Välkomna! Anna Löfström och Kristina Dahlberg Undervisningsråd Avdelningen för läroplaner

Relevanta dokument
Grundsärskolan. Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Anna Löfström Undervisningsråd För- och grundskoleenheten

Skolans digitalisering styrdokumentsändringar SETT Syd 2018

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Redovisning av uppdrag om att ta fram en stadieindelad timplan för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (U2017/01874/S) (2 bilagor)

Grundsärskolan Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Susanne Smith Undervisningsråd För- och grundskoleenheten

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Aktuellt från Skolverket

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om kursplaner och kunskapskrav för grundsärskolan

Svensk författningssamling

Uppdrag att ta fram en stadieindelad timplan för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan

Digital kompetens i läroplanerna

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Nyheter från Skolverket

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson, Hans Almgren

Grundsärskolan är till för ditt barn

Svensk författningssamling

Nyheter från Skolverket Mullsjö Linnea Hellebro Löfling och Marica Dahlstedt

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Svensk författningssamling

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord:

Skaraborgs kommunalförbund Skolledarkonferens

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Trippel Helix Lund

Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2018/19. Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:1562

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Välkomna. till Skolverkets webbinarium om skolans digitalisering

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Den nya skollagen 2010:800

Stockholm 15 mars 2013

Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2015/16

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Trippel Helix Göteborg

Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Stadieindelad timplan från höstterminen 2018

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Särskolan är till för ditt barn

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Varför programmering i läroplanerna?

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag till kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk Dnr U2015/03843/S

Grundsärskolan är till för ditt barn

Statens skolverks författningssamling

Svensk författningssamling

Digitaliseringen av skolan

U2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga)

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Utökad undervisningstid i matematik

Grundsärskolan är till för ditt barn

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Bakgrund. Allmänt. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1) Dnr :1608

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar

Digitalisering i förskolans läroplan

Kommittédirektiv. En läsa-skriva-räkna-garanti. Dir. 2015:65. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015

Regeringens proposition 2016/17:143

Timplan för kommunala grundskolor och grundsärskolan i Värmdö kommun

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Programmering i matematik. grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Statens skolverks författningssamling

Skolverket. Cecilia Hågemark, undervisningsråd. Växjö 9 oktober 2018

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Kursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

Beslut för förskoleklass och grundskola

Redovisning av uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Dnr U2015/03529/S

Läroplan för grundsärskolan

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov i grundskolan, sameskolan och specialskolan

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Transkript:

Välkomna! Anna Löfström och Kristina Dahlberg Undervisningsråd Avdelningen för läroplaner

Messout verktyg för frågor under dagen - Öppna konferensens web-app som skickats till dig via mail/sms - Om du inte har kvar ditt mail/sms med länken så surfar du till: m2.delegia.com/12686 - Klicka på ikonen för Messout, längst till höger - Det går att ställa frågor. De besvaras vid två tillfällen under dagen. - Via Messout kommer även ni deltagare att få svara på frågor från föreläsarna

Dagens program 9.30 Inledning. Stadieindelad timplan 10.30 Kaffe 11.00 Stadieindelade kursplaner 12.00 Lunch 13.00 Nya kunskapskrav. Jämställdhet 14.00 Kaffe 14.30 Digital kompetens 15.30 Avslut

Grundsärskolan Ämnen Ämnesområden (inriktning träningsskola)

Regeringsuppdrag 2017 Stadieindelad timplan. Förslag lämnas till regeringen senast den 1 april 2018, planeras gälla från juli 2018. Stadieindelning av det centrala innehållet i kursplanerna (ämnen och ämnesområden). Förändringarna planeras gälla från juli 2018. Kunskapskrav. Formulera kunskapskrav för årskurs 3 i fem ämnen. Förändringarna planeras gälla från juli 2018. (Regeringsuppdrag U2017/01874/S)

Skolverkets arbete med uppdraget Samråd och möten med skolmyndigheter, intresseorganisationer, forskare, lärargrupper, grundsärskolor, elever Arbets- och referensgrupper på Skolverket Information på webben sedan hösten 2017 Informationsbrev till huvudmän och rektorer i januari 2018 Webbenkät hösten 2017 - förslag på stadieindelade kursplaner och kunskapskrav i åk 3 Remiss (56 remissinstanser)

Vad har beslutats? Riksdagen: begreppen låg-, mellan- och högstadium införs i skollagen. Gäller från den 1 juli 2018. Regeringen: stadieindelad timplan och övergångsregler. Gäller från den 2 juli 2018. Skolverket: stadieindelning av det centrala innehållet i grundsärskolans kursplaner samt kunskapskrav i årskurs 3. Gäller från den 2 juli 2018.

Bensträckare Vilka resonemang om förändringarna har förts i din verksamhet?

Stadieindelad timplan

Enligt regeringsuppdraget Ingen förändring av gällande totalt antal garanterade undervisningstimmar i ämnen eller ämnesområden Det totala antalet undervisningstimmar ska fördelas för låg-, mellanoch högstadium - frånsett ämnet hem- och konsumentkunskap Lämplig längd på skoldagen i olika åldrar Beakta aviserade förändringar i högstadiet från höstterminen 2019 Utgångspunkt: den stadieindelade timplanen för grundskolan

Timplaner läsåret 2017/18 Grundskolans ämnen Grundsärskolans ämnen Bild 230 225 Engelska 480 180 Hem- och konsumentkunskap 118 525 Idrott och hälsa 500 750 Matematik 1125 1110 Musik 230 395 Naturorienterande ämnen 600 785 (inkl. teknik) Samhällsorienterande ämnen 885 695 Slöjd 330 730 Svenska/svenska som andraspråk 1490 1300 Teknik 200 (se no) Språkval 320 ---- Elevens val 382 195 TOTALT 6890 6890

Stadieindelad timplan - ämnen Ämne Lågstadium Mellanstadium Låg- och mellanstadium Högstadium Bild 60 75 90 225 Hem- och konsumentkunskap 230 295 525 Idrott o hälsa 245 245 260 750 Musik 120 125 150 395 Slöjd 175 260 295 730 Svenska /svenska som andraspråk 450 450 400 1300 Engelska 35 55 90 180 Matematik 400 400 310 1110 Naturorienterande ämnen 145 190 260 595 Samhällsorienterande ämnen 185 220 290 695 Teknik 45 60 85 190 Elevens val 195 Totalt garanterat antal timmar 1860 2080 230 2525 6890 Därav skolans val 1800 Totalt

Stadieindelad timplan - ämnesområden Ämnesområden Lågstadium Mellanstadium Högstadium Totalt Estetisk verksamhet 315 340 340 995 Kommunikation 315 340 340 995 Motorik 315 340 340 995 Vardagsaktiviteter 315 340 340 995 Verklighetsuppfattning 315 340 340 995 Elevens val 190 Fördelningsbar undervisningstid 300 600 600 1500 Totalt garanterat antal timmar 1875 2300 2300 6665

Beslut om timmar per årskurs Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden (10 kap. 2-3 skolförordningen)

Övergångsregler För elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs gäller bilagorna 2 och 3 i den äldre lydelsen (dvs. tidigare timplan).

Diskutera under kaffepausen Hur är timmarna i din verksamhet fördelade mellan årskurserna i lågstadium, mellanstadium respektive högstadium?

Vad gäller för integrerade elever? För en elev som får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. (7 kap. 9 skollagen)

Förändringar från ht 2019 Grundsärskolans ämnen - högstadium Utökning i matematik med 105 timmar (motsvarar c:a 1 timme/vecka) Minskning i elevens val med 45 timmar Minskning i slöjd med 60 timmar

Stadieindelade kursplaner

Reviderad läroplan 2018 Läroplanen del 1 - Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen del 2 - Övergripande mål och riktlinjer Läroplanen del 3 - Kursplaner

Kort om kursplanernas delar Motivering varför ämnet/ämnesområdet finns Syfte: vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll: vad som ska behandlas i undervisningen Kunskapskraven kompletterar kursplanerna

Stadieindelade kursplaner Indelning i årskurs 1-3, 4-6 och 7-9 (ämnen och ämnesområden). Syftestext är oförändrade Stadieindelningen gäller enbart det centrala innehållet Gäller från och med 2 juli 2018

Tidigare Gällande kursplaner för ämnen Syfte med ämnesspecifika förmågor Centralt innehåll 1-6 1-3 Centralt innehåll 4-6 Centralt innehåll 7-9 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 9 Kunskapskrav årskurs 3 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 9

Tidigare kursplaner för ämnesområden Syfte med ämnesspecifika förmågor Centralt innehåll 1-9 Kunskapskrav årskurs 9

Några utgångspunkter vid stadieindelning Tydliggöra vad som ska behandlas i undervisningen i respektive stadium Progression Kunna behandlas inom den garanterade undervisningstiden i respektive stadium Ge förutsättningar att nå de kunskapskrav som finns

Vardagsaktiviteter - ämnesområde

Kommunikation - ämnesområde Grundläggande kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, att initiera, upprätthålla och avsluta samspel eller samtal. Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel under rasten, i affären eller genom digitala verktyg. Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas. Kroppsspråk, tecken och tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt på olika sätt. Språkets struktur, ordföljd och meningsbyggnad. Kommunikationsverktyg. Hur de kan användas för att förstärka kommunikation.

Lärarcitat Det är i hur det centrala innehållet presenteras för eleverna som progressionen syns.

Bensträckare Vilka tankar väcker det här?

Exempel på hur stadieindelningen av kursplanerna har gjorts 1. Återkommande centralt innehåll 2. Indelning av centralt innehåll för att tydliggöra progression 3. Val av exempel för att beskriva progression

Tidigare Gällande kursplaner för ämnen Syfte med ämnesspecifika förmågor Centralt innehåll 1-6 Centralt innehåll 7-9 Centralt innehåll 1-3 Centralt innehåll 4-6 Centralt innehåll 7-9 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 9 Kunskapskrav årskurs 3 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 9

Återkommande centralt innehåll Svenska ämne låg- och mellanstadium Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse. Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden. Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav. Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt. Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver. Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Indelning av centralt innehåll för att tydliggöra progression Ämnet Bild I årskurs 1 3 Bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker och hur de är utformade. I årskurs 4 6 Bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker. Hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Val av exempel för att beskriva progression Samhällsorienterande ämnen ämne I årskurs 1 3 Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel källsortering. I årskurs 4 6 Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel transportmedel.

Exempel på hur stadieindelningen av kursplanerna har gjorts 1. Återkommande centralt innehåll 2. Indelning av centralt innehåll för att tydliggöra progression 3. Val av exempel för att beskriva progression

Tidigare kursplaner för ämnesområden Syfte med ämnesspecifika förmågor Centralt innehåll 1-9 Kunskapskrav årskurs 9

Estetisk verksamhet - ämnesområde Bilder, film, musik, sång, dans och hantverksföremål från olika genrer, kulturer, traditioner och tidsperioder. Reklam-och nyhetsbilder och andra för eleven aktuella bilder. Hur de är uppbyggda och vilket budskap de förmedlar. Några slöjdmaterials ursprung och användning, till exempel ull och trä. Konst, arkitektur och design i samhället. Mode och trender i ungdomskulturen. Vad de kan signalera och hur de kan påverka individen. Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.

Indelning av centralt innehåll för att tydliggöra progression Ämnesområdet Kommunikation I årskurs 1 3 Kroppsspråk, tecken eller tal. I årskurs 4 6 Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur avsikt kan uttryckas på olika sätt. I årskurs 7 9 Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur avsikt kan uttryckas på olika sätt.

Val av exempel för att beskriva progression Kommunikation - ämnesområde I årskurs 1 3 Kommunikation i olika sammanhang, till exempel under rasten eller med digitala verktyg. I årskurs 4 6 Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel i skolbiblioteket eller med digitala verktyg. I årskurs 7 9 Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel i affären eller med digitala verktyg.

Lunch

Frågor som kommit in under dagen.

Kunskapskrav i årskurs 3

Godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Gäller följande ämnen i grundsärskolan svenska svenska som andraspråk matematik naturorienterande ämnen samhällsorienterande ämnen Gäller från den 2 juli 2018

Kunskapskrav Ämnen Kunskapskrav Årskurs 3 Godtagbara kunskaper (fem ämnen) Årskurs 6 och 9 Kunskapskrav för E, C, A Ämnesområden Kunskapskrav --- Årskurs 9 Grundläggande kunskaper Fördjupade kunskaper

Exempel från kunskapskrav i no Godtagbara kunskaper årskurs 3 Kunskapskrav årskurs 6 (E) Eleven kan medverka i samtal om solen, månen och planeterna. Utifrån egna iakttagelser kan eleven medverka i samtal om vattnets olika former. I samtal om miljöfrågor kan eleven bidra till att ge förslag om hur källsortering och återvinning kan göras. Elev kan bidra till resonemang om solen, månen och planeterna och medverkar i att identifiera och beskriva några månfaser och stjärnbilder. (.) Utifrån egna iakttagelser kan eleven bidra till resonemang om vattnets olika former. (.) I samtal om miljöfrågor kan eleven bidra till resonemang om hur källsortering och återvinning kan göras och till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.

Exempel från kunskapskraven i matematik Godtagbara kunskaper årskurs 3 Kunskapskrav årskurs 6 (E) Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer. Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Eleven kan medverka i samtal om rimlighet när det gäller priser, mängder, osv Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, osv Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i samtal om matematik. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.

Bedömningsstöd (ämnen)

Stöd i form av extra anpassningar Kan befaras inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Gäller samtliga skolformer (förutom förskolan) Inget dokumentationskrav Inom ramen för den ordinarie undervisningen Skyndsamt (3 kap. 5 a skollagen)

Särskilt stöd Kan befaras inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Gäller samtliga skolformer (förutom förskolan och vuxenutbildningarna) Anmäla till rektorn Utreda behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram Dokumentationskrav (3 kap. 8 skollagen)

Stödinsatser En del elever kan vara i behov av individinriktade stödinsatser i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen särskilt stöd

Bensträckare Hur jobbar ni i er verksamhet med kunskapskraven?

Jämställdhet

Jämställdhet Regeringsuppdrag: föreslå ändringar i läroplanerna för förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Förtydligande av skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster gestalta och förmedla värden som jämställdhet mellan kvinnor och män aktivt och medvetet främja deras lika rätt och möjligheter Ändringarna ska särskilt tydliggöra att den värdegrund som anges i läroplanerna inbegriper att skolan ska organisera undervisningen så att flickor och pojkar möts och arbetar tillsammans i undervisningen. (Regeringsuppdrag U2017/412)

Exempel på ny text i läroplanen Del 1. Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta, samt vilka Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Skolan ska därför organisera utbildningen så ge utrymme för eleverna att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.

Exempel på ny text i läroplanerna Del 2. Övergripande mål och riktlinjer 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska. i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet, Läraren ska synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor, planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,.

Tips Här finns information om de nya skrivningarna i läroplanen https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/aktuellaregelandringar/laroplansandring-2018-07-01-grundskola-grundsarskolaspecialskola-sameskola

Diskutera under kaffepausen Hur ska ni arbeta för att de stadieindelade kursplanerna och de nya skrivningarna om jämställdhet ska genomsyra arbetet i er verksamhet?

Digital kompetens

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den. (Regeringen 2017)

Skolans digitalisering Regeringsuppdrag Gemensamt för alla skolformer: Vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ett aktivt deltagande i ett alltmer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande. Grundskolan och motsvarande skolformer: Förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen

Motiv enligt regeringsuppdraget Likvärdighet Digital kompetens: en av EU:s åtta nyckelkompetenser Elevers resultat Behov av kritisk och reflekterande attityd

Digital kompetens - grundsärskolans läroplan Del 1 Del 2 Kursplanerna Kunskapskrav Läroplanen del 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen del 2. Övergripande mål och riktlinjer Kursplanerna syfte centralt innehåll Kunskapskraven - inga förändringar

Fyra aspekter av digital kompetens Digital kompetens handlar om att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen kunna använda och förstå digitala verktyg och medier ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik hur man kan använda digital teknik för att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

Begrepp i styrdokumenten Digital teknik, digitala verktyg och digitala medier Visuell programmeringsmiljö Lärverktyg, lärresurser, lärmiljö och lärplattor

Bensträckare APP-fråga Vilka digitala verktyg tycker du är bra att använda i grundsärskolan?

Läroplanen Del 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Främja kunskapsutvecklingen Del 2. Övergripande mål och riktlinjer 2.2 KUNSKAPER Riktlinjer Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling,

Digital kompetens i vilka kursplaner? Grundsärskolans ämnen idrott och hälsa matematik musik naturorienterande ämnen samhällsorienterande ämnen slöjd svenska, svenska som andraspråk teknik Grundsärskolans ämnesområden estetisk verksamhet kommunikation motorik vardagsaktiviteter verklighetsuppfattning

Kommentarmaterial: Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå https://www.skolverket.se/publikationer?id=3783

Skolverkets kompetensutveckling https://larportalen.skolverket.se https://www.skolverket.se/skolutveckling

Avslutningsvis förändringar i grundsärskolan Vilka berörs? Huvudmän Rektorer Lärare All skolpersonal

Avslutningsvis - här finns förändringarna Del 1 Digital kompetens. Jämställdhet Del 2 Digital kompetens. Jämställdhet Kursplaners syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Digital kompetens Digital kompetens. Stadieindelade kursplaner Kunskapskrav (fem ämnen åk 3)

Frågor som kommit in under dagen.

Skolverkets upplysningstjänst Mejl: upplysningstjansten@skolverket.se Ring oss på 08-527 332 00 Telefontid vardagar 9.30-11.30 och 13.00-15.00

Tack! Anna Löfström och Kristina Dahlberg Undervisningsråd Avdelningen för läroplaner