län, medan Hallands län fortsatte att visa högst förekomst för kvinnor. För skivepitelcancer i huden ses högst åldersstandardiserad förekomst för både män och kvinnor i Halland. Årliga informationskampanjer genomförs vid hudkliniker i samband med Euromelanoma day. År 2015 inföll det vecka 21. Då kunde invånarna bland annat besöka hudmottagningen vid Hallands sjukhus i Halmstad och i Varberg för att undersöka födelsemärken och andra hudförändringar som man misstänker är hudcancer. Kampanjer riktade till barn och vuxna LÄNSSTYRELSEN 18(46) som arbetar med barn har också genomförts, bland annat ges information till barn om solvett i samband med simundervisningar. Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är låg. Användningen av mobiltelefoni och annan trådlös teknik ökar dock exponeringen. Det finns vetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker med elektromagnetisk strålning bland annat när det gäller strålning från kraftledningar och mobiltelefoner. Som försiktighetsåtgärd har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) därför gått ut med rekommendationer när det gäller nybyggnation vid kraftledningar och användning av handsfree vid mobiltelefoni. ANALYS För miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö görs ingen bedömning på regional nivå. Den nationella bedömningen är att målet är nära att nås. Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärnkraftverk är små. Vilken exponering som sker från övrig industri och från hälso- och sjukvården är mer oklart. Här råder ett bristande kunskapsunderlag och strålsäkerhetsarbetet inom dessa områden behöver förbättras. Strålsäkerhetsmyndigheten har som tillsynsmyndighet en viktig roll att se till så att lagstiftningen följs och att nödvändiga krav ställs på verksamheterna. Drift av kärnkraftverk ger upphov till radioaktivt avfall och använt bränsle som måste tas om hand. Radioaktivt avfall uppstår även inom annan industri, inom vården och inom forskningen. Både nationellt och inom EU riktas fokus på omhändertagande av kärnavfall och annat radioaktivt avfall. Ultraviolett strålning I Halland har ökningen av nya hudcancerfall de senaste åren varit markant högre än tidigare. Hudcancerfallen i Halland är bland de högsta i landet. Det kan delvis bero på att länet har en lång kuststräcka. Vid exponering kommer hälften av UV-strålningen från solen och hälften från omgivande himmel vid bar horisont. Med en lång kuststräcka ökar

13(44) exponeringen. För att bryta trenden krävs en förändring av människors värderingar, livsstil och attityder kring utseende och solning. Det finns en ökad medvetenhet om hur solvanor påverkar risken för hudcancer, men det kommer att ta lång tid innan resultat nås. Det beror på att hudcancer tar lång tid att utveckla, upp till tjugo år. Förutom information behövs regeländringar, till exempel tydligare regler i plan- och bygglagstiftningen om hur lekplatser och skolgårdar bör vara utformade och restriktioner för solarier. I Norden har Norge, Finland och Island en åldersgräns på 18 år för att använda solarium. Miljö- och energidepartementet i Sverige har föreslagit en åldersgräns på 18 år för användning av kosmetiska solarier. LÄNSSTYRELSEN 19(46) Elektromagnetiska fält Strålsäkerhetsmyndigheten kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetisk strålning och vidtar åtgärder om nya riskområden identifieras. När det gäller riskerna med strålning från kraftledningar och mobiltelefoner bör försiktighetsprincipen tillämpas eftersom det råder viss osäkerhet kring riskerna. Studier gjorda kring risker med strålning från bland annat mobiltelefoner visar på väldigt olika resultat och det går inte att dra några konkreta slutsatser, framför allt inte när det gäller långvarig exponering. När det gäller barn och mobiltelefonianvändande är underlaget inte tillräckligt för att kunna dra några slutsatser. Användning av annan trådlös teknik såsom trådlösa nätverk bedöms med dagens kunskaper inte innebära några hälsorisker. 6. Jämtland Bedömning av måluppfyllelse sker på nationell nivå gällande miljömålet Säker strålmiljö. Bedömning: NÄRA Trend: Neutral I det stora hela saknas det underlagsmaterial och en heltäckande bild av strålmiljön och det finns idag mycket begränsade resurser för att öka kunskapen och ändra beteenden. En ändrad attityd till solande är en viktig del för att nå målet. Resultat I Jämtlands län finns områden med riklig uranförekomst. Ökad efterfrågan på kärnbränsle och stigande priser som följd, ökar intresset för uranbrytning. Bergsstaten har beviljat ett flertal undersökningstillstånd för bland annat uran i länet. I länet har samtliga kommuner genom beslut i kommunfullmäktige gjort

14(44) ett ställningstagande mot uranbrytning. Flera kommuner önskar att kommunal vetorätt införs även gällande prospektering. En brytning av uran bedöms påverka den för länet viktiga besöksnäringen negativt. Detsamma bedöms även gälla för efterfrågan på länets jordbruksprodukter. Diskussioner om uranbrytning pågår ständigt. Röster som ställer sig positiva till uranbrytningen har också hörts, bland annat med motivering om att antalet arbetstillfällen skulle kunna öka. Jämtlands län ska kontinuerligt övervakas med avseende på radioaktiva ämnen och beredskapen för kärnkraftsolyckor ska regelbundet ses över. Mätning av bakgrundsstrålning sker i alla kommuner var sjunde månad. Därutöver finns också i länet två av Strålsäkerhetsmyndighetens mätstationer för gammastrålning som ständigt mäter och övervakar om något händer. Kommunerna informerar fortlöpande om såväl mätning som åtgärder för att minska markradon och radon i brunnar. Användningen av mobiltelefoni och en uppsjö av annan trådlös teknik ökar exponeringen för elektromagnetiska fält. Ett par kommuner har tagit upp frågan om lågstrålande zoner i sin planering. En kommun avser att göra en kartläggning av låg- och högstrålande områden. Den fundering som finns kring detta är att kommunen i stor utsträckning arbetar för att få till mobiltäckning med mera i kommunens mer glest befolkade områden. Borttagande av det fasta telenätet i delar av länet fortsätter, vilket medför att det mest tillgängliga alternativet till trådlös teknik är på väg att försvinna. Precis som på nationell nivå finns i länet en trend mot ett ökat antal nya hudcancerfall, även om antalet fall varierar mellan åren. Analys Bedömning av måluppfyllelse sker på nationell nivå gällande miljömålet Säker strålmiljö. Tillståndet i miljön och utvecklingen för miljömålet i Jämtlands län kopplat till uranbrytning är oförändrat så länge ingen uranbrytning sker. Detta kan förändras genom ökat intresset från gruvbolagen att bryta uran, samt den förändrade opinionen till kärnkraft i och med klimathotet. Radon i inomhusluft och i dricksvatten kan ge upphov till skadliga effekter på människans hälsa. Lokalt kan det finnas problem med höga halter av radon och även uran i dricksvattnet, samt av radon i inomhusluft. Halter i kommunalt dricksvatten kontrolleras regelbundet. För enskilda vattentäkter är osäkerheten större då provtagningar av dessa inte alltid sker. Kommunernas informationsinsatser är därför viktiga. Av Miljöhälsorapport Norr 2013, Barns hälsa och miljö i Norrland framgår att det trots att radon är ett känt problem i Norrland så är det en lägre andel radonundersökta bostäder i Norrland jämfört med övriga Sverige.

15(44) Utvecklingen inom telekommunikation och IT som medför utökade användningsområden ger upphov till strålning. Inom området icke-joniserande strålning är det framförallt en stor kunskapsbrist och misstänkt hälsoskadligt beteende vid användning av till exempel mobiltelefoner. Det råder även kunskapsbrist hur vi långsiktigt påverkas av trådlösa nätverk som tidigare omfattade mobilmaster till att idagläget även finnas i de allra flesta hemmiljöer. Antalet nya hudcancerfall handlar det mycket om att ändra attityden till solandet och det behövs nya eller förstärkta insatser för att minska antalet nya fall. 7. Jönköping Trenden visar på ett ökat antal hudcancerfall i länet. I länet genomförs informationsinsatser med syfte att öka människors medvetenhet för riskerna med UV-strålning och kunskapen om hur det går att skydda sig. Resultat Åtgärder på regional nivå Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet Hälsans miljömål, där bland annat Säker strålmiljö ingår. Programmet började gälla vid årsskiftet 2015/2016 1 Region Jönköpings län påbörjat arbete med skolgårdar och hur skapa bättre miljöer som bland annat skyddar mot strålning Åtgärder på kommunal nivå Vaggeryds kommun: projektet Sola säkert som varit igång under 2015-2016. Feriepraktikanter har utbildats i projektet Sola säkert som syftar till att informera om sunda solvanor vid badplatser i kommunen Övriga åtgärder Smålandsidrotten har haft utbildning om säkra solvanor till sina förbund Den samlade ljusmängden i livet samt antalet gånger man bränner sig i solen ger tillsammans en ökad risk för malignt melanom och andra former av hudcancer. För att hindra att små barn och äldre utsätts för stora mängder sol bör det alltid finnas tillgång till skugga på platser där barn och gamla vistas. Möjlighet till skugga bör finnas för alla åldersgrupper och omfatta alla offentliga miljöer. År 2014 fick 135 personer i Jönköpings län diagnosen malignt melanom 2. Jämfört med år 2000 har antalet nya fall av diagnosen malignt melanom mer än fördubblats. Trenden för antalet nya fall av malignt melanom visar på en klar ökning, men antalet fall varierar mellan åren. Den beteenderelaterade exponeringen, årsdosen, vilken kan förväntas påverka hudcancerfrekvensen om något tiotal år, har hittills beräknats för åren 2005 till 2014. Någon trend kan ännu inte utläsas 3.

16(44) Analys och bedömning Miljökvalitetsmålet består av fyra preciseringar. Bedömningen är en sammanvägning av en ganska positiv bild för strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält och av en mer problematisk bild för UVstrålning. Dagens exponering för joniserande strålning och elektromagnetiska fält bedöms generellt inte innebära något miljö- eller hälsoproblem. På flera områden är utvecklingen positiv, inom andra områden går utvecklingen åt fel håll. Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält har inte ökat under de senaste åren, men teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver. De elektromagnetiska fältens påverkan på människan är osäker. Onödig exponering bör undvikas och försiktighetsprincipen tillämpas. För att kunna genomföra arbete på lokal nivå krävs ytterligare kunskap om hur de elektromagnetiska fälten påverkar oss. I arbetet med ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 1 har elektromagnetiska fält prioriterats ner på grund av att det saknas tydliga forskningresultat. Även om kännedomen om kopplingen mellan solning och risken för hudcancer finns hos många fortsätter cancerfallen att öka. Det medför att det finns ett behov av att se över andra vägar än information för att uppnå målet. Det kan handla om lagstiftning från att förbjuda solarier till att införa krav på skugga i offentliga miljöer eller ställa krav på solskydd på badstränder. Måluppfyllelsen är i någon mån beroende av miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt och God bebyggd miljö, eftersom dessa påverkar exponeringen av UV-strålning samt för God bebyggd miljö även den elektromagnetiska strålningen. Referenser 1. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2015:37. Hälsans miljömål, Åtgärdsprogram 2016-2020. 2. www.miljomal.se, indikatorn Hudcancerfall malignt melanom (under Säker strålmiljö) 3. www.miljomal.se, indikatorn Beteenderelaterad UV-exponering (under Säker strålmiljö) 8. Kalmar Styrmedel och informationsinsatser krävs för att målet ska nås. Detta gäller i huvudsak avseende exponering för UV-strålning, som kan orsaka hudcancer. Strålsäkerhetsmyndigheten, har under senare år fått ytterligare resurser att kartlägga och informera om åtgärder för att kunna nå målet.

17(44) Resultat Sammanvägt finns en ganska positiv bild för miljökvalitetsmålet och tre av dess preciseringar; för strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält och en mer problematisk bild för UV-strålning. Strålskyddsprinciper och radioaktiv strålning Riskerna minskar till följd av ökade tillsynsinsatser och krav. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ansvarar för tillsyn och uppföljning och genomför inspektioner vid länets kärnkraftverk, OKG AB. Syftet är att åtgärder ska vidtas för att säkerställa låga strålvärden såväl i arbetsmiljön som i omgivningen. Beräknad stråldos till riskgrupper är mycket låg jämfört med gränsvärdet. Ansvariga myndigheter, kommuner och OKG AB samverkar och tar fram beredskapsprogram och genomför övningar. Användning av strålning inom andra sektorer och hantering av avfall som innehåller radioaktiva ämnen bevakas nationellt genom SSMs tillsyn. Ultraviolett strålning Trenden är att antalet fall av hudcancer ökar i länet, från 119 fall år 2000 till 331 fall år 2014. Bara mellan 2013 och 2014 var ökningen 30 fall. Inget tyder på en minskning, tvärtom tros antalet nya fall som konstateras per år fortsätta att öka. SSM och Landstinget har genomfört kartläggningar och informationsinsatser för att öka medvetenheten och kunskapen om barns och vuxnas solvanor. Kommunerna bedriver bland annat tillsyn på solarier, där reglerna skärpts. SSM har under 2016 genomfört enkätundersökningar om solvanor, och enligt rapporten solade fyra av 10 länsbor mindre, mycket mindre eller inte alls under de senaste fem åren. Uppföljning visar att sju kommuner i länet på olika sätt arbetar med att förbättra barns och ungdomars utomhusmiljöer för att minska solexponeringen. Fokus har hittills varit på utemiljöer i samband med nybyggnation och mindre på att förbättra utomhusmiljön vid befintliga förskolor och skolmiljöer. 1 Frågan om barn och ungdomars utsatthet för solstrålning i samhället har fått större fokus på nationell nivå. Elektromagnetiska fält Trådlös elektromagnetisk överföring ökar i samhället och därmed även förekomsten av elektromagnetiska fält. Kunskap om hälsoeffekter är fortfarande låg och det råder osäkerhet på vilket sätt och i vilken omfattning elektromagnetiska fält kan orsaka cancer och neurologiska sjukdomar såsom Parkinson och demens. SSM har genomfört övervakningar, (dock ej i länet) som visar att fältstyrkan avtar snabbt med ökat avstånd, så myndigheten ser inga betydande risker med denna teknikutveckling, så länge lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas. Försiktighetsprincipen bör tillämpas; att undvika onödig exponering, exempelvis genom användning av handsfree vid samtal i mobiltelefon, och att nya bostäder, skolor och förskolor inte planeras nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Uppföljning visar att cirka tre kommuner i länet har påbörjat ett arbete att kartlägga förekomsten av elektromagnetisk strålning och elledningar, en åtgärd som finns i länets åtgärdsprogram för miljömålen. 2 1 Uppföljning 2016 av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. 2 Uppföljning 2016 regional uppföljning åtgärdsprogram för miljömålen.

18(44) Analys Det sker ingen bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå. Nationellt bedöms miljökvalitetsmålet att målet är nära att nås. Däremot syns inte någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Förutsättningar för att klara preciserade strålskyddsprinciper i arbetsmiljön och i övriga miljön är möjliga att nå. Även avseende utsläppen av radioaktiva ämnen är beslutade styrmedel och åtgärder tillräckliga för att målet ska klaras. Utsläppen av radioaktiva ämnen bevakas i prövningen av olika verksamheter, bland annat vid avställning av kärnreaktorer i länet. Precisering för UV-strålning följs upp genom statistik över antalet nya fall av hudcancer varje år. Preciseringen blir mycket svår att nå till år 2020. Det behövs kraftfulla insatser främst i form av direkt information till de mest utsatta grupperna, barn och ungdomar samt till dem som delvis planerar deras utemiljö; rektorer för skolor och förskolor. Det är viktigt att arbeta förebyggande för att minska exponeringen, i planeringssammanhang vid ny bebyggelse och i samband med ombyggnationer av platser där människor i sårbara grupper vistas. SSM har under året presenterat ett åtgärdsförslag för åren 2016-2019 med olika insatser för att minska exponeringen för strålning i samhället. Det rör sig bland annat om omhändertagande av avfall, tillsynsvägledning för UV-skyddade utemiljöer, fortsatta undersökningar om solvanor och mätningar av radiovågor. UV-strålningens påverkan på människors hälsa har nu blivit så tydlig och tiden för exponering och när skadan visar sig är så lång att det nu i högre grad uppmärksammats vikten av snabba åtgärder. Trots lyckosamma insatser kommer det att dröja innan trenden avseende nya fall av hudcancer kan vända. INGEN REGIONAL BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE 9. Kronoberg [Tablåtext] För detta miljömål bedrivs inget samlat regionalt arbete. Regionalt underlag för att bedöma tillstånd och tendenser saknas, utom i någon mån för exponering för UV-strålning där antalet hudcancerfall kan konstateras öka. För att bryta den trenden måste människors solvanor ändras. RESULTAT Hudcancer till följd av UV-exponering visar på en negativ utveckling. För övriga områden saknas regionala data. Sammantaget bedöms därför utveckingen som oklar. Strålskyddsprinciper Den övergripande utgångspunkten att begränsa skadlig strålning ska vägas mot nyttan till exempel i medicinska undersökningar och behandlingar. Det saknas regionalt underlag för att göra regionala uppföljningar. Området är reglerat i speciallagstiftning och styrs i till betydande del av internationella överenskommelser och riktlinjer som hanteras av Strålskyddsmyndigheten som även är nationell ansvarig målmyndighet för miljökvalitetsmålet.

19(44) Radioaktiva ämnen Regionalt underlag saknas för att bedöma resultat och tendenser för individers exponering av skadlig strålning. Den lagstiftning som reglerar verksamheter som hanterar radioaktiva ämnen samt tillsyn hanteras nationellt av Strålskyddsmyndigheten. Ultraviolett strålning Utveckling av cancer sker med mycket lång fördröjning från exponeringen av strålning. Indikatorerna av hudcancer (Skivepitelcancer och Malignt melanom) visar en exponentiell ökning av antalet hudcancerfall. Tendensen vad gäller utvecklig av olika hudcancerformer och människors beteende vad gäller exponering för UV-strålning talar för att målet inte kommer att nås inom överskådlig tid, då det tar mycket lång tid innan eventuella åtgärder får genomslag i minskat insjuknande i cancer. Elektromagnetiska fält Kunskapen om förekomst och effekter av elektromagnetiska fält är alltför bristfällig för att följa upp på regional nivå. Regionala data och entydig forskning om vad som är skadligt saknas. ANALYS OCH BEDÖMNING Strålsäkerhetsmyndigheten, som är nationell tillstånds- och tillsynsmyndighet, är den som kan göra en bedömning eller samla in underlag om dostillskottet av radioaktiva ämnen från enskilda verksamheter. Den regionala bedömningen följer den nationella, eftersom uppföljningen baseras på indikatorer som främst följs på nationell nivå. Länsstyrelsen saknar underlag för att göra en regional bedömning av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Utvecklingsriktningen är oklar förutom när det gäller utvecklingen av hudcancer där utvecklingen är negativ. Viktigt med planering av skuggiga miljöer Tillgänglig statistik om utvecklingen av skivepitelcancer och malignt melanom visar tydligt att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet/preciseringen till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Målet att minska antalet hudcancerfall bedöms inte kunna nås inom tidsperioden. Åtgärder för att minska exponeringen av UV-strålar från solen är att redan i planeringsstadiet projektera för skuggiga platser i kommunerna, framförallt där barn vistas dagtid. BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLET (MÅLUPPFYLLELSE TILL ÅR 2020) Det görs inte någon regional bedömning av om målet kan nås på regional nivå för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. BEDÖMNING AV UTVECKLING I MILJÖN OKLAR. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.

20(44) INDIKATORER SOM FÖLJER UPP MÅLET Beteenderelaterad UV-exponering Cesium-137 i mjölk Radon i dricksvatten Radon i flerbostadshus Radon i skolor Radon i småhus Hudcancerfall malignt melanom Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom 10. Norrbotten Det går inte att se någon entydig utveckling när det gäller risker med strålning i Norrbotten. På flera områden är utvecklingen positiv, inom andra går utvecklingen åt fel håll. Resultat Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga. Utsläppen från kärnkraftverken ger idag en försumbar stråldos på under 0,01 millisievert per år. Det använda kärnbränslet är radioaktivt under mycket lång tid och på nationell nivå fokuseras det därför på metoder och system för slutförvar av kärnbränsleavfall. Eventuella framtida utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnreaktorer kan påverka Norrbotten negativt. På Kolahalvön i nordvästra Ryssland, cirka 40 mil från Norrbotten, finns ett flertal kärnreaktorer. En olycka där skulle kunna medföra ökade stråldoser i Norrbotten. Ett nytt kärnkraftverk planeras i Pyhäjoki i Finland, cirka 15 mil från Norrbotten. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och det är oftast vår exponering för solens UV-strålning som är orsaken. Jämfört med andra europeiska länder är antal fall av hudcancer högt i Sverige. I Norrbottens län fick 45 personer diagnosen malignt melanom under år 2014 varav 27 var kvinnor och 18 män. Strålskyddsprinciper För strålskydd ställs idag krav på att all verksamhet med strålning ska vara berättigad, det vill säga den måste göra mer nytta än skada. Dessutom ställs krav på att strålskyddet ska optimeras för att hålla stråldoserna så låga som det är rimligt möjligt, med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. De fastställda dosgränserna får inte överskridas. Andra tillämpliga principer på området är försiktighetsprincipen och användning av bästa möjliga teknik. Radioaktiva ämnen

21(44) De svenska kärnkraftverken släpper normalt ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen och innebär inga hälsorisker för allmänheten. Strålskyddsarbetet inom andra områden, såsom sjukvård och industri, uppvisar dock vissa brister. UV-strålning Målsättningen är att antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska vara lägre än de var år 2000. Antalet fall av hudcancer fortsätter dock att öka och målnivån bedöms vara svår att nå till 2020. På senare år har olika myndigheter arbetat mer aktivt med att informera framför allt barn om att inte utsättas sig för överdriven exponering. Informationsinsatser riktade mot barn leder förhoppningsvis till att de lär sig ett bättre solbeteende som de tar med sig i livet. Elektromagnetiska fält Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält bedöms inte ha ökat under de senaste åren och de uppmätta värdena ligger under gällande referensvärden. Det kan handla om exponering för magnetfält från exempelvis kraftledningar och elektriska apparater samt radiovågor från mobiltelefoner. Försiktighetsprincipen bör därmed tillämpas, det vill säga att onödig exponering bör undvikas till exempel genom att använda handsfree när man pratar i mobiltelefonen. När det gäller magnetfält från kraftledningar gäller det i första hand vid samhällsplanering och nybyggande som man bör tillämpa försiktighetsåtgärden. Analys Bedömningen av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå. Det går inte att se någon entydig utveckling när det gäller risker med strålning i Norrbotten. På flera områden är utvecklingen positiv, inom andra går utvecklingen åt fel håll. En stor del av svårigheterna att nå målet ligger i vårt förhållningssätt till olika strålkällor i vår omgivning och att det tar tid att förändra människors attityder och beteenden. För att målet ska kunna nås måste exponeringen av UV-strålning minska till en nivå som leder till att antalet hudcancerfall minskar. Kraftig solexponering under barnåren har i flera studier visat på ökad risk för hudcancer senare i livet och därför är barn en prioriterad målgrupp. De miljöer som barn vistas i ska utformas så att exponeringen för UV-strålning begränsas, exempelvis bör lekplatser och skolgårdar utformas så att det finns tillgång till skugga. Strålskyddsprinciper

22(44) Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter bedöms vara försumbara. Det individuella dostillskottet till allmänheten understiger 0,01 millisievert per person och år, från varje enskild verksamhet. Strålskyddsprincipen handlar om legala styrmedel och internationella konventioner som är utfärdade av exempelvis internationella strålskyddskommissionen. De är svåra att följa upp regionalt. Radioaktiva ämnen Uppföljningen av utsläppsreducering inom det icke-kärntekniska området kan förbättras ytterligare bland annat genom ett mer systematiskt arbete av Strålsäkerhetsmyndigheten. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön från olika verksamheter fortsätter generellt att vara låga och halterna av cesium-137 från Tjernobylolyckan beräknas att fortsätta minska med tiden. Flera landsting lever inte upp till Strålsäkerhetsmyndighetens krav på strålsäkerhet visar en rad inspektioner. Inom hälso- och sjukvården finns det brister i strålsäkerheten som kan leda till allvarliga konsekvenser för patienter och personal (1). En strålsäker hälso- och sjukvård innebär att gällande lagar och föreskrifter följs. UV-strålning Antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka. Denna trend gäller för alla hudcancertyper och allt talar för att samtliga typer av hudcancer kommer att fortsätta öka. Ultraviolett strålning (UV-strålning) är den främsta orsaken till uppkomsten av hudcancer. Det tar lång tid att förändra attityder och beteende och samtidigt är latenstiden för hudcancer lång, vilket leder till att det tar tid innan man kan avläsa om insatserna ger resultat. Allmänheten har idag god kunskap om att höga doser av ultraviolett strålning kan leda till hudcancer. En kunskap som dock inte automatiskt leder till förändrat beteende. Elektromagnetiska fält Eftersom negativa hälsoeffekter efter långvarig exponering från kraftledningar inte helt kan uteslutas har svenska myndigheter valt att rekommendera att viss försiktighet tas. Myndigheterna rekommenderarar att (2): Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Referenser

23(44) 1. Stora brister i strålsäkerhet inom sjukvården. Strålsäkerhetsmyndigheten. 2. Magnetfält. Strålsäkerhetsmyndigheten. 11. Skåne "Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Tablåtext För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor. Resultat Vad är strålning? Det finns två typer av strålning, joniserande och icke-joniserande. Joniserande strålning är till exempel röntgenstrålning och strålning från radioaktiva ämnen. Icke-joniserande strålning är till exempel strålning från solen och elektromagnetiska fält såsom radiovågor från mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar och olika apparater. Individers exponering för skadlig strålning Det råder viss osäkerhet kring forskningsläget för hur och i vilken omfattning strålning i form av mobila sändare och mottagare påverkar människors hälsa. Strålsäkerhetsmyndigheten bevakar forskningen om strålning och eventuella hälsorisker. För övrig form av strålning, från kärnkraft, transporter av farligt gods och arbetsmiljöer där strålande material hanteras, kan vi sätta in förebyggande och skyddande åtgärder med stöd av lagstiftning. Utsläpp av radioaktiva ämnen Risken för utsläpp av radioaktiva ämnen har minskat sedan kärnkraftverket i Barsebäck stängdes ned. För närvarande körs servicedrift. Allt högradioaktivt avfall är borta. Det mellanradioaktiva avfallet monteras ned, mellanlagras i slutna behållare och ska i framtiden bortföras till slutförvaring. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att riskerna av nedmonteringen är hanterbara. Den 1:e juli 2016 invigde Barsebäck Kraft AB (BKAB) sitt temporära interndelslager där reaktordelarna från B1 och B2 ska förvaras i väntan på att Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) står färdigt vid Forsmark. Det kommer att finnas risk för utsläpp av radioaktivt material från ESS i Lund, därför är ett tillräckligt säkerhetsavstånd från anläggningen till bostäder viktigt. ESS kommer att utgöra en ny strålningsrisk i Skåne och det behövs planering för att minska riskerna som uppstår på grund av ökade transporter av radioaktivt material.