Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter John M unthe
Är kvicksilver ett problem i Sverige? Livsmedelsverkets kostråd: gravida och ammande kvinnor bör äta olika sorters fisk 2-3 gånger per vecka men de bör högst 2-3 gånger per år äta abborre, gädda, gös, lake, stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka och tonfisk (gäller inte konserverad tonfisk), som kan innehålla förhöjda halter av metylkvicksilver eftersom foster är speciellt känsliga.
Fisk Hg i de Nordiska länderna EU:s gränsvärde (Vattendirektivet) på 0.02 mg kg -1 överskrids i alla vatten Gränsvärde för försäljning/ konsumtion (EU, FAO/ WHO) på 0.5 1.0 mg kg -1 överskrids i ca 50 % av svenska vatten. WHO, EU gränsvärde (större fisk), 1.0 WHO, EU gränsvärde (mindre fisk), 0.5 Vattendirektivet, gränsvärde, 0.02
Utsläpp av kvicksilver till luft i Sverige 1990-2014 http:/ / www.naturvardsverket.se/ Sa-marmiljon/ Statistik-A-O/ Kvicksilver-till-luft/
Nedfall av kvicksilver 1995 2013 (3-årsmedelvärden) K vicksilvernedfall mg/m 2 10 8 6 4 2 M edel 1995-1998 M edel 1999-2001 M edel 2002-2004 M edel 2005-2007 M edel 2008-2010 M edel 2011-2013 0 Vavihill Råö Bredkälen Pallas S N
Kvicksilver i luft Rörvik/ Råö 1979-2009 14 12 Tyskland enas, många industrier och kolkraftverk i forna GDR läggs ned 10 Total gaseous mercury, ng/m3 8 6 4 2 Medelvärde före 1991 = 3.2 ng/m 3 Medelvärde efter 1991 = 1.7 ng/m 3 0 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 1989 1988 1987 1986 1985 1984 1983 1982 1981 1980 1980 1979
Går halterna i fisk upp eller ner? Linjär trendanalys alla data viss minskning Jämförelse 11 sjöar 1998-2021 44 927 mätdata från 2881 sjöar/ vattendrag under 50 år. Trendanalys tyder på långsiktig minskning med ca 20% mellan 1965 och 2012, generellt över hela landet. Under perioden 2003 2012 tydligare minskning i syd än i norr. Staffan Åkerblom, Anders Bignert, M arkus M eili, Lars Sonesten, M arcus Sundbom. Half a century of changing mercury levels in Swedish freshwater fish. AM BIO 2014, 43:91 103. DOI 10.1007/s13280-014-0564-1
Globala emissioner av kvicksilver 2010 Global M ercury Assessment 2013 Sources, Emissions, Releases and Environmental Transport http:/ / www.unep.org/ hazardoussubstances/ M ercury/ Informationmaterials/ ReportsandPublications/ tabid/ 3593/ Default.aspx
Trender i emissioner för olika regioner i världen 1990-2005 Ökning i Asien M inskning i Europa, Nordamerika AM AP / Wilson et al., 2010. Updating Historical Global Inventories of Anthropogenic M ercury Emissions to Air. AM AP Technical Report No. 3 (2010), Arctic M onitoring and Assessment Programme (AM AP), Oslo, Norway. 12p
Kvicksilvers kretslopp i miljön
Källor till kvicksilvernedfall i Europa, modellberäkningar c E ME P C entral America Africa E ast Asia Other North America S outh America S outh Asia S outheast Asia Natural / legacy Hälften av nedfallet kommer från kvicksilver som åter-emitterats till luft (+ naturliga emissioner) Sorurce: EM EP M SC-East, CLRTAP Assessment report
Kvicksilverflöden och markförråd i svenska skogsekosystem (TotHg/ M ehg) 20 g/ km 2 / 0.15 g/ km 2 20 g/ km 2 / 5 g/ km 2 10 g/ km 2 / 0.1 g/ km 2 15 kg/ km 2 / 100 g/ km 2 2 g/ km 2 / 0.02 g/ km 2
M ehg i avrinning från avrinningsområde F1 och G1 3 August 1999 August 2004 2.5 2 F 1 MeHg G 1 MeHg 1.5 1 0.5 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Årlig transport av M ehg från avrinningsområden G1 (referens) och F1 (skadat) 250 200 Annual transport, ng/m2 150 100 50 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Year Munthe, J. and Hultberg, H. 2004. Mercury and methylmercury in run-off from a forested catchment - concentrations, fluxes and their response to manipulations. Water, Air,Soil P ollution Focus 4, 607-618.
Avrinning 1991 till 2005 (bevattningsexperiment) 900 Avrinning under bevattningsexperiment 828 mm 800 700 Medelvärde 429 mm 600 Runoff mm 500 400 300 200 100 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
25 20 Koncentration TotHg and M ehg i avrinning 1986 to 2005 T othg MeHg 6 5 4 15 10 5 0 dec-86 dec-87 dec-88 dec-89 dec-90 dec-91 dec-92 dec-93 dec-94 dec-95 dec-96 dec-97 dec-98 dec-99 dec-00 dec-01 dec-02 dec-03 dec-04 dec-05 Tot Hg, ng/l 3 2 MeHg, ng/l 1 0
Årlig transport av TotHg från avrinningsområde G1 3000 2500 Relativ ökning något större än ökning i avrinning TotHg flux, ng/m2/yr 2000 1500 1000 500 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Årlig transport av M ehg från avrinningsområde G1 250 200 Relative ökning betydligt större än ökning i avrinning MeHg flux, ng/m2/yr 150 100 50 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
0 1000 Avrinning Total Hg M etylhg 3000 250 800 2500 200 600 Runoff mm 400 200 0 199199219931994199519961997199819992000200120020032004 TotHg flux, ng/m2/yr 2000 1500 1000 500 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 MeHg flux, ng/m2/yr 150 100 50 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Klimatförändring i form av kraftigt ökad nederbörd ger ökad transport av kvicksilver från skogsmark till ytvatten M inskad nederbörd ger minskad transport Ökningen av metylkvicksilvertransport större än ökningen i avrinning Oklart om halter i fisk påverkas (hydrologi, vattenomsättning och transport av näringsämnen påverkas också
M inamatakonventionen Ett globalt avtal för att skydda människors hälsa och miljön mot negativa effekter av kvicksilver Överenskommen och signerat oktober 2013. Nuvarande status: 128 signatures, 25 ratifieringar (50 krävs för att konventionen ska bli giltig, beräknas ske under 2017-18) M inamatakonventionen täcker all användning och alla källor till kvicksilveremissioner, t.ex: Förbud mot nya kvicksilvergruvor och avveckling av existerande, Åtgärder mot luftutsläpp Reglering av småskalig guldutvinning. M ånga frågor rörande kvantitativa åtaganden och tidsplan återstår att förhandla http:/ / www.mercuryconvention.org/ Home/ tab id/ 3360/ Default.aspx
Vad behöver vi göra för att stärka konventionsarbetet och skapa förutsättningar för minskad kvicksilverbelastning på våra ekosystem i Sverige och globalt? Långsiktig miljöövervakning av kvicksilver i luft, vatten och biota Forskning och utveckling av åtgärder, alternativ till användning av kvicksilver och omhändertagande av överskott Forskning om kvicksilvers omsättning i miljön kvicksilver i skogsmark, lufttransport, nedfall Internationellt samarbete, stöd och engagemang
Tack för er uppmärksamhet! John M unthe john.munthe@ivl.se