Tjörn möjligheternas ö SAMRÅDSHANDLING Översiktsplan Del 1. Mål och strategier Användning av markoch vattenområden

Tjörn möjligheternas ö SAMRÅDSHANDLING 2011-05-12 Översiktsplan 2012 Del 1 Mål och strategier Användning av markoch vattenområden

Översiktsplanens politiska styrgrupp utgörs av kommunsstyrelsens presidieutskott, där Martin Johansen (kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande), Benny Andersson (oppositionsråd) och Bo Bertelsen (moderaterna) ingår. Tjänstemän från samtliga förvaltningar och Tjörns Bostads AB har ingått i en arbetsgrupp för översiktsplanen. Projektledare är Tinna Harling. Medverkande konsulter är Rådhuset Arkitekter och WSP. Översiktsplanens tre delar har sammanställts av Rådhuset Arkitekter. Översiktsplanens del 1 har tagits fram av Tjörns kommun i samarbete med WSP (Mål och strategier för Tjörns utveckling samt Genomförande) och Rådhuset Arkitekter (Regler och rekommendationer, Behandling av riksintressen samt Mellankommunala frågor). Fotograf är Maria Johannessen samt Birgith Ås, Tjörns kommun där inget annat anges. Kartor är framtagna av Rådhuset Arkitekter där inget annat anges.

Tjörn möjligheternas ö Tjörn har stora kvaliteter som en god plats att leva, bo och verka på. En vision om Tjörn möjligheternas ö har formulerats kring begreppen trygghet i boendet, närhet till samhällsservice, gynnsamt företagsklimat, korta pendlingsavstånd samt havet och ett rikt natur- och kulturlandskap Visionen har grundanslaget Här vill jag leva! och beskrivs enligt följande: I hjärtat av Bohuslän och på kustaxeln mellan Oslo och Köpenhamn ligger Tjörn möjligheternas ö. Möjlighet i form av tryggt boende nära till skolor och samhällsservice, samtidigt som det storslagna landskapet ligger alldeles inpå knuten. Möjlighet att kunna växa i ett inspirerande och nytänkande företagsklimat eller välja kort pendlingstid till arbete på annan ort. Möjligheter att själv skapa livskvalitet helt enkelt. Tjörn är skärgårdssamhället mitt i Västra Götalandsregionen, en kommun som överlever och utvecklas på egen kraft. Det är en plats att besöka och återupptäcka om och om igen, men mest av allt är det en kommun att leva i.

LÄSANVISNING Översiktsplanen består av tre delrapporter samt en markanvändningskarta. Översiktsplanen har getts en utformning med fyra strategiska frågor som utgångspunkter. Dessa redovisas i del 1 tillsammans med kommunens förslag på mark- och vattenanvändning samt regler och rekommendationer. Strategi 1 behandlar Tjörns roll i regionen, strategi 2 behandlar bebyggelsestruktur och utveckling, strategi 3 det goda livet och strategi 4 det robusta samhället. De delar i Del 1 som beskriver Tjörns befolkning samt nuläge i tätorter och övriga Tjörn, kommer att lyftas in i en underrapport till utställningsskedet. Detta material kommer även utgöra bas för kommande bostadsförsörjningsprogram samt lokalförsörjningsprogram. Del 2 innehåller planeringsförutsättningar med allmänna intressen och miljö- och riskfaktorer. Del 3 utgör en konsekvensbeskrivning som redovisar sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser. ÖVERSIKTSPLAN DEL 1 Mål och strategier Användning av mark- och vattenområden PLANKARTA TJÖRN ÖP 2012 TJÖRN ÖP 2012 TJÖRN ÖP 2012 DEL 2 Allmänna intressen Miljö- och riskfaktorer DEL 3 Konsekvensanalys TÄTORTSSTUDIE SKÄRHAMN PROGRAM OCH UNDERLAG TÄTORTSSTUDIE RÖNNÄNG - BLEKET - KLÄDESHOLMEN TÄTORTSSTUDIE ALMÖSUND - MYGGENÄS - ALMÖN TÄTORTSSTUDIE HÖVIKSNÄS VINDBRUKSPLAN Översiktsplanens delar. Vindbruksplanen sänds ut på samråd tillsammans med översiktsplanen.

innehåll 1. INLEDning 5 Bakgrund 5 Cultural planning på Tjörn 5 Vad är en översiktsplan? 6 Underlagsmaterial 6 Inriktning för arbetet med ny översiktsplan 7 Översiktsplanens tidshorisont 7 2. UTGÅNGSPUNKTer 8 Tjörns historik 8 Tjörn idag 8 Tjörns befolkning 9 Regional utblick 13 3. MÅL OCH STRATEGIER FÖR TJÖRNS UTVECKling 15 STRATEGI 1 - Tjörns roll i regionen 15 STRATEGI 2 - Bebyggelsestruktur och utveckling 17 Tjörns struktur 2025 17 Strategi för Tjörns strukturbild 18 Bebyggelseutveckling 20 Fritidshusbebyggelse 21 Inaktuella detaljplaner 22 Verksamheter 23 Resor och kommunikationer 25 Resor och kommunikationer - regional utblick 27 STRATEGI 3 - Det goda livet 28 STRATEGI 4 - Det robusta samhället 35 4. MARK- OCH VATTENANVÄNDning 37 Inledning 37 Sammanfattning av Tätortsstudie Skärhamn 38 Nuläge Skärhamn 40 Sammanfattning av Tätortsstudie Rönnäng - Bleket - Klädesholmen 42 Nuläge Rönnäng - Bleket - Klädesholmen 44 Sammanfattning av Tätortsstudie Almösund - Myggenäs - Almön 46 Nuläge Almösund - Myggenäs - Almön 48 Sammanfattning av Tätortsstudie Höviksnäs 50 Nuläge Höviksnäs 52 Nuläge övriga Tjörn 54

5. REGLER OCH REKOMMENDATIOner 55 Allmänt 55 Plankarta 55 REGLER 55 REKOMMENDATIONER 57 Generella rekommendationer 57 Områdesvisa rekommendationer 59 6. BEHANDLING AV RIKSINTressen 61 Yrkesfiske 61 Naturvård 61 Kulturmiljövård 64 Friluftsliv 64 Kommunikationer 65 Totalförsvaret 65 Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB 65 Natura 2000-områden 65 7. MELLANKOMMUNALA FRÅGOr 66 Regionalt samordnad planering 66 Natur- och friluftsområden 66 Fiske 66 Kommunikationer 67 Vindbruk 67 Teknisk försörjning 67 Miljö- och riskfaktorer 67 8. GENOMFÖRANDE 68

1. INLEDNING Bakgrund Stryrgrupp för arbetet med Tjörns kommuns översiktsplan var fram till den 1 januari 2011 kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Som följd av en politisk omorganisation ersattes KSAU med kommunstyrelsens presidieutskott. Det är denna gruppering som efter den 1 januari fungerar som styrgrupp för översiktsplanen. I presidieutskottet ingår Martin Johansen (kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande), Benny Andersson (oppositionsråd) och Bo Bertelsen (moderaterna). I början av arbetet med översiktsplanen utsågs en kompetensmässigt bred arbetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar och Tjörns Bostads AB. Projektledare för översiktsplanen är Tinna Harling. Medverkande konsulter är Rådhuset Arkitekter samt WSP. Bland inriktningsmålen för arbetet kan särskilt nämnas ungas boende den framtida äldreomsorgen utveckla relationen till och samverkan med Göteborgsregionen utvecklingen av näringslivet i kommunen. För att ta tillvara på kunskaper och uppfattningar hos medborgarna har även ett antal parallella processer pågått. Exempel är Medborgarnas utställning där medborgare och besökare har fått visa sin bild av Tjörn, enkäter på hemsidan samt workshops med naturskyddsföreningen och företagare. Flera av dessa projekt har gjorts i samarbete med studenter från Högskolan för Design och Konsthantverks (HDK) utbildning Business & Design. Resultaten av dessa projekt redovisas separat, men delar av de analyser som har gjorts har arbetats in i övergripande mål och strategier. Cultural planning på Tjörn 2009 fattade kommunfullmäktige beslutet att Tjörns kommun ska starta ett kommunövergripande arbete kring hur kulturen kan bli en ännu starkare utvecklingsfaktor för Tjörns kommun - så Foto från workshop på Nordiska Akvarellmuseet under Medborgarnas utställning i november 2010. kallad cultural planning. Cultural planning är en metod för samhällsutveckling med kulturella förtecken. Att använda sig av cultural planning i kommunens arbete, är ett led i att införa en demokratisk, lyssnande metod som inkluderar medborgarna i planeringen. Det ger också en helhetsbild av samhället med livskvalitet och kulturella resurser som betydelsefulla värden att behålla och utveckla. Cultural planning kommer att ge möjlighet till delaktighet och utveckling då Tjörn på grund av en relativt liten kommunstorlek har bra förutsättningar att lyckas i arbetet. Cultural planning håller på att implementeras i kommunens alla verksamhetsområden och är applicerbar inte minst i arbetet med översiktsplanearbetet. Genom att ta till vara på och använda de resurser Tjörn har i form av ett stort föreningsliv, många företagare, kulturarbetare/kulturresurser och övriga kompetenser kan Tjörn utvecklas till att bli en plats där många vill leva, bo och verka på. 5

Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen behandlar kommunens långsiktiga utveckling främst genom att hantera de strategiska frågorna för markanvändning och byggande. Översiktsplanen ska redovisa kommunens syn på hur riksintressen och miljökvalitetsnormer ska tillgodoses, samt kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanens två huvudfunktioner är att vara ett strategiskt handlingsprogram för politiskt arbete i nämnder och styrelser, samt att vara beslutsunderlag för ärendeprövning i kommunala och statliga myndigheter. Som beslutsunderlag ska översiktplanen i första hand vara ett stöd vid handläggning av bygglov, detaljplaner, miljötillstånd och andra ärenden om fysiska resurser. Översiktsplanen ska vara antagen av kommunfullmäktige och är vägledande men inte juridiskt bindande. Översiktsplanens olika skeden Upprättandet av översiktsplanen sker i olika steg och regleras av 4 kap PBL. Kommunen ska först samråda det upprättade förslaget (det aktuella skedet för denna handling) med medborgare, föreningar m fl. Under denna fas som kallas samråd ska kommunen även ha en dialog med både berörda kommuner och länsstyrelsen. Därefter sammanställs alla synpunkter i en samrådsredogörelse. Efter att förslaget har justerats ställs översiktsplanen ut i minst två månader, denna fas kallas utställning. Även här finns möjlighet att lämna sina skriftliga synpunkter. Efter utställningen sammanställs synpunkterna i ett utlåtande. Översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. Underlagsmaterial Inom kommunen har ett flertal nya planer och program tagits fram som är av betydelse för arbetet med översiktsplanen. Främst kan nämnas de tätortsstudier som genomförts för Skärhamn, Höviksnäs, Rönnäng - Bleket - Klädesholmen samt Almösund - Myggenäs - Almön. På kommunen finns tätortsstudierna tillgängliga i sin helhet tillsammans med följande underlagsmaterial: klimatplan naturvårdsprogram handlingsplan för kollektivtrafiken K2020 lokalt säker och trygg kommun VA-plan verksamhetsplan Rådet för folkhälsa/hållbar utveckling 2010 kulturminnesvårdsprogram äldreplanen barnchecklistan. FÖRSLAG TILL ÖVERSIKTSPLAN PLANKARTA LAGA KRAFT TJÖRN ÖP 2012 TJÖRN ÖP 2012 TJÖRN ÖP 2012 DEL 1 DEL 2 DEL 3 Mål och strategier Allmänna intressen Konsekvensanalys Användning av Miljö- och mark- och riskfaktorer vattenområden SAMRÅD Höst 2011 UTSTÄLLNING Vår 2012 ANTAGANDE Höst 2012 VINDBRUKSPLAN Översiktsplanens skeden från samråd till laga kraft 6

Inriktning för arbetet med ny översiktsplan Den nu gällande översiktsplanen för Tjörns kommun, ÖP 03, antogs av kommunfullmäktige 2003. Planen är utformad för att i första hand vara handläggarstöd vid bygglovprövning utanför detaljplan. Planbeskrivningen ger därför relativt stort utrymme för redovisning av allmänna intressen och kommunens ställningstagande till dessa. Arbetet med den nya översiktsplanen har framförallt inriktats mot att tjäna som kommunalpolitiskt handlingsprogram för kommunens utveckling. Detta innebär att en tonvikt har lagts vid kommunens visioner för mark- och vattenanvändningen samt formulering av mål och strategier. Plandokumentet är heltäckande och behandlar såväl landområdenas tätorter och landsbygd som kommunens vattenområden. När det gäller planens funktion som handläggarstöd är det främst möjligheter till digital tillgång till översiktsplanens kartor vid hantering av enskilt plan- eller bygglovärende som ska utvecklas. Översiktsplanens tidshorisont Översiktsplanens tidshorisont är år 2025. Det innebär att man har ett tidsperspektiv på drygt 10 år vid planens antagande. För att hantera en långsiktigt hållbar utveckling är dock detta tidsperspektiv ofta för kort. Planen föreslås därför även göra utblickar mot år 2050 i de fall det behövs för att visa på mer långsiktiga utvecklingsmöjligheter för kommunen. Översiktsplan 2003, Tjörns kommun Promenad längs brygga på Dyrön 7

2. UTGÅNGSPUNKTER Tjörns historia, demografi och läge i regionen utgör alla givna förutsättningar för framtida planering. Olika regionala strategier bildar viktiga utgångspunkter som Tjörns kommun måste förhålla sig till. Tjörns historik Tjörn har en lång historia och redan från stenåldern finns många kända bosättningar på ön, framförallt lokaliserade till kustbandet. Under bronsåldern började man även bosätta sig inåt landet och många spår går att se idag i form av t ex hällristningar och skålgropar. Exempel på kända lämningar från järnåldern är Pilane gravfält. Närheten till havet har från äldre tider präglat människors liv. På den karga västsidan av Tjörn har näringar knutna till havet - fiske, sjöfart och konservindustri - varit förutsättningen för bosättning. Där har bebyggelsen vuxit fram som täta små samhällen i anslutning till skyddade hamnlägen. Här ligger samhällena Rönnäng, Bleket, Skärhamn och Kyrkesund samt bebyggelsen i Stockevik. På öar utanför kusten ligger samhällena St Dyrön, Åstol, Tjörnekalv, Klädesholmen och Härön. De boende har i alla tider varit mångsysslare. Allteftersom tillgång till fisk har gått upp och ned har man ägnat sig åt både jordbruk och fiske. I och med laga skifte i mitten av 1800- talet började de stora dalgångarna odlas upp. Bebyggelsen lades vid bergets fot eller på mindre höjdpartier. När förbindelserna med fastlandet förbättrades, tack vare tjörnbroarnas tillkomst, blev intresset för bosättning och verksamhetsetablering stort i den nordöstra delen av ön. Då växte de små samhällena Almösund och Höviksnäs snabbt ut och en ny tätort växte fram i Myggenäs. Vid Wallhamn anlades en hamn och i anslutning till denna har en betydande industriverksamhet vuxit fram. I samband med Tjörnbroarnas tillblivelse har även ett flertal områden byggts ut med fritidshus, framför allt på norra Tjörn och på Hakenäset. Marknad vid Sundsby Säteri Tjörn idag Tjörns kommun har en landyta på 167 km 2 och är Sveriges till storleken sjätte ö. Ön har i sina västra och södra delar en karg och bergig natur, som i många avseenden karakteriserar det bohuslänska kustlandskapet. Berggrunden består av gnejs. Dalgångarna här är smala och växtligheten begränsad till skyddade lägen. På norra Tjörn har dalgångarna större bredd mellan kraftfulla berg och växtligheten är lummigare. Framför allt gäller detta landskapet vid Stigfjorden. De östra och centrala delarna av Tjörn har större sammanhängande dalgångar och även större sammanhängande bergsmassiv än övriga delar. Orterna på västra sidan bebos till stor del av åretruntboende och Skärhamn har fått en ställning som centralort. Orterna är starkt knutna till verksamheter kopplade till havet och rederinäringen är stor, parallellt med en växande besöksnäring. Öarna utanför Rönnäng och Kyrkesund har dock en åldrande befolkning och många hus köps upp av delårsboende. I de stora öppna dalgångarna, i de centrala och östra delarna av ön, bedrivs ett småskaligt jordbruk gynnat av det milda klimatet och den bördiga jorden. Här är bebyggelsen mera spridd. Centrum för jordbruksbygden är Kållekärr, som är det enda samhället i den inre delen av ön. 8

Orterna på nordöstra delen av ön fick ett stort tillskott av nyinflyttade i början av 60- talet. Denna befolkning bor till stor del kvar idag och ger en åldrande befolkning även här. Verksamhetsområden i denna del av kommunen är Svanviks samt Wallhamns industriområden. Öns norra del, där även Mjörn och Lilla Askerön ingår, har inte varit föremål för någon omfattande permanent bosättning. Ett vackert kulturlandskap med små odlade ytor, betesmarker och strandängar omgivna av lövskog och bergspartier har skapats tack vare att ett småskaligt jordbruk har bedrivits. Tillsammans med Stigfjordens stränder, öar och vattenområde har området kommit att bli mycket värdefullt för olika former av friluftsliv. Tjörns befolkning Befolkningen på Tjörn förändras genom invånare som åldras, barn som föds och folk som avlider. Befolkningssammansättningen påverkas även av antalet och åldern på dem som flyttar in eller ut ur kommunen. Befolkningstillväxten för Tjörn har varierat. En folkmängdsminskning i kommunen under 1950-talet vände under 1960-talet till en kraftigare ökning som pågick fram till 90-talets början. Tjörnbron, petrokemiska industrin i Stenungsund, motorvägen (E6), god planberedskap och gynnsam bostadsfinansiering anges ofta som viktiga faktorer för denna tillväxt. Från mitten av 90-talet har tillväxten stannat upp, trots en fortsatt regional tillväxt. De senaste 15 åren har folkmängden ökat med ca 25 invånare eller knappt 0,2 % per år. Den låga tillväxttakten förklaras till viss del av politiska beslut under 90- talet att begränsa tillväxtmöjligheterna och stärka förutsättningarna för t ex kommunens barnomsorg och allmänna planberedskap för nya bostäder. De största orsakerna är dock kommunens dåliga planberedskap i slutet av 90- talet och början av 2000- talet, samt en övergång från helårsboende till delårsboende framförallt på öarna på västsidan av Tjörn. Perioden med låg tillväxt har även inneburit en låg utbyggnadsnivå av bostäder vilket påverkat kommunens flyttnetto (skillnaden mellan in- och utflyttning). 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1950 1955 1960 1965 1970 Diagram: Befolkning på Tjörn 1950-2010 Senare års låga tillväxttakt har inneburit marginella förändringar av befolkningens geografiska fördelning. Antalet som bor i tätorter (ca 4 800 personer) eller den tätortsnära landsbygden (ca 9 600) är i princip oförändrade. Även antalet boende i områden som klassas som glesbygd (ca 500 personer) är oförändrat. Folkmängd Den sista december 2010 fanns det 14 955 Tjörnbor. Andelen barn och unga har minskat under de senaste 20 åren men motsvarar i princip en genomsnittlig nivå för riket som helhet. Andelen vuxna i ålderskategorin 25-44 år har minskat och andelen 45 år och äldre har ökat. 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 1975 1980 0-5 6-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Diagram: Åldersgrupper Tjörn och riket (2009) 1985 1990 1995 2000 Tjörn Riket Den låga utvecklingstakten från mitten av 1990-talet har påverkat befolkningssammansättningen på Tjörn. I tabellen på nästa sida framgår förändringar för olika åldersgrupper mellan 1990-2009. 2005 2010 9

120 % 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % -20 % -40 % 0-5 6-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85-w Diagram: Förändring för olika åldersgrupper på Tjörn (1989-2009) Förändring Förändring antal procent Område 2009 89-09 89-09 Tjörns kommun 14 961 1249 9,1 Tätorter Skärhamn 3391 373 12,4 Höviksnäs/Hakenäs 1886 440 30,4 Rönnäng 1426 112 8,5 Myggenäs 922-132 -12,5 Klädesholmen 393-114 -22,5 Kållekärrs tät 519 25 5,1 Åstol 216-123 -36,3 Bleket/Aröd 331 5 1,5 Dyrön 259-31 -10,7 Summa tätorter 9343 555 4 Glesbygd Klövedal/Långekärr 1314 220 20,1 Härön 35-28 -44,4 Valla glesbygd 1021 214 26,5 Kållekärr glesb 957 178 22,8 Fagerfjäll/Djupvik 534 71 15,3 Sibräcka 431 9 2,1 Kuballe/Tolleby 452 29 6,9 Mjörn 281 56 24,9 L.Askerön 128 21 19,6 Almö 72 18 33,3 Almösund 212 1 0,5 Stockvik-Bö 158 21 15,3 Tjörnekalv 16-11 -40,7 Summa landsbygd 5611 799 5,8 Tabell: Befolkningsutveckling på Tjörn Befolkningen på Tjörn har ökat med drygt 9 % under perioden 1989-2009. Det är dock stora geografiska skillnader var på ön som befolkningen har ökat. Den främsta ökningen är i landsbygdsområden på östra Tjörn t ex Valla, Almö, Mjörn, Askerön samt tätorten Höviksnäs med angränsande fritidshusområde. Hög befolkningsandel i åldrarna 50 år och äldre och låg andel i ålder 18-33 är återkommande för flera områden. Ett ensidigt bostadsutbud och brist på alternativa boenden är en viktig faktor som bidrar till detta. Flyttmönster Flyttningens omfattning är av stor betydelse för befolkningsutvecklingen på Tjörn. Om inflyttningen överstiger utflyttningen uppstår ett flyttningsöverskott. Tjörn har haft ett mindre flyttningsöverskott, frånsett de senaste åren på 2000-talet. Andelen som flyttar inom Tjörn, in till Tjörn respektive ut från Tjörn har under de senaste 10 åren varit stabilt på oförändrade nivåer. Inflyttning 725 personer Utflyttning 705 personer Omflyttning 730 personer Flyttningen har under senaste tioårsperioden medfört flyttningsunderskott främst i åldrarna 20-25 år och överskott av barnfamiljer och medelålders upp till pensionsålder. Det är dock stora skillnader mellan olika områden på ön. Detta redovisas under sammanfattning tätortsstudier i kap 4. 300 200 100 0-100 -200-300 -400-500 -600-700 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 Diagram: Flyttnetto för Tjörn (2001-2009) 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 10

Det geografiska mönstret för hur personer flyttar mellan Tjörn och omgivande kommuner inom länet, andra län eller utlandet är förhållandevis konstant. Under de sista åren på 2000-talet har Tjörn ett mindre flyttningsöverskott från bl a Kungälv, Göteborg och Stockholm. Högst inflyttningsöverskott har Tjörn genom den inflyttning som sker från utlandet. Tjörn har ett flyttningsunderskott till bl a Stenungssund och Orust. scenario är att äldre tvingas bo kvar i sina villor och att ungdomar i avsaknad av billiga hyreslägenheter tvingas söka sig från Tjörns kommun. 200 180 160 140 120 100 Småhus Flerbostadshus 250 inflyttade utflyttade 200 80 60 40 20 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 150 Diagram: Bostadsbyggande - flerbostadshus och småhus (1991-2009) 100 50 0 Stenungsund Orust Göteborg Övriga Kungälv Västra Götaland Stockholm Diagram: Flyttriktningar till och från Tjörn 2005-2009 Bostäder Bostadsbyggandet förändrades drastiskt genom ändrad bostadsfinansiering i början av 90-talet. Från ett tidigare genomsnitt på ca 100 nya bostäder per år sjönk bostadsbyggandet till 15-20 per år. Under 2000 har nivån varit strax under 30 nya bostäder per år, uteslutande som småhus. På Tjörn finns idag drygt 6 350 bostäder varav ca 5 600 småhus (89 %) och ca 700 lägenheter i flerbostadshus (11 %). På Tjörn finns även ca 4 000 fritidshus, varav omkring en femtedel nyttjas som åretruntbostad. Permanentning av fritidsboenden antas uppgå till mellan 20-40 hushåll per år. Bristen på alternativ till småhus är generell för hela Tjörns kommun. Avsaknaden av hyresbostäder och bostäder med högre krav på tillgänglighet gör att omsättningen av bostäder är låg och de äldre har få alternativa bostäder att flytta till, om de vill bo kvar i kommunen. Möjligheterna till föryngring s k generationsskiften blir sämre med låg omsättning och flyttkedjor uteblir. Ett vanligt Arbetstillfällen Av de kommuninvånare som är mellan 20 och 64 år förvärvsarbetar 82 %. Det är något högre än för övriga Sverige där siffran är 77 %. Antalet förvärvsarbetande Tjörnbor är 7 400. Idag finns 4 400 arbetstillfällen på ön. Tre av fyra jobb på Tjörn innehas av en person boende på Tjörn, resten av arbetstillfällena tillgodoses genom inpendling. Tjörns näringsstruktur domineras av offentlig och kommersiell service-verksamhet men det finns också en omfattande tillverkningsindustri. De vanligaste arbetstillfällena för kvinnor på Tjörn finns inom vård och omsorg eller utbildning. Vanligaste jobbtillfällen för männen är arbete inom tillverkning, utvinning och byggverksamhet samt arbete inom handel- och transportsektorn. Pendling Varannan person som arbetar pendlar till arbetsplatser i en annan kommun (huvudsakligen Stenungsund och Göteborg). År 2008 var det 4 075 personer som pendlade ut samtidigt pendlade 1 150 in. Arbetstillfällen på Tjörn 4 450 100% Inpendlare 1 150 26% Lokal arbetskraft 3 250 74% Förvärvsarbetande tjörnbor 7 370 100% Utpendlare 4 075 55% Arbetsplats på Tjörn 3 230 45% 11

Det är stora skillnader mellan Tjörns tätorter i hur många som bor och arbetar lokalt eller inom Tjörn. Likaså finns det stora skillnader i pendlingen över kommungräns (främst till Stenungsund och Göteborg) mellan män och kvinnor. 60 % 50 % 40 % 30 % Tjörn Stenungssund och Göteborg Övriga Föregående diagram visar hur stor andel av tätortens förvärvsarbetande befolkning som arbetar inom orten. På västra Tjörn är det över tre av tio som bor och jobbar lokalt inom sin hemort. På östra Tjörn är det mindre än en av tio. Kvinnors andel av pendlingen till Stenungsund varierar med avståndet. Det innebär att de påverkas av avståndet dvs var man är bosatt på Tjörn har i det här fallet viss betydelse. Däremot påverkas pendlingen till Göteborg inte på samma sätt, utan kvinnornas andel av arbetspendlingen till Göteborg utgör 35-40% från alla större orter på Tjörn. Diagrammet nedan visar kvinnors andel av pendlingen till Stenungsund och Göteborg inom respektive ort. 20 % 10 % 60 % Stenungsund Göteborg 0 % Skärhamn RBK Höviksnäs AMA Diagram: Arbetets lokalisering RBK - Rönnäng - Bleket - Klädesholmen AMA - Almösund - Myggenäs - Almön Diagrammet ovan visar var de bosatta inom respektive ort arbetar. Det framgår tydligt att andelen som bor och arbetar på Tjörn är betydligt större i västra Tjörn (Skärhamn, Rönnäng, Bleket och Klädesholmen) i järmförelse med östra Tjörn (Myggenäs och Höviksnäs). 35 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Skärhamn RBK Höviksnäs AMA Diagram: Kvinnors andel av pendlingen RBK - Rönnäng - Bleket - Klädesholmen AMA - Almösund - Myggenäs - Almön 30 % 25 % 20 % 15 % På motsvarande sätt utgör kvinnornas andel av Tjörns förvärvsarbetande befolkning, som arbetar på Tjörn, drygt 60-65 % oavsett var på ön som man bor. 10 % 5 % 0 % Skärhamn RBK Höviksnäs AMA Diagram: Arbete inom orten RBK - Rönnäng-Bleket-Klädesholmen AMA - Almösund - Myggenäs - Almön 12

Regional utblick Tjörn är del av Västra Götaland och Göteborgsregionen. Göteborg fungerar som centralort och motor i en region där den lokala arbetsmarknaden växer. Omvänt är Göteborg och Göteborgsregionen beroende av att Tjörn utvecklas väl. Hållbar utveckling - en gemensam värdegrund Västra Götaland ska utvecklas till en väl sammanhållen region genom att kommunerna och näringslivet samspelar, förstärker varandra och därmed bidrar till en konkurrenskraftig helhet med hållbar tillväxt, välfärd och god miljö. Hållbar utveckling utgör en gemensam värdegrund i Västra Götaland. En långsiktigt hållbar regional struktur skapas genom samspelet mellan bebyggelseutveckling och transportinfrastruktur. Samarbete över kommungränser är nödvändigt. Viktiga mål och strategier för den regionala utvecklingen anges i policydokument som Det goda livet (Vision Västra Götaland) Uthållig tillväxt Strukturbild för Göteborgsregionen K2020 handlingsprogram för kollektivtrafiken. Det finns även nationella och regionala miljömål som kommunen arbetar efter. Tjörn har även påbörjat arbetet med att ta fram lokala miljömål. Hållbar utveckling Begreppet Hållbar utveckling omfattar tre dimensioner, den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Utgångspunkten är att ett samspel sker mellan dessa på så sätt att ekonomiskt hållbar tillväxt krävs för att uppnå hälsa och social hållbarhet, men samtidigt är hälsa och social hållbarhet också en förutsättning för att nå tillväxt. Ekologisk hållbarhet är en förutsättning för vår överlevnad. Mellan de tre dimensionerna råder komplexa samband som behöver beaktas i sin helhet. Visioner och projekt för Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen Det goda livet Visionen i Västra Götaland Det goda livet är en plattform för arbetet med att stärka regionen som ett attraktivt område att bo och verka i. Visionen grundar sig på en hållbar långsiktig utveckling, ett tillvaratagande av resurserna i samhället utan att äventyra kommande generations behov och förutsättningar. Utvecklingen innehåller tre dimensioner; den ekonomiska, den sociala samt miljödimensionen. En utveckling med balans mellan de olika dimensionerna är grunden i visionen. Jämställdhet, integration, internationalisering samt den gemensamma regionen är fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt arbete. Visionen innehåller fem fokusområden, vilka ska prioriteras i det långsiktiga arbetet med att stärka regionen Västra Götaland: ett livskraftigt och hållbart näringsliv ledande i kompetens och kunskapsutveckling infrastruktur och kommunikationer med hög standard en ledande kulturregion en god hälsa. 13

Strukturbild för Göteborgsregionen Med utgångspunkt i visionen om det goda livet har Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) arbetat fram strategidokumentet; Uthållig tillväxt (2006). Fem mål- och strategiområden har identifierats: Stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen. Stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och ta tillvara de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. Fördjupa samarbetet ytterligare mellan alla inblandade aktörer. Som en följd av detta arbete har Göteborgsregionen tagit fram en Strukturbild som utgör en ytterst förenklad bild över de strukturbildande elementen av betydelse för utvecklingen av en långsiktigt hållbar region. Strukturbilden visar på samspelet mellan kärnan (centrala delen av Göteborg), det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken för infrastruktur (pendel, regiontågstråk, motorvägar), kustzonen, de gröna kilarna (sammanhängande skogs- och jordbrukslandskap) samt Göta älv. I strukturbilden beskrivs en framtida huvudstruktur där nyexploatering främst bör koncentreras till orter belägna i eller som är starkt knutna till de utpekade regionala huvudstråken. Enligt strukturbilden är en medveten utbyggnad viktig för att skapa en befolkningsmässig balans mellan kärna och omland, men också mellan nord syd med Göta Älv och Säveån som mittaxel. Huvuddelen av Göteborgsregionens invånare bor i stråket längs E6, dock med en betydande obalans i nordsydlig riktning relativt älvsnittet. En bättre balans nord syd kan medverka till en effektivare struktur, motverka ökande sociala klyftor samt bidra till att skapa en attraktiv regional kärna kring Göta Älv. Till år 2020 ska stråk och regiondelscentrum stärkas med minst 40 000 arbetsplatser och 90 000 boende. Göteborgsregionens strukturbild: Tjörn ligger inom det blå området, kustzonen Centrala Göteborg - kärnan representeras av den röda cirkeln i mitten Huvudstråk för infrastruktur är illustrerade som grå pilar Inom de gröna kilarna ligger sammanhängande skogs- och jordbrukslandskap 14

3. MÅL OCH STRATEGIER FÖR TJÖRNS UTVECKLING STRATEGI 1 - Tjörns roll i regionen Göteborgsregionens strukturbild är en viktig utgångspunkt för kommunens översiktsplan. En av översiktsplanens huvudfrågor är hur kommunen kan utveckla relationen till och samverkan med regionen. Inriktningen för strategi 1 är att visa hur Tjörn kan vara en aktiv del av Göteborgsregionen som kan utvecklas av egen kraft. Utgångspunkten för strukturbilden är att kommunerna lokalt tar ansvar för att följa strukturbild och överenskommelse. I strukturbilden ingår Tjörns kommun i Kustzonen (blåmarkerat). För denna del är kommunerna i regionen överens om att: Kvaliteterna i kustzonen ska tas tillvara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i de strandnära områdena. Genom att arbeta vidare på Göteborgsregionens strukturbild och utveckla en lokal strukturbild vill Tjörns kommun betona vikten av att knyta Tjörn till regionen. Boendekvalitet och regionala attraktionsvärden Göteborgsregionen är en expansiv region som kan erbjuda både stadsmiljöer och stora naturvärden i kombination med kust och hav som ett särskilt attraktionsvärde. Tjörns kommun bidrar till att stärka regionens attraktionskraft genom att erbjuda boende i natursköna områden i närhet till havet. Tjörns kommun präglas av kultur och friluftsliv samtidigt som närheten till storstadsmiljö ökar boendekvaliteten ytterligare. För att bevara öns stora naturvärden och behålla dess attraktivitet som besöksort är kommunens ambition att framförallt bygga nya bostäder i anslutning till de befintliga tätorterna. Att nytillkommande bostäder lokaliseras i befintliga tätorter stärker även förutsättningar för fungerande service året runt och en utökad kollektivtrafik. En ökad turtäthet Tjörnbron förbinder Tjörn med fastlandet ökar vidare förutsättningarna för fler att ta del av kommunens attraktionsvärden och skapar en hållbar turism. Att framförallt koncentrera nybyggnation till tätorterna och kollektivtrafikstråken ökar utbudet och förutsättningarna för rekreation i anslutning till vattnet och gör det mer tillgängligt för boende och besökare. Detta ger även goda förutsättningar för en ökad turismnäring. Balanserad handelsutveckling Den regionala handelsstrategin, vilken utgår från regionens strukturbild ska vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad handelsutveckling i Göteborgsregionen. Den ska även ge stöd för lokala beslut och är ett hjälpmedel för kommunens fysiska planering. För kustzonen i strukturbilden anges särskilt att man ska underlätta för närservice som ger ett basutbud för åretruntboende samt tillvarata de möjligheter som sommarhalvåret ger med ökad köpkraft från besökare och turister. I den regionala handelsstrategin är kommungränserna inte i fokus utan kommunerna har olika roller som måste få utvecklas. Inriktningen är att prioritera handel i tätorter och öka tillgängligheten med kollektivtrafik, gång- och cykelbanor samt att stimulera till en ökad andel kollektivtrafikresande. Att vara restriktiva mot handel utanför tätort och undvika utspridning av handel i industriområden är ytterligare ett centralt område i strategin. Tjörns kommun bidrar genom planerad utvecklingsin- 15

riktning i kommunens tätorter till att bibehålla och utveckla befintlig närservice i kustzonen till nytta för såväl åretruntboende som besökare och turister. Regional arbetsmarknad Regionförstoring anges ofta som ett medel för att åstadkomma en ökad tillväxt i Göteborgsregionen. Med regionförstoring menas att funktionella regioner, så kallade lokala arbetsmarknadsregioner, växer genom sammanslagning. Ju större och tätare en region är desto bättre anses förutsättningarna för ekonomisk utveckling vara. En framtida lokal arbetsmarknadsregion kan år 2020 omfatta nuvarande Göteborgsregionen samt ett 20-tal kommuner i Västra Götaland och Halland. Ett villkor för en sådan regionförstoring är ett väl utbyggt transportsystem för pendlare med korta restider. Studier av människors benägenhet att arbetspendla visar att 60 minuters enkel resa dörr till dörr är en övre gräns för pendlingen. En framtida lokal arbetsmarknadsregion med Göteborg som kärna kan enligt detta resonemang omfatta ett område på 7 8 mil ut från Göteborg för bil-, bussoch pendeltågstrafikanter. Hur stark integrationen blir beror till stor del på möjligheten att pendla och på det faktiska pendlingsbeteendet (källa: Västtrafik). Från orterna på norra Tjörn tar det under en timme att pendla kollektivt till Göteborg och en expansion i denna del av Tjörn stöder den regionala strukturbilden. För att ingå i den funktionella regionen på ett hållbart sätt behöver restiden kortas från orterna på västra Tjörn och turerna gå tätare. För kommunens del är det väsentligt att systemet för pendel- och regiontåg utvecklas samt att det skapas nya och effektiva knytpunkter för resenärerna både inom Tjörns kommun och i angränsande kommuner. På Tjörn kan förbindelsen mellan Stenungsund och Myggenäs utgöra ett exempel på en sekundär struktur i GR:s strukturbild, som matar busstrafik till pendeltågstationen i Stenungsund. Tjörns visfestival 2007 Sammanfattande kommunala utgångspunkter Utgå från Hållbar utveckling och det goda livet (Vision Västra Götaland) som en värdegrund Skapa tätare och snabbare kollektivtrafik för att knyta Tjörn till den regionala arbetsmarknaden. Utvecklingsinriktning i kommunens tätorter för att bibehålla och utveckla befintlig närservice i kustzonen till nytta för såväl åretruntboende som besökare och turister. (handelsstrategi) Skapa goda möjligheter att utveckla Tjörn till en attraktiv kommun för helårsboende och verksamhetsetablering, för att bli en aktiv del av regionen. Erbjuda attraktiva rekreationsmiljöer både för boende och för besökare 16

STRATEGI 2 - Bebyggelsestruktur och utveckling Kommunens strävan är att planera för en utveckling som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Den föreslagna lokala strukturbilden för Tjörn ger en samlad bild av kommunens långsiktiga planeringsinriktning och är ett svar på den regionala utgångspunkten i form av Göteborgs regionens (GR:s) strukturbild. Tjörns struktur 2025 Översiktsplanens förslag till framtida markanvändning utgår från den övergripande inriktning att transportsystemet och bebyggelsen ska samordnas. På det sättet stärks underlaget för kollektivtrafik och en mer klimat- och miljöanpassad utveckling. Förslaget innebär också, att utvecklingen ska vara varsam och anpassas till kommunens stora naturvärden och känsliga kulturmiljöer. Den nya strukturbilden för Tjörn har en ökad regional förankring, med tyngdpunkt på nya exploateringsområden med god kollektivtrafik mot Stenungsund och Göteborg, samt en utveckling av befintliga tätorter. Inom strukturbildens huvudstråk sker en långsiktig tätortsutveckling och utveckling av befintliga tätorter. Befintliga kommunala investeringar såsom skolor och serviceinrättningar utnyttjas. Nya etableringar bör lokaliseras så att inte bilberoende och trafik ökar. Kommunens bebyggelseutveckling längs det föreslagna huvudstråket stödjer en utvecklad kollektivtrafik, vilket höjer servicenivån för de boende. Inom den föreslagna strukturen förbättras möjligheter för utveckling av företag, vilket även stärker möjligheten för ökad inflyttning och utvecklad turism. I anslutning till huvudstråket kan husen inom fritidsområdena på sikt få samma storlek som inom tätorterna. Viss utveckling kan ske inom strukturbildens sekundärstråk. Spridd bebyggelse på landsbygden begränsas och ska tillåtas endast om det finns särskilda skäl. I anslutning till värdefulla kulturmiljöer i de gamla tätorterna på landsbygden ska ny bebyggelse normalt anpassas till traditionell utformning och färgsättning. Inom andra områden kan utformningen vara traditionell eller ha dagens formspråk. Kyrkesund Skärhamn Klädesholmen Bleket Rönnäng Stora Dyrön Marstrand TJÖRN Huvudstråk - heldragen grå linje Sekundärt stråk - streckad grå linje Kållekärr Myggenäs Höviksnäs Tjuvkil Huvudstråket Huvudstråket binder samman orterna Skärhamn, Rönnäng-Bleket-Klädesholmen, Kållekärr, Höviksnäs samt Myggenäs. Stråket har frekvent kollektivtrafik och trafikeras med expressbussar. Väg 169, 723, 721 samt 160 räknas till kommunens huvudstråk. Sekundärt stråk Till det sekundära stråket hör väg 727 resp väg 732/731 mot Långekärr- Kyrkesund. Utmed vägen finns mindre frekvent kollektivtrafik som bör utvecklas. Under sommaren är vägen trafikbelastad, och är svårtillgänglig med kollektivtrafik. En utökad kollektivtrafik skulle betjäna både turister och åretruntboende. Utmed stråket finns utvecklingsförutsättningar för besöksnärings och turismnäring t ex camping och besöksmålsrelaterade aktiviteter. Aröd Rörtången/Ödsmålsm 17

Översiktsplan 2012 - Del 1 Strategi för Tjörns strukturbild 1. Huvudsakligen bevarande, natur- och kulturmiljö Myggenäs TJÖRN Höviksnäs Kållekärr Kyrkesund 2. Långsiktig tätortsutveckling 3. Utveckling av befintliga orter Skärhamn 4. Strategiskt markområde med hänsyn till framtida alternativ förbindelse och bebyggelse Klädesholmen Bleket Rönnäng Stora Dyrön 5. Huvudsakligen oförändrad markanvändning. Färskvattentäkt samt vindkraft på lämpliga ställen 6. Permanentning av fritidshusbebyggelse gäller för hela Tjörn Aröd Marstrand Tjörns strukturbild med de olika utvecklingsområdena 1. Huvudsakligen bevarande, natur & kulturvård Framtida inriktning: Nybyggnation bör ske i mycket begränsad Nuläge: Norra delen av Tjörn, med sammanhängande område Rörtången/Ödsmålsm omfattning. Endast komplettering till befintlig bebyggelse. Mindre med höga natur-/kulturvärden som har stor betydelse för anläggningar för det rörliga friluftslivet bör kunna skapas. rekreation. Området omfattas idag av flertalet naturskyddsområden och riksintressen t ex Stigfjordens naturreservat, Halsbäck- Björnshuvud samt Pilanes gravfält. 18 Tjuvkil

2. Långsiktig tätortsutveckling Nuläge: Östra delen av Tjörn med god kollektivtrafikförsörjning samt välutbyggd infrastruktur. Många av de boende pendlar till Göteborg och Stenungssund. Vallaområdet har den största befolkningsökningen på Tjörn. Området innefattar tre tätorter- Myggenäs, Höviksnäs samt Kållekärr. Området innefattar även det sk Hakenäset. Här finns idag flera olika fritidshusområden. Områdets närhet till Höviksnäs och Tjörnbron gör det attraktivt för åretruntboende. 3. Utveckling av befintliga orter Nuläge: Västra delen av Tjörn med de ursprungliga fiskesamhällena på ön. Orterna präglas av stora kulturhistoriska värden och har sommartid många besökare. Även här pendlar många till Göteborg samt Stenungssund. Området innefattar sex tätorter- Rönnäng, Bleket, Klädesholmen, Åstol, Dyrön, samt Skärhamn. Övriga orter är Kyrkesund och Björholmen. Framtida inriktning: Befintliga tätorter kompletteras och tidigare oexploaterad mark ska tas i anspråk för ny bebyggelse, för att möta en befolkningsökning. Viktigt med en helhetssyn av planeringen från början. Kompletteras med mer kommunal service samt ev. fler butiker mm. Viktigt att tillgängligheten till närrekreation är god. Inom strukturen ligger Svanviks och Wallhamns industriområden med närhet till väg 169. Dessa två områden bör utvecklas. I anslutning till huvudstråket kan husen inom fritidshusområden på sikt få möjlighet till samma storlek som inom tätorterna, när VAsystem och vägar fått godtagbar standard. Framtida inriktning: Inom dessa områden bygger man för att stärka den samhällsservice och handel som finns. Kulturhistoriska kärnor bör skyddas, då de är viktiga för en ökad besöksnäring och är en del av det som utgör Tjörns historia och identitet. Ny bebyggelse bör framför allt komplettera den befintliga, ensidiga bebyggelsestrukturen, samt skapa lägenheter för ungdomar och äldre och ge möjlighet för barnfamiljer att flytta hit. Viktigt att tillgängligheten till närrekreation är god. Kyrkesund samt Björholmen kan ges ett visst tillskott av nybyggnation på längre sikt. Tillgång till kommunalt VA och kollektivtrafik är viktigt vid nybyggnation. 4. Strategiskt markområde med hänsyn till framtida alternativ förbindelse och bebyggelse Nuläge: Östra delen av Tjörn, bestående av en levande landsbygd. Här finns idag flera olika aktiva jordbruk. Områdets närhet till väg 169 gör det möjligt för året runt boende, men ingen kommunal service finns idag. VA och infrastruktur måste kompletteras. Framtida inriktning: Området reserveras som strategiskt markområde med hänsyn till framtida alternativ förbindelse till fastlandet. Ett mindre tillskott av nybyggnation kan tillåtas om möjligheterna till alternativ förbindelse inte motverkas. Nybyggnation ska ske med stor hänsyn som möjligt till befintliga naturvärden. 5. Huvudsakligen oförändrad markanvändning. Färskvattentäkt samt vindkraft Nuläge: Östra delen av Tjörn, bestående av en levande landsbygd. Här finns idag flera olika aktiva jordbruk. Områdets närhet till väg 169 gör det möjligt för året runt boende, men ingen kommunal service finns idag. Infrastruktur måste kompletteras. 6. Permanentning av fritidsbebyggelse Nuläge: Totalt har det på Tjörn uppförts ca 4000 fritidshus inom ca 60 detaljplaner för fritidsändamål. Tjörn har flera fritidshusområden som är attraktiva för åretruntboende. Kommunen är i grunden positiv till att fritidsbebyggelsen övergår till helårsbebyggelse. Ett par detaljplaner för fritidsbebyggelse har ändrats, så att husen kan få samma storlek som inom tätorterna. Inom de flesta övriga detaljplaner för fritidsbebyggelse har bygglov beviljats för viss ökning av storleken utöver detaljplanernas begränsning. Framtida inriktning: Med hänsyn till befintlig färskvattentäkt samt föreslagna utvecklingsområden för vindkraft enligt vindbruksplanen ska området bevaras enligt pågående markanvändning. Framtida inriktning: Kommunen är i grunden positiv till att fritidsbebyggelsen permanentas. I anslutning till huvudstråket kan på sikt husen inom fritidsområdena få samma storlek som inom tätorterna. Detaljplanerna måste först ändras. Dessförinnan finns möjlighet till viss ökning av storleken utöver detaljplanens begränsningar. Även utanför huvudstråket finns inom de flesta fritidsområdena möjlighet till viss ökning av storleken utöver detaljplanens begränsningar. Permanentning ska inte underlättas om det medför olämpliga kommunalekonomiska kostnader eller miljömässiga konsekvenser. 19

Bebyggelseutveckling Kommunens önskan är att öka befolkningen och antalet åretruntboende. Översiktsplanen ger möjlighet för utbyggnad med upp till 2 000 nya bostäder fram till år 2025. Utslaget över tid innebär det en planberedskap på upp till 150 bostäder per år. Befolkningsökningen ska i huvudsak koncentreras i områden utifrån antagna tätortsstudier. Det sammanlagda antalet föreslagna bostäder i dessa tätortsstudier uppgår till ca 1 700-1 800 bostäder. Därutöver kommer permanentning inom fritidsområdena underlättas särskilt i anslutning till huvudstråket. Det verkliga resultatet styrs i hög grad av konjunkturerna och den fortsatta permanentningstakten. Men inriktningen är att byggandet ska ligga i intervallet 100-150 bostäder per år exklusive äldreomsorgens behov. Denna takt på byggnation är möjlig att göra fram till år 2025 genom att endast bygga i de föreslagna utvecklingsområdena i tätortsstudierna, utan att bygga mer än 10% på landsbygden. För vissa delar av den föreslagna byggnationen i tätorterna krävs en förändring i strandskyddsgränserna. En översyn av strandskyddet håller på att göras av länsstyrelsen i samarbete med Tjörns kommun. I arbetet med översynen av strandskyddet vill Tjörns kommun betona vikten av en samsyn kring tätorternas behov av expansion. En tänkbar geografisk fördelning av nytillkommande bostäder, baserat på strukturbilden samt antagna tätortstudier redovisas nedan. Skärhamn ca 650 Stockevik ca 100 Rönnäng, Bleket, Klädesholmen ca 400 Höviksnäs ca 300 Myggenäs ca 300 Kållekärr ca 100 Tjörn är beläget i en expansiv region. Detta medför ett stort bebyggelsetryck. Om Tjörns unika natur- och kulturvärden ska kunna bevaras och stärkas krävs att ny bebyggelse på landsbygden begränsas och lokaliseras på ett varsamt sätt. Det är därför viktigt att en klar linje hävdas avseende byggandet på landsbygden. Värden som kommunen vill hävda anges nedan: bevara karaktären på det öppna kulturlandskapet bevara bebyggelsemönstret på landsbygden ny bebyggelse lokaliseras som naturlig komplettering undvika randbebyggelse kring större vägar inte störa kulturhistoriskt värdefulla miljöer kunna erbjuda alla kommuninnevånare en god service behålla och understryka det traditionella boendet på Tjörn med huvuddelen av invånarna bosatta i små väl fungerande samhällen. Klädesholmen tv / Härön th 20

Översiktsplan 2012 - Del 1 Övergripande strategi för bebyggelseutvecklingen Planberedskap för 100-150 nya bostäder/ år En jämn fördelning av nya bostäder, ca hälften på sydvästra Tjörn och ca hälften inom övriga delar Bostadsbyggandet sker inom kommunens huvudstråk. I anslutning till huvudstråket kan på sikt fritidsområdena få större byggnadsytor. För tätorter är inriktningen: Komplettera och utveckla från de inre delarna och växa utåt. Myggenäs TJÖRN Kållekärr Höviksnäs Kyrkesund Skärhamn Klädesholmen Bleket Rönnäng Nya områden ska tillkomma i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Aröd Stora Dyrön Ny bebyggelse lokaliseras inom gångavstånd från kollektivtrafik. Utnyttja befintlig infrastruktur. För landsbygden är inriktningen: Spridd bebyggelse på landsbygden begränsas och tillåts endast om det finns särskilda skäl. Maximalt 10% av den totala byggnationen ska ske på landsbygden. Följduppdrag Bostadsförsörjningsprogram ska tas fram (omfattning, inriktning, lokalisering). Tätortstudie för Kållekärr ska genomföras. Befolkningsprognos för Tjörn och olika delområden ska tas fram. Fritidshusbebyggelse En omfattande fritidsbebyggelse tillkom på Tjörn under 60- och 70-talen. Totalt har det på Tjörn uppförts ca 4 000 fritidshus inom ca 60 detaljplaner för fritidsändamål. Kommunens begränsade yta, dess känsliga natur och behovet av tillkommande helårsbostäder, verksamheter och service medger inte att mark tas i anspråk för ytterligare fritidsbebyggelse. Därför kommer inte nya detaljplaner för fritidsbebyggelse antas. Inte heller kommer bygglov beviljas för nya fritidshus utanför detaljplan. Marstrand Rörtången/Ödsmålsm Karta: Befintliga planer för fritidsändamål samt huvudstrukturen för kollektivtrafik. Tjuvkil Omvandling till helårsboende Ändringen av användning av fritidshus till åretruntbostäder antas fortsätta under översiktsplanens planperiod. Kommunen är i grunden positiv till att fritidsbebyggelsen permanentas. I anslutning till huvudstråket kan på sikt husen inom fritidsområdena få samma storlek som inom tätorterna. För att detta ska kunna uppnås krävs att detaljplanerna ändras. Dessförinnan finns möjlighet till viss ökning av storleken utöver detaljplanens begränsningar direkt i bygglovsprövning.. Även utanför huvudstråket finns inom de flesta fritidsområdena möjlighet till viss ökning av storleken utöver gällande detaljplans bestämmelser direkt i bygglovsprövning. För att denna möjlighet ska kunna fastläggas formellt krävs dock att även dessa detaljplaner ändras. Möjlighet till åretruntboende ska inte underlättas, där den kan leda till olämpliga kommunalekonomiska kostnader eller miljömässiga konsekvenser, exempelvis kostnader för kollektivtrafik, skolskjutsar, sophämtning, hemtjänst, hemsjukvård och färdtjänst. 21

Förändringar från fritidsbebyggelse till helårsbebyggelse ska normalt ske genom detaljplan. Det är i de flesta fall de boendes ansvar att bekosta en sådan detaljplan. Kommunen bidrar med råd och formell hantering. Undantagsvis kan kommunen komma att upprätta ny detaljplan, exempelvis i anslutning till kommunens tätorter. Om viss utökning av storleken på bostaden prövas direkt i bygglov innan detaljplanerna ändrats, krävs bland annat att områdets VA- standard är godtagbar. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer vilket utrymme lagstiftningen ger för ökning av storleken m m direkt i bygglovsprövning. Ny fritidsbebyggelse Detaljplaner för ny fritidsbebyggelse kommer inte antas Bygglov för nya fritidshus utanför detaljplan kommer inte beviljas Omvandling till helårsboende I anslutning till huvudstråket kan på sikt husen inom fritidsområdena få samma storlek som inom kommunens tätorter. Detaljplanerna måste först ändras. Även utanför huvudstråket finns inom de flesta fritidsområden möjlighet till viss ökning av storleken utöver gällande detaljplaner. För att möjligheten ska bli formellt fastlagd krävs att detaljplanerna ändras. Ändring av detaljplanerna ska normalt bekostas av de boende (via exempelvis tomtägarförening) efter att ansökan prövats av kommunen. Innan detaljplanerna ändrats kan viss ökning av storleken prövas direkt i bygglov. Då krävs bland annat att områdets VAstandard är godtagbar. Permanentning ska inte underlättas om det medför olämpliga kommunalekonomiska kostnader eller miljömässiga konsekvenser. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer vilket utrymme lagstiftningen ger för ökning av storlek mm direkt i bygglovsprövning Inaktuella detaljplaner Inaktuella detaljplaner för fritidsbebyggelse Gällande detaljplaner för fritidsbebyggelse har med få undantag blivit inaktuella. Detaljplanernas regler stämmer inte längre överens med den utveckling kommunen önskar inom fritidsområdena. Bland annat begränsar detaljplanerna husens storlek kraftigt, och de stödjer inte kommunens positiva inställning till permanentning inom fritidsområden. De inaktuella detaljplanerna innebär därför ett stort problem för såväl fastighetsägarna som kommunen. Inaktuella detaljplaner inom kustsamhällenas äldre delar Bebyggelsen inom de äldre delarna av kommunens kustsamhällen regleras av äldre detaljplaner, som i många avseenden saknar aktualitet. Detaljplanerna upprättades i en tid då synen på bevarande och varsam utveckling var en helt annan än idag. Detaljplanerna ger inte tillräckligt stöd för vare sig bevarande eller hållbar utveckling. Ett antal äldre bostadshus saknar exempelvis byggrätt. Följden blir att gällande detaljplaner förhindrar lämpliga förändringar av bebyggelsen. Risk finns att äldre bostadshus omvandlas till fritidshus eller att de förfaller. Hantering av bygglov och detaljplaner inom områden med inaktuella detaljplaner Kommunen har upprättat program för förnyelse av inaktuella detaljplaner i kommunens samhällen. Programmet antogs av samhällsbyggnadsnämnden 2009. Kommunen kommer också att upprätta program för förnyelse av de inaktuella detaljplanerna för fritidsområdena. Behovet av att förnya de inaktuella detaljplanerna är särskilt stort i en kustkommun som Tjörn med gamla kustsamhällen med kulturhistoriska värden och omfattande fritidsbebyggelse. Samtidigt är den lilla kommunens resurser begränsade. Det är viktigt att de gamla tätorterna och fritidsområdena utvecklas i linje med kommunens övergripande mål. Nu gällande detaljplaner förhindrar delvis en sådan utveckling. Tätorternas gamla bebyggelse har stora kultur- 22

miljövärden och bör utvecklas varsamt. Nödvändiga moderniseringar och underhåll av byggnaderna måste underlättas. Inom fritidsområdena bör ges möjlighet till större storlek i enlighet med målen för bebyggelsestrukturen. Förnyelsen av inaktuella detaljplaner resulterar troligen i ca 90 100 nya detaljplaner. På lång sikt bedöms detta genomförbart. På kortare sikt är det resursmässigt omöjligt. Innan detaljplanerna förnyats, är det nödvändigt att hantera bygglovsärenden så att bebyggelsen utvecklas på önskvärt sätt. Prövning förutsätts utgå från aktuella politiska mål och fastighetsägarnas behov. Reglerna i de inaktuella detaljplanerna sätts in i detta sammanhang och ges en mer begränsad tyngd. Det stora antalet inaktuella detaljplaner gör det nödvändigt att finna förenklade och resurssparande metoder för planarbetet. Ett antal detaljplaner måste hanteras parallellt i samma eller samordnad process. Staten förutsätts medverka till och underlätta förenklade metoder för hantering av bygglov och detaljplaner inom områden med inaktuella detaljplaner. Det är både ett kommunalt och ett statligt intresse att finna praktiskt genomförbara lösningar på problematiken. Följduppdrag Program för hur inaktuella detaljplaner för fritidshusområden hanteras ska upprättas Verksamheter Tjörn är en företagsam kommun med många entreprenörer och ett aktivt näringsliv. Näringslivet kan utvecklas ytterligare genom en utbyggd infrastruktur, bland annat inom IT, samt genom att stärka vägnätet för transporter. För kommunen är det viktigt att befintliga verksamheter kan utvecklas samtidigt som olika former av nyetablering ska uppmuntras. För att fler ska kunna bo i kommunen krävs ett aktivt arbete med att utveckla fler arbetsplatser. Tjörns kommun vill satsa på att skapa möjligheter för befintliga och nya verksamheter att utvecklas. Dessa verksamheter bör utgå från Tjörns förutsättningar, enligt cultural panning metodens tankar. Strategierna för näringslivsutvecklingen är närmare beskriven i strategi 3 - det goda livet. Behovet av en framtida markberedskap är främst kopplad till att underlätta en fortsatt utveckling av industriverksamheter i Svanvik - Wallhamnområdet. Tjörns kommun har beslutat att arbetet med att förvärva exploateringsmark för industriändamål ska intensifieras. Turism är en växande näring och kommunen är positiv till en utveckling av gästhamnar, vandrarhem och stugbyar i eller i anslutning till befintliga anläggningar eller bebyggelse. Kommunen kan även pröva någon lokalisering av turistanläggning i attraktivt läge utanför tätorterna, till exempel en anläggning med korttidsboende, gärna med ekologisk profil. I anslutning till befintliga samhällen är också nya verksamheter önskvärda om de har liten omgivningspåverkan. Nya verksamheter bör i möjligaste mån lokaliseras så att befintlig infrastruktur kan utnyttjas. Transportintensiv verksamhet ska vara lokaliserad vid goda kommunikationslägen. Djurhållning och fiske är exempel på näringar inom Tjörns kommun 23

Traditionella näringar Jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske utgör traditionella näringar på Tjörn. Kommunens önskan är att nuvarande jordbruk och fiske i huvudsak ska bestå för att understödja näringen, för att bevara det värdefulla kulturlandskapet och utveckla besöksnäringen. Verksamheter inom jordbruk och fiskeindustrin ska därför ges goda fysiska förutsättningar att utvecklas. Fisket och fiskberedningsindustrin Kommunens inriktning är att stödja ett fortsatt yrkesfiske och den industri som tar hand om och bearbetar fisken samt bevaka dess fortsatta utveckling. Detta kan bland annat ske genom att stödja fisket och fiskberedningsindustrin liksom sjöfart och sjöfartsutbildningen. Havet Havet har både stora natur- och kulturvärden och utgör den kanske viktigaste delen av Tjörns identitet. Samtidigt påverkas havet av många aktörer och många ställer anspråk på området. I den fortsatta planeringen vill Tjörns kommun förvalta och utveckla havets värden genom ett hållbart nyttjande. Prioriteringar mellan olika intressen och anspråk bör göras och olika delar ska reserveras för bevarande respektive utveckling. Jordbruk Jordbruksmark har stor betydelse för framtida trygg livsmedelsförsörjning. Tjörns kommun har ett gynnsamt odlingsklimat med bördig jord vilket ger möjligheter till lokal produktion och förädling av råvaror. Olika former av jordbruk med ekologisk produktion utgör en viktig framtida resurs för det lokala näringslivet. Redan idag utgörs mer än hälften av den odlade arealen av ekologisk odling. Det finns en tradition hos befolkningen att driva jordbruk parallellt med att ha ett deltidsyrke. Att behålla och utveckla förutsättningar för odling och djurhållning kan därför ses som viktigt för den framtida näringslivsutvecklingen och genom att fortleva som en bisyssla kan även det småskaliga jordbruket vara möjligt att behålla. Traditionellt har det funnits mycket får på Tjörn och denna verksamhet har utvecklats, parallellt med att det finns ett stort intresse för olika former av hästverksamhet. För att inte skapa konflikter mellan djurhållning och tätortsutveckling bör en princip kring avstånd mellan bebyggelse och djur fastställas. Ängs- och hagmarker utgör viktiga delar av det värdefulla kulturlandskap som kommunen anser bör bevaras. Detta bör varken bebyggas eller planteras, utan bör hållas öppet. En försämrad lönsamhet utgör ett hot mot fortsatt jordbruksdrift och skötsel av ängs- och hagmarker. Tjörns kommun är därför positiv till nya verksamheter på landsbygden som kan bidra till att det öppna landskapet bevaras. Sådana verksamheter kan vara nya företag som bedriver jordbruksliknande företag, t ex hästgårdar eller kombinationsföretag. Ett exempel på kombinationsföretag kan vara en lantbrukare som kombinerar jord och skogsbruk med uthyrning av stugor för det rörliga friluftslivet eller hantverksverksamhet. Restriktioner mot byggande på landsbygden kommer inte tillämpas i dessa fall. Skogsbruk Tjörns kommun önskar att den nuvarande skogsmarken ska bestå och att ett rationellt skogsbruk ska kunna bedrivas. För att säkerställa närrekreationsområden vid tätorterna kan inköp av skogsmark samt inrättande av kommunala naturreservat eventuellt krävas. Övergripande inriktning Verksamheter inom jordbruk, skogsbruk och fiskeindustrin ska ges goda fysiska förutsättningar att utvecklas. Åkermark utanför tätorterna bör inte vara föremål för någon omfattande bebyggelse. För att behålla god jordbruksmark för odling, bör den klassade åkermarken bör inte bebyggas av enskilda byggnader. I tätorterna kan det ibland vara aktuellt att bygga delvis på jordbruksmark, enligt gällande tätortsstudier. Här har avvägningen mellan en tätortsutveckling och att bygga på jordbruksmark gjorts. Följduppdrag En princip kring avstånd mellan bebyggelse och djur ska fastställas. 24

Resor och kommunikationer En ökande befolkning ställer högre krav på en långsiktig och effektiv infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik där miljön måste värnas. Ett ökat resande och behov av hög tillgänglighet förutsätter en utbyggnad av kollektivtrafiken och är en förutsättning för att utveckla den regionala arbetsmarknaden. För att möjliggöra en hållbar infrastruktur krävs investeringar som underlättar trafikbelastningen på Tjörnbron samt att bättre villkor skapas för näringsliv och pendlare genom förbättring av vägar och kollektivtrafik. Samhällsplaneringen ska inriktas på ett minskat transportbehov och ändrade resvanor. I Tjörns klimatplan föreslås ett antal mål för att sänka koldioxidutsläppen, bland annat genom att skapa en hållbar fysisk planering och ett förändrat färdsätt. Genom att föreslå byggnation i tätorter samt en utveckling längs stråken, stödjer översiktsplanen dessa mål. Fler boende utmed huvudstråket Tendensen är att allt fler som bor på Tjörn arbetar i Stenungssund eller Göteborg. Byggnation i anslutning till orterna i huvudstråket är av stor betydelse för att få en snabb, bekväm och effektiv pendling. För närvarande bor drygt 6 500 invånare (ca 45 %) inom gångavstånd (400 meter) till huvudstråket för kollektivtrafik. Utvidgas närområdet till 1 000 meter har ca 10 000 invånare (ca 65 %) tillgång till kollektivtrafik. Fler boende i orter utmed kommunens huvudstråk stärker förutsättningarna att verka i riktning mot ett mer hållbart transportsystem. Den möjliga utbyggnadsvolymen av bostäder i tätortstudierna uppgår till över 1 700 bostäder. Merparten av dessa bostäder kan lokaliseras inom gång- och cykelavstånd till kollektivtrafikens huvudstråk. Uppskattningsvis kan drygt 80 % av Tjörns invånare på sikt bo ca 1 000 meter från kommunens huvudstråk och därmed erbjudas en god kollektivtrafik med hög turtäthet. Expressbuss hämtar upp passagerare vid Rönnängs Brygga Sekundärstråk Utmed väg 727 och 732/731 bor ca 700 personer inom gångavstånd till kollektivtrafik (400 meter). Utvidgas närområdet till 1 000 meter har ca 1 200 invånare tillgång till kollektivtrafik. Turtätheten är begränsad men bör utvecklas, till nytta för boende och turism. Kollektivtrafik K2020 utgör målbilden för utvecklingen av framtidens kollektivtrafik i Göteborgsregionen och K2020-lokal är Tjörns lokala process för att stärka kollektivtrafikstrukturen och uppnå de övergripande målen. Visionen för Tjörn är att nå målet för K2020, men den utspridda bebyggelsen medför svårigheter. Målet för Tjörn under översiktsplaneperioden är att fördubbla andelen som reser med kollektivtrafik. En utökad turtäthet för kollektivtrafiken på och till Tjörn är ett kommunalt mål. En strategi för fler turer och fler resenärer på Tjörn utgår från att fortsätta arbetet med snabb och bekväm trafik. Fortsatt utvecklingsarbete innebär ett behov av att skapa tätortstrafik mellan Myggenäs, Höviksnäs och Stenungssund. Tätortstrafiken innebär tät 25

busstrafik mellan orterna stor del av dygnet som kopplats till ett ett regionalt resecentrum i anslutning till pendeltåget. K2020-lokal listar följande strategier: Satsa på snabb och bekväm trafik till Stenungssund och Göteborg. Trafiken ska vara konkurrenskraftig med bilen. Trygg och säker parkering för bil och cykel i anslutning till pendeltrafiken. En bekväm resa med sittplats för alla och bra och lättillgänglig information om trafiken. Bytespunkter och pendelparkeringar Befintliga bytespunkter och pendelparkeringar (Häggvall, Kållekärr och Myggenäs korsväg) ska utvecklas och göras mer trygga och säkra för användarna, framförallt vid Myggenäs korsväg. Nya parkeringsplatser för pendlare och lämpliga platser för bilpooler bör dessutom studeras i strategiska lägen. Vägar och parkeringsplatser Huvudvägnätet utgörs av länsvägar. Framkomligheten påverkas av den stora arbetspendlingen under vardagsmorgnar och eftermiddagarna. Antalet fritidsboende bidrar till toppar i trafiken vid långhelger och under sommarsäsongen. Myggenäs korsväg och Wallhamnskorsningen ska förbättras och anslutningar till det allmänna vägnätet från fritidshusområden behöver ses över. Bristen på parkeringsplatser i tätorterna under sommartid behöver åtgärdas för att inte hämma näringslivets utvecklingsförutsättningar. I första hand eftersträvas dock att besökare i högre utsträckning använder kollektiva färdmedel. Gång och cykelvägar Tjörn har ett utbyggt gång- och cykelvägnät som knyter samman flera av kommunens tätorter och anslutande kollektivtrafik. Kompletteringar och förbättringar kan behövas i vissa punkter. Utbyggnad behövs för att underlätta hållbara resvanor för Tjörns befolkning men även för att utveckla en attraktiv besöksnäring. Tjörn har idag ett flertal cykelvägar. Fler behöver dock byggas ut, bl a mellan Myggenäs och Höviksnäs samt mellan Myggenäs och norra Tjörn, samt i tätorterna. Alternativ förbindelse till fastlandet Tjörnbron är i dagsläget hårt trafikerad och situationen kommer att förvärras med ett ökat antal medborgare. En ny fast förbindelse innebär en snabbare kommunikationslänk mot Göteborg och är en nödvändighet i det längre perspektivet. Förbindelsen kan underlätta för en effektivare pendling med kollektivtrafik och minska fordonstrafikens negativa miljöpåverkan. Enligt de översiktliga utredningar som utförts skulle en sydlig förbindelse vara möjlig från ett område norr om Rönnäng och troligtvis ansluta vid Tjuvkil i Kungälvs kommun. En annan tänkbar förbindelse skulle enligt utredningarna vara möjlig mellan Fagerfjäll och Aröds-området i Kungälvs kommun. Denna kustförbindelse skulle även kunna leda över Tjörn, vidare norrut. En ny fast förbindelse diskuteras även mellan Orust och Stenungsund. Den redovisas i båda kommunernas respektive översiktsplaner och föreslås gå över sundet norr om Svanesund. En sådan förbindelse skulle ha stor betydelse för Tjörns kommun då den i hög grad skulle bidra till avlastning av trafiken på väg 160 via Tjörnbroarna. Idag kör ca 10 000 fordon till Myggenäs och ca 7 000 fordon kör vidare mot Orust. Övergripande inriktning Kollektivtrafik Tjörns strategier för kollektivtrafik utgår från K2020-lokal. Huvudinriktning är att verka för tätorstrafik mellan Myggenäs, Höviksnäs och Stenungssund samt ett regional resecentrum i anslutning till pendeltåget. Vägar Förbättring Myggenäs korsväg och Wallhamnskorsningen. Gång och cykel vägar ska utvecklas, både inom tätorterna och mellan orterna enligt tidigare politiska beslut. Följduppdrag Kommunen ska ta fram en transportstrategi som samordnar alla transportslag och innefattar utvecklingsmöjligheter med angränsande kommuner. 26

Översiktsplan 2012 - Del 1 Resor och kommunikationer - regional utblick Svanesund Varekil Stenungsund Myggenäs TJÖRN Kyrkesund Höviksnäs Kållekärr Stora Höga Skärhamn Aröd Bleket Klädesholmen Rönnäng Kode Stora Dyrön Disseröd Kareby Rörtången/Ödsmålsmosse Marstrand Tjuvkil Kungälv Ytterby Kärna Utveckling av be ntliga orter No rd re ä Strategiskt markområde för framɵda förbindelse lv Kovikshamn LångsikƟg tätortsutveckling Huvud-/Sekundär-/TerƟärstråk Huvudsakligen bevarande, natur- och kulturmiljö Huvudsakligen oförändrad markanv. VaƩentäkt/VindkraŌ Möjlig framɵda förbindelse Serviceort/Grannby 27

STRATEGI 3 - Det goda livet Kombinationen av att bo och verka i Tjörns kommun och möjlighet att förena stora naturvärden med storstadsregionens övriga attraktionsvärden skapar mycket goda förutsättningar för det goda livet. Kusten, havet och naturen ska tas tillvara och tillgängligheten öka. Det goda livet rör också variabler såsom utbildning, arbetsliv, hälsa, delaktighet, kultur och kreativitet (Västra Götalands regionen). Det goda livet kan kort översättas till att skapa möjlighet till livskvalitet för alla kommunens medborgare och besökare. Strategi 3 hanterar två av översiktsplanens huvudfrågor - hur kan kommunen arbeta för att skapa bostäder för de unga och för de äldre? Sociala värden i fysisk planering Hur vår fysiska miljö är utformad spelar stor roll för hur vår vardag kan se ut och lägger på olika sätt grunden för att på lika villkor få goda sociala levnadsförhållanden. Hur vi mår påverkas bland annat av livsstil och den miljö vi lever i. Att samhällsutvecklingen i stort och förhållanden i arbetslivet har betydelse är otvetydigt. En god fysisk miljö är viktig, men också stabila sociala och ekonomiska förhållanden med en uthållig tillväxt som skapar resurser till alla och ger arbete. Grundläggande värderingar vid planering av markanvändning och utformning av det offentliga rummet är jämlikhet och rättvisa. Det handlar exempelvis om att skapa miljöer som stimulerar självständighet. I planeringen av mark för bostäder för äldre och funktionshindrade är det viktigt att hitta strategiska lägen så att tillgängligheten till olika former av service, framförallt daligvaruhandel och mötesplatser är maximal, och kan nås av äldre och funktionshindrade själva utan hjälp av andra. Planeringen ska också bidra till integration och att förebygga utanförskap. Alla ska känna sig inkluderade i samhällslivet oavsett ålder, kön, sexualitet, funktionshinder eller etnisk bakgrund. Cultural planning Tjörns metod Arbetet med Cultural Planning som Tjörns metod samhällsplaneringen är ett led i att införa en demokratisk, lyssnande metod som inkluderar medborgarna i planeringen. Den ger också en ny helhetsbild av ett samhälle med livskvalitet och kulturella resurser som betydelsefulla värden att behålla och utveckla. Ett aktivt deltagande och samarbete med kommuninvånarna, att tidigt komma med i samhällsplaneringen, att ta tillvara medborgarnas perspektiv- är ett viktigt arbetssätt. Förutom att kartlägga befintliga värden kan förebyggande insatser skapas och social kunskap tillföras om människors behov i fysisk planering. Detta kan göras genom dialog med medborgare, men även genom samverkan med skola och socialtjänst. Säker och trygg kommun Det är viktigt att Tjörnborna känner sig säkra och trygga på sin ö. Därför har kommunen ansökt om att bli certifierad som Säker och trygg kommun av Världshälsoorganisationen, WHO. Arbetet är en långsiktig process som utgår från såväl övergripande infrastruktur som ett aktivt deltagande och samarbete med kommuninvånarna. Långsiktiga och varaktiga program omfattar båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. Inom Säker och trygg kommun finns program riktade mot högriskgrupper och högriskmiljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper. Utvecklingen sett ur medborgarnas olika perspektiv innefattar till exempel hur samhället kan möta både de ungas och de äldres behov och önskemål. Ett samhälle som präglas av olika former av nätverk och sociala sammanhang mellan medborgare är viktigt för olika skadeförebyggande insatser. Dessutom innebär det att skadeförebyggande insatser i tidigt skede kan komma med i samhällsplaneringen. Översiktsplanen ger i detta sammanhang en helhetsbild av hur kommunen vill utveckla samhället och förverkliga intentioner kring en säker och trygg kommun. Ett varierat bostadsutbud Utbudet av bostäder liksom åldersstrukturen och familjesammansättning på Tjörn talar för att behov av bostäder för äldre kommer att öka (se kap 2, Tjörns befolkning). Det är vidare en uttalad politisk vilja att skapa möjligheter för ungdomar och yngre familjer att stanna kvar eller flytta till kommunen. Redan i prioriteringen av detaljplaner bör man verka för att få en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och småhus och skapa de bostäder som Tjörn och dess medborgare behöver. En blandad 28

bebyggelse skapas genom att bygga egna ägda hus, bostadsrättsbebyggelse och hyreslägenheter. Behovet av bostäder för dem som omfattas av LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) bedöms öka kontinuerligt. Behovet inkluderar även lokaler för daglig sysselsättning för fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Genom att göra fler kommunala detaljplaner ska en markberedskap skapas, framförallt i strategiska lägen runt servicepunkter. Detta gör att man snabbt kan tillgodose behoven av LSS- boenden samt bostäder för äldre. Detta förutsätter ett aktivt markinköp, för att öka kommunens markinnehav. Att förvärva mer mark i anslutning till tätorterna för byggnation av bostäder är redan politiskt beslutat. Tillgänglighet i boendemiljöer Bebyggelsemiljön inom områden med sammanhållen bebyggelse ska utformas med hänsyn till möjligheten för personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga att använda området. Full tillgänglighet ska eftersträvas vid nybyggnation av flerbostadshus. Tjörns tillgänglighetsplan har målet att kommunen ska verka för att personer med funktionsnedsättning i större utsträckning kan delta i det lokala kulturlivet och i olika fritidsaktiviteter i kommunen. Konkret kan detta innebära att tillgänglighetsanpassa miljöer, som badplatser, promenadstråk och vandringsleder. Genom att planera rätt från början kan kommunen undvika att åtgärder behöver göras i ett senare skede. Bygga bostäder för flexibel användning Behovet av olika typer av boendeformer ökar i framtiden t ex mindre lägenheter i flerbostadshus, i nära anslutning till service, kollektivtrafik etc. Fler lägenheter behövs för att tillgodose behov av mindre lägenheter för ungdomar, äldre och ensamstående med i stort sett samma krav på centrumnära lägen med tillgång till dagligvaruhandel. En god tillgång till sådana lägenheter kan bidra till att minska behovet av särskilda boenden och särskild service för äldre i framtiden. Det är även viktigt att skapa byggrätter som kan användas för olika typer av användning för att ge en ökad flexibilitet. Ökat behov av bostäder för äldre Tjörn, såväl som regionen och Sverige i stort står inför en nära framtid med fler och fler äldre i befolkningen. På Tjörn finns dessutom många äldre Rönnäng 29

som vid sin pensionering blir permanent bofasta i sin sommarstuga. Tillräckligt med lämpliga bostäder för äldre i det i ordinarie bostadseståndet skulle kunna göra att många äldre kan bo kvar i egen bostad istället för att behöva flytta till särskilda boendeplatser. Alternativa seniorboenden kan utformas på olika sätt: lägenheter i bottenplan i hyreshus, radhusliknande bostads- och hyresrätter, runt en trappuppgång med hiss etc. I samtliga fall ska tillgång till mötesplatser inomhus och utomhus samt gemensamhetsutrymmen finnas. Genom att på detta sätt skapa förutsättningar för äldres och funktionshindrades självständighet och oberoende kan framför allt livskvaliteten öka, samtidigt som kommunens kostnader kan hållas nere. Det goda livet för äldre och funktionshindrade Möjlighet till delaktighet och självständighet. Minska beroendet av färdtjänst, hemtjänst etc. Delta i samhällets gemenskap. Inriktning bostadsbyggande Varierat utbud och upplåtelseformer. Hög tillgänglighet. Boende för flexibel användning. Boende som stärker servicefunktioner. Bostäder för äldre och funktionshindrade i ordinarie bostadsbebyggelse, på gångavstånd till livsmedelsbutik, kollektivtrafik och mötesplats. Skapa markberedskap för bostäder för unga och äldre samt LSS boenden. Prioritering av fler kommunala detaljplaner med varierade upplåtelseformer. Följduppdrag Tjörns kommun bör ta fram en handlingsplan för framtidens äldrebostadsbyggande Strategiska inköp av mark för kommunala detaljplaner. Aktivt näringsliv och växande besöksnäring Ett aktivt näringsliv är av stor betydelse för att bo och verka på Tjörn. Näringslivet är även en viktig förutsättning för en god kommunal och regional hållbar utveckling. Tjörns kommun har ovanligt många entreprenörer och ett bra företagsklimat, med potential att utvecklas än mer. Att ha arbete på nära håll är även en fråga som många barnfamiljer anser som avgörande för valet att bo på Tjörn. Detta konstaterades i ett terminsarbete gjort av studenter från utbildningen Business & Design på Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Arbetet genomfördes under våren 2010 i samarbete med Tjörns kommun. Målet för näringspolitiken inom kommunen är att främja hållbar tillväxt och ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler företag. Att utveckla arbetsplatser/verksamheter som bidrar till ett mångsidigt socialt liv är av stor betydelse. Ett diversifierat arbetsutbud eftersträvas för att medverka till att fler kan bo och arbeta på ön. Besöksnäringen och turism utgör en viktig näring som kan stärkas ytterligare genom att kommunen tydliggör strategiska områden för expansion respektive bevarande för friluftslivet och natur- och kulturmiljövården. Exempel på att nyttja Tjörns kultur- och naturvärden på ett bättre sätt för att utveckla turismen kan bl a vara att skapa fler turistvägar, fler cykelvägar samt ge god information till besökare om pågående aktiviteter, boende m m. Havet är en viktig faktor för utvecklingen av företagsklimatet i kommunen. Sjöfart och hamn är och förblir en av Tjörns basnäringar. Detta gäller inom besöks- och turistnäringen, men också inom rederinäringen, fiskeindustrin och konservindustrin. Genom att stärka havsanknuten verksamhet kan fler arbetstillfällen skapas och stora värden tas tillvara. Tjörn kan vidareutveckla styrkan med närheten till Göteborg och se delårsboende och besökare som en tillgång. I marknadsföringen av ön bör företagen och kommunen framhäva det typiska för Tjörn och använda sig av närområdets tillgångar: havet, fisken, skärgården och kulturen. Att framhäva Tjörnspecialiteter mera och utgå från öns historia, ekologi, hållbarhet samt varsamhet kring 30

resurser och mark är också befintliga värden som bör stärkas. I ett flertal sammanhang har konstaterats att företagen i större utsträckning borde samverka mer med varandra samt hitta lösningar för hur de kan paketera sina erbjudanden och utveckla sina verksamheter. Det finns många små och solida företag och samverkan är något som kommunen på olika sätt kan hjälpa till med. Andra viktiga utvecklingsområden handlar om att få pendlare att stanna på ön genom att få dem att exempelvis starta eget på ön. Workshop med näringslivet ett samarbetsprojekt mellan Tjörns Kommun och HDK och en del av Tjörns arbete med cultural planning Det redan idag stora antalet småföretagare bör ges förutsättningar att utvecklas. Samverkan mellan företagen bör ske i större grad och stöd från kommunalt håll, ses som viktig. Öka turismnäringen, genom att framhäva Tjörns specialiteter och skapa fler cykelvägar, informationsskyltar, bättre kollektivtrafik och även erbjuda fler paketlösningar med helhetsupplevelser. Skapa förutsättningar för att behålla och utveckla rederinäringen samt andra verksamheter knutna till hamn och sjöfart. Utveckla en större odlingsnäring genom att värna de goda förutsättningarna för odling, utveckla den ekologiska odlingen och skapa matmarknader osv. Ett bra och väl lokaliserat utbud av service Centralorten Skärhamn är centrum för den kommunala förvaltningen och i Kållekärr finns vårdcentral och apotek. Apotek öppnar även i Skärhamn till sommaren. Handelsstrukturen på ön består av ett flertal butiker och serviceställen i centrala Skärhamn samt dagligvaruhandel i t ex Rönnäng, Kållekärr och Myggenäs. En önskan är att den kommersiella servicen ska kunna förbättras på hela Tjörn och att tjörnborna och andra ska kunna erbjudas ett större urval av kommersiella tjänster inom Tjörns kommuns gränser. För att stärka underlaget för service är det viktigt att ny bebyggelse lokaliseras dit. Platser där ny bebyggelse placeras nära befintlig service offentlig och kommersiell - skapar förutsättningar för möten. Vid dessa platser kan lokala aktörer vidareutveckla servicen. Att planera för en växande befolkning innebär att servicestrukturen på Tjörn kontinuerligt behöver ses över. Utbyggnad kan komma att krävas för vissa funktioner t ex näridrottsplatser, idrottshallar, bibliotek eller seniorboenden ofta i anslutning till nya bostadsområden. I kommunens större tätorter är målsättningen att skapa underlag för ett grundutbud av service med bl a förskola/ skola, livsmedelsbutik, attraktiva mötesplatser och goda möjligheter till kultur och fritidsaktiviteter. Övergripande inriktning för kommunal service redogörs för under respektive tätort längre fram i dokumentet. Strategier näringsliv Tjörns kommun vill satsa aktivt på att skapa fler arbetstillfällen. Framtida verksamheter bör utgå från Tjörns förutsättningar, t ex hållbar turism. Befintliga verksamheter ska kunna utvecklas samtidigt som olika former av nyetablering ska uppmuntras. Följduppdrag Kommunen ska ta fram ett näringslivsprogram, som utgår från Tjörns särskilda förutsättningar. Höstmarknad vid Sundsby Säteri med olika lokala produkter till försäljning. 31

Jämställd och likvärdig service Alla som använder offentligt finansierad verksamhet ska garanteras ett likvärdigt bemötande och en likvärdig service. Resurser ska fördelas på ett jämställt sätt. Målet för kommunen är att införliva jämställdhet som en naturlig del i styr- och ledningssystem, rutiner och metoder så att verksamheten kan säkerställa en jämställd fördelning av makt och resurser och erbjuda likvärdig service till kvinnor, män, flickor och pojkar. Skolan Förskola och skola är en huvudsakligen offentlig verksamhet som även skapar underlag för andra aktiveter. I planeringen av mark för skolor och förskolor är det viktigt att hitta strategiska lägen för att placering av verksamheterna i förhållande till bostäder för att minska behovet av bil för hämtning och lämning. Det är vidare viktigt att utnyttja naturliga förutsättningar att skapa goda utemiljöer. En bra skola kan vara en avgörande faktor för att flytta till en ort. För Tjörn är det viktigt att nå goda resultat och vara känd som en kommun som har en bra verksamhet inom förskola och skola. För att minska kostnader för kollektivtrafik och skolbussar har man samordnat dem. Detta ger fler avgångar och minskar skjutsning med bil, vilket ger en minskad miljöbelastningen. Turtätheten för kollektivtrafiken mellan olika platser på Tjörn behöver dock förbättras ytterligare. Lek i Sundsby Rekreation, fritid och friskvård En meningsfull fritid är viktigt för alla invånare. Utemiljöer för rekreation och planerad eller spontan fysisk aktivitet liksom tillgång till naturområden, fritidsanläggningar, lekmiljöer samt säkra gång- och cykelvägar ger möjligheter till vardagsmotion, livskvalitet och hälsa. Både fysisk och psykisk hälsa grundläggs i barndomen. En hållbar utveckling kräver att vi väljer goda vanor som ger oss balans i livet och som motverkar sjukdomar. Samhället har möjlighet att skapa förutsättningar för den enskilde att göra goda val. Livsvillkor och levnadsvanor är nära förknippade på så sätt att goda levnadsvillkor ofta ger goda vanor. En hälsofrämjande förskola och skola bidrar till att lägga en grund för god hälsa under hela livet. Planering av lokaler för skola och förskola Strategisk planering av hur förskolor och skolor placeras i förhållande till bostäder. God planering av lokalbehov och flexibel lokalanvändning. Trafiksäkerheten runt förskolor och skolor är alltid en högprioriterad fråga. Följduppdrag Tjörn ska ta fram en lokalresursprogram. God folkhälsa Ett gott allmänt hälsotillstånd i befolkningen är en förutsättning för en god samhällsutveckling. Tjörns folkhälsoarbete handlar om att påverka befolkningens hälsa. Det innebär att arbetet bedrivs på befolknings- och samhällsnivå. Folkhälsoarbetet ska skapa förutsättningar för en aktiv miljö, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Tjörns kommun. 32

Natur och kulturvärden Tjörns natur- och kulturvärden är en resurs för både besökare och boende. En förutsättning för det goda livet är därför att bevara och utveckla dessa områden samt att skapa en bättre tillgängligheten. Bevarandeområden med natur- och kulturvärden behöver göras tillgängliga genom gångstråk, cykelleder och strategiska parkeringsplatser. Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska beaktas i all planering. Kommunens värdefulla naturmiljöer finns redovisade i naturvårdsprogrammet för Tjörns kommun, antaget av kommunfullmäktige 2008. Programmet lyfter fram naturvården som en viktig del i utvecklingsarbetet inom Tjörns kommun. Det utgör grunden för arbetet med naturvården och utgör därför ett betydelsefullt underlag för denna översiktsplan. Förutom beskrivna mål för kommunens naturvård, finns i programmet även ett åtgärdsförslag för perioden 2008-2011. De åtgärdsförslag som har starkast koppling till arbetet med översiktsplanen är att skapa en GIS- baserad naturdatabas för kommunens handläggare, att ta fram skötselplaner för tätorternas närnaturmiljö samt upprättande av regler för naturhänsyn vid planering. Även åtgärden att märka ut samt utreda möjligheter för att utveckla nya cykel-, rid-, vandrings- och kajakleder har en koppling till pågånde översiktsplanearbete. Av dessa åtgärder är det endast den senare åtgärden som är påbörjad. Att skapa beskrivningar över värdefulla naturområden är ytterligare ett åtgärdsförslag, som idag är realiserat i form av en natur- och kulturguide för Tjörn, som håller på att tas fram. I denna guide finns även beskrivet vilka djur, växter och naturtyper som är typiska för Tjörn. Vissa av dem finns bara på Tjörn, och andra är rödlistade eller skyddsvärda. Tjörns kommun har förutom sitt rika djur- och naturliv ett stort utbud av kulturella aktiviteter, t ex Nordiska Akvarellmuseet, Sagabiografen med dess verksamhet för ungdomar, Sundsby med utställningar och evenemang samt Häggvallskolan med både fritidsgård och ett stort antal sportaktiviteter. Ett stort utbud av olika fritidsaktiviteter inom sport finns även runt om i kommunen. För Tjörns kommun som helhet gäller dock att olika former av möteplatser bör utvecklas. Detta har efterfrågats särskilt av ungdomar. Det finns även ett stort behov hos den åldrande delen av befolkningen av naturliga platser att mötas. Mötes-platserna kan med fördel användas över generationsgränserna, enligt den tradition av att umgås över generationer som finns inom kommunen. Vandring på Härön Mål i Tjörns naturvårdsprogram En viktig utgångspunkt för programmet är riksdagens 16 nationella miljömål, vilka kommunen ansluter sig till. De miljömål som framförallt berör naturvården på Tjörn är: Levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Utöver dessa har kommunen antagit följande övergripande mål för sitt naturvårdsarbete: Resurser ska skapas för att möjliggöra ett kontinuerligt, aktivt och högkvalitativt naturvårdsarbete i kommunen. Kommunen vill ta ett särskilt ansvar för naturtyper och arter som är typiska för Tjörn, eller har en betydande del av sin utbredning på Tjörn. Naturens upplevelsekvaliteter på Tjörn ska bevaras och utvecklas så att kommuninvånare och besökare även i framtiden har goda möjligheter till vistelse i en rik och varierad natur med Tjörns speciella kännemärken. Kunskap om Tjörns natur och dess värden ska föras ut till markägare, beslutsfattare, kommuninvånare och besökare. 33

Båtplatser och badplatser En viktig del av aktiviteterna i kommunen är starkt förknippade till havet och många väljer att bosätta sig på Tjörn för att ha tillgång till en båt. Att ha en båtplats betraktas som en stor resurs av både hel- och delårsboende och att skapa fler båtplatser är därför en prioriterad fråga. En ökning av besöksnäringen och kommunens invånare innebär även ett större behov av badplatser, båtplatser och andra rekreationsanläggningar. Gällande båtplatser är Tjörns kommuns strategi att i första hand utöka befintliga hamnar och i andra hand föreslå etablering av nya hamnar. Ett exempel på nyetablering är den småbåtshamn som föreslås vid Goviken i Stockevik, utanför Skärhamn. Man kan även komplettera med isättningsramper på strategiska ställen för att möjliggöra förvaring av mindre båtar på trailer istället för att ha en traditionell båtplats. De föreslagna nyetableringarna för badplatser och småbåtshamnar syns på respektive markanvändningskarta för varje tätort. För att klargöra förutsättningar och framtida utbyggnadsbehov behöver kommunen göra en fördjupad utredning kring småbåtshamnar. Tjörns kulturminnesvårdsprogram I Tjörns kulturminnesvårdsprogram från 1988 står beskrivet att målen för kulturminnesvården på Tjörn är: Att ta tillvara på och föra vidare den bebyggelsetradition och landskapsbild som människorna på Tjörn format under tusentals år. Att områden av stort kulturhistoriskt värde bevaras intakta samtidigt som förutsättningar ges för ett fortsatt näringsliv och boende. Att de kulturhistoriska synpunkterna ges en stor roll vid planering av markutnyttjandet på Tjörn. Om den värdefulla miljö som finns på ön tas tillvara kan nutidsmänniskan bättre förstå sin roll i utvecklingen och aktivt påverka hur hon vill ha den framtida miljön. Att den kulturhistoriska kunskap och erfarenhet som finns på Tjörn tas tillvara och förs vidare till kommande generationer. Naturvärden och rekreation Fler mötesplatser ska skapas, både i tätorter och på landet. Fler cykelvägar, ridvägar och promenadstigar ska etableras. Tjörns naturvårdsprogram ska beaktas som utgångspunkt för all samhällsplanering. Öns historia ska lyftas fram i planeringen. Fler båtplatser ska skapas. Följduppdrag Revidering av kulturminnesvårdsprogrammet. Digitalisering av naturvårdsprogrammet. Fördjupad utredning av kommunens småbåtshamnar. Badplats i Bleket 34

STRATEGI 4 - Det robusta samhället Det robusta samhället handlar om hur väl samhällets olika verksamheter kan stå emot störningar. Exempel på sådana störningar eller risker är risker knutna till olika verksamheter och naturfenomen. Dessutom uppträder särskilda risker under beredskap och krig. Samhällets robusthet måste bedömas ur ett helhetsperspektiv, mot vilket riskanalyser och åtgärdsförslag bör ställas. Kommunens grundsyn är att kommunen ska vara säker att leva i och att de tekniska systemen ska vara robust utformade så att störningar kan förekomma utan att vitala samhällsfunktioner upphör att fungera. Detta innebär bl a att riskkällor ska identifieras och reduceras och om möjligt elimineras. Det innebär också att reservsystem kan behöva utvecklas för viktigare försörjningssystem. Nära kopplat till det robusta samhället är kommunens arbete med Säker och trygg kommun som ska genomsyra den verksamhet som kommuninvånarna möter varje dag. Säker och trygg kommun Kommunen har en relativt varierad riskbild. Det finns objekt och miljöer, som vid en oönskad händelse (t ex brand eller kemikalieutsläpp), kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. Kommunen genomkorsas av en större väg; väg 160. Via denna passerar en stor andel av den totala trafiken med farligt gods. Genom Tjörn går omfattande trafik på sjöleder. Farleden på Marstrandsoch Älgöfjorden in till hamnarna vid Wallhamn, Stenungsund och Uddevalla är intensivt trafikerade med fartyg med diverse farligt gods i sina lastutrymmen. Kommunens äldre bebyggelse med tätbebyggt bestånd, och som bebos mestadels av den äldre befolkningen, utgör även en stor risk. Arbetet med översiktsplanen är viktigt eftersom den ger en helhetsbild av hur man vill utveckla samhället och förverkliga intentioner kring en säker och trygg kommun. Särskilt betydelsefullt är att utvecklingen redovisas ur medborgarnas olika perspektiv och innefattar till exempel hur samhället kan möta både de ungas och de äldres behov och önskemål. Ett samhälle som präglas av olika former av nätverk mellan medborgare är ett viktigt Bebyggelse vid kaj på Åstol verktyg för olika skadeförebyggande insatser. Dessutom innebär det att skadeförebyggande insatser i tidigt skede kan komma med i samhällsplaneringen. Klimatpåverkan I Tjörns klimatplan står att kommunen ansluter sig till de nationella målen om ett ekologiskt uthålligt samhälle. För energisektorn är de mest centrala av de 16 nationella miljömålen: begränsad klimatpåverkan frisk luft bara naturlig försurning god bebyggd miljö. Exempel på Tjörns kommuns lokala mål för att verka för ett ekologiskt uthålligt samhälle finns beskrivna i del 2 av översiktsplanen. Tjörns kommun har beslutat att förvärva mer mark för etablering av anläggningar för att tillgodose behovet av energi, t ex mark för uppförande av vindkraftverk eller närvärmeanläggning. Klimatförändringar Vilken påverkan framtida klimatförändringar kan få för samhällsutvecklingen är en av de mest aktuella frågorna i planeringen idag med betydelse för det robusta samhället. Översiktsplanen ska styra kommunens utveckling så att klimatpåverkan minskas samtidigt som den måste ta hänsyn till ett förändrat klimat och därmed hantera skadebegränsande åtgärder. Frågorna behöver hanteras för hela kommunen samtidigt som det också finns mer kritiska områden som behöver kartläggas. Den mest konkreta och 35

akuta frågan att hantera för en kustkommun som Tjörn är de översvämningrisker som kan förväntas i samband med förhöjda havsnivåer. Tjörns kommun följer de riktlinjer som Länsstyrelsen redovisar i dokumentet Stigande vatten i samhällsplaneringen. Det innebär att samhällsviktiga funktioner såsom sjukhus, skolor, riksvägar osv placeras minst + 2,5 meter över dagens medelvattenstånd. Gällande nybyggnationer av sammanhållen bostadsbebyggelse gäller samma nivå mot bakgrund av materiella/ekonomiska värden. I det fall det ändå uppstår önskemål eller behov av att lokalisera bostadsbebyggelse på sådana nivåer där det finns en viss sannolikhet för översvämningar ska en riskanalys tas fram. Endast för funktioner av mindre vikt (byggnad av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter, enstaka bostadshus) kan nivåer under 2,5 meter vara aktuella. Utifrån översvämningssynpunkt är det de havsnivåer som uppstår vid extrema högvatten som utgör problemet. Med en framtida höjning av medelvattennivån ökar frekvensen av vad som idag är extrema vattenstånd samtidigt som de allra högsta vattennivåerna stiger ungefär lika mycket som medelvattenhöjningen. Översiktsplan 2012 redovisar i del 2 de viktiga vägar som ligger inom riskzon vid översvämning, samt visar 2,3 och 5,3 meters kurvor i tätorterna, där nybyggnation föreslås. Handlingen kommer till utställning att kompletteras med den 2,5 meters kurva som länsstyrelsen håller på och arbetar fram. Riskområden Någon heltäckande inventering av riskområden för erosion, skred och ras har inte gjorts på Tjörn. Ny bebyggelse tillkommer i huvudsak genom antagna detaljplaner och inför påbörjandet av arbetet med en ny detaljplan utreds därför behovet av separata utredningar. Vad gäller geologi och geoteknik utreds även dessa frågor i varje enskild detaljplan. Vad gäller radon finns en översiktlig kartering som håller på att kompletteras. I prioriteringen av detaljplaner ska låglänta områden med uppenbart dålig stabilitet inte prioriteras. Inte heller områden med uppenbara risker för erosion och skred bör prioriteras för bebyggelse. I varje detaljplan ska frågan alltid belysas tidigt i processen. Teknisk försörjning En annan huvudfråga som är viktig för robustheten är vatten- och avloppsförsörjningen på Tjörn. Under den närmaste 25-årsperioden bedöms kommunalt vatten- och avlopp byggas ut till många befintliga och nybyggda fastigheter. Under den närmaste tioårsperioden bedöms det ökande vattenbehovet till följd av nyanslutningar kunna lösas med lokala åtgärder. En mindre ombyggnad vid Bö tjärn planeras för att ta tillvara en större del av det regnvatten som faller inom vattenskyddsområdet. Mängden vatten som går till spillo via läckor och spolningar bedöms kunna minskas. Inom en tioårsperiod behövs ytterligare en överföringsledning för dricksvatten till någon av grannkommunerna, eller att ett tillskott av dricksvatten ordnas på annat sätt. Göteborgsregionen håller på att ta fram en regional vattenförsörjningsplan, där dessa frågor kommer hanteras. Tjörns kommun har vidare inlett ett samarbete med Kungälvs och Stenungssunds kommun för att gemensamt titta på frågan om vattenförsörjning. I samlad bebyggelse är kommunal VA-försörjning naturligt och en successiv utbyggnad bör fortsätta, dels i samband med exploateringar och dels i samband med saneringar. I fritidshusområden måste frågan om kommunal VA-utbyggnad utredas från fall till fall. För att få en kostnadseffektiv VA-utbyggnad bör den vara samordnad med planläggning av områdena, och följa en långsiktig investeringsplan. I områden där kommunal VAutbyggnad inte är aktuell, inte ens på lång sikt, är det vikigt att dåliga VA-anläggningar ersätts med välfungerande enskilda VA-anläggningar. Att förbättra de enskilda avloppen är en viktig åtgärd för att förhindra övergödning i hav och vattendrag. Viktiga utgångspunkter är kopplingen till den omfattande bebyggelseutveckling och den bebyggelsestruktur som översiktsplanen ger förutsättningar för. När VA-projektering genomförs ska man samtidigt utvärdera behoven och kostnader för att lägga tomrör för framtida fiberetablering, för att möjliggöra en kostnadseffektiv utveckling av ITinfrastrukturen på Tjörn. 36

I framtiden måste större insatser göras för att minska risk för översvämningsskador för befintlig bebyggelse. Det handlar bland annat om att bäckar och diken emellanåt behöver rensas. Ansvaret för avledning av dagvatten är idag fördelat på många parter. Kommunen ska ha en pådrivande och samordnande roll, men för att nå resultat måste det ske i nära samverkan med samfällighetsföreingar, vägföreningar, Trafikverket, fastighetsägare och andra berörda. På lång sikt bör kommunens avloppsnät separeras från dagvatten, då detta idag kan medför att avloppsvatten trängs upp vid kraftiga regn. Infrastruktur Tjörnbroolyckan 1980 visade hur sårbar kommunen är och hur viktiga vägförbindelserna till grannkommunerna är. Det är därför angeläget att framtida reservmöjligheter klarläggs och säkerställs i samråd med berörda grannkommuner. Relaterad information finns i del 2 allmänna intressen under följande rubriker: Energi Teknisk försörjning Miljö- och riskfaktorer Tjörnbron 4. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Inledning För hela Tjörns kommun gäller att bostadsbyggandet bör ske i eller i anslutning till utpekade samhällen utmed kommunens huvudstråk, för att stärka förutsättningarna att verka i riktning mot ett mer hållbart transportsystem. I Tjörns kommun har fyra tätortsstudier upprättats, alla med en utblick mot år 2025. En tätortsstudie är enligt plan- och bygglagen (PBL) att räkna som ett program och tittar på ortens utbyggnadsmöjligheter i ett helhetsperspektiv. Kållekärr står som följduppdrag att genomföra en helhetsstudie på och även här kan ett antal nya bostäder och verksamheter tillskapas. Med utblick mot 2025 ger tätortsstudiernas föreslagna bebyggelseområden förutsättning att bygga de 2 000 bostäder som är kommunens mål, utan att överskrida målet om en maximal nybyggnation om 10% på landsbygden. Tätortststudierna sammanfattas i detta dokument med kartor som redovisar de olika föreslagna utbyggnadsmöjligheterna. Samtliga tätortsstudier har varit på samråd samt antagits och endast mindre justeringar har gjorts inför sammanställningen i översiktsplanen. Utanför tätorterna, men inom det område som i den lokala strukturbilden kategoriseras som utveckling för långsiktig tätortsutveckling ligger industriområdena Svanvik samt Wallhamn. Dessa områden ses som mycket viktiga att utveckla, för att skapa arbetsplatser inom kommunen. Några platser föreslås för utveckling av vindkraft. Dessa redovisas på Regler och rekommendationskartan, samt i den vindbruksplan som samråds parallellt med översiktsplanen. 37

Sammanfattning av Tätortsstudie Skärhamn Vision Skärhamn 2025 Skärhamns näringsliv har utvecklats och många arbetsplatser har tillskapats, framförallt inom besöksnäringen. En allsidig bostadsutbyggnad har skett och orten har framförallt kompletterats med bostäder för yngre och äldre, mestadels i de centrala delarna. Skärhamns unika identitet har ytterligare förstärkts genom ett bevarande av den befintliga historiska kärnan och en utveckling av ett centralt gång och cykelstråk som binder samman de olika delarna av samhället och minskar bilberoendet. Många fritidsaktiviteter har tillskapats och möjligheterna till närrekreation är goda. Skärhamn, historik och idag Skärhamn ligger på västra Tjörn och har en stor skyddad hamn. Samhället utvecklades kring fiske och efterhand gav fisket, fiskberedningen och sjöfarten en stark grund för utveckling och tillväxt. Orten var en gång en av landets största sjöfartsorter och hemmahamn för många fraktfartyg. Under 70- talet t.o.m slutet av 80-talet växte orten mycket genom nybebyggelse bla i områden som Kroksdal och Tubberöd. Skärhamn räknas idag som kommunens centralort och även om rollen som handelshamn i stort sett upphört, lever rederinäringen kvar. Genom etableringen av Nordiska Akvarellmuseet 2000, har Skärhamns roll som ett attraktivt besöksmål stärkts. Natur och kulturvärden Den äldre bebyggelsen i Skärhamns samhällskärna är utpekad som värdefull kulturmiljö och ingår i kommunens kulturminnesvårdsprogram. Från kulturhistorisk synpunkt är det angeläget att bevara miljön levande med såväl verksamheter, bostäder och service. Ett bevarande av kulturmiljön är viktigt inte bara från en kulturhistorisk synpunkt utan också för den framväxande besöksnäringen. Såväl Toftenäsreservatet norr om samhället som strandområdena mot havet är utpekade som riksintressen. Toftenäs har så höga naturvärden att det även är utpekat som Natura 2000-område. Dess närhet till samhället gör att det utgör en stor tillgång som närströvområde. Toftenäs, samt Breviks och Säby kilar, tillhör ett av Bohusläns mest värdefulla fågelområden. Mål Ta tillvara och utveckla Skärhamns speciella förutsättningar för näringslivsutveckling, inte minst inom besöksnäringen. Skapa framförhållning för 600 nya bostäder, varav ca 100 i Stockevik, med en allsidig sammansättning och med en god tillgänglighet till serviceutbud och fritidsaktiviteter. Bevara och utveckla Skärhamns bebyggelsekaraktär och identitet. Ta tillvara och utveckla områdets förutsättningar för en rik fritid. Strategier Kompletteringar som föreslås för att utveckla besöksnäringen är framförallt förbättrade mottagningsmöjligheter i form av hotell, camping, vandrarhem och en utökad gästhamn. Besöksnäringen utvecklas även genom att den genuina bebyggelsekaraktären bevaras. För att öka hamnkapaciteten behövs skyddat vattenområde för ytterligare småbåtsplatser. Utvecklingsmöjlighet som anges i och kring Skärhamn är dels i hamnområdet i Skärhamn med hjälp av en pir eller liknande, dels i anslutning till befintlig hamn i Nordviks kile och dels i nytt läge nordväst om Goviksberget. Underlag för fler butiker skapas, genom att ett sammanhängande gång och cykelstråk som ger fler besökare i hela centrumkärnan. För att tillgodose ett framtida ökat behov i orten av bostäder till ungdomar, ensamstående föräldrar och äldre samt för att utveckla en levande stadskärna föreslås ett flertal möjliga byggnationer av centrala bostäder. Nästa sida: Karta från Tätortsstudie för Skärhamn, antagen av KF 2006-06-19 70. Tidshorisont år 2025. 38

Översiktsplan 2012 - Del 1 Breviks kile Röseberget Smedjeberget Toftenäs Kviberget Bönekvin ToftöRanneberg Stakvin Utäng Västeräng Knarreberget Dalen Tubberöd Högen Prosteviken Tjällstången Hallen Tubbeviken Tubbeberget Kroken Siröd Hamneberget Buskär Valås Hamnefjorden Gråskär Småbåtshamn Bockholmen Gästhamn Änges hage Kaninholmarna Kroksdal Reningsverk Villekärr Nötsäter Ängen Nordvik Grindebacken Nordvike lunde Gunnarsviken Nordviks strand Dampegården Nordviks kile Nedergården Stycket Kvarnviken Kullen Bö Berg Yttre Näset Inre Näset Rånäs Västergården TJÖRNS KOMMUN Röavallen Bockholmeskären Tätortsstudie SKÄRHAMN Bö kile UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Porsberget Röa Bockholmen Möjligt genomförande inom ca. 10 år/20 år Hunden Bredholmen Duvedalen Goviksberget Stockevik ora Vrångsholmen Badpl. Lilla Vrångsholmen Sörnäs Morike kile 500 m 0 Antagandehandling juni 2006 Rådhuset Arkitekter AB BEFINTLIG BEBYGGELSE OCH BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR Verksamheter, utbyggnad/förnyelse Verksamheter/Småindustri Bostäder Bostäder Service/centrumverksamhet/boende Service/centrumverksamhet/boende Skola, omsorg mm Skola, omsorg m.m. Fritidsanläggning, rekreation Fritidsanläggning Småbåtshamn Hamn Badplats Badplats Parkering Parkering Tillfart/gata Huvudgata/väg GC- väg Pir/gästhamn Tjörns kommun - Samrådshandling 12 maj 2011 Entrépunkt/ cirkulationsplats Backen GC- väg, stig ÖVRIGT 39 Gällande strandskydd

Nuläge Skärhamn Befolkningsutveckling Skärhamn Det bor drygt 3500 invånare i Skärhamn och Stockevik. Området har under perioden 1989-2009 ökat med 12,5 % (400 invånare) vilket är något högre än genomsnittet för Tjörn (9%). Ålder 1989 1999 2009 89-09,% 0-5 307 246 223-27,4 % 6-15 487 574 400-17,9 % 16-19 174 197 221 27 % 20-24 187 182 197 5,3 % 25-44 945 874 698-26,1 % 45-64 590 859 1101 86,6 % 65-74 272 279 374 37,5 % 75-84 155 215 227 46,5 % 85-w 38 56 108 184,2 % Summa 3 155 3 482 3 549 12,5 % Tabell: Befolkningsutveckling, Skärhamn I jämförelse med övriga Tjörn och riket bor en något högre andel barn 6-15 år och betydligt högre andel i ålder 45-64 år, framförallt i jämförelse med motsvarande nivå för riket. 35 % Skärhamn, Atenes magasin Arbetstillfällen Skärhamn/Stockevik har en förvärvsfrekvens som motsvarar genomsnittet för Tjörn. Inom området finns drygt 1 350 arbetsplatser varav ca hälften inom offentlig förvaltning. Av Skärhamns arbetsplatser är det drygt hälften som innehavs av personer bosatta inom orten. Antalet förvärvsarbetande är över 1 800 personer och cirka 550 med förvärvsarbete arbetar inom orten, det innebär att en av tre bor och jobbar inom orten. Utvecklingen inom näringslivet under senare år karaktäriseras av stark uppgång inom besöks- och upplevelseverksamheter. Antalet besökande från hav och land har ökat mycket starkt efter Nordiska Akvarellmuseets etablering. Orten har god kommunal service och har många viktiga funktioner som kommunhus, bibliotek, och ett stort antal butiker samt systembolag. 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % Skärhamn Tjörn Riket Pendling Arbetsinpendlingen till Skärhamn är drygt 750 personer och utpendlingen drygt 1 200 personer. Det innebär en negativ nettopendling på drygt 450 personer. Var ortens befolkning arbetar, uppdelat på män och kvinnor, redovisas i tabellen nedan. 5 % 0 % 0-5 6-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Diagram: Åldersfördelning, Skärhamn Skärhamn/Stockevik har inte kompletterats med bostäder för ungdomar och yngre barnfamiljer under de senaste åren och det återspeglas i befolkningsutvecklingen för olika planeringsåldrar. Arbetsplats Män Kvinnor Antal Andel Inom Skärhamn 261 321 582 33 % Övriga Tjörn 133 217 351 20 % Stenungsund 215 135 350 20 % Göteborg 156 99 255 15 % Övriga 115 95 210 12 % Tabell: Arbetets lokalisering, Skärhamn 40

Offentlig service Förskola: 3 förskolor under samlingsnamnet Skärhamns förskola, med 150 barn i åldern 1-5 år, maximal kapacitet 150 barn. Skola: Skärhamns skola förskoleklass - åk 5: 224 elever, kapacitet 300 elever. Gymnasium: Sjöfartsgymnasiet, företagsförlagt gymnasie (FFG) och Introduktionsprogrammet (tidigare IV), 200 elever, kapacitet 300 elever. Social omsorg: Tubberödshus äldreboende samt pensionärslägenheter. Ungdomsboende, gruppboende, trapphusboende samt dagverksamhet. Boendestöd och arbetsplats för personliga assistenter VA: Två överföringsledningar för dricksvatten samt en högreservoar, vilket skapar god robusthet. Avloppsreningsverket ska avvecklas och avloppsvattnet ska pumpas till Rönnäng. Överföringsledningarna har börjat byggas men flera etapper återstår. Under den kommande 10-årsperioden kommer många äldre ledningar i samhället behöva bytas ut eller kompletteras med nya ledningar. Kultur och fritid: Bibliotek i centrala Skärhamn, Nordiska Akvarell museet och Sjöfartsmuseet. Fritidsgård, kulturhus och biograf i Sagahuset Föreningslivet driver Röavallen samt Kroksdalshallen (tennishall) Två badplatser finns inom tätorten samt naturbad utmed stränderna. Flera promenadstråk i centrum och i utkanterna, t ex Toftenäs. Skärhamn 41

Sammanfattning av Tätortsstudie Rönnäng - Bleket - Klädesholmen Vision Rönnäng - Bleket - Klädesholmen 2025: Orterna har kompletterats med en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och småhus, näringslivet har stärkts och fler gästhamnsplatser, parkeringsplatser och övernattningsmöjligheter har skapats. Som besökare hittar man lätt till de olika delarna av tätortsområdet där de tre olika delarnas karaktär har bibehållits och utvecklats. De tre delarna har knutits samman med hjälp av ett sammanbindande, upplyst gång- och cykelstråk. Rönnäng - Bleket - Klädesholmen, historik och idag På Klädesholmen förekom tidigt bosättning. Under det stora sillfisket på 1700- och 1800- talet växte befolkningen och det var även under 1700-talets sillperiod som Rönnängs och Blekets samhällen växte fram. Efter andra världskriget minskade fisket och andra näringar började bli viktiga för orterna. Rönnäng fick en betydande inflyttning och utvecklades till sydvästra Tjörns centralort. Klädesholmen utvecklade fiskenäringen och blev en betydande verksamhetsort för sillkonservindustri. Orterna har idag ändrat karaktär från expansiva näringsorter inom fiskerinäringen och dess natursköna läge vid havet har gjort dem attraktiva för sommargäster. Natur och kulturvärden Den äldre bebyggelsen på Klädesholmen är utpekad som värdefull kulturmiljö och ingår i kommunens kulturminnesvårdsprogram. Det är den täta bebyggelsen och de stora beredningsmagasinen mot sjöfartssidan som anses viktiga att bevara. Inom tätortsområdet finns även ett flertal fornlämningar. I anslutning till Rönnäng ligger Tuveslätts naturrestervat med ett stort antal sällsynta växter. Naturreservatet är även av riksintresse för naturvården. Vattenområdet utanför Rönnäng - Bleket - Klädesholmen är av riksintresse för friluftslivet. Mål Skapa förutsättningar för en utbyggnad av ca 300 bostäder med en allsidig sammansättning och med god tillgänglighet till serviceutbud och fritidsaktiviteter. Skapa förutsättningar för näringslivets utveckling. Finna nya hållbara trafiklösningar som gynnar tätorternas utveckling. Lyfta fram och förstärka tätorternas identiteter. Skapa en balans mellan ny bebyggelse och befintliga natur- och kulturmiljöer. Strategier För att skapa en attraktiv boendemiljö i tätortsområdet skapas förutsättningar för att ge ett rikt fritidsliv. T ex föreslås utvecklingsmöjligheter för fler båtplatser samt vandringsleder genom både centrala Rönnäng samt från bryggan i Rönnäng, via Kårevik till Tuveslätts naturreservat. För att binda samman och centrera både Rönnäng och Bleket föreslås ett antal bostäder framförallt i centrala delarna av orterna. Upplåtelseformerna föreslås vara varierade. För att skapa en bra trafikmiljö, ge goda förutsättningar för en utveckling av besöksnäring och för att ytterligare knyta samman de tre olika delarna av tätortsområdet föreslås även ett gång- och cykelstråk från centrala Rönnäng till Bleket och Klädesholmen. Nästa sida: Karta från Tätortsstudie för Rönnäng - Bleket - Klädesholmen, antagen av KF 2007-11-08 129. Tidshorisont år 2025, Tjörns kommun 42

er sskären rreskär apholmen ärnskären Tomtning Lilla Vrångsholmen Helges udd Fjärpigg g Håskären Kamper hog Västernäs Vikeskär Koholme skär Stenvik Holmen grå Skola Edeskäret Vägge skär Saltpanne skär Koholmen Väggen Edet Kupholmen Sörnäs Kulleskären Saltpannan Skaven Tärneskär Danmark Stora Skinteskär Stora Svartskär Lilla Svartskär Barlindeskären Berlin Mossholmen Son Strömholmen Barrlind Ringskär Lilla Skinteskär Dotten Rannebergs skär Grimsholmen Lillekalv Bockholmen Ällingarna Vadviken Ängholmen Lågstödviken Reningsverk Fiskeskär Hotteskär Tjörnekalv Klunken Toften Hale Humlorna Morike kile Gåseskär Storekalv Bleket Tomtning Springholmen Lilla Geteryggen Tjärholmen Andholmen Glasen Morik Småskären Skola Ropekullen Ishall Skutholmen Varv Fiskehamn Rönnäng Stansvik Bygdeg. Märren Snabbe vik Snabbe både Glasudden Glasviken Rörekullen Aröd Källdalen Tjörne huvud Paradisskären Tåsskärr Para- diset Kårevik Skäddhallen Inre Tången Yttre Tången Skälebacken Tuveslätt Nordhamnen Finskan Silleviken Grönviken Hallarna Långdalsviken Holmen Båtevik Vättnesviken Håskär Vetteberget Kuballe vette Håltet Mölnebo damm Kärret Kroken Rödberget Bäckevik Hålan Gröna lund Lyckorna Mölnebo Nedergård Börsviken Uppegård Fölungeskäret Torvbodskäret Kuballe Katrinevik Torvbodviken Äckran Änghagen Brunosten Sandviken Ängen Hästepallen Valarna Kuba Teg Långvi Si Korsho Fjärpigg Lindalsvikarna Ku Översiktsplan 2012 - Del 1 Badpl. Livsmedelsindustri Badplats Trankokerilämning Badplats Fotbollsplan Gästhamn Småbåtshamn Stora Geteryggen Livsmedelsindustri Osäker omvandling till service/centrumverksamhet/boende/parkering Skäddevikarna Tuveslätts naturreservat Kalvudds- vikarna Park Blysslingsudden Badplats Stora Dyrön Gästhamn Småbåtsh. Vattenreservoar Rönnäng Skala 1:15000 Skala: 1:15000 Dammen Badplats Rödmyr Gästhamn Badplats Stora Dyrön Skola Kalvesund Tätortsstudie RÖNNÄNG, BLEKET OCH KLÄDESHOLMEN TJÖRNS KOMMUN Antagandehandling 2007-11-08 Utvecklingsmöjligheter Bostäder Service/centrumverksamhet/ boende/parkering Fritidsanläggning, rekreation Småbåtshamn/gästhamn Parkering Verksamheter Framtida begravningsplats Tillfart/gata GC-väg/gångväg Entrépunkt Alternativa färjelokaliseringar Utkikspunkt Stora Vrångsholmen Skapholmeskär okerilämning Sävers- holme Bebyggelselämningar Bäckerö fjord Hjälmen Klädesholmen Gästhamn Inre Småbåtshamn Skapholmen Tätortsstudie RÖNNÄNG, BLEKET OCH KLÄDESHOLMEN TJÖRNS KOMMUN Antagandehandling 2007-11-08 Utvecklingsmöjligheter Bostäder Service/centrumverksamhet/ boende/parkering Fritidsanläggning, rekreation Småbåtshamn/gästhamn Parkering Verksamheter Osäker omvandling till service/centrumverksamhet/boende/parkering 43 Tuveslätts naturreservat Park

Ändringar i Tätortsstudie Rönnäng - Bleket - Klädesholmen Tuveslätts naturreservat utgör även riksintresse för naturvård. Riksintresseområdet har dock en något större utbredning än naturreservatet, vilket innebär att de nya bostadsområden som föreslagits i anslutning till Tuveslätts naturreservat till viss del har hamnat inom riksintresseområdet. Kommunen bedömer därmed att en byggnation i de delar av de utpekade områdena som berörs av riksintresse är mindre lämplig att genomföra. Utbyggnadsområden för bostäder inom område av riksintresse för naturvård Tåsskärr Skälebacken Tuveslätt Ålder 1989 1999 2009 89-09,% 0-5 6-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85-w 189 129 99 0,5 % 288 370 208 0,3 % 92 145 158-0,7 % 147 108 122 0,2 % 554 541 390 0,3 % 477 566 648-0,4 % 238 236 259-0,1 % 126 181 178-0,4 % 36 43 88-1,4 % Summa 2 147 2 319 2 150 0 % Tabell: Befolkningsutveckling, Rönnäng - Bleket - Klädesholmen Ishall kutholmen Fiskehamn Stansvik Bygdeg. Småbåtsh. Dammen I jämförelse med övriga Tjörn och riket bor det i området en lägre andel barn 6-15 år, lägre andel i åldern 25-44 år och högre andel i ålder 45-64 år, framförallt i jämförelse med motsvarande nivå för riket. Även antalet personer i åldrarna 65 år och äldre är högre än genomsnittet för Tjörn och nivån för riket. nnäng ullen v n Rönnäng Kårevik Grönv 35 % 30 % 25 % RBK Tjörn Riket Vattenreservoar Badplats Tjörne huvud Paradiset Paradisskären Skäddhallen Inre Tången Yttre Tången Nuläge Rönnäng - Bleket - Klädesholmen Befolkningsutveckling Det bor drygt 2 150 invånare i Rönnäng, Bleket och Klädesholmen. Området har under perioden 1989-2009 ökat något fram till början av 2000- talet för att därefter minska till samma nivå som tidigt 1990-tal. Befolkningen har totalt sett inte ökat något och det är mindre än genomsnittet för Tjörn (+ 9%). 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 0-5 6-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Diagram: Åldersfödelning, RBK RBK: Rönnäng - Bleket - Klädesholmen Rönnäng, Bleket och Klädelsholmen Skala har 1:15000 inte Skala: 1:15000 kompletterats med bostäder för ungdomar och yngre barnfamiljer under de senaste åren och det återspeglas i befolkningsutvecklingen för olika planeringsåldrar. 44

Arbetstillfällen Rönnäng, Bleket och Klädesholmen har en förvärvsfrekvens som är något högre än genomsnittet för Tjörn, framförallt bland männen. Inom området finns drygt 670 arbetsplatser och av dessa är det drygt hälften (45 %) som innehavs av personer bosatta inom orten. Antalet förvärvsarbetande är över 1 050 personer och cirka 300 med förvärvsarbete arbetar inom orten, det innebär att en av tre bor och jobbar inom orten. Pendling Arbetsinpendlingen till området är drygt 450 personer och utpendlingen drygt 815 personer. Det innebär en negativ nettopendling på drygt 375 personer. Var ortens befolkning arbetar, uppdelat på män och kvinnor, redovisas i tabellen nedan. Arbetsplats Män Kvinnor Antal Andel Inom RBK 170 121 291 29 % Övriga Tjörn 77 150 227 23 % Stenungsund 148 66 214 22 % Göteborg 81 64 145 15 % Övriga 63 51 114 12 % Tabell: Arbetets lokalisering, RBK RBK: Rönnäng - Bleket - Klädesholmen Utblick över bostäder, hamn- och industriområde i nordvästra Rönnäng, överst / Statyn tro hopp o kärlek av Claes Hake på Klädesholmen, nederst Offentlig service Förskola: Rönnängs förskola 110 barn. Klädesholmens förskola: 15 barn. Ytterligare kapacitet finns. Skola: Rönnäng skola förskoleklass - åk 5: 105 elever, kapacitet 150 elever. Möjlighet till utbyggnation. Klädesholmens skola förskoleklass - åk 5: 34 elever. Finns kapacitet för 20 elever till. Blekets skola åk 6-9: 298 elever. Kapacitet 325 elever. (430 elever med uppbrutna klasser) Social omsorg: Rönnängs äldreboende och Kvarnbackens servicehus VA: RBK samt öarna matas av dricksvatten via två separata överföringsledningar samt har flera reservoarer, vilket ger god robusthet. I högt belägna områden planeras tryckstegringszoner att införas. Områdets fiskindustrier ger särskild belastning på avloppsreningsverket i Rönnäng. Framtida exploateringar i RBK ger behov av nya huvudledningar och pumpstationer. Kultur och fritid: Idrottshall i anslutning till skolan i Rönnäng. Föreningsdrivna bibliotek på Klädesholmen, Dyrön och Åstol. Flera promenad- och strövområden, t ex Tuveslätt och runt Klädesholmen. Bygdegård i föreningsdrift i Rönnäng. Ishall i Stansvik. Sillmuseet på Klädesholmen. Badplatser på Dyrön, Åstol, Bleket, Klädesholmen, Rönnäng samt naturbad utmed stränderna. 45

Sammanfattning av Tätortsstudie Almösund - Myggenäs - Almön Vision Almösund - Myggenäs - Almön 2025 Tätortsområdet har fått en stark karaktär med ett samlat centrum. Myggenäs Korsväg är en tydlig entré till både Tjörn och Myggenäsområdet. Området har en stor blandning av hyresrätter, bostadsrätter och småhus och orten präglas av närheten till vattnet, den rika fritiden och de vackra grönområdena. Almösund - Myggenäs - Almön, historik och idag Tätorten Myggenäs ligger samlad på Myggenäshöjdens platå och den östra sluttningen, ner mot vattnet. Marken öster om Myggenäshöjden är näringsfattig och inte lämplig för odling. Inte heller i ett historiskt perspektiv har jorden här brukats. På andra sidan Myggenäshöjden däremot finns goda jordar och här hittar man det som idag kallas gamla Myggenäs. Här bodde de jordägande bönderna, i anslutning till sina marker. Myggenäs som ort tillkom efter att Tjörnbron blev klar 1960. Platsens förutsättningar som pendlingsort till i första hand Stenungsund gjorde den till en populär bostadsort. Huvuddelen av dagens bebyggelse kom till årtiondena som följde men under senare år har även Krossåsberget i sydöstra Myggenäs bebyggts med villor. Myggenäs är den av kommunens tätorter som ligger närmast grannkommunerna och övriga orter i arbetsmarknadsregionen kring Göteborg. Förutsättningarna för utvecklingen av orten ska därför ses i ett perspektiv som är såväl regionalt som kommunalt och lokalt. Natur och kulturvärden Den norra delen av Almösund omfattas av Tjörns naturvårdsprogram och anses ha unika naturvärden, främst tack vare de betade strandängarna. Delar av halvön har också klassats som värdefullt odlingslandskap av länsstyrelsen. I Runntången på halvöns norra sida finns flera förekomster av rödlistade strandängsarter samt den rödlistade arten ejder. På Almön finns den rödlistade västkustrosen. Strand- och vattenområdet öster om väg 169 och söder om väg 160 (Saltholmarna, Brattön m m) är utpekat som riksintresse för friluftslivet. Mål Skapa förutsättningar för ca 300 bostäder i tätortsområdet, med en variation till storlek, typ, upplåtelseform, tillgänglighet m m. Bostadsbyggandet ska utgå från ett resurssnålt byggande och närhet till kollektivtrafik. I befintlig bebyggelsestruktur ska endast varsamma kompletteringar tillåtas. Större bostadsprojekt bör endast tillkomma i oexploaterade delar. Utveckla centrum genom att utöka området, utöka antalet verksamheter och funktioner, stärka karaktären av tätortscentrum samt annonsera centrum och tätorten i övrigt tydligare mot väg 160. Bevara områdets gröna karaktär samt utveckla de befintliga gröna stråken, samt vara återhållsam med byggnation inom grönstrukturen i befintlig tätort. Utveckla ortens näringsliv, huvudsakligen inriktat på service samt besöksnäring, genom att öka attraktionskraften för området. Stärka områdets position som knutpunkt i vägnätet och nod för kollektivtrafiken. Strategier För att utveckla besöksnäringen och ge en god fritid åt de boende ut skapas yta i hamnarna och vid stränderna för etablering av verksamheter som kan erbjuda aktiviteter vid och på vatten. Som en del skapas en strandpromenad längs vattnet runt Almösund och Almön. För att ge tätorten en tydlig identitet och karaktär föreslås utbyggnadsmöjligheter som skapar ett tydligt centrum. För att ge en tydlig entré till orten ges möjlighet till utveckling av Tjörns entré som service- och informationspunkt för turism och kollektivtrafik. Nästa sida: Karta från Tätortsstudie för Almösund - Myggenäs - Almön, antagen av KF 2011-02-24 28. Tidshorisont år 2025, Radar arkitektur & planering 46

Skärgårdslandskapet och vattnet Centrum och service Natur, grönstruktur och rekreation nuvarande/oförändrad markanvändning föreslagna förändringar H A F O4 Bostäder Verksamheter B V F6 Kommunikationer och samband bil-, cykel- och gångtrafik cykel- och gångtrafik K O4 F7 AlMÖSUNd B10 O5 K7 K6 B9 H2 F4 B1 F5 V4 O1 O3 B8 O3 MYGGENÄS F2 K11 A1 A2 K2 F8 V1 V2 A3 K1 K9 O3 V3 B5 F1 A6 AlMÖN B2 H3 K3 A4 K10 V5 B3 H5 B4 H1 V6 F3 B7 A5 K8 B6 O3 K4 H4 O1 O2 K12 O6 O1 K5 Skala 1:15 000 47

Nuläge Almösund - Myggenäs - Almön Befolkningsutveckling Det bor drygt 1 200 invånare i Almösund - Myggenäs - Almön. Området har under perioden 1989-2009 minskat fram till början av 2000-talet för att därefter ökat något fram till sista åren. Befolkningen har totalt sett minskat med 8,5 % att jämföra med genomsnittet för Tjörn (+ 9%). Ålder 1989 1999 2009 89-09,% 0-5 6-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85-w 77 69 87 13 % 183 162 150-18 % 143 37 67-53 % 103 45 40-61 % 306 280 271-11 % 396 449 312-21 % 65 89 205 215 % 38 36 57 50 % 8 8 17 113 % Summa 1 319 1 175 1 206 9 % Tabell: Befolkningsutveckling, Almösund - Myggenäs - Almön I jämförelse med övriga Tjörn och riket bor det i området en något högre andel barn 6-15 år och en lägre andel i åldern 25-44 år jämfört med riket men något högre än genomsnittet för Tjörn. Andel i ålder 65-74 år är mycket hög, framförallt i jämförelse med motsvarande nivå för riket. Åldrarna 75 år och äldre är något lägre än genomsnittet för Tjörn och nivån för riket. Almösund-Myggenäs-Almön har inte kompletterats med några nya bostadsområden eller bostäder för ungdomar och yngre barnfamiljer under de senaste 15 åren och det återspeglas i befolkningsutvecklingen för olika planeringsåldrar. Arbetstillfällen Almösund-Myggenäs-Almön har en förvärvsfrekvens som motsvarar genomsnittet för Tjörn, både bland kvinnor och män. Inom området finns drygt 200 arbetsplatser och av dessa är det 30 arbetstillfällen (ca 15 %) som innehavs av personer bosatta inom orten. Antalet förvärvsarbetande är drygt 570 personer och endast 5 % med förvärvsarbete arbetar inom orten (det innebär en av 20). Pendling Arbetsinpendlingen till AMA är drygt 150 personer och utpendlingen drygt 500 personer. Det innebär en negativ nettopendling på drygt 350 personer. Var ortens befolkning arbetar, uppdelat på män och kvinnor, redovisas i tabellen nedan. Arbetsplats Män Kvinnor Antal Andel Inom AMA 13 14 27 5 % Övriga Tjörn 49 57 106 20 % Stenungsund 69 68 137 26 % Göteborg 103 57 160 31 % Övriga 42 45 87 17 % Tabell: Arbetets lokalisering, AMA AMA: Almösund - Myggenäs - Almön 35 % 30 % 25 % AMA Tjörn Riket 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 0-5 6-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Diagram: Åldersfödelning, AMA AMA: Almösund - Myggenäs - Almön Myggenäs med Tjörnbron i bakgrunden 48

Offentlig service Förskola: 2 förskolor under samlingsnamnet Myggenäs förskola, 119 barn. Maximal kapacitet är 119 barn. Skola: Myggenäs skola förskoleklass - åk 5: 170 elever Kapacitet 180 elever. Om förskolan flyttar ut, som idag har delar av lokalerna är kapaciteten 220 elever Social omsorg: Inga enheter inom äldreomsorg och funktionshinder, däremot hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering i eget boende. VA: VA-infrastruktur utbyggd lokalt, men vid tillkommande exploatering behövs ev. översyn av ledningsdimensioner och tryckhöjande åtgärder. Relativt modern VA-försörjning, behöver eventuellt kompletteras en del ledningar. En större exploatering kräver nya överföringsledningar för VA till Höviksnäs. Kultur och fritid: Badplats på Almön. Föreningsdriven tennisstuga, tennisplaner samt sjöscoustuga. Föreningsdriven fotbollsplan i Valla. Tjörn under segeltävlingen Tjörn runt tv / brygga småbåtshamn Almösund överst, th foto Radar arkitektur & planering / utsikt över småbåtshamn Almösund nederst th, foto Radar arkitektur & planering 49

Sammanfattning av Tätortsstudie Höviksnäs Vision Höviksnäs 2025 Höviksnäs karaktär har bibehållits och utvecklats så att dess identitet och samhällskänsla förstärkts. Tätorten präglas av dess närhet till vattnet, det vackra böljande jordbrukslandskapet och den goda tillgången på fritidsaktiviteter. Orten har tillgång till mycket god kollektivtrafik och samhällsservice inom gångavstånd. Höviksnäs, historik och idag Det ursprungliga Höviksnäs växte fram som färjeläge och förbindelseort till fastlandet. Efter hand bygdes här poststation, livsmedelsbutiker och trävaruhandel. I och med Tjörnbrons byggnation 1960 ändrades ortens förutsättningar radikalt. Dagens Höviksnäs har utvecklats utifrån de attraktiva omgivningarna vid Hakefjordens strand och vatten, samt det goda kommunikationsläget vid väg 169. Ett läge med goda förutsättningar för både arbetspendling och en rik fritid. Orten består idag av två delar; Nya Höviksnäs beläget kring skolan och Gamla Höviksnäs, vid det ursprungliga färjeläget. Natur och kulturvärden Området kring Gamla Höviknäs och Låka utgör en värdefull kulturmiljö, som ingår i kommunens kulturminnesvårdsprogram. Området beskrivs här som äldre överfartsort till fastlandet, ursprungligen strandsittarplats. Bebyggelsen utmed gatan är väl bevarad. Orten har även flera fornlämningar, ett parti med värdefull ädellövsskog, områden med strandskydd och även mindre våtmarkspartier. Mål Bebyggelsens nuvarande karaktär ska bibehållas och utvecklas, så att en gemensam identitet och samhällskänsla förstärks. Skapa en beredskap för 250-300 bostäder i tätortsområdet. Bebyggelsen ska vara allsidigt sammansatt både vad gäller upplåtelseformer och hustyper. Områdets speciella värden för ett gott liv ska tas tillvara och utvecklas. Säker och störningsfri trafikmiljö ska eftersträvas. God tillgång till lokal och regional service ska eftersträvas. En samordning av VA-frågorna mellan Höviksnäs och övriga Hakenäset ska eftersträvas. Strategier En nybyggnation mellan Nya och Gamla Höviksnäs skapar en gemensam identitet och binder samman ortens två delar. Utformningen av den framtida boendemiljön ges särskild vikt. För att binda samman orten och stärka samhällskänslan och den gemensamma identiteten byggs ett grönstråk med en gång och cykel väg mellan Nya och Gamla Höviksnäs. Förutsättningarna för en rik fritid utvecklas, genom förslag om utbyggd badplats vid Låka, möjlighet att utveckla befintlig småbåtshamn och redovisning av utbyggnadsmöjligheter för sport och idrottsanläggningar på höjden nordväst om skolområdet. Vidare kan ridvägar utvecklas kring tätorten. Befintliga naturvärden värnas genom att det känsliga kustlandskapet i anslutning till viken i Höviksnäs inte bebyggs. Befintliga kulturvärden värnas genom en noggrann anpassning av nybyggnation i anslutning till bebyggelsen kring gamla Höviksnäs. För att skapa en bättre trafikmiljö föreslås att den sk förbifarten byggs, dvs att en ny väg byggs söder om Höviksnäs mellan nya och gamla Bergavägen. Nästa sida: Karta från Tätortsstudie för Höviksnäs, antagen av KF 2006-06-19 69. Tidshorisont år 2025. 50

Service/centrum Vinterholmen Bostäder, helår Vinterholmen Mellanholmen Fritidsanläggning 51 ka n vik Lilla Hammar Östergård Fotbollsplan Skola Skola Hammar 3 Stora Trondsdamm Lilla Trondsdamm Balkeröd Nygård Balkeröd 1b Fridhem Skårebäcken Höviksnäs 2 1a 1e 1c 1d Tångeröd 5 Krommeröd Snippen 6 Buhalla Reningsverk 4c 4a 4b Kleva Låka Styrsö 7 Hövik Badplats Höviks holme Grösslingarna FÖRSLAGSKARTA Tätortsstudie HÖVIKSNÄS TJÖRNS KOMMUN Antagandehandling 2006-05-01 0 500 m Rådhuset Arkitekter AB TECKENFÖRKLARING OFÖRÄNDRAD MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Verksamheter Allmänt ändamål Bjärkholmen Småbåtshamn Parkering Huvudväg Motionsslinga GC- väg Återvinningsstation FÖRÄNDRAD MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Allmänt ändamål Service/centrum/delvis bostäder Bostäder, omvandling till helår 1 Bostäder, framtida småhus/flerbostadshus Fritidsanläggning Rekreation och lek Småbåthamn Parkering Väg Lokalgata GC- väg Cirkulationsplats ÖVRIGT Gräns för tätortsstudie Strandskyddsområde Östra Röd Detaljplan

Ändringar i tätortsstudie Höviksnäs Efter att tätortsstudien för Höviksnäs antogs togs ett program för Hövik 5:1 mfl fram, där området mellan Låkabadet och Tångeröds förskola behandlades. Programmet godkändes i Samhällbyggnadsnämndens arbetsutskott 2008-12-08 223. Programmet har en något annorlunda utformning än tätortsstudien och föreslår att befintlig väg till Låkabadet blir en väg för boende i området samt en gång och cykelväg. En ny väg till Låkabadet längs med befintlig traktorväg, se nedanstående kartbild. Den i tätortsstudien föreslagna parkeringen i förlängningen av denna väg föreslås i programmet bli både bostäder och parkering. Programmets förslag gör att den omdebatterade föreslagna vägen över jordbruksfastigheten väster om dagens Låkaväg kan utgå. En eventuell exploatering av området kräver tillfartsväg, men sker helt på fastighetsägarens initiativ. Nuläge Höviksnäs Befolkningsutveckling Det bor drygt 1 900 invånare i området Höviksnäs/Haken. Området har under perioden 1989-2009 ökat med över 30 % (400 invånare) vilket är betydligt högre än genomsnittet för Tjörn (9%). Ålder 1989 1999 2009 89-09,% 0-5 178 149 140-21,3 % 6-15 208 384 241 15,9 % 16-19 65 116 152 133,8 % 20-24 86 67 110 27,9 % 25-44 482 519 427-11,4 % 45-64 252 427 569 125,8 % 65-74 108 128 125 15,7 % 75-84 49 77 92 87,8 % 85-w 18 22 30 66,7 % Summa 1 446 1 889 1 886 30,4 % Tabell: Befolkningsutveckling, Höviksnäs Utökad parkering Gårdsgata 2B Utredningsområde ny väglösning 1 2A Ny Låkaväg Väg för boende/gc-väg 2C 3A 2D 3B 3C 4 Översyn badplats Bild 1 - Planområdet med föreslagna utvecklingsetapper Karta från Program för Hövik 5:1 m fl, godkänd av SBN AU 2008-12-08 223, Tjörns kommun. 52

Pendling Arbetsinpendlingen till Höviksnäs är drygt 260 personer och utpendlingen drygt 860 personer. Det innebär en negativ nettopendling på drygt 600 personer. Var ortens befolkning arbetar, uppdelat på män och kvinnor, redovisas i tabellen nedan. Höviksnäs I jämförelse med övriga Tjörn och riket bor det i området en något högre andel barn 6-15 år och ungdomar 16-19 år. För åldern 25-44 år är andelen högre än för övriga Tjörn men lägre än riket. Andelen i åldern 45-64 år är betydligt högre än motsvarande andel för riket. Åldersgrupperna 65 år och äldre är lägre jämfört med övriga Tjörn och motsvarande nivå för riket. Arbetsplats Män Kvinnor Antal Andel Inom Höviksnäs 54 54 108 11 % Övriga Tjörn 69 130 199 20 % Stenungsund 121 121 242 25 % Göteborg 152 104 256 25 % Övriga 89 78 167 18 % Tabell: Arbetets lokalisering, Höviksnäs 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % Höviksnäs Tjörn Riket Offentlig service Förskola: 92 barn, maximal kapacitet 92 barn. Byggrätt för ytterligare en förskola. 5 % 0 % 0-5 6-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Diagram: Åldersfödelning, Höviksnäs Höviksnäs har delvis kompletterats med nya bostäder samt haft en omfattande permanentningtakt i angränsande fritidshusområden och det återspeglas i befolkningsutvecklingen för olika planeringsåldrar. Arbetstillfällen Höviksnäs har en förvärvsfrekvens som i princip motsvarar genomsnittet för Tjörn med något högre andel för kvinnorna. Inom området finns drygt 350 arbetsplatser och av dessa är det drygt 100 arbetstillfällen (30 %) som innehavs av personer bosatta inom orten. Antalet förvärvsarbetande är drygt 1 000 personer och drygt 10 % med förvärvsarbete arbetar inom orten, det innebär att en av 10 bor och jobbar inom orten. Skola: Fridas Hage förskoleklass - åk 5:146 elever, kapacitet 175 elever. Häggvallskolan (åk 6-9): 335 elever inkl särskola, kapacitet 400 elever Social omsorg: Pensionärslägenheter, gruppboende, trapphusboende, daglig verksamhet, ungdomsmottagning, riktad öppenvård. VA: Relativt robust vattenförsörjning, med matning från två håll och en högreservoar. Avloppsreningsverket i Höviksnäs har kapacitet att ta emot planerad bebyggelse, men arbetet med att få bort dagvatten och fett måste fortsätta. Kultur och fritid: Bibliotek, idrottshall och fritidsgård i Häggvallskolan. Badplats på Låka. 53

Nuläge övriga Tjörn Övriga Tjörn består av landsbygden på norra Tjörn där orterna Långekärr och Björholmen ingår samt mellersta och östra Tjörn. Befolkningen i dessa områden uppgår till ca 6 200 personer vilket motsvarar drygt 40 % av Tjörns totala befolkning. Andelen som bor utanför de större tätorterna är oförändrad sedan 20 år tillbaka. Befolkningsökning på landsbygden är ca 9 % under de senaste 20 åren vilket utgör samma genomsnittet som för hela Tjörn. Förändringarna för olika ålderskategorier är i stort sett de samma som för hela Tjörn. En viss skillnad finns dock och det är att ålderskategorin 25-44 (barnfamiljer) har minskat något mindre än genomsnittet för Tjörn. Det är dock stora geografiska skillnader var på ön som befolkningen har ökat, främst i landsbygdsområden på östra Tjörn. Inom området finns drygt 1 800 arbetsplatser. Mer områdesspecifik information finns under kap 2, utgångspunkter Tjörns befolkning. Offentlig service Förskola: Kållekärrs förskola: 63 barn, maximal kapacitet 63 barn. Långekärrs förskola : 22 barn inskrivna, maximal kapacitet 22 barn. Skola: Kållekärrs skola förskoleklass - åk 5:139 elever. Om förskolan flyttar ut, som idag har delar av lokalerna är kapaciteten 180 elever, annars 145 elever. Långekärrs skola förskoleklass - åk 5:46 elever. Om förskolan flyttar ut, som idag har delar av lokalerna är kapaciteten 110 elever inkl. nystart av slöjdsal, annars 90 elever. Social omsorg: I Kållekärr finns två äldreboende samt ett gruppboende. Lokaler för ledning, administration, biståndshandläggare,hemsjukvård och kommunrehab, samt lokaler för personliga assistenter samt LSS- handläggare. I Kållekärr finns även Familjecentrum med ungdomsboende och familjeboende samt öppenvårdsmottagning. Vidare finns socialsekreterare, korttidsboende och socialmedicinsk mottagning samt vårdcentral. Ett äldeboende i Långekärr Lokaler för daglig sysselsättning på Billströmska. VA: Kållekärr har en välfungerande vattenförsörjning med matning från två håll och en högreservoar. Spillvattnet pumpas till Höviksnäs avloppsreningsverk. Ortens centrum ligger lågt och är utsatt för översvämningsrisk vid kraftiga och långvariga regn, vilket gör att det är viktigt att de bäckar som avvattnar Kållekärr underhålls. I Tjörns kommun finns många fritidshusområden, vilka ofta har gemensamma VAlösningar. Det finns även många bostadsfastigheter utanför planlagd mark med enskilda avlopp. Vattenförsörjningen är ofta problematisk för enskilda fastigheter, då enskilda brunnar på Tjörn kan ha höga salthalter eller andra kvalitetsstörningar. Kommunen planerar för en successiv utbyggnad av kommunalt VA till befintlig bebyggelse. Utbyggnaden görs i en prioritetsordning och vissa områden kommer behöva vänta i många år. Kultur och fritid: Föreningsdriven musikverksamhet, Moliendo, i Kållekärr och föreningsdriven gymnastikhall Almö Livs arena. Tjörns hembygdmuseum i Bräcke, Valla. Sundsby, ägt av Tjörns Kommun, med hundklubb, historiska utställningar, kafé, promenad- och strövområden Bö Tjärn, föreningsdriven kaffestuga med promenad- och strövområden samt säbygården, föreningsdriven nära promenad- och strövområden vid Säby ö. Pilane, utställning av skulpturer samt historisk gravplats och Elin Sundbergs stiftelse, föreningsdriven. Runt om på Norra Tjörn och östra Tjörn finns även ett stort antal badplatser. 54

5. REGLER OCH REKOMMENDATIONER Allmänt I detta avsnitt anges regler och rekommendationer som ska gälla vid prövning av bygglov och förhandsbesked samt vid planläggning. Till texten hör plankartan med områdesavgränsningar. Plankartan återfinns längst bak i del 1. Med regler avses gällande lagar, förordningar och bestämmelser som reglerar plan och byggväsendet. Regler är juridiskt bindande. Rekommendationer är kommunens ställningstagande till bebyggelseutveckling samt mark- och vattenanvändning. Rekommendationerna är inte juridiskt bindande, men är vägledande vid prövning, där bindande regler saknas. Lagstiftning och förordningar är omfattande och ändras relativt ofta. I översiktsplanen finns därför endast en översiktlig redovisning. För detaljerad information och rådgivning hänvisas till kommunens hemsida och informationsmaterial. Plankarta Plankartan kompletterar regel- och rekommendationstexten med geografiska områdesavgränsningar. Områden med regler redovisas utan särskild bokstavsbeteckning. Områden med rekommendationer har bokstavsbeteckning som korresponderar med rubrik i texten (ex R1 nedan). Plankartans skala sätter gränser för detaljeringsgrad i kartans områdesavgränsningar. Av läsbarhetsskäl redovisas därför inte alltför små områden på kartan. I vissa delar förekommer mindre förenklingar i gränsdragningen. Vid ärendeprövning bör därför kontroll mot beskrivning i del 2 Allmänna intressen eller mot aktuellt källmaterial ske. REGLER På plankartan och i tillhörande text redovisas områden som idag har juridiskt gällande bestämmelser enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. Textens rubriksättning följer områdesbenämningarna på kartan. I texten anges även bestämmelser enligt annan lagstiftning av betydelse för ärendeprövning. Av redovisningstekniska skäl utelämnas dessa dock från kartan. Område med detaljplan På plankartan redovisas samtliga områden med gällande detaljplan. Merparten av bebyggelsen i tätorterna och inom fritidsområdena är detaljplanelagd. Inom dessa områden styrs markens användning och bebyggelsens utformning av detaljplanens bestämmelser. Inom fritidsområdena finns särskilda möjligheter till större storlek på husen än vad detaljplanen anger. Särskilda bestämmelser för en- och tvåbostadshus utanför detaljplan Utanför detaljplan gäller vissa lättnader i bygglovsplikten för mindre tillbyggnader och komplementbyggnader till en- och tvåbostadshus. Just dessa regler beslutar varje kommun om. Nivån på lättnaden varierar därför kommunerna emellan. För detaljerad redovisning hänvisas till Tjörns kommuns webbplats och informationsmaterial. Naturreservat Samtliga beslutade naturreservat redovisas på plankartan. För reservatsområdena gäller särskilda föreskrifter om användning, skötsel- och skyddsåtgärder inom respektive område. Länsstyrelsen får meddela dispens från vissa av föreskrifterna om det finns särskilda skäl. 55

Djurskyddsområde Fågelskydd gäller på och i omgivningen till vissa öar i skärgården. För områdena gäller särskilda föreskrifter som bl a inskränker markägarens rättigheter och allemansrätt. Områdenas avgränsning framgår av plankartan. Strandskydd Strandskyddet är gränsbestämt på Tjörn och omfattar vatten- och landområden upp till 300 meter från strandlinjen. Också en del vattendrag, som gränsbestämts av länsstyrelsen, omfattas av strandskyddsförordnande. Strandskyddets avgränsningar redovisas på plankartan. Inom strandskyddsområde råder förbud mot ett antal åtgärder. Kommunen får besluta om dispens från bestämmelserna i lagen om det finns särskilda skäl. Länsstyrelsen granskar kommunens beslut. Inom nya detaljplaner kan länsstyrelsen upphäva strandskyddet om det finns särskilda skäl. Länsstyrelsen kommer att genomföra en översyn av strandskyddet på Tjörn som ska vara klart år 2014. För vissa delar av den föreslagna byggnationen i tätorterna krävs en förändring i strandskyddsgränserna. I arbetet med översynen av strandskyddet vill Tjörns kommun betona vikten av en samsyn kring tätorternas behov av expansion. Natura 2000-område I anslutning till kommunens fjordar och skärgård finns ett flertal Natura 2000-områden. Omfattning redovisas på plankartan. Inom Natura 2000-område krävs tillstånd av länsstyrelsen för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön. Även verksamheter som bedrivs utanför Natura 2000-området och som medför en betydande påverkan på naturområdet omfattas av bestämmelsen om tillstånd. Skyddsområde för vattentäkt Områdena kring den kommunala vattentäkten vid Bö/Tolleby-/Olsby-/Häle och den privata täkten vid Ängeviken omfattas av särskilda skyddsföreskrifter. Områdenas avgränsning framgår av plankartan. Skyddsföreskrifterna avser hantering av bl a miljöfarliga ämnen, gödsel, avfall, och avloppsvatten i syfte att förhindra utsläpp som kan skada vattentäkterna. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten Tjörns kommun omfattas i sin helhet av miljöbalkens särskilda bestämmelser om hushållning med mark i 4 kap 4. Enligt bestämmelserna får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Bestämmelser enligt annan lagstiftning Utöver plan- och bygglagen och miljöbalken finns bestämmelser enligt annan lagstiftning av särskilt intresse vid ärendeprövning. Berörda områden lämpar sig dock inte för redovisning på plankartan. Utefter allmänna vägar krävs enligt väglagen tillstånd för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller utföra andra anläggningar som kan påverka trafiksäkerheten utmed de allmänna vägarna. Tillstånd krävs också vid ändring av anslutning eller vid ny anslutning till allmän väg. Vid planläggning utmed väg för transporter med farligt gods ska särskild riskanalys upprättas. Enligt elsäkerhetslagen får bebyggelse inte tillkomma inom en skyddszon i anslutning ti kraftledningar. Höga byggnadsverk ska, oavsett läge, anmälas till Luftfartsstyrelsen i enlighet med bestämmelser för civil luftfart. Enligt sjöfartens säkerhetsbestämmelser finns särskilda skyddsföreskrifter för verksamheter och anläggningar som kan påverka sjöfartens säkerhet. 56

REKOMMENDATIONER Följande rekommendationer gäller som underlag för prövning av ny bebyggelse utanför område med gällande detaljplan. De gäller även inom områden med detaljplan där större förändringar ska genomföras. Angivna generella rekommendationer gäller allmänt inom kommunen. Områdesvisa rekommendationer gäller avgränsade områden enligt plankartan. Generella rekommendationer Plan- och bygglagen ställer krav på att mark som ska användas för bebyggelse är lämplig för ändamålet. Lämplighetsprövning sker antingen i detaljplan eller, om detaljplan inte behövs, i prövning av bygglov eller förhandsbesked. Ny bebyggelse utanför detaljplan Efterfrågan på mark för bebyggelse är stor inom kommunen. Natur- och kulturmiljövärdena är höga. Tillgängliga markresurser är begränsade. Ny spridd bebyggelse på landsbygden begränsas och tillåts endast om det finns särskilda skäl. För att uppnå en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur gäller ett generellt detaljplanekrav för ny bebyggelse inom kommunen. Kommunen är dock positiv till viss bebyggelse på landsbygden utan krav på detaljplan. Undantag från kravet på detaljplan kan medges för: Bostad för generationsskifte vid yrkesmässigt bedrivande av jordbruk eller annan verksamhet på fastigheten. Bostad som utgör stöd för behållande av lokal bygdemiljö. Mindre byggnad för friluftslivets behov. Vid ansökningar om bygglov och förhandsbesked i områden utanför detaljplan ska lokaliseringsprövning ske utifrån allmän lämplighetsbedömning enligt plan- och bygglagen och kommunens översiktsplan. Vid prövningen ska också beaktas allmänna intressen som möjligheten att ordna tillfart, vatten och avlopp, anpassning till terräng, Södra hamnen, Skärhamn landskapsbild och kulturvärden på platsen samt tillgång till kollektivtrafik. Omgivningspåverkan ska begränsas. Nya bostadshus på landsbygden ska därför företrädesvis lokaliseras som en naturlig komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse. Bebyggelsens utformning och anpassning till omgivningen Kraven på bebyggelsens utformning ser olika ut inom olika delar av Tjörn. Viktigast är anpassningen till omgivande bebyggelsemiljö i de områden, som utpekats som särskilt betydelsefulla ur kulturmiljösynpunkt. Det gäller främst de gamla fiskesamhällena och traditionsrika lantbruksmiljöerna. Här är oftast den traditionella utformningen den lämpliga lösningen. Utanför dessa områden kan utformningen vara traditionell eller ha dagens formspråk, men även här är det positivt med en viss sammanhållande stil och kravet på anpassning till omgivningen gäller alltid. Som grundregel gäller, att nya hus, tillbyggnader och ombyggnader ska anpassas till omgivande bebyggelsemiljö samt till natur- och kulturvärdena på platsen. Det innebär bland annat, att nya bostadshus på landsbygden ges traditionellt naturliga lägen och lokaliseras som naturlig komplettering till befintlig bebyggelse. Om- och tillbyggnader ska dessutom anpassas till befintligt hus och utföras varsamt. 57

Nya bostadshus inom och i anslutning till värdefulla kulturmiljöer bör utformas på följande sätt: Traditionella volymer med sadeltak och 30 35 graders taklutning. 1 ½ planshus utförs med förhöjt väggliv. Fasader utförs med stående träpanel och traditionell fönsterutformning. Träfasader målas med ljus täckande oljefärg (helst vit) och tak beläggs med matta röda tegelpannor. Alternativt kan fasaderna målas med röd slamfärg eller oljefärg, om detta är tradition för hustypen och/eller omgivningen. Detaljer utformas med utgångspunkt i äldre tradition. Tomterna bör ges traditionell utformning utan onödiga ingrepp. Om- och tillbyggnader inom och i anslutning till värdefulla kulturmiljöer bör utformas på följande sätt: Karaktären på befintlig byggnad bevaras Om- och tillbyggnader underordnas befintlig byggnad Fönstertyper och detaljer bibehålls Balkonger och altaner begränsas i storlek för att inte dominera utformningen. Även inom eller i anslutning till värdefulla kulturmiljöer kan utformning i dagens formspråk vara en godtagbar lösning. Detta förutsätter en omsorgsfull projektering med anknytning till traditionella värden. För att uppnå förnyelse präglad av varsam utveckling vill kommunen satsa på information och dialog med fastighetsägare samt samhälls- och intresseföreningar. I enskilda ärenden kommer ansökningar, som inte uppfyller kraven på anpassning och varsamhet att avslås. De kulturhistoriska värdena i de äldre delarna av tätorterna ska säkerställas vid förnyelse av de äldre detaljplanerna enligt antaget program för revidering av inaktuella detaljplaner. Ny fritidsbebyggelse Detaljplaner för ny fritidsbebyggelse kommer inte att antas. Bygglov för nya fritidshus utanför detaljplan kommer inte att antas. Omvandling av fritidsbebyggelse till helårsboende I anslutning till huvudstråket kan på sikt husen inom fritidsområdena få samma storlek som inom kommunens tätorter. Detaljplanerna måste först ändras. Även utanför huvudstråket finns inom de flesta fritidsområden möjlighet till viss ökning av storleken utöver gällande detaljplaner. För att möjligheten ska bli formellt fastlagd krävs att detaljplanerna ändras. Innan detaljplanerna ändrats kan viss ökning av storleken prövas direkt i bygglov. Då krävs bl a att områdets VA- standard är godtagbar. Permanentning ska inte underlättas om det medför olämpliga kommunalekonomiska kostnader eller miljömässiga konsekvenser. Områden med inaktuella detaljplaner Tätorternas gamla bebyggelse har stora kulturmiljövärden och bör utvecklas varsamt. Nödvändiga moderniseringar och underhåll av byggnaderna måste underlättas. Inom fritidsområdena bör ges möjlighet till större storlek i enlighet med målen för bebyggelsestrukturen. Innan de inaktuella detaljplanerna förnyats, är det nödvändigt att hantera bygglovsärenden så att bebyggelsen utvecklas på önskvärt sätt. Prövning förutsätts utgå från aktuella politiska mål och fastighetsägarnas behov. Reglerna i de inaktuella detaljplanerna sätts in i detta sammanhang och ges en mer begränsad tyngd. Områden med översvämningsrisk Vid planering av ny bebyggelse i vattennära områden bör bostadsbebyggelse och samhällsviktiga funktioner placeras minst +2,5 meter över dagens medel-vattenstånd. Nybyggnation på lägre nivåer bör föregås av riskanalys. Områden med restriktioner mot vindkraftverk I områden som inte omfattas av de områdesvisa rekommendationerna R3 Utbyggnadsområde för vindkraftanläggning eller R5 Område där mindre vindkraftverk kan prövas bör inga vindkraftanläggningar eller enstaka bygglovspliktiga (över 20 meter) vindkraftverk få tillkomma. 58

Områdesvisa rekommendationer R Område med endast generella rekommendationer Områdena utgörs av de delar av kommunens landsbygdsområde där starka konkurrerande intressen inte föreligger. Prövning sker enligt generella rekommendationer ovan. R1 Samhällsområde Samhällsområdena utgörs av områden för utveckling eller bevarande i anslutning till befintliga tätorter. Inom områdena krävs detaljplan för all ny bebyggelse. Upprättade tätortsstudier för Skärhamn, Rönnäng - Bleket - Klädesholmen, Höviksnäs och Almösund - Myggenäs - Almön ska ligga till grund för detaljplanering i dessa områden. Upprättande av nya detaljplaner i Kållekärr kräver att ny tätortsstudie upprättas som ersätter gällande översiktlig plan för orten (Områdesplan). R2 Område för verksamheter Område för verksamheter utgörs av områden i anslutning till externt industriområde och hamn vid Svanvik och Wallhamn. Inom områdena krävs detaljplan för all ny bebyggelse och verksamhet. Planerade vindkraftverk prövas genom tillståndsförfarande enligt miljöbalken. Upprättande av nya detaljplaner i Svanvik och Wallhamn kräver som underlag ny tätortsstudie eller motsvarande planprogram för berörda områden. R3 Utbyggnadsområde för vindkraftanläggning Områden för större landbaserade vindkraftverk finns vid Tyfta och Wallhamn. Inom områdena får anläggningar med två eller fler verk med total höjd över 50 meter prövas. Beroende på storlek och antal verk ska ny anläggning prövas genom bygglov och anmälan hos kommunen eller genom tillstånd av länsstyrelsen enligt särskilda regler. Generella och särskilda rekommendationer för respektive område enligt underlagsrapport Vindbruksplan ska följas. R4 Skyddszon vindbruk Kring område för större landbaserade vindkraftverk vid Tyfta redovisas en skyddszon om 500 meter med syfte att säkerställa fullt utnyttjande av områdets kapacitet för lokalisering av vindkraftverk. Inom skyddszon ska nya bostäder eller anläggningar som kan motverka etablering av vindkraftverk inte tillåtas. R5 Område där mindre vindkraftverk kan prövas I kommunens inre delar dvs i huvudsak området mellan väg 169 och väg 723, som inte utgör utbyggnadsområde för vindkraftanläggningar, där motstående intressen av större omfattning saknas redovisas ett område där enstaka vindkraftverk med totalhöjd under 50 meter kan tillåtas om det prövas lämpligt. Prövning sker genom bygglov. Generella och områdesvisa rekommendationer enligt underlagsrapport Vindbruksplan ska följas. R6 Område med stora naturvärden Områdena med stora naturvärden utgörs av samtliga områden av riksintresse för naturvård, av samtliga områden med naturvärdesklass 1 enligt kommunens naturvårdsplan och av ett större opåverkat naturområde nordväst om Kållekärr. Hela eller delar av områdena kan ha stora värden för friluftslivet och kulturmiljövården. (Rekommendationen avser inte naturområden med skyddsbestämmelser som naturreservat.) Inom område med stora naturvärden ska ny bebyggelse inte tillåtas. Byggnader för friluftslivets behov kan prövas i vissa fall. Vid lämplighetsprövning inom dessa områden ska särskild hänsyn tas till naturvärdena på platsen. Tillkommande bebyggelse/anläggningar för friluftslivet får inte skada områdenas värden för naturvård. R7 Område med stora kulturmiljövärden Områdena utgörs av samtliga områden av riksintresse för kulturmiljövård, de kulturhistoriskt värdefulla miljöer som avgränsats kommunens kulturminnesprogram och de områden som ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Delar av områdena kan ha stora värden för naturvård och friluftliv. Inom de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna 59

Valsäng Strand, Svanvik-Spjärr, Pilane, Pater Noster, Hättan och Flatholmen ska ny bebyggelse inte tillåtas. Inom övriga områden kan, med hänsyn till kulturmiljövärdena, nya bostadshus få tillkomma om det prövas lämpligt. Vid lämplighetsprövning av om- och nybyggnader ska särskild hänsyn tas till kulturmiljövärdena på platsen. Tillkommande bebyggelse eller anläggningar får inte skada områdenas kulturhistoriska värden. R8 Område med särskilda värden för rekreation och friluftsliv Områdena utgörs av kust- och strandområdena runt Tjörn av riksintresse för friluftslivet och av områden med stora närrekreationsvärden i anslutning till tätorterna. Delar av områdena kan ha stora värden för natur- och kulturmiljövården. Byggnader för friluftslivets behov kan prövas i vissa fall. Stor restriktivitet iakttas mot uppförande av sådana byggnader som inte är avsedda för friluftslivets behov. Vid lämplighetsprövning ska särskild hänsyn tas till platsens värden för friluftsliv och rekreation. Tillkommande bebyggelse/anläggningar för friluftslivet får inte förhindra ett lämpligt användande eller skada områdenas värden för friluftsliv. R9 Område av stort värde för sjöfart Området omfattar farleder i Hakefjorden och genom den västra skärgården samt hamnområdet i Wallhamn, samtliga av riksintresse för sjöfart. Sjöfartens anspråk på framkomlighet, ankring och angöring ska prioriteras i dessa områden. Tillkommande bebyggelse, verksamheter eller anläggningar i eller i anslutning till området får inte skada sjöfartens intressen. Pater Noster 60

6. BEHANDLING AV RIKSINTRESSEN Hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens tredje och fjärde kapitel anger olika slags mark- och vattenområden som är av allmänt intresse. De allmänna intressen som är särskilt värdefulla och av betydelse för hela landet kallas riksintressen och pekas ut av de statliga verken. Enligt miljöbalken ska de skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden eller påtagligt försvåra tillkomsten eller möjligheten att utnyttja anläggningarna för avsett ändamål. I Tjörns kommun finns riksintressen för både bevarande och nyttjande, en del av dessa omfattar stora delar av kommunens yta. I detta kapitel redovisas på vilket sätt riksintressena berörs av förslaget till översiktsplan, hur kommunen avser att tillgodose dem samt kommunens uppfattning i de fall den avviker från statens. Vid hänvisning till planförslagets områdesvisa rekommendationer, RX, se fullständig redovisning i avsnittet Regler och rekommendationer sid 55. Yrkesfiske Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra yrkesfiskets bedrivande (MB 3 kap 5 ). Stigfjorden Stigfjorden utgör lekområde för torsk. Området är i sin helhet skyddat som naturreservat med reservatsbestämmelser samt som Natura 2000-område. Hakefjorden - Åstol - Lövön Fjordsystemet utgör lekområde för torsk. Området omfattas delvis av strandskydd. Riksintresseområdet omfattar enligt länsstyrelsens redovisning Rönnängs hamnområde. Kommunen anser att det är olämpligt och att avgränsningen behöver justeras. Pater Noster - Måseskär Ett utsjöområde som är fångstområde för havskräfta, torsk m fl bottenfiskar. I planförslaget föreslås inga åtgärder eller konkurrerande markanvändning som bedöms skada riksintressets värden. Åstol är av riksintresse för kulturmiljövården Rönnäng, landningshamn för fisk Riksintresset ingår enligt planförslaget i samhällsområde som utgörs av områden för utveckling eller bevarande i anslutning till befintliga tätorter R1. Inom samhällsområdet krävs detaljplan för all ny bebyggelse. Naturvård Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön (MB 3 kap 6 ). Stigfjorden - Halsefjorden Området är i stor utsträckning skyddat som naturreservat med reservatsbestämmelser samt som Natura 2000-område. Nytt naturreservat planeras vid Björshuvud. Övriga delar har i planförslaget redovisats som område med stora naturvärden där ny bebyggelse inte ska tillåtas, R6. Pater Noster skärgården Området är skyddat i sin helhet som naturreservat med reservatsbestämmelser samt som Natura 2000-område. Härön - Brevikskile Området är delvis skyddat som naturreservat med reservatsbestämmelser och Natura 2000-område samt strandskydd. Del av riksintresseområdet ingår enligt planförslaget i samhällsområde som utgörs av områden 61

ORUST KOMMUN L Askerön Mjörn Kållekärr Höviksnäs Skärhamn Marstrandsfjorden Stigfjorden Kyrkesund STENUNG- SUNDS KOMMUN Rönnäng KUNGÄLVS KOMMUN Tjörnekalv Myggenäs Almösund Hakefjorden Vallhamn Klädesholmen Åstol St Dyrön riksintressen Naturvård Kulturmiljövård Särskilda hushållningsbestämmelser enl MB 4:4 (högexploaterad kust) omfattar Tjörns kommun Friluftsliv Väg Farled översiktsplan 2012 0 1 2 3 4 5 6 km Allmän hamn Landningshamn för yrkesfiske Yrkesfiske - lek- och fångstområden Tjörns kommun riksintressen 62 samrådshandling 12 maj 2011

ORUST KOMM Marstrandsfjorden Stigfjorde Kyrkesund Skärhamn Rönn Klädesholmen Tjörnekalv Åstol riksintressen, havet Naturvård Totalförsvaret Friluftsliv 0 2 4 6 8 10 km Farled Landningshamn för yrkesfiske Yrkesfiske - lek- och fångstområden översiktsplan 2012 Tjörns kommun riksintressen, havet samrådshandling 12 maj 2011 63

för utveckling eller bevarande i anslutning till befintliga tätorter, R1. Kommunen förutsätter att riksintressets avgränsning här anpassas till gällande naturreservatsområde enligt överenskommelse med länsstyrelsen i ÖP03. Övriga delar av riksintresseområdet har i planförslaget redovisats som område med stora naturoch kulturmiljövärden där ny bebyggelse inte ska tillåtas, R6, R7. Tuveslätt Området är delvis skyddat som naturreservat med reservatsbestämmelser samt strandskydd. I planförslaget redovisas riksintresseområdet som område med stora naturvärden och särskilda värden för rekreation och friluftsliv där ny bebyggelse inte ska tillåtas, R6 och R8. Riksintresseområdet ingår även i samhällsområde som utgörs av områden för utveckling eller bevarande i anslutning till befintliga tätorter, R1. Inom samhällsområdet krävs detaljplan för all ny bebyggelse. Änghagen Området omfattas av strandskydd. I planförslaget redovisas riksintresseområdet som område med stora naturvärden och särskilda värden för rekreation och friluftsliv där ny bebyggelse inte ska tillåtas, R6 och R8. Hakefjorden - Marstrandsfjorden - Sälöfjorden Området omfattas delvis av strandskydd och djurskydd. I planförslaget redovisas riksintresseområdet som område med stora naturvärden och särskilda värden för rekreation och friluftsliv där ny bebyggelse inte ska tillåtas, R6 och R8. Delar av Stora Dyrön, Risön och Hättan omfattas av detaljplan. Stora Dyrön och Hättan redovisas även som område med stora kulturmiljövärden, R7. Kulturmiljövård Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön (MB 3 kap 6 ). Pater Noster fyrplats Naturreservat är upprättat. Området har i planförslaget redovisats som område med stora kulturmiljövärden där ny bebyggelse inte ska tillåtas, R7. Pilane gravfält Skydd enligt kulturminneslagen gäller för stora delar av området. Riksintresseområdet har i planförslaget redovisats som område med stora natur- och kulturmiljövärden där ny bebyggelse inte ska tillåtas, R6 och R7. Säby kulturlandskap Området är delvis skyddat som naturreservat och som Natura 2000-område. Skydd enligt kulturminneslagen gäller för delar av området. Övriga delar av riksintresseområdet har i planförslaget redovisats som område med stora naturoch kulturmiljövärden där ny bebyggelse inte ska tillåtas, R6 och R7. Åstol Området har i planförslaget redovisats som område med stora kulturmiljövärden där, med hänsyn till kulturmiljövärdena, nya bostadshus får tillkomma om det prövas lämpligt, R7. Skyddet för Åstol regleras genom en revidering av gällande detaljplan, vilken ska utformas med särskild hänsyn till kulturmiljön. Friluftsliv Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas (MB 3 kap 6 ). Södra Bohusläns kust Tjörns vatten- och kustområden ingår i ett större riksintresseområde för friluftsliv som omfattar södra Bohusläns kust. Området skyddas till delar som naturreservat, Natura 2000-område samt av strandskydd, djurskydd och landskapsbildskydd. I planförslaget redovisas riksintresseområdet som område med särskilda värden för rekreation och friluftsliv, R8. Byggnader för friluftslivets behov kan prövas i vissa fall. Vid lämplighetsprövning ska särskild hänsyn tas till platsens värden för friluftsliv och rekreation. 64

I anslutning till Skärhamn och Höviksnäs ingår riksintresseområdet även i samhällsområde som utgörs av områden för utveckling eller bevarande i anslutning till befintliga tätorter, R1. Inom samhällsområdet krävs detaljplan för all ny bebyggelse. Kommunikationer Anläggningar för kommunikation ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar (MB 3 kap 8 ). Väg 160/väg 169 Vägen är av riksintresse mellan E6:an och Vallhamns hamnområde. Vägsträckan redovisas i planförslaget som en del av ett huvudstråk med stor betydelse för Tjörn. Farleder Flera farleder av riksintresse finns inom kommunens vatten. Planförslaget redovisar farlederna som områden med stort värde för sjöfart, R9, där sjöfartens intressen inte får skadas. Wallhamn - allmän hamn av riksintresse Wallhamns hamn är av stor betydelse för kommunen. Planförslaget redovisar hamnen som område med stort värde för sjöfart, R9, där sjöfartens intressen inte får skadas. Totalförsvaret Områden som behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar (MB 3 kap 9 ). Inom Tjörns kommun har Försvarsmakten beslutat om ett område av riksintresse för totalförsvaret avseende områdespåverkan i form av buller. Det omfattar stora delar av havsområdet längre ut än ca 1 mil från land. All verksamhet i vatten kräver tillståndsprövning under vilken försvarets intressen beaktas. Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB Särskilda hushållningsbestämmelser gäller för hela Tjörn inklusive öppna havet ut till 3 sjömil från baslinjen. Området är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i sin helhet av riksintresse och ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar dessa värden. I området får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov (MB 4 kap 1, 4 ). Bestämmelserna ska inte hindra utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Planförslaget redovisar särskilda rekommendationer som anger att detaljplaner för ny fritidsbebyggelse inte kommer att antas. Bygglov för nya fritidshus utanför detaljplan kommer enligt rekommendationerna inte att antas. De förslag till utbyggnad och förändring av markanvändning som redovisas i översiktsplanen syftar i samtliga fall till utveckling av näringslivet och kommunens tätorter. Natura 2000-områden Områdena är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns av riksintresse (MB 4 kap 1, 8 ). Inom Natura 2000-område krävs tillstånd av länsstyrelsen för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön. I Tjörns kommun finns sex Natura 2000-områden: Brevikskile-Toftenäs Härön Pater Noster skärgården Stigfjorden Sundsby Halsefjorden. Samtliga områden ovan utom Halsefjorden omfattas av naturreservat med bestämmelser. 65

7. MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Idag pågår ett kontinuerligt samarbete mellan Tjörn och angränsande kommuner kring frågor som kräver samverkan över kommungränserna. I detta kapitel redovisas en sammanställning av sådana frågor som är av betydelse för den fysiska planeringen både på regional och mellankommunal nivå. Regionalt samordnad planering Göteborgsregionen Tjörns kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) som är en samarbetsorganisation för 13 kommuner. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och främja en regional utveckling. Tjörn berörs av följande regionala frågor där samarbete finns inom ramen för GR: bostadsbyggande handel och Näringslivsutveckling kollektivtrafik, K2020 infrastrukturplanering försörjning av dricksvatten avfallshantering avloppshantering luftvård energi Se även sidan 13. SOLTAK SOLTAK är ett kommunalt samarbetsavtal inom bland annat miljö- och hälsoskyddsområdet mellan kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv. Syftet med detta är att underlätta och effektivisera arbetet i kommunerna inom de områden där samarbete kan ge fördelar. Utblick över havet från Sunna Natur- och friluftsområden Havsfjordarna som omger Tjörn har överlag mycket höga natur- och friluftsvärden och ingår i flera kommuner. Ett exempel är Stigfjorden- Halsefjorden som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt utgör naturreservat och Natura 2000-område. De berörda kommunerna (Tjörn, Stenungsund och Orust) samverkar kring frågor som rör områdenas skydd, förvaltning och tillgänglighet. En viktig fråga är problematiken med övergödning i området som bl a hanteras genom gemensamma projekt finansierade av länsstyrelsen. Hakefjorden är ett annat betydelsfullt område som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och som delas med Stenungsund och Kungälv. Fiske Lek- och fångstområden som är av riksintresse för yrkesfisket delas av kommunen med Orust, Stenungsund och Kungälv. Etablerat samarbete finns idag genom EU-projektet 8 fjordar. 66

Kommunikationer Vägar En ny alternativ förbindelse till fastlandet är en fråga som är viktig för Tjörn. Enligt de översiktliga utredningar som utförts skulle en sydlig förbindelse vara möjlig mellan Tjörn och Kungälv, se även sid 24. Behovet av förbättringar av länsväg 160 är en angelägen fråga att driva tillsammans med Stenungsund, Orust och Trafikverket. Farleder Farlederna är viktiga kommunikationstråk som går över flera kommuner. Särskilt farleden in till Stenungsund har stor betydelse, främst för den petrokemiska industrin. IT och telefoni Inom kommunsamarbetet SOLTAK diskuteras ett förslag om att ta fram en gemensam IT-infrastrukturplan. Teknisk försörjning Dricksvatten Tjörns reservvattenförsörjning är idag löst med en överföringsledning från Stenungsunds kommun. Göteborgsregionen håller för närvarande på att ta fram en regional vattenförsörjningsplan, där ett långsiktigt säkerställande av vattenförsörjningen ska utredas. Miljö- och riskfaktorer Farligt gods och oljeutsläpp På Hakefjorden och Halsefjorden transporteras en stor mängd farligt gods till och från den petrokemiska industrin i Stenungsund och Uddevalla hamn. För eventuella olyckor med farligt gods och/eller vid oljeutsläpp finns en regional plan och samverkansavtal för oljebekämpning av kustområden. Räddningstjänst Samarbete sker med räddningstjänsterna i Orust och Stenungsund med bl a släckavtal. Väg 160 67

8. GENOMFÖRANDE Här redovisas ett antal åtgärder som Tjörns kommun avser vidta för att infria översiktsplanens intentioner i olika avseenden. De faktorer som är viktiga för att få översiktsplanens mål att bli verklighet är följande: politisk vilja användande av översiktsplanen som ett handlingsprogram fortsatt utveckling av cultural planning som metod för medborgardialog kollektivtrafikens utveckling och stärkt huvudstråk samarbete med grannkommuner och regionen m m fortsatt utbyggnad av VA. Handlingsprogram En av översiktsplanens huvudfunktioner är att utgöra ett strategiskt handlingsprogram för kommunens utveckling. Översiktsplanen ger bilder av ett framtida önskvärt tillstånd och innehåller en rad mål om vad som ska uppnås. Beslut om åtgärder som ska göras utifrån planens olika strategier sker oftast inte genom översiktsplanen utan i andra dokument. Det är därför väsentligt att kommunen säkerställer att de dokument som behövs tas fram samt att gemensamma planeringsförutsättningar upprättas. I detta sammanhang utgör cultural planning en viktig metod som förutsätts utvecklas och tillföra värdefull kunskap om hur Tjörn kan utvecklas. Viktiga investeringar för planens genomförande Översiktsplanen stödjer sig på att viktiga infrastruktursatsningar genomförs/inleds under planperioden. I första hand handlar det om utbyggnad av VA och genomförande av K2020 lokal som stärker kommunens huvudstråk. Utan dessa investeringar i infrastruktur är det därtill svårt att genomföra planeringen av nya bostadsområden. Vad gäller VA utbyggnad är kommunen beroende av samarbete över kommungränserna för att lösa en framtida vattenförsörjning. Kommunen har inlett ett sådant samarbete, se strategi 4. Avseende K2020 anger översiktsplanen som följduppdrag att kommunen ska ta fram en transportstrategi som samordnar alla transportslag och innefattar utvecklingsmöjligheter med angränsande kommuner. Investeringar som avses i framtida markberedskap är av stor betydelse för att säkerställa genomförandet. Tjörns kommun avser att förvärva mer mark i anslutning till tätorterna för att skapa fler bostäder. Kommunen avser även att förvärva exploateringsmark för industriändamål samt för etablering av anläggningar för att tillgodose behovet av energi, t ex mark för uppförande av vindkraftverk eller närvärmeanläggning. Bostäder och service för en åldrande befolkning utgör ytterligare en stor investering som behöver genomföras under översiktsplaneperioden. I översiktsplanen har föreslagits att Tjörns kommun tar fram en handlingsplan för framtidens äldrebostadsbyggande. Denna bör samordnas med kommunens bostadsförsörjningsprogram. Styrning, uppföljning och gemensamma planeringsförutsättningar Tjörns kommun har ett ansvar att styra utvecklingen och gör det främst genom planläggning av mark, rekommendationer och riktlinjer samt kommunens styrdokument för bostadsförsörjning. Det är i styrdokumentet för bostadsförsörjningen som den aktuella omfattningen och inriktningen på bostadsbyggandet för den föreslagna utbyggnaden i översiktsplanen regleras. Dokumentet blir därmed ett viktigt underlag för verksamhetsplaneringen och för detaljplanearbetet. Uppföljningar och utvärderingar behöver på sikt genomföras för att säkerställa översiktsplanens aktualitet. Kunskap om befolkningen, flyttvanor, helårsboende/ delårsboende och utvecklingen/ prognoser för olika tätorter är av stor betydelse inför genomförandet av tätortstudierna. Som följduppdrag har även föreslagits att kommunen tar fram en befolkningsprognos för Tjörn och olika delområden samt en strategi för kommunens lokalresurser. Dessa dokument är av stor betydelse för att såväl styra som att följa upp när, var och vilka konsekvenser som kan förväntas av 68

ett ökat bostadsbyggande. Dokumenten har även stor betydelse för kommunens möjligheter att effektivt utnyttja och samordna befintliga resurser/ serviceutbud samt att skapa en hållbar och uthållig ekonomi inför en framtida befolkningstillväxt. Bostadsutbyggnad som ger större kommunalekonomiska effekter t ex ett ökande behov av kommunal service såsom barnomsorg, skola, äldreomsorg, kultur och fritid ska följas upp. Genom god styrning kan kommunen undvika tröskelinvesteringar som uppstår när befolkningen ökar Utredningar och planer Under ett flertal strategier finns följuppdrag angivna där kommunen ser ett behov att fördjupa frågeställningen genom mer detaljerade utredningar och beskrivningar. Förutom de redan nämnda dokumenten har följande områden noteras som föremål för fortsatt utredning: Tätortsstudie för Kållekärr ska genomföras. Program för hur inaktuella detaljplaner för fritidshusområden hanteras ska upprättas i samarbete med länsstyrelsen. Kulturminnesvårdsprogrammet ska revideras. Fördjupad utredning av kommunens småbåtshamnar. Kommunen ska ta fram ett näringslivsprogram, som utgår från Tjörns förutsättningar. Fortsatta utredningar i anslutning till klimatanpassning/översvämning En princip kring avstånd mellan bebyggelse och djur ska fastställas. En handlingsplan för förorenade områden ska tas fram. En utredning av lämpliga områden på land och i havet för deponering av muddermassor ska göras. En översiktlig utredning av utveckling av området Wallhamn/Svanvik ska tas fram. Lämpliga platser för placering av pendelparkeringar/plats för bilpooler ska utredas. Skolgård i Rönnäng överst / småbåtshamn i Bleket, mellersta bilden / Bräcke, nederst 69