Klimatanpassning och kulturarv

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Anna Karin Klasa Klimatanpassning och kulturarv Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna arbete Climate adaptation and heritage How the Swedish National Heritage Board and the County addresses the issue Miljövetenskap C-uppsats Datum/Termin: 12-05-17 Handledare: Eva Svensson Examinator: Hilde Ibsen Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Abstract Title: Author: Climate adaptation and cultural heritage Anna Karin Klasa Background: Within the last years, Sweden has been working actively in order to mitigate the effect of climate change. However, few activities have been made to handle the effects a changing climate can have on our cultural heritage. One can ask why so little has been done in this field and what needs to be done to increase the resilience. Aim: The study at hand aims at shedding light on how the Swedish National Heritage Board and the County Administrative Boards are addressing this issue. Furthermore, a methodology on how authorities can approach this topic is suggested. Completion: An interview and a survey have been carried out in order to understand how the authorities have approached this topic, what challenges they are facing and what resources they are in need of. Empirical findings, together with theories from established researches, have been used to create the methodology that will be presented in this study. Findings: The lacking of knowledge and guidance, the difficulty of setting priorities and lacking resources are all challenges that are putting restrains on the work of mitigating the effects of climate change. In order to be more productive it is important to overcome the challenges and to use a methodology or a way of working that highlights the importance of the issue, as well as focusing on the practical aspects. It is equally important to base the work on the principle of continual improvement as well as having a close dialogue with other authorities. II

Sammanfattning Titel: Författare: Klimatanpassning och kulturarv Anna Karin Klasa Bakgrund: Sedan ett par år tillbaka har Sverige arbetat aktiv med att hantera klimatförändringarna effekter. Trots att mycket har gjorts inom många olika områden, har få aktiviteter genomförts för att hantera klimatförändringarnas effekter på kulturarvet. Frågan är vad detta kan bero på och vilka resurser som skulle behövas sättas in för att öka beredskapen inom området. Syfte: undersöka hur Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna arbetar med problematiken gällande klimatförändringarnas effekter på kulturarvet samt presentera ett förslag på ett arbetssätt som skulle kunna bidra till att utveckla arbetet inom området. Genomförande: För att undersöka hur Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna arbetar med frågan, vilka utmaningar de ser och vilket behov av hjälp som finns, genomfördes en intervju och en enkätundersökning. Utöver detta användes litteratur från etablerade författare och forskare inom området. Den valda litteraturen samt det empiriska materialet har legat till grund för det förslag på arbetssätt som presenteras i uppsatsen. Resultat: Utmaningar så som bristande kunskap och vägledning, svårigheten i att prioritera ämnet samt bristande resurser hämmar arbetet med att hantera klimatförändringarnas effekter på kulturarvet. För att arbetet ska utvecklas är det viktigt att dels lära sig att hantera utmaningarna, dels för ett arbetssätt användas som både fokuserar på att lyfta frågan och på den praktiska klimatanpassningsprocessen. Att arbeta utifrån principen om ständiga förbättringar och i dialog med andra myndigheter är andra viktiga faktorer för att nå framgång. Nyckelord: klimatanpassning, kulturarv, klimatförändringar, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen III

Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund och problemdiskussion... 6 1.2 Syfte och frågeställningar... 7 1.3 Arbetets upplägg... 7 2. Metod... 9 2.1 Val av metod och tillvägagångssätt... 9 2.1.1 Datainsamling Intervju och enkätundersökning... 9 2.3 Avgränsningar... 12 3. Klimatet förändras... 13 4. Klimatanpassning och kulturarv... 14 4.1 Klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet... 14 4.1.1 Klimatförändringarnas påverkan på det byggda kulturarvet... 14 4.1.1 Klimatförändringarnas påverkan på arkeologiska lämningar... 15 4.1.1 Klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljöer... 16 4.2 Metoder för att skydda och klimatanpassa kulturarvet... 16 4.2.1 Åtgärder på global, regional och lokal nivå - UNESCO... 17 4.2.2 Anpassning på myndighetsnivå finska miljöministeriet... 17 4.2.3 Identifiera och prioritera risker - MSB... 18 4.2.4 Inventering och värdering av kulturarv SGI... 19 4.2.5 Identifiera och prioritera kulturarv UCL... 20 4.3 Sammanfattning av kapitlet... 21 5. Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete... 22 5.1 Riksantikvarieämbetets arbete inom området... 22 5.1.1 Arbetet med klimatanpassning... 22 5.1.2 Prioritering av klimatanpassning och kulturarv... 23 5.2 Länsstyrelsernas arbete inom området... 24 5.2.1 Fråga 1 Analys av klimatförändringarnas påverkan... 24 5.2.2 Fråga 2 Klimatförändringarnas effekter... 25 5.2.3 Fråga 3 Länsstyrelsens arbete med översvämningsdirektivet... 25 5.2.4 Fråga 4 Genomförda aktiviteter inom området... 26 5.2.5 Fråga 5 Integrering av klimatanpassning och kulturarv... 27 5.2.6 Fråga 6 Prioritering av kulturarvsfrågorna... 28 5.2.7 Fråga 7 Behov av stöd från Riksantikvarieämbetet... 28 5.3 Sammanfattning av kapitlet... 29 6. Diskussion och slutsats... 30 6.1 Myndigheternas syn på klimatanpassning och kulturarv... 30 6.2 Förslag på arbetssätt... 33 6.3 Slutsats... 36 Källförteckning... 38 IV

Lista över Figurer Figur 1: Enkätundersökning medverkandegrad... 11 Figur 2: Sveriges årsmedeltemperatur och årsnederbörd... 13 Figur 3: Åtgärder inom tre utpekade områden... 17 Figur 4: Viktiga områden att fokusera på... 18 Figur 5: En generell process för bedömning och rapportering av nationella risker... 19 Figur 6: Inventering och värdering av kulturarv... 20 Figur 7: Process för att identifiera och prioritera kulturarv... 20 Figur 8: Fråga 1 analys av klimatförändringarnas påverkan... 24 Figur 9: Fråga 2 klimatförändringarnas effekter... 25 Figur 10: Fråga 3 arbetet med översvämningsdirektivet... 26 Figur 11: Fråga 4 genomförda aktiviteter... 26 Figur 12: Fråga 5 svårigheter i arbetet... 27 Figur 13: Fråga 6 hur kulturarvet prioriteras... 28 Figur 14: Fråga 7 behov av stöd... 29 Figur 15: Sammanställning över myndigheternas syn på och arbete med frågan... 31 Figur 16: Sammanställning av de viktigaste elementen i de valda metoderna... 33 Figur 17: Koppling mellan teori och empiri... 34 Figur 18: Förslag på arbetssätt inom klimatanpassning och kulturarv... 35 Figur 19: Förslag på arbetssätt inom klimatanpassning och kulturarv... 37 V

Inledning 1. Inledning 1.1 Bakgrund och problemdiskussion Kulturarvet kan beskrivas som länken mellan forntid, nutid och framtid (Grahn 2011:8) och består av såväl immateriella uttryck till exempel traditioner och språk, som materiella uttryck till exempel historiska lämningar, kulturmiljöer och kulturlandskap, som överförs från generation till generation (Riksantikvarieämbetet). Kulturarvet är en viktig beståndsdel av vår kultur och vår identitet. Kulturarvet spelar även en viktig roll för turismen och vår möjlighet att marknadsföra oss på lokal, nationell och internationell nivå (Berghäll & Pesu 2008: 8). När klimatet förändras, kan skadorna på kulturarvet öka. När kulturminnen går förlorade, går också en viktig källa till kunskap förlorad. Människors livskvalitet kan komma att påverkas negativt, liksom näringslivet. Ökade skador på vår kulturmiljö, till följd av ett förändrat klimat, kan därför innebära konsekvenser för enskilda individer, för den regionala utvecklingen samt för samhället i stort. Det är därför viktigt att vi arbetar med att förebygga klimatförändringarnas negativa effekter på kulturarvet (Kaslegard et al. 2010: 37). 2007 publicerades Statens offentliga utredningar Klimat- och Sårbarhetsutredningen, Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60). Publikationen kom att bli startskottet för det svenska klimatanpassningsarbetet det vill säga arbetet med att hantera effekterna av ett förändrat klimat. 2009 kom propositionen en sammanhållen klimat och energipolitik, där det fastställdes att Länsstyrelserna skulle ges ett regionalt ansvar för klimatanpassningsfrågan, med andra ord Länsstyrelserna ska ansvara för att regionalt samordna klimatanpassningsarbetet inom respektive län. Sektorsmyndigheterna fick ansvaret inom sina respektive områden (Miljödepartementet Prop. 2008/09:162). Sedan ett par år tillbaka har Sverige arbetat aktivt med klimatanpassning och på den relativt korta tiden har mycket åstadkommits. I egenskap av klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen i Värmland genomförde jag 2011 två enkätundersökningar för att kartlägga Länsstyrelsernas arbete med klimatanpassning. Undersökningen visade att Länsstyrelserna arbetar aktivt med frågor rörande bland annat översvämningsproblematik, dricksvattenförsörjning, människors hälsa och areella 6

Inledning näringar. Däremot redovisade ingen Länsstyrelse att de genomfört aktiviteter för att hantera klimatförändringarnas effekter på kulturarvet. Enligt klimat och sårbarhetsutredningen kommer kulturarvet påverkas negativt av klimatförändringarna och frågan är; vad beror det på att Länsstyrelserna inte kommit särskilt långt inom detta område? Har sektorsmyndigheten, Riksantikvarieämbetet, kommit längre i sitt arbete med klimatanpassning? Vilka resurser skulle behövas för att öka beredskapen inom området? Dessa frågor leder mig in på syftet med uppsatsen. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att undersöka; Hur Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna ser på och arbetar med problematiken gällande klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet samt hur arbetet inom området skulle kunna utvecklas. För att kunna beskriva besvara uppsatsens syfte, har jag valt att bryta ner det i följande delfrågor: i. Vilka kan, enligt Riksantikvarieämbetet respektive Länsstyrelserna, ses som de största utmaningarna för att utveckla/utöka arbetet gällande klimatförändringarnas effekter på kulturarvet? ii. Vilka resurser/verktyg anser sig Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna behöva för att utveckla/utöka arbetet gällande klimatförändringarnas effekter på kulturarvet? iii. Hur skulle ett arbetssätt som bidrar till att utveckla arbetet inom området kunna se ut? 1.3 Arbetets upplägg Uppsatsen är uppdelad i sex kapitel. I kapitel ett ges en introduktion till det valda ämnet, här presenteras också uppsatsens syfte och frågeställningar. I kapitel två beskrivs den metod och tillvägagångssätt som använts i uppsatsen, samt hur insamling av data gått till. För att förstå vilka effekter klimatförändringarna kan ha på kulturarvet är det 7

Inledning relevant att ha ett kapitel där läsaren får en inblick i/bakgrundsinformation till hur klimatet kan komma att förändras, detta ges i kapitel tre. Uppsatsens teoretiska referensram ges i kapitel fyra. I detta kapitel beskrivs de effekter klimatförändringarna kan få på kulturarvet samt olika metoder som kan användas för att skydda och klimatanpassa kulturarvet. De beskrivna metoderna ligger sedan till grund för det förslag på arbetssätt som presenteras i uppsatsens diskussionsdel. Den teoretiska referensramen som presenteras i kapitel fyra, följs sedan av en presentation av det emiriska materialet som återges i kapitel fem. Det empiriska materialet består av en intervju och en enkätundersökning. Båda syftar till att beskriva hur Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna arbetar med att hantera klimatförändringarnas effekter på kulturarvet och vilka resurser de anser sig behöva för att kunna utöka/utveckla arbetet. Uppsatsens sista kapitel, kapitel sex, består av en diskussion och slutsats, här besvaras syfte och frågeställningar. De metoder som presenterades i kapitel fyra, kompletteras med insamlat empiriskt material, och utgör ett förslag på arbetssätt som skulle kunna bidra till att utveckla arbetet med att hantera klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet. 8

Metod 2. Metod 2.1 Val av metod och tillvägagångssätt Det finns olika metoder för att förstå, förklara och illustrera hur, den av mig valda, uppgiften och problematiken ser ut. Två ansatser som kan användas är dels en kvalitativ forskningsansats, där fokus ligger på med ord beskriva problematiken, dels kan en kvantitativ forskningsansats användas där fokus istället ligger på att med hjälp av siffror och statisktik beskriva problematiken (Bryman 2009: 272). För att besvara syftet och frågeställningarna i denna uppsats har jag valt att använda mig av så väl en kvalitativ metod, i form av en intervju, som en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning. Intervjun genomfördes innan enkäten skickades ut och syftade till att få en förståelse för problematiken och en djupare inblick i ämnet. Enkätfrågorna som skickades ut baserades till stor del på intervjun och syftade till att förstå omfattningen av problematiken. Förutom intervjun och enkäten användes litteratur från etablerade författare och forskare inom området. Syftet med den valda litteraturen har dels varit att få en djupare inblick i klimatförändringarnas effekter på kulturarvet, dels har den legat till grund för det förslag på arbetssätt som presenteras i uppsatsens diskussionsdel. För att komma fram till det förslag på arbetssätt som presenteras i uppsatsens diskussionsdel, analyserads den valda litteraturen. Genom att hitta gemensamma nämnare och mönster skapades en grundstruktur. Denna struktur jämfördes och kompletterades med det insamlade empiriska materialet. 2.1.1 Datainsamling Intervju och enkätundersökning Det finns både för och nackdelar med att samla in data genom intervju och enkät. En av de stora fördelarna med intervjuer är möjligheten att ställa följdfrågor och att frågorna kan anpassas till intervjusituationen. Nackdelen med intervjuer är bland annat att de är tidskrävande (Ekholm/Fransson 2009: 78). En av de största fördelarna med enkäten är att det är en relativt kostnadseffektiv och tidssparande metod, vilket är positivt om urvalsgruppen är stor. En av nackdelarna är dock att bortfallet kan vara stort (Ejlertsson 9

Metod 2009: 11f). I denna uppsats användes intervjun för att få en djupare kunskap i ämnet och förstå hur den centrala myndigheten, Riksantikvarieämbetet, arbetar med frågan och vilka utmaningar och möjligheter de ser. Att kunna ställa följdfrågor och gå på djupet var därför viktigt. Enkäten som skickades ut till de 21 Länsstyrelserna syftade till att dels göra en kartläggning över hur arbetet med klimatanpassning ser ut i landet, dels syftade den till att undersöka vilken typ av hjälp och stöd de skulle vilja ha av den centrala myndigheten. Den grupp enkäten riktade sig till var relativt stor och bestod av totalt 42 personer (21 klimatanpassningssamordnare och 21 kulturmiljömedarbetare), vilket gjorde att denna datainsamlingsmetod kan ses som mer lämplig och tidseffektiv än intervjuer. Intervjun med Erika Hedhammar på Riksantikvarieämbetet gjordes via telefon och spelades in. Intervjun kan beskrivas som semistrukturerad då det fanns nedskrivna frågor/teman att utgå ifrån men att det fördes ett öppet samtal ring dessa, något som även gjorde det möjlighet att hitta nya infallsvinklar inom området (Ekholm/Fransson 2009: 9ff). Enkätundersökningen riktade sig till Länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare samt till personer på Länsstyrelserna som arbetar med kulturarvsfrågor. Att enkäten skickades till dessa personer berodde på att klimatanpassningssamordnarna arbetar med de regionala klimatanpassningsfrågorna och att de därmed har en hög medvetenhet om klimatanpassning. Anledningen till att även de som arbetar med kulturarvsfrågor ombads svara på enkäten var att jag ville få en uppfattning om det fanns en medvetenhet gällande klimatanpassning, även om frågan inte kan ses som en huvuduppgift. Enkäten bestod av fasta frågor. Svaren var öppna det vill säga respondenterna hade möjligheten att själva formulera sina svar (Ekholm/Fransson 2009: 79). Totalt inkom 14 svar, svar inkom från 13 av 21 Länsstyrelser. Intressant var att även om det i följebrevet stod att så väl klimatanpassningssamordnarna som kulturmiljöhandläggarna ombads svara separat, så skickade sju av respondenterna in gemensamma svar det vill säga klimatanpassningssamordnarna och kulturmiljöhandläggarna svarade och skickade in enkäten gemensamt. Utöver de gemensamma svaren, inkom två svar från klimatanpassningssamordnare och fem svar från kulturmiljöhandläggare. Med så många 10

Metod gemensamma svar är de snarare relevant att använda sig av termen medverkandegrad än svarsfrekvens, se figuren på nästa sida. Figur 1: Enkätundersökning medverkandegrad (Egen illustration) Totalt medverkade 21 personer till att svara på enkätundersökningen, vilket innebär att enkäten hade en medverkandegrad på 50 %. I och med att tidigare enkätundersökningar visat att Länsstyrelserna ännu inte kommit så långt i sitt arbete med klimatanpassning och kulturmiljö (Länsstyrelsen Värmland 2011), anser jag inte att en högre medverkandegrad hade visat på mer aktivitet inom området. Däremot hade en högre medverkande grad kanske kunnat ge ytterligare inspel gällande bland annat stöd Länsstyrelserna skulle vilja ha från Riksantikvarieämbetet. Dock var de inkomna svaren relativt homogena i sin karaktär gällande identifiering av utmaningar samt vilken typ av stöd de skulle vilja ha. Jag anser därför att en medverkande grad på 50 % kan anses ge en relativt god bild av hur Länsstyrelserna arbetar med klimatanpassning och kulturarv. Det kan naturligtvis vara intressant att fråga sig varför så många respondenter valde att lämna in gemensamma svar. Det skulle kunna vara en bekräftelse på att arbetet ännu inte kommit så långt och att respondenterna därför ville stämma av svaren med varandra innan de skickades. Det skulle också kunna ha att göra med att rollen som klimatanpassningssamordnare innebär att samverka med andra, vilket kan vara en anledning till gemensamma svar. En respondent kommenterade att enkätundersökningen hade varit en övning som bidragit till en djupare diskussion mellan avdelningarna, detta skulle naturligtvis också kunna vara en förklaring till varför många respondenter valt att lämna in gemensamma svar. 11

Metod 2.3 Avgränsningar I detta examensarbete har jag valt att utgå från att undersöka klimatförändringarnas effekter på kulturarvet ur ett svenskt perspektiv. Vidare har jag valt att endast fokusera på Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete inom klimatanpassning och kulturarv. Anledning till denna avgränsning är att Länsstyrelserna ansvarar för det regionala klimatanpassningsarbetet medan sektorsmyndigheten det vill säga Riksantikvarieämbetet, har det övergripande ansvaret. Det är dock viktigt att påpeka att andra myndigheter bland annat Boverket och SGI (Statens Geotekniska Institut) berörs av frågan, liksom kommunerna, men i denna uppsats har jag valt att inte inkludera dessa myndigheter. Det jag i denna uppsats valt att benämna som kulturarv inkluderar; byggt kulturarv, arkeologiska lämningar och kulturmiljöer. Detta innebär att jag bland annat utelämnat museiföremål och samlingar. 12

Klimatet förändras 3. Klimatet förändras Under den senaste 100-årsperioden har den globala medeltemperaturen ökat med drygt 0,7 grader, vilket i klimatsammanhang kan anses vara en stor och snabb ökning. Även tillbakagången, minskningen av istäcket på Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster är tecken på att klimatet håller på att förändras (SMHI). Enligt SMHI:s klimatanalyser kan medeltemperaturen ha ökat med ca 2 grader fram till 2020. Till 2080-talet beräknas det kunna vara 3-5 grader varmare i Sverige. Om hundra år förväntas även nederbördsmängden ha ökat. Årsmedelnederbörden beräknas öka med mellan 10% i södra Sverige, medan norra Sverige beräknas kunna få ca 30% mer nederbörd. Eftersom det blir varmare kommer en större andel av vinternederbörden komma i form av regn. I figuren nedan visas två scenarior för perioden 2071-2100, scenario B2 representerar ett scenario med låga utsläpp av växthusgaser, medan A2 visar ett scenario med högre utsläpp (SMHI). Figur 2: Sveriges årsmedeltemperatur och årsnederbörd (SMHI) Ett förändrat klimat kommer att påverka kulturarvet. Ett exempel på detta är gamla byggnader som är uppförda utifrån sin tids klimatförutsättningar. Genom att klimatet ändras, förändas också förutsättningarna för byggnadens bevarande (UNESCO 2007: 10). 13

Klimatanpassning och kulturarv 4. Klimatanpassning och kulturarv 4.1 Klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet Klimatförändringarna kommer troligen att snabba upp nedbrytningsprocessen av vårt kulturarv och risken finns att de går förlorade för alltid (Haugen & Risan 2011: 53). Så väl det byggda kulturarvet, som fornlämningar och kulturmiljöer kan komma att påverkas (Risan 2007: 28). 4.1.1 Klimatförändringarnas påverkan på det byggda kulturarvet Även om nedbrytningsprocessen är en naturlig del av en byggnads kretslopp så spelar klimatförändringarna en betydande roll gällande hur snabb denna nedbrytningsprocess är. I ett förändrat klimat, med högre temperaturer och ökad nederbörd kan nedbrytningen ske snabbare (Kaslegard et al. 2010: 15). Ett varmare och fuktigare klimat gynnar den biologiska nedbrytningen, vilket kan resultera i att mögel- och rötangrepp kommer att bli vanligare (Haugen & Risan 2011: 53). Även den biologiska växligheten i form av alger, mossar, lavar och annan växlighet gynnas av ett varmare och fuktigare i klimat. Eftersom växlighet tenderar att binda fukt kan detta ytterligare öka risken för svamp- och rötangrepp. Även insekter till exempel husbocken (trädätande insekt) kan gynnas av ett förändrat klimat (Kaslegard et al. 2010: 15f). Ett förändrat klimat kan innebära att risken för frostsprängning och saltkristallisering ökar. I Norden är frostsprängning är en vanlig orsak till att murade byggnader och/eller grunder förstörs (vatten tränger som tränger in i sprickor kan, när det fryser resultera i att sprickorna vidgas ytterligare eller att materialet faller sönder). Frostskador uppstår främst då temperaturen pendlar mellan -3 C och +1 C. I ett förändrat klimat, med mildare vintrar, kan risken för frostsprängning öka, framförallt i de nordligaste delarna av landet. En ökad nederbörd kan innebära en högre risk för skador orsakade av saltkristallisering. Saltkristallisering innebär att när vattnet förångas, kristalliseras och expanderas saltet, detta skapar ett tryck vilket kan spränga sönder byggnadsmaterialet. Det är framförallt kustområden som är utsatta för saltkristallisering (Risan 2010: 11). Ett förändrat klimat kan även innebära stigande havsnivåer, översvämningar, ras och skred, vilket alla kan komma att påverka kulturarvet. Ökade havsnivåer och kusterosion 14

Klimatanpassning och kulturarv kan innebära att kulturhistorisk bebyggelse översvämmas eller rasar samman till följd av ras, skred och erosion. I Sverige är det framförallt Skåne, Halland, Öland och Gotland som är drabbade. Prognoser visar att ett förändrat klimat kan resultera i att extrema väderhändelser blir vanligare. Med extrema väderhändelser menas störtregn, ökad nederbörd, skred, översvämningar och storm (huruvida klimatförändringarna kan medföra ökad stormrisk är omdiskuterat). Dessa typer av extrema väderhändelser kan få stora konsekvenser på kulturhistoriska byggnader. Ökade snömängder, i kombination med blötsnö, kan innebära att tak ger vika. Ökad nederbörd och störtregn kan i sin tur leda till en ökad skredrisk, något som i värsta fall kan medföra att huset störtar samman. Även översvämningar kan ge stora skador på hus. Här har dock äldre byggnader en fördel, eftersom de är byggda av naturligt material samt att de ofta har en form av självdrag, torkar de ofta lättare än moderna hus. Därmed är dock inte sagt att översvämningar inte kan resultera i svamp och rötangrepp på huset (Kaslegard et al. 2010: 20ff). 4.1.1 Klimatförändringarnas påverkan på arkeologiska lämningar Många av de effekter som klimatförändringarna kan ha på det byggda kulturarvet, är också giltiga för arkeologiskt material. Frostsprängning, kemisk nedbrytning i form av korrosion och försurning kan påskynda nedbrytningen av arkeologiskt material så som järn och koppar. Stranderosion kan medföra att arkeologiska lämningar, kan förstöras på samma sätt som det bebyggda kulturarvet. Även extremväder så som stormar kan få stora konsekvenser för arkeologiska lämningar. Stormen Gudrun som härjade över södra Sverige 2005 resulterade i att 75 miljoner kubikmeter skog fälldes eller bröts av, något som medförde stora skador på de arkeologiska lämningarna i marken (Kaslegard et al. 2010: 23ff). Skadorna uppstod till följd av rotvältor, fall och tryckskador till följd av stormfällda träd. Även avverkningen och omhändertagandet av medförde negativa konsekvenser på fornlämningarna (Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2005: 3). Stormskador kan förväntas öka i ett förändrat klimat, blötare jordar och mindre tjäle i marken gör att träd lättare kan fällas av starka vindar. Mindre tjäle kan även medföra att körskadorna i skogen ökar, vilket kan resultera i att fornlämningar förstörs. (Kaslegard et al. 2010: 24). 15

Klimatanpassning och kulturarv 4.1.1 Klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljöer Nordens och Sveriges kulturlandskap förändras ständigt, många gånger är dessa förändringar helt naturliga. Ett förändrat klimat kan dock komma att få större effekter en vad som kan ses som normalt. Förutom de effekter som exempelvis översvämningar, ras och skred, vilket nämnt i föregående avsnitt kan klimatförändringarna även innebära längre växsäsong, förflyttning av växtzonerna och förändrad biologisk mångfald (Kaslegard et al. 2010: 29f). 4.2 Metoder för att skydda och klimatanpassa kulturarvet För att kunna hantera klimatförändringarnas effekter på vårt kulturarv är det förebyggande arbetet viktigt, hur detta arbete bör se ut är inte helt självklart. I litteraturen beskrivs olika metoder för hur detta arbete bör se ut. Även om det finns element som återkommer i många av metoderna, saknas ofta ett helhetsgrepp, gällande hanteringens av klimatförändringarnas olika effekter. Några metoder fokuserar på hur de mer långsamma effekterna så som mögel och insektsangrepp ska hanteras, medan andra har lagt fokus på hanteringen av extremhändelser så som översvämningar, ras och skred. I den intervju som genomfördes med Erika Hedhammar på Riksantikvarieämbetet framkom att även om klimatanpassningsarbetet är prioriterat, så är arbetet i en uppbyggnadsfas, vilket gör att det i dagsläget inte finns en strategi eller metod för det framtida klimatanpassningsarbetet. För att få en bild av hur arbetet med klimatanpassning och kulturarv kan se ut, beskrivs nedan fem, av mig utvalda metoder. Jag anser att de valda metoderna är intressanta eftersom de beskriver arbetet med klimatanpassning och kulturarv ur olika perspektiv. I de två första metoderna ligger fokus på att identifiera VEM som ska genomföra åtgärder samt VAD som bör göras. I de tre övriga metoderna ligger fokus på HUR man kan gå till väga för att identifiera och prioritera kulturarv. I slutet av kapitlet görs en sammanfattning av de olika metoderna, vilket kommer att utgöra grunden till det förslag till metod och arbetssätt som lämnas i uppsatsens diskussionsdel. 16

Klimatanpassning och kulturarv 4.2.1 Åtgärder på global, regional och lokal nivå - UNESCO I rapporten: Klimatförändringar och kulturarv från UNESCO (2007: 40ff) lyfts tre områden fram som särskilt viktiga för att motverka klimatförändringarnas effekter på kulturarvet. De tre områdena kan delas in enligt följande: förebyggande åtgärder anpassningsåtgärder kunskapsspridning. De förebyggande åtgärderna inkluderar olika typer av utsläppsreducerande åtgärder. Anpassningsåtgärderna kan delas i globala åtgärder, nationella/regional åtgärder och åtgärder på plats. Globala åtgärder inkluderar risk reducerande åtgärder för världsarven framtagande av riskplaner och beredskapsåtgärder. Nationella/regionala åtgärder består av att föra in klimatanpassning i existerande planer och program på nationell/regional nivå samt att identifiera hotat kulturarv. Åtgärder på plats handlar om att genomföra risk- och sårbarhetsanalyer (RSA) samt ta fram handlingsplaner för olika kulturarv eller kulturarvsområde. Det tredje steget består av kunskapsbyggande och kunskapsspridning och är en central del i arbetet att hantera klimatförändringarnas effekter på kulturarvet. UNESCO lyfter fram vikten av att så väl regional som globala aktörer aktivt arbetar med kunskapsspridning. Figur 3: Åtgärder inom tre utpekade områden (Egen illustration) 4.2.2 Anpassning på myndighetsnivå finska miljöministeriet Rapporten från det finska miljöministeriet (Berghäll & Pesu 2008: 23ff) beskriver bland annat hur myndigheten kan hantera klimatanpassning ur ett kulturarvsperspektiv. Rapporten lyfter fram vikten av kunskapsunderlag samt att underlag ofta saknas kulturhistoriska värden i översvämningshotade områden. Kulturhistoriska värden bör därför identifieras och handlingsplaner bör utformas. Vidare forskning bör göras för att 17

Klimatanpassning och kulturarv ta reda på hur byggnader påverkas av högre temperatur och fuktighet. För att arbetet ska få genomslag inom myndigheten är det viktigt att klimatförändringarnas effekter på kulturarvet lyfts in i den nationella klimatstrategin. Behovet av klimatanpassning och kulturarv bör lyftas in i de olika myndigheternas ordinarie planeringsarbete samt att riktlinjer tas fram. Löpande kontroller på utvalda platser samt risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) kan också göras för att bedöma hur kulturarvet kan komma att påverkas av extremhändelser till exempel översvämningar. I rapporten betonas också att nationell samverkan bland så väl de nordiska länderna som med andra nationella myndigheter bland annat UNESCO är viktigt för att få mer kunskap och erfarenhet inom dessa frågor. Vidare forskning behövs för att undersöka vilka ekonomiska kostnader klimatförändringarnas effekter på kulturarvet kan medföra. Figur 4: Viktiga områden att fokusera på (Egen illustration) 4.2.3 Identifiera och prioritera risker - MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har tagit fram en analysmetod för bedömning av risker (MSB 2011:14f). Förutom att bedöma risker kan analysmetoden även användas för att prioritera vilka resurser som bör sättas in inom olika områden. Rapporten fokuserar på extremhändelser så som stormar, störningar i dricksvattenförsörjningen, men metodiken är tillämpbar inom fler områden. Processen kan översiktligt beskrivas enligt följande; först beskrivs det som ska skyddas, därefter identifieras riskerna. Efter att riskerna identifieras väljs de risker ut, för vilka man ska göra en riskbedömning. Riskerna analyseras och värderas med hjälp av scenarier. I detta steg sker även en riskvärdering genom att uppskatta konsekvens och sannolikhet för de valda händelserna. Efter scenarioövningen diskuteras resultatet vilket sedan sammanställs i en rapport, där den övergipande risken bland annat illustreras i form av 18

Klimatanpassning och kulturarv en riskmatris. Rapporten kan sedan ligga till grund för prioritering av vilka resurser som bör avsättas och vilka aktiviteter som bör genomföras. Figur 5: En generell process för bedömning och rapportering av nationella risker (MSB 2011:14) 4.2.4 Inventering och värdering av kulturarv SGI Precis som i metoden ovan, fungerar metoden nedan som ett verktyg för att identifiera känsligt kulturarv i ett geografiskt område. En av de stora skillnaderna mellan denna och föregående metod är att denna metod fokuserar på att försöka sätta ett monetärt värde på det som ligger i riskzonen. Metoden redovisas i en delrapport till Götaälvutredningen, vilket var en utredning där stabiliteten och skredrisken längs Göta Älv och del av Nodre älv undersöktes (Grahn 2011:3ff). Metoden består i att först inventera kulturarvet i det valda geografiska riskområdet. För att göra detta användes märkningen Blue Shield, vilket är den kulturella motsvarigheten till Röda Korset. Tanken bakom märkningen är att skydda kulturella föremål i krigstid, märkningen har numera även använts för att identifiera och skydda föremål i händelse av en naturkatastrof. Förutom märkningen användes informationskartor (GIS) för att identifiera kulturarv. I informationskartorna, som tillhandahölls av Länsstyrelsen i Västra Götaland, fanns bland anant hembygdsgårdar, kyrkor och fornminnen utmärkta. För delar av kulturarvet gjordes sedan en monetär värdering (kyrkor samt byggnader). Även om studien visade att det inte är helt enkelt att sätta ett monetärt värde på kulturarvet, så visade den ändå på att en monetär värdering kan vara ett tillvägagångssätt för att kunna prioritera vilket kulturarv som kan/bör skyddas dels i förebyggande syfte, dels vid inträffandet av ras eller annan extremhändelse. En svårighet med metoden är att den är tidskrävande och kostsamt, framförallt eftersom det är svårt att genomföra en monetär värdering som inkludera allt kulturarv. Exempelvis värderades inte fornlämningarna i området då det uppskattades finnas drygt 15 000. 19

Klimatanpassning och kulturarv Figur 6: Inventering och värdering av kulturarv (Egen illustration) 4.2.5 Identifiera och prioritera kulturarv UCL Till skillnad från de två ovanstående processerna som fokuserar på identifiering och prioritering av kulturarv som ligger i riskzoner för extrema händelser till exempel stormar, ras och skred, så fokuserar nedanstående metod på identifiering och prioritering av kulturarv som är utsatta för mer långsamma effekter till exempel stigande temperaturer och vind. Metoden kan beskrivas som ett utvärderingsverktyg för att undersöka vilka kulturarv som är känsliga för klimatförändringar samt ligga till grund för en prioriteringsordning (Cassar 2008:20ff). Metoden har sin utgångspunkt i en brain storming för att ta fram en bruttolista på troliga problem klimatförändringarna kan medföra samt vilka effekter det kan få på kulturarvet i ett utvalt geografiskt område. Utifrån bruttolistan tas ett frågeformulär fram. Frågeformuläret berörde exempelvis frågor relaterade till extremväder, temperatur och insektsangrepp och riktar sig till bland annat ansvariga för objektet i fråga. Frågeformuläret kompletterades med en undersökning på plats. Resultaten från frågeformulären och platsbesöken diskuterades i en workshop. Den ursprungliga bruttolistan reviderades utifrån dessa diskussioner. Efter att bruttolistan revideras sätts en prioriteringsordning och en policy tas fram. Dessutom sker en återkoppling till English Heritage. Figur 7: Process för att identifiera och prioritera kulturarv (Egen illustration) 20

Klimatanpassning och kulturarv 4.3 Sammanfattning av kapitlet Klimatförändringarna kommer att kunna snabba upp nedbrytningstakten av vårt kulturarv. Så väl det byggda kulturarvet, som fornlämningar och kulturmiljöer kan kommat att påverkas. Nedbrytningsprocessen kan orsakas av extrema händelser så som översvämningar, ras, skred och stormar, eller av långsammare processer som till exempel mögel, insektsangrepp och frostsprängningar. I litteraturen finns det olika metoder för hur de ovan nämnda utmaningarna kan hanteras. Även om metoderna skiljer sig åt så finns det många likheter; dels poängteras vikten av att frågan lyfts på ett nationellt plan och att den integreras i befintliga strategier och planer, dels framhålls vikten av åtgärder på plats. De åtgärder som bör genomföras på plats ska dels bestå av en identifierings-/ inventeringsmetod, dels ska den bestå av en prioriterings-/ värderingsmetod. För att kunna förbättra arbetet med att skydda och bevara kulturarvet krävs att vi arbetar aktivt med kunskapshöjande och kunskapsspridande åtgärder. 21

Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete 5. Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete 5.1 Riksantikvarieämbetets arbete inom området Riksantikvarieämbetet har en viktig roll i arbetet med att hantera klimatförändringarnas effekter på kulturarvet och det är därför intressant att undersöka hur de arbetar med frågan. För att undersöka hur de arbetar inom området intervjuades Erika Hedhammar som ansvarar för katastrofberedskap och klimatanpassning på Riksantikvarieämbetet. 5.1.1 Arbetet med klimatanpassning Inom klimatfrågorna i stort har myndighetens fokus snarare legat på energieffektivisering och miljömålen, medan klimatanpassningsarbetet det vill säga hanteringen av klimatförändringarnas effekter på kulturarvet, inte haft så stor prioritet. Riksantikvarieämbetets förvaltningsavdelning har dock fått i uppdrag av regeringen att under detta år lägga större fokus på frågan. Det är ännu inte klart hur detta arbete kommer att se ut men det kommer sannolikt att resultera i en kartläggning om vad som har gjorts och vad som kommer att behöva göras inom området. Kartläggningen kommer dock inte enbart beröra klimatanpassningsarbetet utan innefatta klimatarbetet i stort. Tillsammans med de nordiska länderna har Riksantikvarieämbetet tagit fram skriften Klimatförändringar och kulturarv i norden. Skriften beskriver bland annat vilken påverkan klimatförändringarna bedöms kunna få på det nordiska kulturarvet. Riskantikvarieämbetet har dock inte tagit fram en konsekvens- och sårbarhetsanalys över klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet i Sverige. I arbetet med att kartlägga vad som har gjorts och vad som kommer att behöva göras inom området klimatanpassning och kulturarv planerar Riksantikvarieämbetet att utgå från den nordiska rapporten, de klimathot Climate Tools listat samt MSBs rapport Första steg mot en nationell riskbedömning. Erika Hedhammar påpekar att anledningen till att myndigheten kommer utgå från redan befintliga metoder och verktyg är att det då kan vara lättare att kommunicera sitt budskap. En svårighet med att använda sig av dessa verktyg är att så väl Climate Tools som MSB s rapport lägger stor vikt vid naturolycksrelaterade aspekter till exempel ras, skred och översvämningar. Hedhammar 22

Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete menar att det därför kommer att vara viktigt att även lyfta in och belysa andra aspekter så som mögel och svampangrepp. Riksantikvarieämbetet har ännu inte börjat samarbeta med Länsstyrelserna kring klimatanpassningsfrågorna men Erika Hedhammar menar att det är viktigt att börja föra en dialog. Hedhammar tror inte att kulturmiljöenheterna på Länsstyrelserna har börjat arbeta med klimatanpassning i någon större utsträckning men att det säkerligen finns exempel på Länsstyrelser där det pågått eller pågår samverkansprojekt. Erika Hedhammar påpekade också att Riksantikvarieämbetet kanske inte varit tillräckligt duktiga på att marknadsföra vad kulturarv är, vilket kan göra det svårt att ta sig an frågan ur ett klimatanpassningsperspektiv. 5.1.2 Prioritering av klimatanpassning och kulturarv På frågan om hur kulturarvet prioriteras i förhållanden till andra områden till exempel risk och säkerhet menar Erika Hedhammar att det naturligtvis kan vara så att vissa områden prioriteras högre än kulturarvsfrågorna. Hon ser det därför som mycket positivt att kulturarvet integrerats i till exempel översvämningsdirektivet och att Riksantikvarieämbetet har varit med i den processen. Vidare menar Erika Hedhammar att det kan vara lättare att ta sig an kulturarvsfrågor ur ett översvämnings- eller jordskredsperspektiv, eftersom det inom detta område finns bättre tillgång till underlagsmaterial i form av karteringar och kartor. Erika Hedhammar berättar också att hon börjat undersöka hur en beredskapsplan för kulturarvet skulle kunna se ut. Ett viktigt steg i detta arbete är att våga sätta prioriteringar det vill säga prioritera vad som ska/bör skyddas vid olika katastrofer. Vid extremhändelser så som översvämningar, då man inte har möjlighet att rädda allt, är det extra viktigt att vara tydlig och veta vad som ska/bör prioriteras, så att det inte är slumpen som avgör vad som räddas. I arbetet med översvämningsdirektivet har världsarven markerats ut (skyddade enligt världsarvskonventionen), listade byggnader enligt kulturminneslagen, listade fornlämningar samt större museisamlingarna. Även märkningen Blue Shield skulle kunna vara tillämpbar i Sverige (listning på objekt som inte får förstöras i händelse av krig). I Finnland har Blue Shield märkningen använts för att tillsammans med räddningsverket ta fram en lista på prioriterade objekt. 23

Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete Ett område som dock lätt kan komma att glömmas bort är frågor som rör mögel och svampangrepp eftersom det kan vara svårare att ta sig an då processen är långsammare det vill säga sker över en längre tid. För att hantera de långsamma effekterna av klimatförändringarna är löpande underhåll viktigt. Här finns dock ett problem kopplat till finansiell ersättning eftersom antikvarisk ersättning snarare ges till mer kostsamma åtgärder. Risken finns då att det löpande underhållet som krävs för att hantera de långsamma effekterna inte prioriteras eftersom man utgår från att den som äger huset gör det ändå. Erika Hedhammar menar därför att det är viktigt att inspektioner genomförs och att byggnadsminnesägare m.fl. uppmuntras och uppmanas att ta bort växlighet, måla fönster etcetera. 5.2 Länsstyrelsernas arbete inom området Eftersom det är Länsstyrelserna som ansvarar för att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet (Miljödepartementet Prop. 2008/09:162), är det intressant att undersöka hur de arbetat med klimatanpassning ur ett kulturarvsperspektiv. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med sju frågor. Syftet med frågorna var dels att undersöka hur de arbetar med frågan, men också lyfta fram svårigheter de stött på under arbetets gång samt undersöka om det finns behov av hjälp och stöd. 5.2.1 Fråga 1 Analys av klimatförändringarnas påverkan Fråga ett handlade om huruvida Länsstyrelsen hade analyserat hur kulturarvet kan komma att påverkas av klimatförändringarna. Se figuren nedan: Figur 8: Fråga 1 analys av klimatförändringarnas påverkan (Egen illustration) 24

Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete De fyra som svarat Ja kommer alla ifrån olika Länsstyrelser, de har även svarat att de gjort en analys om inkluderat alla relevanta faktorer för länet. De sex som svarade delvis menade att det skett diskussioner mellan klimatanpassningssamordnare och kulturmiljöhandläggare, men att någon formell analys inte tagits fram, eller att det finns analyser kopplat till naturolyckor som hotar kulturvärden och att de skulle kunna användas inom klimatanpassning. 5.2.2 Fråga 2 Klimatförändringarnas effekter Fråga två handlade om att lista de effekter klimatförändringarna bedöms komma att ha i länen. Se figuren nedan: Figur 9: Fråga 2 klimatförändringarnas effekter (Egen illustration) Här listade respondenterna oftast fler än en effekt. En intressant koppling mellan fråga ett och två är att alla som svarade nej på fråga ett, har listat flera effekter under fråga två, något som pekar på att även om fyra respondenter svarade att de inte gjort någon form av analys så har de ändå funderat kring vilka effekter klimatförändringarna kan få på kulturarvet. 5.2.3 Fråga 3 Länsstyrelsens arbete med översvämningsdirektivet Enligt översvämningsförordningen (SFS 2009:956) räknas kulturarvet som skyddsvärt och det ligger på Länsstyrelserna att analysera översvämningsrisker i hotade områden samt visa på ogynnsamma följder (MSB). Fråga tre syftade till att undersöka om Länsstyrelserna kommer att ta hänsyn till detta i sitt arbete. Se figuren: 25

Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete Figur 10: Fråga 3 arbetet med översvämningsdirektivet (Egen illustration) De som svarade kanske menade att de planerat att arbeta med frågan men att ännu inte kommit så långt i sitt arbete. Intressant att påpeka är det endast var en som lämnat in ett sammanvägt svar som svarade vet ej medan tre (3 av 5) av kulturmiljöhandläggarna svarade vet ej. 5.2.4 Fråga 4 Genomförda aktiviteter inom området I fråga fyra handlade om genomförda aktiviteter inom området. Se figuren nedan: Figur 11: Fråga 4 genomförda aktiviteter (Egen illustration) De aktiviteter som genomförts bestod i att bygga ett erosionsskydd vid ett gravfält, att förebygga svampangrepp i kyrkorum och att genomföra en utredning över 26

Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete Kulturmiljövärden på Falsterbohalvön. Två respondenter hade även genomfört åtgärder för att lyfta frågan internt och en respondent hade diskuterat kulturmiljö och klimatanpassning med kommuner. En Länsstyrelse hade tagit fram en broschyr om hur gamla hus kan påverkas av klimatförändringarna, samt tips och råd gällande förebyggande underhåll. 5.2.5 Fråga 5 Integrering av klimatanpassning och kulturarv Fråga fem handlade om svårigheten att integrera kulturmiljöarbetet i klimatanpassningsarbetet. Se figuren nedan: Figur 12: Fråga 5 svårigheter i arbetet (Egen illustration) Här hade respondenterna möjligheten att lista flera alternativ. Kunskapsbrist listades som en av de största svårigheterna för att integrera kulturarvsfrågorna i klimatanpassningsarbetet. Flera nämnde behovet av forskning, utredningar och underlag gällande problembilden till exempel mögel, skadeangrepp etcetera. Några nämnde också att de saknade kunskapsunderlag och vägledning från Riksantikvarieämbetet. Resursbrist, så väl finansiella som tidsmässiga resurser, listades också som en svårighet. Under punkten prioriteringsfråga menade respondenterna att kulturarvsfrågorna konkurerar med andra frågor t.ex. klimatförändringarnas påverkan på hälsa, dagvattenhantering, krisberedskap, vilka kan ses som viktigare. Under punkten övrigt nämndes bland annat att det kan vara svårt att hitta en gemensam plattform för frågorna. 27

Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete 5.2.6 Fråga 6 Prioritering av kulturarvsfrågorna Fråga sex handlade om hur respondenterna upplevde att kulturarvsfrågorna prioriterades. Se figuren nedan: Figur 13: Fråga 6 hur kulturarvet prioriteras (Egen illustration) En övervägande majoritet av respondenterna menade att kulturarvsfrågorna var lågt prioriterade i förhållande till andra områden inom klimatanpassning. Anledningen till detta berodde bl.a. på att det fanns områden som bedömdes ha en högre prioritet t.ex. dagvattenhantering, krishantering och människors hälsa. En av respondenterna som svarade lågt menade dock att det inte berodde på ointresse utan snarare att det var svårt att veta hur man ska ta sig an frågan. Vidare menade respondenten att det fanns andra områden där mer underlagsmaterial fanns tillgängligt och att det då var lättare att arbeta med dessa frågor. 5.2.7 Fråga 7 Behov av stöd från Riksantikvarieämbetet I fråga sju ombads respondenterna att beskriva vilket typ av stöd Riksantikvarieämbetet skulle kunna bidra med, se figur: 28

Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsernas arbete Figur 14: Fråga 7 behov av stöd (Egen illustration) I stort sett alla önskade att Riksantikvarieämbetet tog fram kunskapsunderlag, riktlinjer och rekommendationer inom området samt att de hade en tydligare roll när det kommer till att driva frågan och se till att kulturarvsfrågorna får utrymme. Den typ av kunskapsunderlag som önskades var bland annat en utvärdering över hur olika typer av kulturarv bedöms kunna påverkas, utvärdera vilka delar i landet som kommer att drabbas hårdast samt ta fram goda exempel. Något som är intressant att påpeka är att alla respondenter, oavsett om de svarat att kulturmiljöfrågorna är prioriterade eller inte, gav exempel på områden där de skulle vilja ha hjälp från Riksantikvarieämbetet. Alla svarade att de skulle vilja att området analyserades ytterligare och att kunskapsunderlag togs fram. 5.3 Sammanfattning av kapitlet Arbetet med att hantera klimatförändringarnas effekter på kulturarvet har inte kommit särkilt långt i Sverige, vare sig från Riksantikvarieämbetets sida, eller från Länsstyrelsernas sida. Dock verkar det som att det finns en medvetenhet från båda parter. Det upplevs ibland som svårt att prioritera kulturarvsfrågorna då frågor som till exempel hälsa och säkerhet av många ses som mer relevanta. De största svårigheterna att arbeta med kulturarvsfrågan ur ett klimatanpassningsperspektiv är att det saknas kunskapsunderlag, riktlinjer och vägledning inom området. Länsstyrelserna önskade även att Riksantikvarieämbetet tog en tydligare roll i att driva frågan. 29

Diskussion och slutsats 6. Diskussion och slutsats 6.1 Myndigheternas syn på klimatanpassning och kulturarv För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har jag valt att först fokusera på den empiriska delen i syftet, det vill säga den del som handlar om hur Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna ser på och arbetar med problematiken gällande klimatförändringarnas effekter på kulturarvet. För att besvara detta krävs en diskussion kring delfråga i och ii: i. Vilka kan, enligt Riksantikvarieämbetet respektive Länsstyrelserna, ses som de största utmaningarna för att utveckla/utöka arbetet gällande klimatförändringarnas effekter på kulturarvet? ii. Vilka resurser/verktyg anser sig Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna behöva för att utveckla/utöka arbetet gällande klimatförändringarnas effekter på kulturarvet? För att diskutera hur Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna ser på och arbetar med klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet, har jag valt att först ta fram ett diskussionsunderlag i form av en tabell. Tabellen sammanfattar det empiriska materialet utifrån tre kategorier: utgångsläge utmaning lösning, se tabellen på nästa sida 30

Diskussion och slutsats Figur 15: Sammanställning över myndigheternas syn på och arbete med frågan Utgångsläge: vad görs/vad har gjorts/vilken kunskap finns? Utmaning: vilka förbättringsom råden finns/ vilka svårigheter finns? Lösning: vilka verktyg/ vad skulle kunna förbättra arbetet? Riksantikvarieämbetet Lite har gjorts. En kartläggning om vad som gjorts och vad som bör göras kommer att tas fram. De har medverkat i framtagande av en nordisk rapport. Anser att det är positivt att kulturarvsfrågorna inkluderats i översvämningsdirektivet. Har inte varit tydliga på att marknadsföra vad kulturarv är vilket kan göra att det är svårt att ta sig an frågan. Anser att det är viktigt att börja föra en dialog med Länsstyrelserna. Menar att det sannolikt finns vissa områden t.ex. risk och säkerhet som har en högre prioritet. Det finns en risk att långsamma effekter t.ex. mögel glöms bort. Det är därför viktigt med löpande underhåll, inspektioner, kunskap till byggnadsminnesägare. MSBs rapport för bedömning av risker (viktigt att använda befintliga metoder). Underlagsmaterial är viktigt, kan vara en anledning till att det är lättare att arbeta med snabba effekter då det ofta finns mer material (kartor etc.). Viktigt att våga prioritera, Blue Shield kan då vara tillämpbart. Länsstyrelserna Lite har gjorts. Det finns en medvetenhet inom området, dock har få Länsstyrelser gjort en djupare analys av problemet. Det finns en god kunskap om vilka effekter klimatförändringarna kan få (så väl snabba som långsamma effekter). Det finns en god medvetenhet om att kulturarvsfrågorna ingår in översvämningsdirektivet, och att aktiviteter kommer att genomföras. Mer kunskap behövs inom området t.ex. inom mögel och skadeangrepp. Det saknas vägledning. Det upplevs finnas så väl finansiella som tidsmässiga resursbrister. Många menar att det finns områden som har en högre prioritet t.ex. risk och säkerhet. Kunskapsunderlag och riktlinjer är viktigt t.ex. viktigt att veta vilka delar av landet och vad som kommer påverkas mest. Det är även viktigt att Riksantikvarieämbetet har en tydlig roll och driver frågan samt tar fram bl.a. åtgärdsplaner. (Egen illustration) Även om utgångsläget visar att vare sig Riksantikvarieämbetet eller Länsstyrelserna hittills varit särskilt aktiva i arbetet att hantera klimatförändringarnas effekter på kulturarvet, så finns det en ambition och en medvetenhet inom området. Riksantikvarieämbetet har medverkat i framtagandet av en rapport som beskriver vilka effekter klimatförändringarna kan få på kulturarvet i Norden och Länsstyrelserna visade sig ha god kunskap om så väl snabba effekter till exempel översvämningar, som långsamma effekter t.ex. mögel. 31