Kartläggning av tillgängligheten till betaltjänster

LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN Kartläggning av tillgängligheten till betaltjänster I Västerbottens län 2013 Denna kartläggning är ett komplement till Länsstyrelsen i Västerbottens bevakande uppdrag gällande utvecklingen av grundläggande betaltjänster

1

Sammanfattning Det pågår sedan ett tiotal år tillbaka en utveckling på den svenska betaltjänstmarknaden där kontantuttagen minskar och betalkortsköpen ökar. Många av de största bankerna tar helt bort eller minskar sina kontors kontanthantering och traditionella bankärendena flyttar ut till kunden själv. Idag är det möjligt att göra kontanta uttag på andra ställen än bankomaterna och det är möjligt att betala räkningar och deklarera direkt i smartphonen tack vare de tekniska framstegen med webbtjänster och betaltjänstappar. Västerbottens län har goda förutsättningar för den nya tekniken tack vare landets mest välutbyggda bredbandsinfrastruktur, men trots det är vi det fjärde långsammaste länet på mobila surfhastigheter då den nya tekniken hela tiden kräver mer kapacitet. I denna kartläggning har kommunala tjänstemän, företagare och lanthandlare intervjuats runt om i länet angående kontanter och betaltjänster. Kartläggningen visar att det finns minst en servicebox, en uttagsautomat och en bank med kontanthantering i varje kommun, detta trots att 25 bankomater försvunnit i länet under år 2013. Men i samma kommun kan kommuninnevånarna ha 1 km respektive 90 km till samma bank med längre avstånd i fjällkommunerna. Betaltjänsterna är oftast placerade i centralorterna där det också är mest lönsamt att ha dem vilket påverkar tillgängligheten. Mer än 11 000 personer i länet hade 2013, mer än 30 km till närmsta betalstation enligt siffror från Tillväxtanalys. Ofta fungerar betaltjänsterna och internetuppkopplingen bra i tätorterna, men högtider, marknader och turistsäsonger kan ställa till det med ökad efterfrågan av kontanter och ökad belastning på telefonnät och internet. Kortbetalning, kontanter och fakturering (vanligast bland större företag) är de vanligaste betalsätten i länet. Även om kortbetalningarna är förenade med kostnader för kortterminalhyra och olika transaktioner är kortbetalning att föredra då detta fungerar smidigt administrativt och ger mer kundtillfredställelse. Kontanthanteringen upplevs som mer tidskrävande, otrygg och kostsam. Exempelvis vid inlämning av dagskassor till serviceboxar som ofta är belägna i tätorterna. I glesbygd och vissa fjällorter, där få eller inga värdetransportbolag kör sträckan, måste handlaren/företagaren ofta köra sträckan till serviceboxen själv med dagskassorna något som upplevs som otryggt. Många lanthandlare upplever även kontanthanteringen som mer eller mindre påtvingad efter att bankerna på orten minskat eller upphört med detta. De oroar sig också för kommande sedelbyte och kostnader förenade med detta som med stor sannolikhet kommer att ske i handeln. Lanthandlare som inte är ett betaltjänstombud eller som inte kan garantera kontanta uttag kan inte heller räknas in i tryggandet av betaltjänsttillgången. Förslag till förbättringar: Att betaltjänstutvecklingen bevakas både nationellt och regionalt Att problem och kostnader för kontanthantering och mobil täckning uppmärksammas på riksnivå Mer information om alternativa betaltjänstlösningar för både företag och kunder En utbyggd stabil och snabb uppkoppling där det finns behov. Uppkoppling är en förutsättning för mobila betaltjänster som kan gynna både företagare och boende i området. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning 4 1.1 Uppdrag 4 1.2 Begreppsförklaring 5 2. Bakgrund 6 2.1 Samhällets kontanthantering 6 2.2 Kontantanvändningen minskar 7 2.3 Det nationella bredbandsmålet 8 2.4 Smartphone den nya plånboken 8 2.5 Hinder och barriärer 9 3. Kartläggningen: intervjudel 10 3.1 Detta är Västerbottens län 10 3.2 Kommunen och kontanterna 12 3.3 Tillgången till banker och uttag 12 3.4 Företagen och betalkorten 14 3.5 Småköpen en dyr historia 15 3.6 När kortterminalen är nere 15 3.7 IZettla eller Swisha? 16 3.8 Företagen och kontanterna 17 3.9 Nya spelare på plan 17 3.10 Kontanta uttag hos lanthandlaren 19 3.11 Dagskassorna 20 3.12 Där marknaden själv löste problemet 21 3.13 Den dubbla kontanthanteringen 21 3.14 Täckningen i länet 22 3.15 Smartphones- inte så smarta 23 3.16 Fjärde långsammaste länet på mobilsurf 24 3.17 4G-upproret 25 4. Kartläggning: Kommunerna 26 Lista med alla betaltjänster i länet 52 Källförteckning 53 3

1. Inledning 1.1 Uppdrag Möjlighet att betala räkningar, ta ut och sätta in kontanter var tidigare en lagstadgad rättighet, men 2007 beslutade Riksdagen att lagen (2001:1 276) om grundläggande kassaservice skulle upphöra från och med årsskiftet 2008/2009. Lagen ersattes med ett politiskt mål att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Till grundläggande betaltjänster räknas möjlighet att ta ut kontanter, betala räkningar och deponera dagskassor. Vad som menas med tillgång till och rimliga priser har inte preciserats av Riksdagen. Med detta beslut avvecklades även Svensk kassaservice AB som tidigare ansvarat för kassa-, bank- och plusgirotjänster. Länsstyrelserna fick i uppdrag av Regeringen att bevaka tillgången till grundläggande betaltjänster och redovisa detta årligen. För de områden där inte marknaden klarade av att tillgodose samhällets behov fick Post och Telestyrelsen 1 (PTS) i uppdrag att upphandla grundläggande betaltjänster. Detta gjordes på sammanlagt 15 orter i landet men avvecklades under hösten 2012 då det konstaterats att tjänsterna nyttjades i för liten utsträckning. PTS gjorde bedömningen att det inte är genom nationell upphandling som staten på bästa sätt kan säkerställa tillgången till grundläggande betaltjänster, de föreslår istället att ansvaret bör vara regionalt. I samband med bevakningsuppdraget deltog Länsstyrelsen Västerbotten år 2010, i filtreringsmodellen som syftar till att ta reda på hur stor kontanthantering som finns inom ett geografiskt område. Undersökningen visade att tre turistorter i fjällkommuner har störst omsättning av kontanter under högsäsong samt längst avstånd till uttagsmöjlighet. I bevakningsuppdraget 2012 föreslogs närmare kartläggning av tillgängligheten till in- och uttagsmöjligheter och kartläggning över tillgång till bredband samt mobila nät. År 2013 ändrades det årliga bevakande uppdraget till ett mer aktivt uppdrag där Länsstyrelserna ska arbeta för att regionala stöd- och utvecklingsinsatser vid behov ska genomföras för att trygga tillgången till betaltjänster i de områden där marknaden inte kan tillgodose samhällets behov. Den här kartläggningen är ett komplement till Länsstyrelsen i Västerbottens bevakande uppdrag. Den innehåller intervjuer, kartor och analys över situationerna i länets kommuner med avstånd och förutsättningar för betaltjänster. Intervjuats har företag, lanthandlare, företagarorganisationer och kommunala tjänstemän under tidsperioden maj-september 2013. Även filtreringsmodellen i de tre utpekade fjällorterna har uppdaterats. Kartläggningen kommer att användas i bedömningen av eventuella statliga insatser där marknaden inte räcker till. Den kommer även att bidra med kunskap till det regionala serviceprogrammet som syftar till att stödja arbetet med kommersiell och offentlig service i Sveriges gles- och landsbygder. 1 Post och Telestyrelsen är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. Elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, IT och radio. 4

1.2 Begreppsförklaring App: Förkortning på applikation. Går att installera, aktivera eller tillåta på mobila enheter och som ofta kräver en mobil internetuppkoppling. Bankkort (debet card): Ett betalkort där kostnaden dras direkt från bankkontosaldot. Bredband: Saknar en exakt definition mer än en snabb internetkoppling som sammanfattar olika tekniker för att koppla upp sig till internet. Den tekniska definitionen av bredband är att det är ett överföringsmedium med hög bandbredd mätt i Hertz eller i bit/s. Bredbandets hastighet är inte heller definierat eftersom kraven är individuella och ständigt ökar. Cashdrop/servicebox: I de avsedda serviceboxarna (cashdrops) lämnas (bankas) deponeringspåsarna av företag och föreningar. Serviceboxarna töms och deponeringspåsen räknas och kontrolleras varefter pengarna sätts in på företagets/föreningens konto. 2G-3G-4G: Står för andra, tredje och fjärde generationens mobiltelefonissystem. Dessa är baserade på GSM (globalt system för mobil kommunikation). Det första systemet hette nordiska mobiltelefonisystemet (NMT) och var ett analogt nät. Skillnaden mellan NMT och GSM är att GSM möjliggör både sms och fler samtal jämfört med NMT. Numera har GSM utökats med fler tjänster bl.a bildöverföring, dataöverföring och internetåtkomst. 4G-nätet som möjliggör en internethastighet på över 100 Mbit/s är under uppbyggnad. Kreditkort (credit card): Ett betalkort där kreditkortsinnehavaren har möjlighet att få kredit upp till en viss förutbestämd summa. Exempelvis VISA och Mastercard. NGA-nät: Nästa generations bredband. Avser nätinfrastruktur i accessnätet som klarar av att distribuera bredbandstjänster som kräver väsentligt högre överföringshastigheter än tidigare. NFC-tekniken (Near Field Communication) är en relativt ny teknik som går ut på att en person kan identifiera sig och betala genom att hålla ett chip nära en trådlös kortläsare. Med tekniken kan informationen från kundernas plastkort rymmas i telefonens NFC-chip. Optisk fiber: En tråd av mycket rent glas som är tunt som ett hårstrå. Genom att skicka pulserande ljusstrålar genom glaset, ungefär som att sända morsesignaler med en ficklampa, kan stora informationsmängder överföras långa sträckor med ljusets hastighet. Fiber är snabbare än den tidigare tekniken med koppartråd eftersom fler tunna fibertrådar får plats i en fiberkabel. Smartphone: En avancerad mobiltelefon med flera olika tekniska funktioner såsom GPS, kamera och mediaspelare. Smartphones mobiloperativ möjliggör användandet av appar som utökar telefonens funktionalitet. Telefonerna kommunicerar via trådlösa uppkopplingar och nätverk. Testa mig QR-kod: Qr står för quick response och är en tvådimensionell vidareutveckling av den traditionella streckkoden. Koden sitter ofta på olika produkter och kan avläsas via olika streckkodsläsare som går att ladda ner till smartphones. Som betaltjänst identifierar betalningsmottagaren QR-koden som är kopplad till en transaktionsplattform, och konsumenten kan därefter genom att ange en pinkod godkänna att betalning görs från sitt konto eller via en kredit. 5

2. Bakgrund: Från kontanter till smartphones Betalsätten i Sverige sker med kort, kontanter, autogiro och gireringar. De två vanligaste betalsätten är med kort och kontanter varav kortbetalningar ensam står för två tredjedelar av betalningarna. En viktig skillnad mellan dessa två betalningssätt är att kontanterna har ett eget värde medan kortet endast är ett verktyg för att initiera en betalning. Oavsett om valutan är av kontant eller elektronisk sort så är det landets Centralbank (Riksbanken i Sverige) som har det övergripande ansvaret för betalningsmedlen och mängden kontanter i samhället. 2 2.1 Samhällets kontanthantering I Sverige har Riksbanken delegerat ut ansvaret till bankerna som är de centrala och operativa förmedlarna genom utlåning och den direkta mellanhanden i kundrelationer till allmänheten. Riksbanken ansvarar för landets försörjning av sedlar och mynt, något som styrs av efterfrågan från allmänhet och handel. De banker eller bankägda företag (depåägarna) som håller kontanter i depå för en räntekostnadsersättning är de enda som har rätt att hämta eller lämna kontanter hos Riksbanken. Sammanlagt finns tolv kontantdepåer över hela landet och driften sköts av olika värdebolag. Loomis, Nokas (tidigare G4S Cash solutions) och det nu konkurssatta Panaxia är de tre största kontanthanterande värdebolagen i Sverige. Dessa ansvarar för insättnings- och uttagmaskiner och serviceboxar samt står för en stor del av värdetransporterna åt banker och handel. Bilden kommer från Riksbanken och föreställer Sveriges depåstruktur. 3 Kontanthanteringen kräver en omfattande manuell hantering. Riksbanken beräknar att kontanthanteringen i Sverige kostar 11 miljarder kronor om per år 4. År 2009 utgjorde kostnaderna för kontanterna 0,26 procent av landets BNP medan kreditkorten stod för 0,19 procent och bankkorten för 0,09 procent. 5 2 Sveriges Riksbank. Riksbanksstudier, juni 2013. Den svenska massbetalningsmarknaden. 3 Riksbankens webbplats. Kontanthantering. URL: http://www.riksbank.se/sv/sedlar-ochmynt/kontanthantering/ Hämtad 2013-07-04 4 Västerbottenkuriren (2012-05-14). Nu är det slut med kontanter i bankens kassor. 5 Arvidsson, Niklas. Det kontantlösa samhället - rapport från ett forsningsprojekt. 2013. 6

2.2 Kontantanvändningen minskar och kortbetalningar ökar Kontantuttag i uttagsautomaterna är det vanligaste sättet för hushållen att få tillgång till kontanter och genom att studera kontantuttagen i uttagsautomaterna kan Riksbansken indirekt mäta kontantanvändningen i samhället. Antalet automatuttag har sedan 2000-talet minskat med cirka 30 procent. Riksbanken uppskattar att cirka 30 miljarder kronor togs ut över disk på banken under 2009 vilket balanserades av en nästan lika stor insättning över disk. Enligt en intervjuundersökning Riksbanken låtit göra under 2012 togs cirka 20 miljarder kronor ut i samband med kortköp. Sammanfattningsvis är inte de kontanta uttagen tillräckliga för att kompensera de minskade uttagen i automaterna vilket antyder att användningen av kontanter har minskat. Diagrammet nedan kommer från Riksbankens rapport Den svenska massbetalningsmarknaden och föreställer antalet transaktioner och totalt värde i uttagsautomater och kortterminaler i Sverige. 6 En stor del av den svenska banksektorn, som är relativt koncentrerad med ett fåtal aktörer, har en samsyn att fortsätta minskningen av mängden kontanter i samhället. Mellan 2010-2012 har den manuella kontanthanteringen försvunnit på sammanlagt 490 svenska bankkontor. Detta motsvarar tre kontor i veckan och färre än tre av tio kontor har kontanterna kvar. 7 Flera orsaker till minskandet av kontanthanteringen nämns. Från minskad kriminalitet/rånrisk till minskad miljöpåverkan och minskade samhällsekonomiska kostnader. Betalkorten generar också stora intäkter till bankerna som äger och reglerar kortavgifterna för de dominerande kreditkorten VISA och Mastercard. Alla är dock inte berättigade ett VISA eller Mastercard. Kunden måste vara över 18 år och det görs individuella bedömningar. Ett alternativ är betal- och uttagskortet Maestrokortet som är direktkopplat till saldot och därmed omöjligt att övertrassera. Maestrokortet kräver dock att 6 Sveriges Riksbank. Den svenska massbetalningsmarknaden. Riksbanksstudier 2013. 7 Svenska dagbladet. Tre bankkontor i veckan plockar undan sedlarna. Publicerad 2013-05-20. Url: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/tre-bankkontor-i-veckan-plockar-undan-sedlarna_8159214.svd 7

butiken har en kortterminal i direktkontakt med banken. Mellan år 2001 och år 2010 har andelen kortbetalningar ökat från 403 miljoner transaktioner år 2001 till 1 846 miljoner transaktioner år 2010. Under samma period tredubblades även det totala värdet på dessa betalningar, från 261 miljarder till 792 miljarder. 8 Nu betalar också konsumenterna mindre summor med kort, från köp på 700 kronor till köp på cirka 400 kronor. 9 2.3 Det nationella bredbandsmålet Det näst vanligaste svenskarna gjorde på internet under första kvartalet under 2012, var att besöka sin internetbank. 10 Fyra av fem svenskar betalar sina räkningar via internetbanken. 12 procent fick sina räkningar genom girering via brev. 11 Av de som inte sköter bankärendena via sin internetbank var majoriteten äldre människor. 12 Tillgången till bredband, slås av Regeringen fast som en demokrati- och rättighetsfråga och det nationella målet är att vi ska ha bredband i världsklass. Hög användning av IT är något som anses gynna Sverige när det gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga i en allt mer globaliserad värld. Målet är att år 2020 ska 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Regeringen ska inte styra marknaden eller den tekniska utvecklingen utan bara skapa goda förutsättningar för den. I sjutton år har också tillgången till internet i Sverige ökat för varje år. Från två procent år 1995 till 89 procent år 2012. Nu har bredbandsspridningen börjat plana ut medan själva användningen av internet ökar. Det finns olika typer av uppkoppling, exempelvis DSL (bredband), NGA nästa generations bredband som är ännu snabbare med högre kapacitet, mobil uppkoppling exempelvis via 3G/4G-nät, eller wlan och wifi som är ett delade nätverk kan vara både fasta och trådlösa och offentliga eller privata. Idag skaffar sig fler smartphones och/eller surfplattor som kräver en mobil uppkoppling. Anslutning via 3G/4G-nätet ökar och har gått om DSLuppkopplingen som den vanligaste uppkopplingen. 13 Under år 2012 kopplade 55 procent av svenskarna upp sig via smartphones och surfplattor. 14 2.4 Smartphone den nya plånboken Många av de mobila betaltjänsterna sker via ett konto eller via ett inbyggt chip (NFC-teknik) i telefonen. Debiteringen för kontotjänsterna är separerat från telefonfakturan eller kontantkortet, vilket innebär att tjänsten inte är beroende av mobil-telefonoperatörerna på samma sätt som sms-betalningar. Kontot är kopplat till en förbetald, direkt-betald eller efterbetald betaltjänst. Följande betaltjänster är kopplade till konton: Swish (skicka pengar till andra privatpersoner), Prepaid (ett mobilt konto du själv fyller på exempelvis WyWallet eller 8 Riksbanken webbplats. Massbetalningar 2012-08-07 URL: http://www.riksbank.se/sv/finansiellstabilitet/finansiell-infrastruktur/massbetalningar/ 9 Sveriges Riksbank. Riksbanksstudier, juni 2013. Den svenska massbetalningsmarknaden. 10 Statistiska centralbyrån (SCB). Privatpersonernas användning av datorer och internet 2012. 11 PTS. Befolkningens användning av post- och betaltjänster 2012. 12 Internetstatistik.se. Findahl, Olle. Svenskarna och Internet 2012. 13 SCB. Privatpersonernas användning av datorer och internet 2012. 14 Internetstatistik.se. Findahl, Olle. Svenskarna och Internet 2012. 8

Payex), SEQR (scanna av QR-koder) samt Paypals mobila betaltjänster. Bakom dessa står banker, telefonoperatörer, processinnovatörer och teknikinnovatörer. 15 Tekniken NFC möjliggör att kunden både kan identifiera och betala genom att hålla ett chip (inbyggt i telefonen) nära en trådlös kortläsare. Genom tekniken kan all information som finns i de olika plastkorten som kunden i dagsläget har i sin plånbok, rymmas i telefonens NFC-chip. I dagsläget finns tjänsten Google wallet bara i USA där användaren kan lagra sina kontokort och ID-kort och i framtiden även nycklar och biljetter. Det är troligt att NFC-tekniken kommer att öka, men en begräsning i dagsläget är att ett av de ledande smartphone-företagen Apple inte introducerat NFC i sin smartphone iphone. Nyligen har dock Apple registrerat ett antal patent baserade på tekniken, där det kan antas att teknikutvecklingen pågår även inom Apple. 16 Säkerheten för de mobila tjänsterna är svår att utvärdera i dagsläget eftersom systemen inte används i stor skala. Niklas Arvidsson, forskare i nya betalsystem på Kungliga tekniska högskolan förutspår att det kommer att ta minst fem år innan den mobila plånboken kan bli en accepterad betalväg. 17 2.5 Hinder och barriärer Det finns också ett antal faktorer som var och en eller i samverkan med varandra kan förhindra eller fördröja etableringen av nya betaltjänster. En av dessa är intern konkurrens där etablerade betaltjänstleverantörer konkurrerar med liknande betaltjänster och lockar över kunder från en redan existerande tjänst. Ibland räcker det inte enbart med betaltjänsten utan även effektiva och säkra kringtjänster måste kunna erbjudas. Stora volymer ger låga genomsnittskostnader och därmed kan de redan etablerade aktörerna konkurrera genom låga priser, så kallat stordriftsfördelar. En utmaning för hela marknaden är avsaknaden av standarder. Aktörer som använder en viss teknik använder just sin variant av tekniken vilket bromsar eller förhindrar en bredare användning då andra aktörer inte vet vilken variant de ska satsa på. Det finns inte heller något standardiseringsorgan som kan fatta generella standardiseringsbeslut utan detta är upp till varje aktör. Ett annat hinder är patenter då vissa anser sig ha skyddat ett visst förfarande eller en viss teknik och utmanar andra med liknande lösningar vilket bromsar utvecklingen. En annan faktor som kan vara innovationshämmande är de legala barriärerna. Regelverk, tillståndsskyldighet och efterföljande tillsyn från myndighetshåll kan upplevas som kostsamma att följa och upprätthålla. Osäkerheten vid ansvar för obehöriga transaktioner och betaltjänstleverantörers finansiella styrka bidrar till att kunderna väljer bort sådana betaltjänstleverantörer. Olämpligt utformade lagar kan också motverka innovation. Exempelvis e-penningsdirektivet som innan det fick en teknikneutral definition utgick från en viss teknisk lösning vid definition av e-pengar som blev ett hinder för lansering av e-penningtjänster baserade på annan teknik. 18 15 Arvidsson, Niklas. Det kontantlösa samhället rapport från ett forskningsprojekt 2013 16 Regeringskansliet. Justitiedepartementet. Ds 2012:31 App to date. 17 Arvidsson, Niklas. Det kontantlösa samhället rapport från ett forskningsprojekt 2013 18 Sveriges Riksbank. Den svenska massbetalningsmarknaden. 2013 9

3. Kartläggning intervjudel 3.1 Detta är Västerbottens län Västerbottens län präglas av mångfald och kontraster. Här finns expansiva tätorter, stads- och universitetsliv, glesbygd, fjäll, kust och inland. Tolv av länets femton kommuner definieras som glesbygdskommuner med varierande storlek och invånarantal. Kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vännäs och Vindeln räknas som kranskommuner i närheten av Umeåregionen och medan kommunerna Åsele, Sorsele, Dorotea, Lycksele, Vilhelmina, Storuman, Malå och Norsjö räknas som inlands- och fjällkommuner. Västerbotten är till ytan landets näst största län (55 190 km 2 ) och utgör en åttondel av Sveriges totala yta. Länet är med sina knappa 5 invånare per km 2 betydligt glesare befolkat än riket som helhet. År 2013 bodde 260 501 personer i Västerbottens län. Av dessa bodde 203 121 personer i kustkommunerna. Sedan 1970-talet har Västerbotten har haft en positiv befolkningstillväxt där befolkningen ökat med mer än 27 000 personer och enligt befolkningsframskrivningarna från Statistiska centralbyrån förväntas befolkningen fortsätta att öka fram till år 2030. Dock är den positiva befolkningstillväxten starkt koncentrerad till bostads- och arbetsorterna Umeå och Skellefteå, men även gränskommuner med korta pendlingsavstånd såsom Vännäs kommun. Befolkningens åldersstruktur, könsfördelning och tillväxt varierar kraftigt både mellan och inom olika kommuner. I Bjurholm, som är länets minsta kommun, bor cirka 2 400 personer jämfört med Umeå kommun vars befolkning år 2012 uppgick till cirka 120 000 personer. 19 Variationerna innebär stora skillnader i tillgänglighet till kommersiell och offentlig service. I kommuner med minskande befolkningsunderlag kan tillgängligheten till offentlig service påverkas och även utgöra ett hinder för fortsatt etablering av företag och nya invånare. Kartan till vänster är lånad från Regionfakta och visar Västerbottens kommuner med tätorter. Kartan till höger visar befolkningsspridningen år 2011 i Västerbottens län. 19 Regionfakta. Västerbottens län-fakta och perspektiv. Url: http://regionfakta.com/vasterbottenslan/snabbstatistik/befolkningssiffror-kvartalsvis/ Hämtad 2013-07-16. 10

Västerbottens fiberutbyggnad Västerbottens län har en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur. De platser som ännu saknar bredbandstäckning ligger främst i extrem glesbygd exempelvis våra fjälldalar. Sammanlagt har 62 % av länets befolkning tillgång till bredband via fibernät. Detta kan jämföras med riket som helhet där endast 40 % av befolkningen har bredband via fibernät. Länsstyrelsen och kommunerna finansierar ett antal bredbandsprojekt vars syfte är att bygga ut bredband även till dessa områden. 20 Kartan till vänster visar länets kommunhuvudorter anslutna till ett sammanhängande bredbandsnät som också sträcker sig mot bland annat Vasa i Finland, Mo i Rana och Hattfjelldal i Norge. Kartan till höger visar det optiska fibernätet som också binder samman länets huvudorter. Fibernätet följer dalgångarna där de flesta tätorterna finns vilket resulterar i att fibertillgängligheten för skogsbygden och människorna där är bristfällig. Källa: AC-NET. Bredbandsstrategi för stadsnätsgrupp och AC-Net i Västerbottens län. 2013. Bredbandskartan nedan är hämtad från Post och Telestyrelsen och visar tillgången till fast bredband. I de gröna områdena i Västerbotten har 55-90 procent av de boende tillgång till bredband, i de gula har mellan 40-55 procent tillgång till bredband och i det orangea området har 10-40 procent tillgång till bredband. Bäst är tillgången i Umeå och Skellefteå kommun. Källa: Post och Telestyrelsens bredbandskarta. URL: http://bredbandskartan.pts.se/ Hämtad 2013-07-02 20 AC-NET. Bredbandsstrategi för stadsnätsgrupp och AC-Net i Västerbottens län. 2013. 11

3.2 Kommunerna och kontanterna Till redovisningen av det bevakande uppdraget om grundläggande betaltjänster i Västerbottens län år 2012 gjordes djupintervjuer med grupper som påverkas i och med de nya betaltjänsterna. Intervjuerna visade att tillgången till betaltjänster försämrats då flera bankkontor upphört med kontanthanteringen de senaste åren. Äldre personer söker i större utsträckning hjälp av kommunen för att de inte kan eller förstår hur de ska betala räkningarna. Ett annat problem gäller tillgängligheten till kontanter och utformningen av uttagsautomater och kortläsare för personer med funktionsnedsättningar. En till grupp som har svårigheter med att få tag i betalmedel för att kunna betala räkningar är gruppen nyanlända. Personer med eller utan uppehållstillstånd påverkas i första hand av varierande handläggningstider gällande uppehållstillstånd, nya personnummer och ansökande av id-kort vilket behövs för att därefter kunna öppna ett eget bankkonto. 21 I 2013 års bevakning uttrycker kommunerna en ännu större oro för småföreningarnas verksamheter. Det befaras mindre intäkter från inträden, lotteriförsäljning och liknande, eftersom tillgången till kontanter har minskat. 3.3 Tillgången till banker och uttag År 2010 gick bankerna SEB, Swedbank, Handelsbanken, Danske Bank och Nordea samman och bildade bolaget Bankomat AB. Syftet är att skapa en gemensam infrastruktur för bankernas uttagsautomater och insättningsmaskiner. Under 2013 har Bankomat successivt tagit över driften av uttagsautomaterna som tidigare sköttes av bankerna själva. 22 Samtidigt blir det färre automater och under 2013 togs 870 bankomater över hela landet bort, varav 25 togs bort i Västerbottens län. 23 Kommunerna ger en enig bild att banken ses som en del av samhällsservicen. Borttagande av bankkontor, uttagsautomater och minskande av kontanter, öppettider anses vara en försämring den av servicen. Även om enskilda banktjänstemännen ofta lyfts upp som hjälpsamma av kommunerna, så ifrågasätts bankernas intentioner och den ofta bristfälliga informationen om förändringar. Det går för fort på sådana här ställen där det inte finns några andra alternativ. 24 Kartan högst upp på nästa sida visar var nuvarande uttagsautomater och bankkontor både med och utan kontanter finns i Västerbottens län. Sammanfattningsvis visar kartan att det finns minst en bank och en uttagsautomat i varje kommun. Här syns också hur befolkningen är fördelad i länet. Kartan nedan visar tillgänglighet år 2013 mätt i km med uppgifter från Argomento, GIS och IT AB. Enligt en delrapport publicerad av Tillväxtanalys i september 21 Länsstyrelsen Dalarnas län. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsenars årsraport 2012. Rapport 2012:19 22 Bankomat webbplats. Kort om bankomat. URL: http://www.bankomat.se/om-bankomat/kort-om-bankomat/ Hämtad 2013-06-18. 23 Tillväxtanalys. Antalet bankomater i Västerbotten. 24 Mona Olofsson, näringslivssekreterare i Storuman kommun. 2013-08-14. 12

2013, har 11 231 personer i Västerbottens län mer än 30 km till närmsta serviceställe för betalningsförmedling med bankkassa och tjänst mot bankkonto. Av dessa är 3 457 personer över 65 år. 25 Tillgången till betaltjänster hör dock samman med tillgången till den övriga kommersiella servicen som oftast är belägen i centralorterna. Tillgänglighet i km till bankomater och uttagsautomater i Västerbotten 2013 Argomento 25 Tillväxtanalys. Statistik om grundläggande betaltjänster. Publicerad 29 augusti 2013. 13

Ibland nämner näringslivssekreterarna kontantfrågan som en generationsfråga, att det krävs en övergångsperiod och teknikmognad bland invånarna för att börja använda andra betalsätt. De är dock överens om att det är viktigt att både kontanthanteringen och betaltjänsterna fungerar. Särskilt viktig är detta under kommunernas kontantcirkulerande evenemang. I Lycksele kommun fanns tidigare tre av bankernas uttagsautomater, nu är två borta. Lycksele kommun har flera årliga kontantcirkulerande evenemang. Från hästveckan, motorveckan, lapplandsveckan, fotbollscup till marknaden. Bara motorveckan lockar drygt 60 000 besökare jämfört med de 12 000 bofasta personerna i kommunen. Även marknadshelgen är välbesökt och ordförande för Lycksele handel berättar om sommarmarknaden år 2012 när alla tre uttagsautomater behövde fyllas på redan efter första marknadsdagen vilket nu leder till en oro för kommande somrars kontanttillgång under bland annat marknaden. I kartläggningen framkom dock fyra alternativa ställen att ta ut kontanter i Lycksele; tre ICA-butiker och kontantens uttagsautomat på Statoil. En del kommuner för dialog med bankerna inför olika evenemang. I Åsele kommun med cirka 3000 invånare, finns en uttagsautomat och Åselemarknad lockar runt 150 000 besökare. Sedan 2007 tillsätter bankerna externa uttagsautomater för att möta efterfrågan. Dialogerna med Telia om överbelastning på telefonnätet under marknadshelgen har sedan 2012, medfört att det sätts upp en extra telefonmast under marknadshelgen. 3.4 Företagen och betalkorten Sammanlagt har företagarorganisationer och köpmannaföreningar i tio av länets femton kommuner intervjuats till denna kartläggning. Varje förening/organisation representerar mellan 60 till 400 olika företag i sin kommun. Även åtta lanthandlare utspridda från kust till fjäll har intervjuats om olika betaltjänster för att tillsammans ge en bra bild av hur oliks företagare upplever utvecklingen. De större företagarorganisationerna företräder olika företag från större industriföretag till mindre detaljhandlare. De största företagen i länet fakturerar sina kunder och är inte lika beroende av kontanthantering och kortlösningar som mindre handelsföretag. Önskar kunden något annat utöver en redan gjord beställning föredras kontanter. Detta beror på att det är lättare att hantera kontanter på plats för leverans som kan ske utanför det egna företaget samt att företaget inte behöver skriva en kompletterande faktura. Att kontanter föredras kan dock enligt ordföranden för en företagarorganisation, bero på att medelåldern bland många av företagarna, kan vara något högre. De yngre kunderna efterfrågar kortbetalningar i större utsträckning. Bland handelsföretagen svarade i princip alla företag att kortbetalningar är att föredra då det är både smidigare, säkrare och det mest kundtillfredsställande alternativet. De uppger att cirka 70-80 procent av kunderna (och turisterna) betalar med kort. De allra flesta företagen är anslutna till Babs kortterminaler vilken är den marknadsledande kortbetalningslösningen idag och för det mesta fungerar betalningarna bra. Det är tekniska problem och höga transaktionskostnader som företagen lyfter fram som huvudsakliga problemen med betalkort. 14

3.5 Småköpen - en dyr historia En kopp kaffe eller andra småköp som betalas med kreditkort kan bli en förlust för handlaren på grund av transaktionskostnaderna. Det naturliga steget för att driva på en minskning av kontanthantering är att sänka avgifterna för småköp med kort. Idag är de flesta kontantköp under 100 kronor och kan ersättas med kort under förutsättning att korten blir mer kostnadseffektivar än kontanter 26. För medlemmar i Svensk handel och andra större organisationer förhandlas transaktionskostnaderna fram på central nivå. Eftersom exempelvis Svensk handel representerar flera företag kan större krav ställas på kortläsardistributörerna. Därför upplever många större företag och kedjor som är medlemmar att det inte rör sig om några höga transaktionskostnader. Mindre företag och butiker som inte tillhör någon stor kedja, upplever däremot högre kostnader om kunden betalar mindre köp med kort. Avgifterna varierar beroende på vilket typ av betalkort som används. Billigast är kontokort från 1 krona per transaktion jämför med uppåt 8,40 kronor för ett kreditkort. 27 En företagare i länet sade sig betala mellan 70 000-80 000 kr i enbart kortavgifter per år. För ett mindre företag såsom en kiosk kan ett mindre köp bli rena förlustaffären därför tar många av dessa företag inte emot kort under en viss summa. Riksbankens rapport Den svenska massbetalningsmarknaden visar också att summan för den genomsnittliga kortbetalningen har sjunkit markant de senaste åren. Från 700 kronor till ungefär 400 kronor. Svenskar använder idag kort i högre utsträckning för att betala lägre belopp än tidigare en merkostnad som faller på de mindre företagen och i slutändan på kunden. 28 3.6 När kortterminalen är nere Ofta fungerar kortbetalningarna bra. Det är under högtider och turistsäsonger det kan bli problematiskt om kortläsaren slutar fungera något som kan påverka företagets inkomst. Ägaren bakom den populära restaurangen Nannas kök i Hemavan som besöks av både boende och turister, anser att ett västerbottniskt säsongsbetonat företags förutsättningar är tuffare i fjällregionen. Detta jämför hon med andra restauranger hon driver i andra delar av Sverige. Problemen i turistorterna är att det blir dubbelt upp av högtider och ledigheter; en vecka har svenskarna påsk och veckan efter har norrmännen påsk. Just påsken är bland Tärnaby/Hemavans och restaurang Nannas mest besökta högtid. Under påsken 2012 la kortterminalen ner på långfredagen och var borta i sammanlagt tio dagar. Under denna tid kunde bara kontanter mottas. Ica i Hemavan hjälpte till så gott det kunde efter att bankomaten i Tärnaby tömts på pengar redan efter tre dagar. Under dessa tio dagar räknade restaurangen att de minskade sin omsättning med uppåt 20-30 procent. Nannas ägare vill att det ska vara attraktivt för småföretag att använda kortterminaler men att det inte känns så med de summor de får betala för terminalerna och de olika avgifterna som tillfaller företagen bakom betalkorten. 26 Svensk handel. Tilläggskostnader vid kortbetalningar förbjuds. 2010-04-22. URL: http://www.svenskhandel.se/nyheter-och-press/nyheter/2010/tillaggskostnader-vid-kortbetalningar-forbjuds/ 27 HUI research. Hortlund, Per och Svensson, Andreas. Vad kostar korten? Synliga och dolda kostnader för hushåll och handel. 2013. 28 Riksbanken. Den svenska massbetalningsmarknaden. 2013. 15

3.7 IZettla eller swisha? Ett positivt alternativ till kortläsare är enligt några av de intervjuade företagarna den mobila kortläsarlönsingen izettle. Det är en tjänst som består av en app och en liten chipkortläsare som förvandlar en smartphone till en EMV-certifierad kortterminal. Transaktionskostnaden ligger på 2,75 procent per transaktion och kostar när tjänsten används. IZettle finns idag tillgänglig för privatpersoner och småföretag i olika länder runt om i Europa och fungerar där det finns uppkoppling. I dagsläget är dock izettle bara en kortterminal och inte ett kassaregister 29. Kvittona från betalningar med izettle är kvitton på transaktionen och inte kvitton på köp. Det betyder att de företag som enligt Kassaregisterlagen behöver ett kassaregister inte enbart kan använda sig av izettle. Under 2014 kommer izettle dock att släppa ett kassaregister, godkänt av Skatteverket. 30 Att izettle saknar ett kassaregister som Skatteverket kräver av företag som går under kassaregisterlagen, är ett exempel på de potentiella problem som lätt uppstår mellan myndigheter och de nya betaltjänsterna. Konsekvenserna blir att vissa betaltjänsterna blir direkt olämpligt utformade samt att myndigheterna tvingas agera i efterhand och släpar därmed efter i utvecklingen. Företagen som intervjuats önskar mer information till både företagare och kunder om hur de nya betaltjänsterna fungerar. En av företagarorganisationernas ordförande som intervjuats menar att dessa fungerar rent praktiskt där det finns täckning, men att svårigheterna sitter hos kunderna som kan känna sig skeptiska mot hur nya betaltjänster ska användas. Bildkällor: Sveriges radio och Svenska dagbladet 29 Regelverket om kassaregister omfattar de företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning (inklusive betalkort). De företag som fakturerar hela eller delar av din försäljning samt företag säljer varor och/eller tjänster säsongsvis behöver inte ha något kassaregister. Källa: Skatteverket. Kassaregister. Url: http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/startadrivaavslutaforetag/kassaregister.4.121b82f011a74172e5 880005263.html Hämtad 2013-11-07. 30 izettle. Kassaregister. URL: http://www.izettle.com/se/kassaregister Hämtad 2013-11-07. 16

I länet är den mobila betaltjänsten SEQR på frammarsch. Betalningen går till så att kunden knappar in summan som uppges och scannar därefter av en QR-kod som är uppsatt vid kassan varefter kunden godkänner betalningen med sin personliga pinkod. Appen är kopplad till ett avgiftsfritt fakturakonto. SEQR återfinns i dagsläget som en alternativ betaltjänst på snabbmatrestaurangerna McDonalds i Skellefteå och Umeå, Frasses i Lycksele och Umeå, Ur och Penn i Umeå och Skellefteå samt matvarubutiken Willys i både Skellefteå och Umeå. Företaget bakom appen menar att det är snabbare och säkrare än kortbetalningar och att handlaren dessutom sparar pengar genom att undvika kortföretagens avgifter. 3.8 Företagen och kontanterna Det är främst två problem som lyfts fram med kontanthanteringen bland de intervjuade företagen. Det första är kostnaderna för kontanthantering och det andra är tillgången till cashdrop, växel- och dagskassor. Samtliga upplever att handeln har fått överta en stor del av kontantansvaret och kostnaderna som följer med det, när bankerna slutade med kontanthanteringen. Trots att de flesta av kunderna väljer att handla med kort finns ett behov av kontanthantering kvar. Främst upplever företagarna att det är äldre personer handlar med kontanter. Men det finns också andra grupper såsom barn med veckopengar som ofta handlar smågrejer och godis på mackarna, turister som betalar kontant och med utländsk valuta samt andra grupper som saknar betalkort. Företagarorganisationerna tror också att handeln med kontanter är större i matvarubutikerna. Kontanthantering är en politisk fråga i dubbel bemärkelse. De säger att de är så viktigt att starta och driva företag på glesbygden men mattan dras undan med kostnaderna för det. Den ena handen vet inte vad den andra gör. 31 3.9 Nya spelare på plan Tidigare har bankerna haft monopol på de flesta betaltjänster och har fortfarande i det närmaste monopol på uttagsautomaterna på marknaden. Men under de senaste åren har fler aktörer gjort inträde på marknaden. En del företag som erbjuder betaltjänster verkar oberoende av bankerna. Många matvarubutiker, lanthandlare och även turistbyråer i länet erbjuder sina kunder ett mindre kontantuttag eller inväxlande av utländska valutor till svenska kronor beroende på växelkassan. Även om detta är möjligt i många mindre butiker i länet så är inte dessa butiker med i kartläggningen. Kontantuttagen är mer en tillfällig lösning och butikerna kan inte garantera regelbundna kontantuttag. 31 Ur intervju med en företagarorganisation i Vindelns kommun, 2013-09-05. 17

Kartan visar var i länet det finns andra uttagsmöjligheter förutom bankomaterna. Här finns lanthandlare som kan garantera kontantuttag, butiker med kassagirot 32 samt Kontantens 33 uttagsautomater och ICA-butiker där kontanter kan tas ut antingen i kassan eller via en uttagsautomat. Det är möjligt att ta ut kontanter på ICA-butiker med Nordeas, Swedbanks och Länsförsäkringars betalkort. 34 Sammanlagt förekommer Kassagirot på sju platser, Kontantens uttagsautomat på tolv platser och på 22 platser är det är möjligt att göra uttag i Icas butiker. Med i kartläggningen finns också fyra andra butiker som tillhandahåller kontantuttag. En skillnad mellan de alternativa uttagsmöjligheterna och bankomaterna är tillgängligheten. Bankomaterna är oftast tillgängliga dygnet runt medan de nya uttagsautomaterna ofta belägna i gallerior och butiker vilket gör att tillgängligheten begränsas av öppettider. Å andra sidan anser de nya aktörerna att det är till fördel att automaterna är placerade i trygga upplysta lokaler. Diagrammet till höger visar att uttagsautomaterna ökar samtidigt som antalet bankomater minskar i länet. I diagrammet är inte kiosker med ombudstjänsten Kassagirot medräknade. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bankomater och uttagsautomater i Västerbottens län 2011 2012 2013 Bankomater 32 Kassagirot erbjuder olika betaltjänstlösningar för exempelvis bensinstationer och mindre matvarubutiker där kunden kan betala räkningar, göra kontoinsättningar, lösa in värdeavier och beställa utländsk valuta. 33 Kontanten vars orangea uttagsautomat är ett alternativ till bankomaterna och finns på tolv ställen i länet. Kontanten finns främst i butiksmiljöer och samarbetar med kedjor som Coop, Axfood, Statoil och Pressbyrån. 34 I ICA s egna uttagsautomater är det kundens kortutgivande bank som avgör vilken uttagsgräns som gäller, med ICAs egna kort går det även att ta ut pengar direkt i kassorna. Uttagsgränsen är dock 3000 kronor per tillfälle i mån av kontanter i butiken. 18

3.10 Kontanta uttag hos lanthandlarna För en del lanthandlare är betaltjänsterna ett tillval i deras pågående verksamhet medan andra upplever tillhandahållandet av kontantuttag som påtvingat och som mer eller mindre som en nödvändighet för att behålla sina kunder. Mer kontanterna i kassan ställer till det för en del lanthandlare som menar att kostnaderna för kontanthanteringen ökar. Dagskassorna ska räknas och bankas och tjänsterna kostar. Sedan kan tömning och antalet dagar innan dagskassan är inne på lanthandelns konto, variera i tid. Det kan ta upp till tre veckor innan pengarna kommer in på företagets konto något som kan leda till likviditetsproblem med behov av större checkkredit och därmed högre kostnader. Först gör vi deras tjänster och sen får vi betala för det 35 Varför ska vi tillhandahålla bankernas service? Iså fall ska bankerna ersätta butikerna för detta, men det gör det inte. De tar snarare mer betalt 36 En förbättring skulle vara att bankernas priser på betaltjänsterna anpassas efter verkligheten. Det är inte rimligt att bankerna tar betalt upp till tre gånger för samma tjänst. 37 För butiker som vill kunna erbjuda regelbundna kontantuttag tillhandahåller olika betaltjänstföretag transaktions- och betaltjänstlösningar i form av kortterminaler, utrustning till kassasystem, kontanthanteringslösningar eller självbetjäningskiosker för exempelvis matvarubutiker. Dessa lösningar upplevs dock för dyra bland lanthandlare på orter med ett varierande kundunderlag. Även några av betaltjänstföretagen ser liten lönsamhet på orter med ett litet kundunderlag. Ett av företagen som erbjuder uttagsautomater vill gärna ha minst 3000 invånare i närområdet för att se lönsamhet. De flesta lanthandlare ger en överensstämmande bild om att kunna erbjuda kontantuttag till sina kunder ses som en del av butikens service och som ett sätt och locka fler kunder att handla. Ett litet kunderunderlag och små kontantuttag fungerar för det mesta, problemen lyfts fram vid högsäsonger när turister och stugägare anländer. På matvarubutiken i Ammarnäs ökar kontantefterfrågan när turistsäsongen drar igång. Närmsta deponi ligger i Sorsele nio mil enkel väg och inget värdebolag kör idag den sträckan, vilket gör att butiksägarna själva får köra sammanlagt 18 mil för att lämna in dagskassorna. När det inte är turistsäsong uppskattar butiksägaren att cirka 80 procent av de boende använder betalkort för att betala och att det fungerar bra. Butiken har en ADSL-uppkoppling som kortläsaren är uppkopplad på. Däremot är telefontäckningen bristfällig och 3Guppkoppling saknas. Butiksägaren har märkt av att detta påverka de kunder som har telefonbanken och använder denna för att föra över pengar mellan olika konton. Även bensinstationen i Ammarnäs har problem med kortbetalningar under högsäsong då det mobila nätet var överbelastat, något som nu är åtgärdat med hjälp av ett mobiloperatörbyte. 35 Ur intervjun med butiksägarna i Ånäset, 2013-05-30. 36 Ur intervju med Bengt Jonsson, ordförande för Åseles köpmannaförening, där bland annat matvarubutiker ingår, 2013-06-27. 37 Ur intervjun med en detaljhandel i Vindeln 19

Orten Ånäset i Robertsfors kommun, med 600 invånare, förlorade sin bankomat när Föreningsbanken stängde år 2009. Kvar finns Handelsbanken där kunder till banken fortfarande kan ta ut pengar de tider banken är öppen. ICA-butiken i Ånäset har idag ICAbank och kan därför erbjuda sina kunder att göra kontantuttag även med andra kort förutsatt att ICA har avtal med dessa. Både Handelsbankens och ICA-butikens uttagsmöjligheter är begränsade till vissa summor och till de öppettider som banken och butiken har. Under sommarmånaderna kommer både turister och stugägare till Ånäset, något som ökar butikens omsättning men också kostnader för kontanthantering. Förutom ökade kostnader för även kontanthanteringen med sig en ökad känsla av osäkerhet då butiksägaren själv får stå för säkerheten. Butiken ser exempelvis till att försöka vara minst två personal och begränsa öppettiderna på kvällarna. Några matvarubutiker och företagare uttrycker också en oro för det sedelbyte som ska ske innan sommaren år 2017. Handlarna befarar att en stor del av bytet kommer att ske i handeln när flera banker slutat med kontanter. Svensk handel räknar med att kontantbetalningen ökar när befolkningen vill bli av med gamla sedlar. Totalt räknar handeln med en nota på 700 miljoner kronor under det första året när pengarna ska bytas ut. Därefter 400 miljoner/år. 38 Om alla skulle handla med kort skulle det inte vara ett problem men då ska nya sedlar tryckas upp. Det åstadkommer inte en beteendeförändring att få folk att sluta handla med kontanter. 39 3.11 Dagskassorna Dagskassan är summan av all kontanförsäljning som ett företag eller organisation har under en dag. Alla företag som har kontantförsäljning har därmed dagskassor som räknas i slutet av dagen och lämnas in till en bank antingen via deponier eller med ett värdebolag. Kartan visar att det finns minst en servicebox i varje kommun. 38 Sveriges radio. Handeln rasar över kostsamt byte av kontanter. 2013-05-20. URL: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5539296 Hämtad 2013-10-04. 39 Ur intervju med en butiksägare i Vindeln, 2013-09-05. 20

Några lämnar in dagskassorna till serviceboxarna även om de får köra en bit och andra använder sig av värdebolagen Loomis och Nokas som kommer ut till butikerna och hämtar kassorna efter avtalade tider. Att använda sig av värdebolag är förknippat med kostnader för inlämnandet av deponipåsen och hämtningspriset som beräknas på avstånd per kilometer. Både avstånd och när tömning sker varierar i länet. I de kustnära städerna hämtas dagskassor i princip varenda dag jämfört med två gånger i månaden hos en del företag i Tärnaby. Kartan visar de orter i länet där en deponi finns. Dessa ligger ofta i anslutning till en bank och det finns minst en servicebox/cashdrop i varje kommun. Driften av bankernas serviceboxar är outsourcade till värdebolagen Nokas och Loomis. Alla företagare är dock inte nöjda med värdebolagen och brister såsom att inte kvitton ges vid inlämnandet av kontanter till att information om ändrade tömningsdagat saknad uppges. 3.12 Där marknaden själv löste problemet På Icabutiken Fjällboden i Hemavan har det varit möjligt att ta kontanter utöver växelkassan. Ägarna har alltid upplevt en stor efterfrågan av kontanter, inte minst av turisterna. I samband med att en galleria byggts i Hemavan och som ägarna till ICA gett upphov till, finns numera en ICA-uttagsautomat tillgänglig på orten. I den nya gallerian finns även ett Systembolag, något som tidigare inte funnits i fjällområdet. I samband med att systembolaget etablerat sig i Hemavan har ett värdebolag börjat köra ut till Hemavan. Detta har även gynnat ICA som nu mer använder sig av samma värdebolag för att ta hand om kontanterna och därmed inte längre behöver lämna dagskassorna själva. Ägarna till ICA ser positivt på den utveckling som nu sker i Hemavan och säger att en bidragande orsak är att företagarna på orten är duktiga att samarbeta och komplettera varandra. 3.13 Den dubbla kontanthanteringen När det gäller kontanta betalningar i turistorterna Tärnaby och Hemavan i Storuman kommun upplever både näringsföreningens ordförande och ägaren på Nannas kök att tillströmningen av norska turister gör att många av företagen måste ha en dubbel kontanthantering. En för de svenska kronorna och en för de norska. Samtidigt som företagarna uttrycker att de norska turisterna är väsentliga för deras verksamheter innebär det också dubbla kostnader. Företagen ser till att ha norsk växel och att följa växelkurserna. Det går dock att banka norska kronor på det lokala bankkontoret beroende på vilket avtal som används. I Storuman, Tärnaby och Hemavan har föreningen Företagarna Storuman sammanfattat en skrivelse som lämnats till politiker på länsnivå om problemet med kontanthanteringen i kommunen. Här är några punkter som återfinns i den: Enda bank som tar emot och lämnar ut kontanter är Handelsbanken. De tar inte emot dagskassor utan dessa ska lämnas i Loomis servicebox. Loomis tömmer i Storuman 1 ggr/vecka och i Tärnaby ggr/månaden. Undermålig kundtjänst som inte ger information när serviceboxen töms. Detta kan leda till likviditetsproblem för företag om dagsinsättningen missas på grund av ändrade hämtningsdatum. 21

För att klara av hålltiden mellan bankningarna krävs utökad/stor checkkredit vilket kostar pengar. Dessutom krävs godkända säkerhetsskåp i butikerna samt utökade företagsförsärkingar. Vid större evenemang är det stora problem att få tag i kontanter eftersom bankomaten allt för ofta står stilla eller har slut på pengar. Utländska kort, till största delen norska betal/kreditkort fungerar inte under evenemangshelger. För en ökad korthantering via mobila betalkortslösningar krävs ett bättre mobilnät. Under Storumandagarna låg mobilnätet stundvis nere vilket påverkare möjligheten till kortbetalning. Det gick inte heller att ringa 112. 40 3.14 Täckningen i länet Det är svårt att få en heltäckande bild över täckningen i länet men generellt är mobiltäckningen i det tätbefolkade kustlandet bra, medan i det mer glesbefolkade inlandet och fjällen fortfarande finns områden som helt saknar mobiltäckning. Utan täckning fungerar det inte att ringa eller att koppla upp sig på internet. Detta gäller allt från telefoner, datorer, surfplattor till kortterminaler. Täckningen varierar stort mellan de olika operatörerna och endast en handfull ger acceptabel täckning i Västerbottens inland. Bra mobiltäckning blir allt viktigare eftersom det sker ett teknikskifte där stora delar av det gamla ledningsnätet byts ut mot ett mobilt nät. Enligt Telia kan den nya tekniska lösningen dock inte jämföras med vanlig mobiltelefoni eftersom en särskild adapter används som vi behov kan kompletteras med en utomhusantenn. Detta ska ge betydligt mer täckning än en mobiltelefon och ha likvärdig kvalité som en fast telefon. Innan nedmonteringen av det fasta nätet, ska en grundlig mätning göras så att den nya telefonilösningen ska fungera. 41 Ett svek mot landsbygden att inte bygga nya ledningar anser kommunalrådet Patrik Nilsson i Robertsfors kommun då det visat sig att det var mycket tekniskt strul med den nya lösningen runt om i Västerbotten. Kartan till höger är Sverige radio P4 s skämskarta där P4 låtit lyssnarna under år 2012, rapportera var i länet det är problem med telefonin. Varje markör är en plats som lyssnarna rapporterat in att det är svårt att ringa och bli nådd med mobiltelefonen eller med fast telefon. Källa: Sveriges radio. Här finns telefoniproblemen i länet. URL. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid =109&artikel=5343751 Hämtad 2013-07-16. 40 Företagarna Storuman. Kontanthanteringen i (samhället) Storuman, Tärnaby och Hemavan. 2013-07-10. 41 Telia.se Teknikskifte i Telias fasta nät. URL: http://www.telia.se/privat/teknikskifte/teknikskifte.page Hämtad 2013-09-02. 22

Från mindre och större orter rapporterar lyssnarna om svårigheter att ringa och samtal som bryts upprepade gånger. En kvinna från Dorotea uppger för P4 att hon får åka fem kilometer enkel väg för att få täckning på mobiltelefon. Hon berättade om de två veckorna under sommaren 2012 då det fasta nätet låg nere under tiden hennes man hade brandflygjouren och behövde ha tät kontakt med brandcentralen i Umeå. Även i repotagets kommentarsfält på Nyheter P4 Västerbottens webbsida vittnar kommentarerna om liknande problematik med bristande kommunikation. 42 Skämskartan kartan ger en fingervisning om hur komplex och problematisk täckningen kan upplevas. Även i intervjuerna med näringslivssekreterarna vittnar flertalet att den mobila täckningen är under all kritik. Det förekommer en stor oro för de människor som arbetar i rennäring/jordbruk/skogsbruk och de människor som rör sig i skogar och på fjäll, hur det ska gå om olyckan är framme och larmnumret inte går att ringa. Lars-Åke Holmgren näringslivchef i Norsjö berättar om en krissituation i Norsjö då det framkom hot om skottlossning mot högstadiet på skolan i Norsjö. Just denna dag pågick också den regionala krisövningen Vildälv i kommunen och mycket folk var på plats. Hot-situationen i kombination med krisövningen och den förvirringen om skolsituationen ingick i övningen eller ägde rum på riktigt, medförde att telekommunikationen slogs ut. Telefonnätet blev överbelastat vilket gjorde att viktig information om händelsen varken kunde gå ut eller in. 3.15 Smartphones, inte så smarta Störningar i mobiltelefoninen kan dock också bero på vilken operatör och vilken typ av telefon kunden har. Beräkningar som PTS låtit göra visar att smartphones har sämre radioegenskaper än vanliga mobiltelefoner. Skillnaden i känslighet motsvaras av att täckningsområdet blir ungefär 20 procent mindre i genomsnitt. Detta får till följd att många av mobiloperatörernas täckningskartor, som baserar sig på äldre mobilers täckning, blir missvisande. Särskilt märkbart blir detta i utkanten av mobiloperatörernas täckningsområden. 43 Nedan visas hur två kartor hos två olika mobiloperatörers mobiltäckning för 2G och 3G kan skilja sig åt. 42 Sveriges radio. Här finns telefoniproblemen i länet. URL. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=5343751 Hämtad 2013-07-16. 43 Dagens Nyheter (2012-05-17). Löften om täckning gäller inte smart lur. 23

Det finns olika faktorer som påverkar både täckningen och uppkopplingen. Dessa kan vara utomhusterräng såsom berg och djupa dalar, olika telefonmodeller, väggarnas tjocklek och material, överbelastning etc. 3.16 Fjärde långsammaste länet på mobilsurf Nedan visas en karta över genomsnittlig hastighet för att ta emot data från bredbandskollens 44 årsrapport som jämförde mobila surfhastigheter under år 2013. En positiv slutsats i rapporten är att den genomsnittliga rikshastigheten för att både ta emot och sända data ökar i hela landet. I kommunerna Stockholm, Upplands Väsby, Karlskoga, Solna, Nacka, Burlöv, Täby, Lund och Malmö ligger genomsnittshastigheten över 10 Mbit/s. Det finns dock tre kommuner där hastigheterna står på samma nivåer som året innan, en av dessa kommuner är den Västerbottniska kommunen Bjurholm, vilket troligen beror på att det saknas 3G-nät i kommunens tätort. Länsvis återfinns Västerbotten på fjärde sämsta plats bland samtliga 21 län. Genomsnittshastigheten för att ta emot data i länet är 5,6 Mbit/s jämfört med rikssnittet på 7,1 Mbit/s. Även när det gäller att sända data ligger vi lågt med ett snitt på 1,3 Mbit/s jämfört med landets snitt på 1,7 Mbit/s. I rapporten mäts geografiska skillnader, med hjälp av bredbandskollens app, mellan län, kommuner och orter men också jämförelser mellan olika operatörer och modeller av telefoner och surfplattor. Dessa mätningar ökar med cirka 50 procent årligen och denna rapport bygger på mer än fem miljoner mätningar. 45 44 Bredbandkollen är ett kostnadsfritt konsumetverktyg som hjälper bredbandskunder att få ett mätvärde på sin in- och uthastighet på bredbandsuppkopplingen. 45 Bredbandskollen. Mobil surfhastighet 2013. 24