KARLEBY STAD DELGENERALPLAN FÖR UUSI- SOMERO VINDKRAFTSOMRÅDE

Datum 18.10.2013 utkast, 2.6.2015 förslag, 3.11.2015 tekniska ändringar Godkännande xx KARLEBY STAD DELGENERALPLAN FÖR UUSI- SOMERO VINDKRAFTSOMRÅDE PLANBESKRIVNING

KARLEBY STAD DELGENERALPLAN FÖR UUSI-SOMERO VINDKRAFTSOMRÅDE PLANBESKRIVNING Granskning 2.6.2015 Datum 2.6.2015 (tekniska ändringar 3.11.2015) Skriven av Jutta Piispanen, Jukka Silvola Granskad av Pekka Kujala, Minna Vesisenaho Godkänd av Karleby stadsfullmäktige Planbeskrivning Beskrivning Ramboll Pitkänsillankatu 1 67100 KOKKOLA P +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi

INNEHÅLL 1. BASINFORMATION 5 1.1 Planeringsobjekt och influensområde 5 1.2 Planens namn och syfte 9 1.3 Kontaktpersoner 9 1.4 Planeringens utgångspunkter och mål 10 2. PLANERINGSOMRÅDETS NUVARANDE TILLSTÅND 11 2.1 Miljöns nuvarande tillstånd 11 2.1.1 Markanvändning och näringar 11 2.1.2 Trafik 12 2.1.3 Användning av området för rekreation och turism 14 2.1.4 Naturmiljö och vegetation 14 2.1.5 Vattendrag och grundvattenområden 16 2.1.6 Fågelbestånd 17 2.1.7 Övrig fauna 19 2.1.8 Naturaområden och andra skyddsområden 20 2.1.9 Vindförhållanden 21 2.1.10 Landskap och kulturmiljö 21 2.2 Markområdenas ägare 23 2.3 Planläggningssituation 23 2.3.1 Landskapsplan 23 2.3.2 Generalplan 29 2.3.3 Detaljplan 29 2.3.4 Baskarta 30 3. UTREDNINGAR 30 4. SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN 30 4.1 Planeringsskeden 30 4.2 Deltagande och samverkan 31 4.2.1 Inledningsskedet 31 4.2.2 Beredningsskedet 31 4.2.3 Förslagsskedet 31 4.3 Intressenter 32 4.4 Beaktande av MKB-utlåtandet 34 5. PLANLÖSNING 34 5.1 Planens allmänna struktur och planbeteckningar 34 5.2 Dimensionering och dess grunder 36 5.3 Fullföljande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen 37 5.4 Förhållande till landskapsplanen 37 5.5 Planförslagets förhållande till planutkastet 38 6. KONSEKVENSBEDÖMNING 40 6.1 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö 40 6.2 Konsekvenser för mark och berggrund, vatten, luft och klimat 45 6.3 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna 46 6.4 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen samt samhälls- och energiekonomin 48 6.5 Konsekvenser för trafik, radar och datakommunikation 50

6.6 Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön 54 6.7 Konsekvenser för Naturaområden och skyddsområden 57 6.8 Kumulativa effekter 58 6.9 Risker och störningssituationer 59 6.10 Sammandrag av konsekvenserna 60 7. MINSKNING AV DE NEGATIVA KONSEKVENSERNA 63 8. GENOMFÖRANDE 64 9. KÄLLOR 64 SEPARATA BILAGOR BILAGA 1 Uusi-Somero planförslagskarta 18052015 BILAGA 2 Bemötanden av planutkastet för Uusi-Somero BILAGA 3 Fotomontage och analys av synlighetsområden BILAGA 4 Arkeologisk utredning 2012 BILAGA 5 Arkeologisk utredning 2013 BILAGA 6 Bullermodelleringsrapport BILAGA 7 Rapport över modellering av rörliga skuggor BILAGA 8 Naturutredning BILAGA 9 Fladdermusutredning BILAGA 10 Utredning av flyttfåglar BILAGA 11 Utredning av häckande fåglar BILAGA 12 Bemötanden Planförslag Uusi-Somero

1. BASINFORMATION 1.1 Planeringsobjekt och influensområde Karleby stad har beslutat att börja utarbeta en delgeneralplan för området i Uusi-Somero. Delgeneralplanen utarbetas så att den får rättsverkan och styr byggande av vindkraftverk. Då en generalplan utarbetas måste man beakta landskapsplanens styrande verkan (MBL 48 ), och de lösningar för områdesanvändningen som där har gjorts måste tas som grund för generalplaneringen. Då en generalplan utarbetas ska de aspekter som nämns i innehållskraven för en generalplan utredas och beaktas i den omfattning som generalplanens styrmål och noggrannhet kräver. Den lagändring som trädde i kraft i april 2011 fastslår att vindkraftsbyggnation kan baseras direkt på en generalplan (MBL 77 a ). Uusi-Somero planeringsområde (cirka 4,1 km 2 ) är en del av Karleby, men det ligger inom Kannus och Kalajoki stads områden i form av en s.k. enklav. Det ligger på gränsen mellan kommunerna Kannus och Kalajoki nära byn Mutkalampi. Från Uusi-Somero planeringsområde är avståndet till Himango centrum cirka 15 km, till Kalajoki centrum 21 km, till Kannus centrum 19 km och till Karleby centrum 49 km. Uusi-Somero planeringsområde utgör en del av den större projekthelheten Mutkalampi vindkraftspark (som nedan i beskrivningen kallas det totala projektområdet). Vindkraftsparken ligger inom städerna Kalajoki, Kannus och Karleby. Mutkalampi totala projektområde omfattar cirka 48,3 km 2. På planeringsområdet har man för avsikt att bygga ett vindkraftverk med en enhetseffekt på cirka 3 MW. Vindkraftverkets tornhöjd är cirka 144 meter och rotorbladens längd cirka 66 meter. Kraftverkets totalhöjd är dock högst 210 meter. På hela Mutkalampiområdet (Kannus, Kalajoki och Karleby) är målet att bygga totalt 77 kraftverk. Jämsides med planläggningen har en miljökonsekvensbedömning (MKB) av området gjorts. Efter MKB-processen har ytterligare kraftverk tagits bort och flyttats bl.a. på grund av naturvärden och bullerpåverkan. På det totala projektområdet byggs tre elstationer som vindkraftverken kopplas till med jordkablar. Elstationerna ligger inom Kannus och Kalajoki. Från den norra och den södra elstationen leds el via jordkablar till den mellersta elstationen och därifrån vidare med en 110 kv luftledning till Uusnivala elstation. Dessutom undersöker aktören alternativt också anslutning till Jylkkä elstation i Kalajoki. Behövliga utredningar av anslutningsledningens sträckning kommer att göras. Planeringsområdets läge framgår av figur 1 och 2 och preliminära alternativ för elöverföringsledningens sträckning till Uusnivala visas i figur 3. 5

Figur 1. Planeringsområdets ungefärliga läge (hela projektets läge). Baskarta Lantmäteriverket. Figur 2. Avgränsning av planeringsområdet (Uusi-Someros del med grått). Baskarta Lantmäteriverket. 6

Figur 3. Preliminära alternativ för elöverföringens sträckning. Influensområde Det undersökta områdets storlek beror på de miljökonsekvenser som bedöms, eftersom vissa konsekvenser är begränsade till närheten av byggobjekten, medan vissa sprids över ett större område. Det undersökta området för de viktigaste konsekvenserna framgår av figur 4. Miljökonsekvenser såsom buller, rörliga skuggor, påverkan på växtligheten märks tydligast i planeringsområdets omedelbara närhet. Då man rör sig längre bort från planeringsområdet minskar miljökonsekvenserna stegvis och kan till slut inte alls mera observeras. Influensområdet för bedömningen av sociala konsekvenser omfattar inte bara boende och andra intressentgrupper i planeringsområdets näromgivning utan också ett större geografiskt område kring planeringsområdet i Mellersta Österbotten/Norra Österbotten. Dessa indirekta konsekvenser med vidsträckt influensområde har i första hand att göra med projektets sysselsättande effekt. Figur 4. Mutkalampi totala projektområde och dess konsekvenszoner. 7

Beskrivning av konstruktionerna Ett vindkraftverk består av ett torn, som placeras på ett fundament, samt av rotor, rotorblad och maskinhus. Vindkraftverkens torn kan byggas med olika alternativa konstruktioner. Konstruktionslösningarna för de torn som nu är i användning är en rörmodell av stål- eller betongkonstruktion, ett ståltorn av fackverkskonstruktion och en stagad rörmodell av stålkonstruktion samt olika kombinationer av dessa lösningar. Det utvecklas också nya lösningar som avviker från nyssnämnda i fråga om tekniskt utförande eller material. Figur 5. Vindkraftverkets konstruktioner, tornhöjd och rotorbladens längd. Valet av fundamenttyp för vindkraftverken beror på markunderlaget på varje enskild plats där ett vindkraftverk ska byggas. På basis av resultaten av de markundersökningar som senare ska göras på projektområdet kommer man att välja det lämpligaste och förmånligaste sättet att bygga fundament för varje enskilt kraftverk. Fundament för vindkraftverk kan byggas bl.a. som gravitationsfundament av stålbetong, stålbetongfundament med byte av jordmassor, stålbetongfundament på pålar och bergsförankrat stålbetongfundament. De stålbetongfundament som enligt planerna ska användas i projektet kräver en grop som har en diameter på 22 meter och ett djup på två meter. Den mängd marksubstans som då måste avlägsnas är cirka 760 m 3. Om vindkraftverken byggs som ett planerat hybridtorn och anläggs genom gjutning och inte i form av färdiga betongelement blir betongbehovet per kraftverk cirka 1400 m 3. 8

Figur 6. Olika typer av teknik att bygga fundament för vindkraftverk. 1.2 Planens namn och syfte Planens namn är Delgeneralplan för Uusi-Somero vindkraftsområde i Karleby. Delgeneralplanen utarbetas som en delgeneralplan med rättsverkan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och till dem hörande elöverföringsnät och elstationer på planeringsområdet samt samordna områdets andra funktioner och vindkraftsproduktionen. Delgeneralplanen utarbetas så att det direkt utgående från den ska gå att bevilja bygglov för vindkraftverk (Markanvändningsoch bygglagen 77a ). 1.3 Kontaktpersoner Planläggare: Karleby stad PB 43, 67101 KARLEBY Planläggningschef (t.f.) Päivi Cainberg tel. +358 44 7809 360 E-post: paivi.cainberg@kokkola.fi Planen utarbetas av Ramboll Finland Oy: Ramboll Finland Oy Långbrogatan 1 67100 KARLEBY Lantmäteriingenjör Pekka Kujala tel. +358 40 726 6050 E-post: pekka.kujala@ramboll.fi Planerare: TkL Jutta Piispanen Tel. +358 40 672 2277 E-post: jutta.piispanen@ramboll.fi 9

Aktör: PROKON Wind Energy Finland Oy Företagaregatan 13 65380 Vasa Janne Jämsä tel. +358 40 5432 982 E-post: j.jamsa@prokon.net 1.4 Planeringens utgångspunkter och mål Målet för planeringen är att utarbeta en delgeneralplan med rättsverkan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande vägar, elöverföringsnät och elstationer på planområdet samt samordna områdets andra verksamheter och vindkraftsproduktionen. Delgeneralplanen utarbetas så att det direkt utgående från den ska gå att bevilja bygglov för vindkraftverk. Andra områden än de som är avsedda för vindkraftverk och deras kablar och vägar inom vindkraftsparkens område förblir huvudsakligen i nuvarande användning. Byggplatser för kraftverk, nya vägar och annan behövlig infrastruktur anvisas i planen främst som separata delområden inom jord- och skogsbruksområdena. Genom planeringen försäkrar man sig om att de i planen anvisade funktionerna inte ska ge upphov till betydande negativa miljökonsekvenser för exempelvis planeringsområdets naturmiljö, fauna och fågelbestånd, invånare på det omgivande området, jord- och skogsbruk eller andra näringar som bedrivs på området. Ett viktigt mål för planen anses också vara att den nya markanvändningen inte medför kännbara begränsningar för utveckling av planområdets närmiljö i framtiden. De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av systemet för planering av områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) vann laga kraft 26.11.2001 och ändringarna av dem trädde i kraft 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som med undantag av det femte gäller för planeringsområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Helsingforsregionens specialfrågor 6. Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer. I de allmänna målen i de riksomfattande målen för områdesanvändningen, punkt 4 Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå, och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I de särskilda målen anges: "I landskapsplaneringen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. Vindkraftsprojektet stöder ett förverkligande av målen för områdesanvändningen (kapitel 5.3). 10

2. PLANERINGSOMRÅDETS NUVARANDE TILLSTÅND 2.1 Miljöns nuvarande tillstånd 2.1.1 Markanvändning och näringar På planeringsområdet finns ingen bosättning och inga fritidshus (figur 7). I områdets omedelbara närhet finns mera bosättning som är koncentrerad till byområdena. De byar som ligger närmast planeringsområdet är Mutkalampi, Korvenkylä, Pernu, Ainali och Kärkinen. Närmaste bostadsbyggnad ligger på cirka 1,4 km avstånd från närmaste kraftverksplats i Mutkalampi. Närmaste fritidshus finns nordväst om planeringsområdet vid Hautakangas i Kiimala cirka 1,8 km från närmaste kraftverksplats. På planeringsområdet och i dess näromgivning finns byggnader för andra ändamål (t.ex. jaktstugor, förråd och andra byggnader). Tabell 1. Det totala projektområdets avstånd till närmaste bostads- och fritidshus. Avstånd till närmaste Boende Bostadshus Fritidsbostäder vindkraftverk 0 1 km 14 5 0 1 2 km 184 66 9 2 5 km 408 214 50 *Källor: Byggnader: MTK, stadens register, terränggranskningar Boende: Statistikcentralen 2013 (250 m x 250 m rutdatabas) 11

Figur 7. Byggnader på planeringsområdet och i dess närhet. Den främsta näringsverksamheten på planeringsområdet är skogsbruk. I områdets södra del finns också odlade åkrar. På Kannus område söder om Hietajärvi finns också ett stort marktäktsområde. Utanför planeringsområdet norr om Pitkäjärvi och i Mökkiperä i Kalajoki finns en pälsfarm. 2.1.2 Trafik Öster om planeringsområdet går regionalväg 774 (Kalajoki Sievi), söder om området går stamväg 28 (Karleby Kajana) och i sydost stamväg 86 (Kannus Ylivieska). Söder om området i sydvästlig-nordostlig riktning går förbindelseväg 7720 (Kannus Rautio) samt i öst-västlig riktning förbindelseväg 18057 Ainali Mutkalampi. Norr om området går förbindelseväg 7730 (Himango Typpö). Mellan dessa vägar på och kring planeringsområdet finns ett nätverk av mindre förbindelsevägar och skogsvägar. På Uusi-Somero planeringsområde finns inga allmänna vägar, men det finns en skogsbilväg i nord-sydlig riktning. Huvudvägarna kring området tillsammans med vägnätet av lägre rang stöder ibruktagningen av området för vindkraftsproduktion. Områdets vägar och de genomsnittliga trafikmängderna på vägarna framgår av figur 8. De rutter som kommer att användas för specialtransporter medan vindkraftverken byggs anges i kapitel 6.5. 12

Figur 8. Vägar på planeringsområdet och i dess omgivning och genomsnittliga trafikmängder (fordon/dygn). Figur 9. Vägar på planeringsområdet och i dess omgivning och genomsnittliga trafikmängder av tung trafik (fordon/dygn). Kalajoki flygplats ligger cirka 17 km nordväst om planeringsområdet, som dock inte ligger i flygfältets inflygningsriktning. Kannus småflygfält ligger söder om området, som närmast på cirka 16 13

kilometers avstånd. I Nivala finns en reservlandningsplats för flygplan. Kring flygplatserna finns flyghinderzoner som begränsar den möjliga bygghöjden på ifrågavarande område. Beträffande Mutkalampi totala projektområde finns ingen flyghinderbegränsning. I slutändan är det Finavia som i sitt utlåtande om flyghinder avgör den maximala bygghöjden för de vindkraftverk som ska byggas och Trafi anger därefter tillståndsvillkoren i sitt beslut om flyghindertillstånd. 2.1.3 Användning av området för rekreation och turism På planeringsområdet och i dess omgivning får man enligt allemansrätten plocka bär och svamp och vistas i naturen. Jakt förekommer dessutom på området och det finns några jaktstugor i områdets närhet. På Uusi-Somero planeringsområde finns inga betydande rekreationsobjekt. I planeringsområdets näromgivning finns några vattendrag som lämpar sig för rekreation. Hietajärvi badstrand i Kannus väster om planeringsområdet är i landskapsplanen anvisad som rekreationsområde. Norr om planeringsområdet, på stranden av Pitkäjärvi, finns lägercentrum, badstrand och flera fritidsbostäder. På Pitkäjärviområdet finns också naturstigar. Söder om Mutkalampi finns även Rautaperä naturstig. På planeringsområdet eller i dess närhet finns inga betydande turistattraktioner. Cirka 17 kilometer nordväst om projektområdet ligger Kalajokis viktigaste turist- och rekreationsområde, sandbankarna Kalajoen Hiekkasärkät. 2.1.4 Naturmiljö och vegetation Planeringsområdet ligger i en svekofennisk skifferzon (Svecofennia, 1930 1780 Ma). Berggrunden består huvudsakligen av sur granodiorit, i omgivningen finns också intermediär vulkanoklastisk tuffitisk sandsten och konglomerat (figur 10). Från Märsylä till Mökkiperä och vidare till Rautio sträcker sig en åder med glimmergnejs, monzodiorit och kvartsmonzonit. Den enda basiska förekomsten är mafisk vulkanit utanför planeringsområdet sydost om Rautio. Figur 10. Planeringsområdets berggrund. 14

Planeringsområdets jordmån (figur 11) består främst av blandkorniga och grovsorterade jordarter, som i praktiken utgörs av morän, samt torvjord. Ställvis i omgivningen förekommer också finkorniga jordarter samt berghällar. Området ligger i en sulfatjordszon, men risken för att sulfatjordar ska förekomma är ganska liten. Det mest potentiella området där sulfatjordar kan förekomma är den södra delen av det totala projektområdet. På myrmarkerna där har man i tidigare undersökningar hittat förhöjda svavelhalter (Kaivoräme, Susineva och Pieni Susineva). Figur 11. Jordmån på planområdet. Uusi-Somero planeringsområde har relativt jämn topografi med en variation på +45 52 m ö.h. Planeringsområdets främsta naturtyper är ganska karga eller karga ekonomiskogar av lingon- eller lingon-kråkbärstyp och av olika ålder. Unga skogsstadier dominerar. Myrarna är till största delen utdikade tallmyrar eller torvmoar. Det finns inga vidsträckta skogsområden i naturtillstånd eller naturliknande tillstånd och de odikade myrområdena är små. Planeringsområdets mellersta del består av torrare mo och norr om området (till en liten del på planeringsområdet) finns Uusi- Someros regionalt värdefulla åsformation. I den östra delen finns det lokalt värdefulla åsområdet Lautakodankangas. Värdefulla markformationer anges i figur 12. Vid planeringsområdets kanter finns utdikade myrmarksområden. Tallmyren Kivikangas och området kring Heinistönjärvi är enhetliga myrområden i naturtillstånd. Området vid Heinistönjärvi är definierat som värdefull våtmark enligt skogslagen 10 och det är också ett viktigt område beträffande fågelbeståndet. De äldsta skogsområdena är 60 80 år gamla granbestånd av blåbärstyp, men några egentliga indikatorer på gammal skog upptäcktes inte i terrängutredningen. Utanför det totala projektområdet finns mera granbestånd och de är delvis näringsrikare växtplatser på lundartad mo. Inga hotade eller särskilt skyddskrävande växtarter observerades. Naturtyper som motsvarar det som avses i naturvårdslagen förekommer inte heller på projektområdet. De värdefullaste naturobjekten på området finns i den utdikade myrmarksnaturen. Hotade myrtyper är bl.a. Kaivorämes hotade starrmossar. Dessutom kan Hietajärvi tolkas som en åstjärn som i fråga om hotklassificering kan bedömas vara sårbar. Objekt som motsvarar det som avses i vattenlagen är fårorna Heinistönoja och Kaivoräme. Beträffande livsmiljöer som finns på projektområdet och motsvarar det 15

som avses i skogslagen förekommer det rikligt med steniga fält, annat i liten omfattning. En rapport över naturutredningen finns i bilaga 8. Figur 12. Värdefulla jordartsformationer. 2.1.5 Vattendrag och grundvattenområden Planeringsområdet i Uusi-Somero ligger främst på Heinistönojas avrinningsområde (52.004), och vattnet rinner därifrån till Pöntiönjoki. Det totala projektområdet ligger dessutom främst inom avrinningsområdet för Pöntiönjokis övre lopp (52.003), på Iso-ojas avrinningsområde (53.017) och Rättyänojas avrinningsområde (53.099). De sistnämnda vattendragen rinner till Kalajoki. Mitt på planeringsområdet i enklaven i Kannus finns Heinistönjärvi. Det är ett grunt och delvis igenvuxet träsk omgivet av frodig strandmad. På planeringsområdet finns också rikligt med dikade myrmarker. I norra delen av planeringsområdet finns Uusi-Somero grundvattenområde av klass 1 (1031553). På planeringsområdet finns inga kända brunnar för hushållsvatten. 16

Figur 13. Grundvattenområden och indelning i avrinningsområden. 2.1.6 Fågelbestånd Häckande fåglar En utredning av häckande fåglar gjordes under år 2012 och den presenteras närmare i bilaga 11. Planeringsområdet karakteriseras främst av fågelarter som trivs i skogsmiljöer. Planeringsområdets och omgivningens myrmarker är huvudsakligen dikade. Därför finns det ganska litet kvar av livsmiljöer med arter som trivs på myr- och våtmarksområden. Frånsett skogsbruk och rekreationsverksamhet förekommer numera dock nästan ingen annan mänsklig aktivitet på planeringsområdet. Därför utgör området en potentiell livsmiljö också för arter som tydligt undviker mänsklig aktivitet såsom tjäder och andra hönsfåglar. Antalet fågelarter på myrmarksområdena är litet, frånsett fågelbeståndet på Jäkäläneva. Enligt utredningen är det häckande fågelbeståndets täthet på området 132 par/kvadratkilometer. De rikligast förekommande arterna är arter som är typiska för barr- och blandskogar såsom bofink, grå flugsnappare, kungsfågel, rödhake och lövsångare. Det observerades 35 arter som i skyddshänseende är beaktansvärda och sannolikt häckar. Dessa representerar arter som förekommer i många typer av livsmiljöer. Av de nationellt hotade arterna klassificeras ortolansparv som starkt hotad. Svarthakedopping, blå kärrhök, ormvråk, backsvala, gulärla, stenskvätta och videsparv är sårbara. Antalet nära hotade arter är 8 st. Dalripa, tjäder, grönbena, mindre flugsnappare och bergfink klassificeras som regionalt hotade arter. Sammanlagt 16 av de arter som ingår i bilaga I till EU:s fågeldirektiv och 12 av de arter som Finland har särskilt ansvar för observerades. De mest beaktansvärda häckande arterna med tanke på vindkraften är rovfåglar, sångsvan, trana och tjäder. Inom utredningsområdet har kraftverksplatserna i genomsnitt mindre fågelvärden än resten av området. Av sjöarna är Hietajärvi och av myrarna Jäkäläneva de mest beaktansvärda objekten på utredningsområdet med tanke på fåglarna. Inom vindkraftsområdets influensområde finns inga häckningsrevir för havsörn eller kungsörn, inga stora fågelkolonier eller andra områden med särskilt stort fågelvärde. 17

Figur 14. Beaktansvärda fågelobservationer i närheten av planeringsområdet. 18

Flyttfåglar En utredning av flyttfåglarna gjordes år 2011 2012 (fågelutredningen finns i bilaga 10). Beträffande flyttfåglar ligger utredningsområdet öster om flyttstråket, som följer Bottenvikens kust. Utredningsområdet eller dess omgivning noterades inte ha just någon betydelse som rast- och födoområde för flyttande fåglar. Närmaste regionalt betydelsefulla samlingsområden för svanar och tranor ligger på mer än 10 km avstånd. 2.1.7 Övrig fauna En flygekorrutredning gjordes i samband med MKB-processen (i naturutredningen i bilaga 8). Största delen av skogsfigurerna på planeringsområdet och i dess omgivning är främst livsmiljöer som i fråga om trädbeståndets struktur och skogstyper främst är olämpliga för flygekorrar. De skogsbestånd där flygekorre sågs förekomma på utredningsområdet ligger i norra delen av utredningsområdet, där grandominerade skogstyper förekommer rikligare än annanstans på utredningsområdet. Arten observerades i grandominerade friska moskogar där det fanns inslag av grova aspar och björkar samt alar, eller i granskogar från vilka det finns förbindelse till behövliga födoområden med lövträd. Enligt utredningen är observationerna av flygekorre belägna på fyra förekomstområden som ligger avskilt från varandra. En tydlig föröknings- och rastplats observerades. Den ligger inte på planeringsområdet eller på det totala projektområdet. Tre ganska säkra föröknings- och rastplatser noterades, av vilka en ligger i östra delen av projektområdet. På det inventerade området kan det enligt en grov uppskattning leva 3 6 flygekorrhonor och eventuellt 1 3 flygekorrhanar av vilka en del i närheten av projektområdet. Figur 15. Livsmiljöer för flygekorre (blått) enligt utredningen. På basis av fladdermusutredningen (bilaga 9) som gjordes under MKB-processen förekommer två fladdermusarter, nordisk fladdermus och en Myotisart på det totala projektområdet. Dessa arter noterades bland annat jaga på området och dessutom upptäcktes några potentiella rastområden. 19

På basis av utredningen kan projektområdet inte anses vara särskilt betydelsefullt för fladdermöss, men det går att ange några objekt som är viktiga för fladdermössen. Figur 16. Fladdermössens jaktområden (Eurobats II) och förflyttningsområden (Eurobats III). Beträffande stora rovdjur på planeringsområdet och i dess omgivning påträffas björn regelbundet och järv, lo och varg sporadiskt. De stora rovdjurens förökningsrevir eller övervintringsplatser på det totala projektområdet är inte kända. Två kända björniden finns inom 10 km radie från vindkraftsområdets gräns. Hjortdjur som förekommer på området är älg, rådjur och skogsvildren. Av dessa anses området vara betydelsefullt för älg. På projektområdet påträffas också bäver samt de vanligaste små däggdjursarterna. Under naturutredningens terränggranskningar på projektområdet och i dess omgivning upptäcktes inga hotade arter, och det finns inte heller tidigare information om sådana, med undantag av fåglar och ovannämnda arter i habitatdirektivets bilaga IV (flygekorre, björn och järv). På projektområdet noterades dock potentiella livsmiljöer för några betydelsefulla arter (exempelvis åkergroda och eklövsspindel), men noggrannare undersökningar har på basis av påverkningsmekanismer i anslutning till projektet och naturutredningen inte ansetts vara nödvändiga. 2.1.8 Naturaområden och andra skyddsområden På planeringsområdet finns inga Natura 2000-områden eller andra skyddsområden. Jäkäläneva Natura 2000-område (FI1000008, SCI) (figur 17) ligger cirka 8 kilometer från planeringsområdet. Jäkäläneva hör också till det riksomfattande myrskyddsprogrammet. I östra delen av Karleby planeringsområde finns Lautakodankangas lokalt värdefulla åsområde och i den norra delen finns en liten del av Uusi-Somero regionalt värdefulla åsformation. Nordväst om planeringsområdet, som närmast på drygt tre kilometers avstånd, finns Hilju skyddsområde med gammelskog (AMO100528). 20

På Kannussidan, i den nordvästra delen av dess planeringsområde, finns Jokikangas- Heinistönkangas kulliga moränformation, som är klassificerad som en värdefull moränformation. Områdets areal är 81 hektar. Norra Österbottens förbund har som nya objekt med naturvärden i den 1:a etapplandskapsplanen anvisat en områdesreservering för ett naturskyddsområde (SL-1) sydväst om Jäkäläneva Naturaområde och en värdefull moränformation av riksintresse söder om vindkraftsparkens planeringsområde. Figur 17. Skyddsområden i närheten av planeringsområdet. 2.1.9 Vindförhållanden Enligt vindatlasen är vindförhållandena ganska goda på hundra meters höjd på hela planeringsområdet. Enligt uppgifterna i vindatlasen är vindens medelhastighet på området 6,0 6,4 m/s. 2.1.10 Landskap och kulturmiljö I indelningen enligt landskapsvårdsområden ligger planeringsområdet i Österbotten, närmare bestämt Mellersta Österbottens älv- och kustregion. Typiskt för området är ganska smala älvdalar med odlingsområden och med karga och myrmarksdominerade moränåsar emellan. På grund av den relativt jämna terrängen finns det rikligt med myrmarker. I figur 18 anges närområdets landskapsområden som är regionalt eller lokalt värdefulla, byggda kulturmiljöobjekt (RKY) och lokalt värdefulla byggnader. Planeringsområdet ligger inte på nationellt eller regionalt värdefullt landskapsområde. På området eller i dess närhet finns inte heller några RKY-objekt. Närmaste lokalt värdefulla landskapsområde ligger i byn Mutkalampi, där också lokalt värdefulla byggnader har lokaliserats. Byn Mutkalampi ligger som närmast en dryg kilometer från Uusi-Somero planeringsområde. Iso-Hanni och Nilkkula regionalt värdefulla landskapsområde ligger som närmast cirka 6 kilometer sydväst om planeringsområdet. 21

Figur 18. Regionalt och lokalt värdefulla landskapsområden, RKY-objekt samt lokalt värdefulla byggnader. Genom Mutkalampi bys landskapsområde går en byväg från vilken man har vacker utsikt över åkerslätten. Det mångsidiga byggnadsbeståndet i byn Mutkalampi har byggts under flera årtionden och har stark anknytning till jordbruket. I Mutkalampi har ett par gamla österbottniska byggnadsgrupper bevarats. I byns norra ända finns gårdsgruppen Pohjantähti och i söder intill Pöntiönjoki finns gårdarna Mutkat, Jokela och Matintalo. En specialitet på området är långa björkalléer som leder till de flesta jordbruksgårdarna (Mellersta Österbottens förbund & Sigma Konsultit Oy 2001). Intill vägen Kannus Himango finns landskapsområdet Iso-Hanni och Nilkkula. Längs vägen genom området finns flera gamla ståtliga bondgårdar med ekonomibyggnader. Den betydelsefullaste helheten är bosättningen i Hanni längs byvägen väster om landsvägen. Bosättningen i Hanni ligger tätt längs byvägen och största delen av byggnadsbeståndet består av representativa österbottniska gårdar (Mellersta Österbottens förbund & Sigma Konsultit Oy 2001). På Uusi-Somero planeringsområde och vid dess gräns finns sammanlagt tre fasta fornlämningar som har kommit fram i den arkeologiska inventeringen av området sommaren 2012 och 2013. De inventerade fornminnena ligger som närmast cirka 140 meter från en kraftverksplats och de hör till Hietakangas stenåldersboplats, förslag till fredningsklass 2. Figur 19 visar planeringsområdets inventerade fasta fornlämningar och de fornminnesobjekt som Museiverket har registrerat. De arkeologiska utredningarna presenteras i sin helhet i bilaga 4 och 5. 22

Figur 19. Fasta fornlämningar på planeringsområdet och i näromgivningen. 2.2 Markområdenas ägare Markområdena ägs av privatpersoner. Vindkraftsaktörens samarbetspartner är Infinergies Finland Oy, som har ingått arrendeavtal med markägarna. 2.3 Planläggningssituation 2.3.1 Landskapsplan Mellersta Österbottens landskapsplan Karleby stad hör till landskapet Mellersta Österbotten. Miljöministeriet fastställde den tredje etapplandskapsplanen för Mellersta Österbotten 8.2.2012. Den ska styra placeringen av storenheter inom detaljhandeln samt speciellt områden för grundvattenskydd och stenmaterialförsörjning i hela landskapet. I landskapsplanen har de viktigaste behoven i fråga om områdesanvändningen i landskapet under de följande tjugo åren anvisats, och dess uppgift är att styra kommunernas planläggning. Den 3:e etapplandskapsplanen för Mellersta Österbotten kompletterar de tidigare fastställda 1:a och 2:a etapplandskapsplanerna och bildar tillsammans med dem Mellersta Österbottens 1:a helhetslandskapsplan. Den 2:a etapplanen för Mellersta Österbottens landskapsplan fastställdes av statsrådet 29.11.2007 och omfattar mångbruk av myrar, vindkraftsproduktion och handelsnätverk samt uppdateringar i fråga om fornminnen och landskaps- och kulturobjekt. Beslutet om fastställelse upphäver samtidigt de i 1:a etappen av landskapsplanen anvisade viktiga områdena för värnande av kulturmiljön eller landskapet, områdena för centrumfunktioner samt fornminnen. Landskapsplanens uppgift är att bestämma principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och att anvisa områdesreserveringar i tillräcklig omfattning och med tillräcklig noggrannhet med tanke på samordningen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen el- 23

ler motsvarande mål för landskapet eller områdesanvändningen i fler än en kommun. Ett utdrag ur sammanställningen av Mellersta Österbottens etapplandskapsplaner finns i figur 20. I den 1:a, 2:a och 3:e etapplandskapsplanen för Mellersta Österbotten har följande områdesreserveringar gjorts på planeringsområdet och i dess närhet: Figur 20. Utdrag ur sammanställningen av Mellersta Österbottens landskapsplans etapplaner. 24

Figur 21. Beteckningar i landskapsplanen på planeringsområdet och i dess omgivning. I Mellersta Österbottens 2:a etapplandskapsplan har torvproduktionszon 2 (ljusrött tjockt streck, tv2-beteckning) anvisats på planeringsområdet. För detta gäller följande planeringsbestämmelse: Med beaktande av de allmänna planeringsbestämmelserna för torvproduktion kan utgångspunkten för planeringen av torvproduktion också vara ökad total belastning av vattendragen till följd av torvproduktionen. I landskapsplanen för Mellersta Österbotten finns beteckning för flera fornminnesobjekt i närheten av området (blå kvadrat). Ett fornminnesobjekt är en fast fornlämning som är fredad genom lagen om fornminnen (295/63). För beteckningen gäller följande skyddsbestämmelse: Vid planering av åtgärder på ett område med en fornlämning eller i dess närhet ska projekten diskuteras med Museiverket. Genom en kommunfusion sammanslogs Himango med Kalajoki från början av år 2010. På området för tidigare Himango kommun gäller Mellersta Österbottens 2:a etapplandskapsplan. Den 3:e etapplandskapsplanen för Mellersta Österbotten gäller inte på Himangos område. I 3:e etappens landskapsplan har också anvisats beteckningar för planeringsområdet och i dess närhet. Marktäktsområden eller områden som lämpar sig för täkt är i planen utmärkta med beteckningen EO (rött område). Med beteckningen EO-2 anvisas täktområde för sand- och grusmaterial eller område som lämpar sig för detta. Områdena ligger söder om Hietajärvi och öster om byn Märsylä. Med beteckningen EO-3 har ett täktområde för bergskross anvisats. Områdena ligger mellan byarna Märsylä och Eskola. Beteckningen EO-4 anger att området lämpar sig för produktion av natursten. För beteckningarna gäller följande planeringsbestämmelse: I den noggrannare planeringen ska särskild vikt fästas vid avgränsningen av täktområdet så att miljö- och landskapsvärdena utanför det egentliga täktområdet samt fasta fornlämningar beaktas och skadliga konsekvenser för dem minimeras. På områdena i närheten av Naturaområden ska man försäkra sig om att täktverksamheten inte påtagligt försämrar de naturvärden som utgör grund för att området har införlivats i nätverket Natura. På planeringsområdet har anvisats grundvattenområde (blå streckad linje, pv-beteckning, Uusi- Somero grundvattenområde). Mellan byarna Ainali och Mutkalampi finns också ett värdefullt moränområde (svart snedstreckning, ge-3-beteckning). Värdefulla moränområden finns också nära landskapsgränsen i Vuorenmaaområdet. I närheten av Hietajärvi finns ett värdefullt åsområde som fortsätter mot nordväst på Kalajoki kommuns sida (svart snedstreckning, ge-1-beteckning). Detta Lautakodankangas åsområde med beteckningen ge-1 är dock definierat som lokalt värdefullt och togs bort ur 4:e etapplandskapsplanen. För ovannämnda områden gäller följande planeringsbestämmelse: Vid planering av områdets markanvändning ska man försäkra sig om att åtgärden inte orsakar en i 25

marktäktslagen avsedd förstörelse av en vacker landskapsbild eller ödeläggelse av betydande skönhetsvärden i naturen eller speciella naturförekomster. Märsylä är anvisat som område för byfunktioner. Hietajärvi är i landskapsplanen för Mellersta Österbotten anvisat som rekreationsobjekt och turistattraktion (grön triangel). Den anhängiga 4:e etapplandskapsplanen för Mellersta Österbotten Mellersta Österbottens förbund började utarbeta en 4:e etapplandskapsplan våren 2012. Utgångspunkten är de riksomfattande målen för områdesanvändningen, enligt vilka man i områdesanvändningen ska trygga behoven inom energiförsörjningen på riksnivå, och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor ska gynnas. Temat i den 4:e etapplandskapsplanen är placeringen av landbaserad vindkraft och styrning av den till områden inom landskapet. Planförslaget (figur 22) har varit offentligt framlagt 1.9 8.10.2014 och en andra gång 19.1 17.2.2015. Planförslaget godkändes av landskapsfullmäktige 23.4.2015. Som bas för den fjärde etapplandskapsplanen har utredningen av vindkraft på fastlandsområdena i Mellersta Österbotten och Norra Österbotten (2011) använts. I landskapsplanen har man dessutom beaktat de områden där delgeneralplaner som ska möjliggöra vindkraftsproduktion håller på att utarbetas. Med de här beteckningarna anvisas områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion i vindkraftsparker som omfattar minst tio kraftverk. Mutkalampi totala projektområde ligger beträffande Mellersta Österbottens del i förslaget nästan i sin helhet inom ett område för vindkraftverk. I etapplandskapsplanen har beteckningen ge-1 för Lautakodankangas avlägsnats. Figur 22. Utdrag ur förslaget till 4:e etapplandskapsplan. Landskapsplan för Norra Österbotten 26

Vindkraftsprojektets område i sin helhet ligger också inom Kalajoki stads område. Kalajoki hör till landskapet Norra Österbotten. Landskapsplanen för Norra Österbotten är en s.k. helhetslandskapsplan som omfattar hela landskapet och alla markanvändningsfrågor. I landskapsplanen har anvisats principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen i Norra Österbotten samt sådana områdesreserveringar som behövs för att utveckla landskapet. Landskapsfullmäktige godkände planen 11.6.2003. Miljöministeriet fastställde planen 17.2.2005 och den vann laga kraft genom Högsta förvaltningsdomstolens beslut 25.8.2006. Ett utdrag ur omgivningen kring planeringsområdet finns i figur 23. I landskapsplanen för Norra Österbotten har följande områdesreserveringar gjorts i närheten av planeringsområdet: Område för tätortsfunktioner. By. Natura 2000-område. Naturskyddsområde. Grundvattenområde. Figur 23. Utdrag ur sammanställningen av Norra Österbottens landskapsplan och 1:a etapplan. Planeringsområdet och det totala projektområdet är avgränsat med svart streck i figuren. I 1:a etapplanen har vindkraftsområden angetts med beteckningen tv-1, myrområden som är avsedda att skyddas med stöd av naturvårdslagen har beteckningen SL-1, område lämpat för torvproduktion har beteckningen tu-1 och värdefulla geologiska formationer (moränformationer) ge-2, övriga beteckningar i landskapsplanen finns ovan. Enligt landskapsplanen för Norra Österbotten har ett område för tätortsfunktioner anvisats i närheten av det totala projektområdet i tätorten Rautio. Med beteckningen anvisas områden för boende, service, industri och andra arbetsplatser, andra tätortsfunktioner och utvidgningsområden. På området för tätortsfunktioner gäller följande planeringsbestämmelse: Vid planering av områdesanvändningen och byggande ska det säkerställas att kultur- och naturarvsvärdena för objekt som är viktiga med tanke på skyddet av kulturmiljön eller landskapet i området bevaras. Med beteckningen by har byn Kärkinen anvisats som ett bycentrum som är viktigt med tanke på landsbygdsbosättningen. För området gäller följande planeringsbestämmelse: En stärkning av bycentrumet ska eftersträvas genom samordning av behoven för boende, primärproduktion och annan näringsverksamhet. I den noggrannare planläggningen och vid byggande ska särskild vikt fästas vid att byggnationen anpassas till byhelheten och miljön och att goda åkerslätter bevaras för användning som jordbruksmark. 27

I närheten finns också ett naturskyddsområde, Jäkäläneva, som hör till nätverket Natura 2000. För myrskyddsområdet (ljusblått område med beteckningen SL) gäller följande planeringsbestämmelse: Markanvändningen i området och dess omgivning ska planeras och förverkligas så att avsikten med skyddet av området inte äventyras utan naturens mångfald samt ekologiska förbindelser mellan områdena ska bevaras. För ansökan om bygglov ska utlåtande av miljöcentralen enligt MBL 133 begäras. Vid den nordvästra kanten har en viktig grundvattenzon (ljusblå lodrät streckning) i närheten av Pitkäjärvi anvisats i landskapsplanen. På samma område finns också ett grundvattenområde. Utanför planeringsområdet, på dess östra sida, finns Hollanti grundvattenområde i nord-sydlig riktning (blå streckad linje, pv-beteckning). För grundvattenområdet gäller följande planeringsbestämmelse: Sådana anläggningar och aktiviteter som medför en risk för föroreningar eller förändring av grundvattnen ska placeras tillräckligt långt från grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning eller också ska risken förhindras genom tillräckliga vattenskyddsåtgärder. På området måste skyddet av grundvattnet och behovet av marktäkt samordnas. Den godkända 1:a etapplanen och anhängiga Norra Österbottens landskapsplan Norra Österbottens gällande landskapsplaner kompletteras och uppdateras i tre steg. Himango, som genom kommunfusion har överförts från landskapet Mellersta Österbotten till Kalajoki stad i landskapet Norra Österbotten, finns med i förnyelsen av landskapsplanen för Norra Österbotten. Ämnesområden som ska behandlas i det första steget (1:a etapplandskapsplanen) är: - energiproduktion och -överföring (vindkraftsområden på fastlandet, uppdateringar av havsbaserad vindkraft, torvproduktionsområden) - handelns servicestruktur och regionstruktur, tätorter - naturmiljö (användning av myrar, uppdateringar av skyddsområden, geologiska formationer) - trafiksystem (vägnät, gång- och cykeltrafik, spårtrafik, flygtrafik, havsfarleder) och logistik. Utkastet till 1:a etapplandskapsplan var offentligt framlagt 28.8 26.9.2012 och förslaget till 1:a etapplandskapsplan var framlagt 20.9 21.10.2013. Landskapsfullmäktige godkände 1:a etapplandskapsplanen 2.12.2013. I 1:a etapplandskapsplanen ligger Mutkalampi vindkraftsparks totala projektområde (Kalajokisidan) huvudsakligen på område för vindkraftverk (tv-1). Planeringsbestämmelser: I planeringen av området ska konsekvenserna för bosättning, landskap, fåglar, natur och kulturmiljö beaktas samt skadliga konsekvenser undvikas. I den mera detaljerade planeringen av vindkraftsbyggnationen ska man försäkra sig om att bosättningen inte utsätts för påtagligt buller och rörliga skuggor och att de nationellt värdefulla kulturmiljöernas värden bevaras. Dessutom ska begränsningar föranledda av flygtrafiken, sjöfartens säkerhet och radarsystemen beträffande kraftverkens storlek och placering beaktas och vindkraftverkens inverkan på försvarsmaktens verksamhet ska utredas. Vindkraftverken ska placeras koncentrerat i grupper med tydlig geometrisk form och så nära varandra som det är möjligt med beaktande av energiproduktionens ekonomi. I planen ska dessutom anvisas en värdefull geologisk formation som finns i närheten av det totala projektområdet och till en liten del på det totala projektområdet (moränformation ge-2). Planeringsbestämmelse: Områdets markanvändning ska planeras och förverkligas så att landskapsbilden, naturens väsentliga skönhetsvärden eller särskilda naturförekomster inte förstörs och så att inga skadliga förändringar som är betydliga eller vidsträckta förorsakas i naturförhållandena. Det totala projektområdet sträcker sig till en liten del in på ett naturskyddsområde (SL-1) som i etapplandskapsplanen är utmärkt som skyddskrävande. Med beteckningen anvisas myrområden som med stöd av naturvårdslagen är avsedda att skyddas. På området finns gällande bygginskränkning enligt MBL 33. Skyddsbestämmelse: På området får inte vidtas sådana åtgärder som förändrar myrens vattenhushållning och som kan äventyra områdets skyddsvärden. Skyddsbestämmelsen är i kraft tills skyddsområdet anläggs, dock högst 5 år efter att denna landskapsplan har vunnit laga kraft. Bestämmelsen gäller inte regionalt viktig grundvattenförsörjning. I 28

närheten har dessutom anvisats ett område lämpat för torvproduktion (tu-1). Planeringsbestämmelser: Vid planering av ibruktagning av området ska konsekvenser för bosättningen och kulturmiljön, produktionsområdenas gemensamma konsekvenser för vattendragen beaktas samt förutsättningarna för renskötsel på renskötselområdet tryggas. Vid planering av efteranvändning av torvproduktionsområdena ska områdenas egenskaper, lokala markanvändningsbehov och myrnaturens tillstånd beaktas och man ska eftersträva sådan användning vars belastning på vattendragen inte gör det svårare att uppnå vattenvårdsplanens mål. Vid planering av efteranvändning ska man eftersträva att främja jordbruksanvändning på sådana områden där det finns behov av jordbruksmark, på renskötselområdet ska ibruktagning av områden för jordbruk dock undvikas. De följande etapplanerna har följande teman: 2:a etapplanen: kulturmiljö, landsbygdens bosättningsstruktur, rekreation och turism, avfallsbehandling. Planen anhängiggjordes våren 2013. Landskapsstyrelsen beslutade 16.3.2015 lägga fram utkastet till Norra Österbottens 2:a etapplandskapsplan offentligt. Planutkastet är enligt markanvändnings- och bygglagen 62 och markanvändnings- och byggförordningen 30 framlagt 25.3 30.4.2015. I planutkastet finns inga beteckningar i närheten av planeringsområdet. 3:e etapplanen: stenmaterial- och grundvattenområden, nya gruvor, andra behövliga uppdateringar. Planen ska enligt planeringen startas under år 2015. 2.3.2 Generalplan På området finns ingen gällande generalplan. 2.3.3 Detaljplan På området finns ingen gällande detaljplan. Pitkäjärvi stranddetaljplaneområde (fastställt 18.12.1986) ligger cirka 1,5 km norr om planeringsområdet. Figur 24. Planlagda områden i närheten av planeringsområdet. 29

2.3.4 Baskarta Som underlag för planen används material från terrängdatabasen och vid behov annat kartmaterial. 3. UTREDNINGAR Utredningar som gjorts av Mellersta Österbottens förbund: Etapplanernas planmaterial Bedömning av konsekvenserna för landskapet (2015) Vindkraftsområden i landskapet (2015) Vindkraftsområdenas konsekvenser för fåglarna (2014) 4:e etapplandskapsplanens konsekvenser för Naturaområdena (2014) Södra och Mellersta Österbottens vindkraft och specialtransporter (2013) Vindkraftsutredning för fastlandsområdet i Norra Österbotten och Mellersta Österbotten (2011) Ovannämnda material finns på förbundets webbplats http://www.keskipohjanmaa.fi/alueidenkaytto. Utredningar som gjorts av Norra Österbottens förbund: Landskapsplanens och etapplanernas planmaterial Tilläggsutredning om vindkraft (2013) Konsekvensbedömning av vindkraftsområdena Utredning av flyttfåglar (2013) Materialet finns på: http://www.pohjois-pohjanmaa.fi/maakunnan_suunnittelu_ja_kehittäminen/maakuntakaavoitus I samband med miljökonsekvensbedömningen (MKB) gjordes bl.a. nedan nämnda utredningar som också betjänar arbetet med att utarbeta en delgeneralplan och uppfyller planläggningens krav. Naturutredningar: o Inventeringar av vegetation och naturtyper (bilaga 8) o Utredningar av flygekorrar och fladdermöss (bilaga 9) o Kartläggning av häckande fåglar, uppföljning av rovfåglar, kartläggning av ugglor, kartläggning av tjäderspelplatser och flyttfågelutredning (bilaga 10 flyttfågelutredning, bilaga 11 utredning av häckande fåglar) Modelleringar av buller och rörliga skuggor (bilaga 6 och 7) Landskapsutredning (resultat i kapitel 6.6) Inventeringar av fornlämningar (Keski-Pohjanmaan ArkeologiaPalvelu, bilaga 4 och 5) Naturabedömning (bilaga till MKB-beskrivningen) Utredning av framkomlighet (MKB-beskrivningen och dess bilaga) Miljöutredning av 110 kv kraftledning Mutkalampi Uusnivala (bilaga till MKB-beskrivningen) Som källmaterial har också MKB-beskrivningen i sin helhet använts. Finns på: http://www.ymparisto.fi/mutkalampituulivoimayva 4. SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN 4.1 Planeringsskeden Myndigheternas samråd i inledningsskedet hölls 25.5.2012. Aktören har ingått markanvändningsavtal med Karleby stad 7.9.2012. 30

Karleby stadsstyrelse godkände på sitt möte 8.10.2012 programmet för deltagande och bedömning (PDB) och förslaget att en generalplan för vindkraft ska börja utarbetas på området i Uusi-Somero. Programmet för deltagande och bedömning offentligt framlagt 25.10 23.11.2012. Informationsmöte för allmänheten 20.2.2013 (tillsammans med MKB). Informationsmöte för allmänheten om 110 kv kraftledning Mutkalampi Uusnivala 6.6.2013. Beredning av planutkastet under våren 2013. Arbetsförhandlingar 10.4.2013. Arbetsförhandlingar 17.5.2013. 2:a myndighetssamrådet om planutkastet 24.6.2013 Hörande i beredningsskedet 31.10 2.12.2013 Informationsmöte för allmänheten 12.12.2013 (tillsammans med MKB). Behandling av beredningsskedets bemötanden i stadsstyrelsen 19.1.2015 Hörande i förslagsskedet 9.7 14.8.2015 4.2 Deltagande och samverkan 4.2.1 Inledningsskedet Myndighetssamråd ordnades 25.5.2012. I mötet deltog representanter för: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten Kalajoki stad Kannus stad TLT Engineering Ramboll Finland Oy Viktiga frågor som togs upp på mötet var en diskussion om små kompletteringar av PDB, MKBprocessens förlopp i förhållande till planprocessen, maximiantalet kraftverk, konsekvensbedömning, elöverföring och tidsplan för myndighetssamråden. Under framläggningstiden kom utlåtanden om programmet för deltagande och bedömning av Fingrid som konstaterade att det inte finns något att anmärka på PDB. 4.2.2 Beredningsskedet Andra myndighetssamrådet ordnades 24.6.2013. I mötet deltog representanter för: Mellersta Österbottens förbund Mellersta Österbottens landskapsmuseum Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten Kalajoki stad Kannus stad Karleby stad Ramboll Finland Oy På mötet diskuterades speciellt planavgränsningen, utmärkning av jordkablar och vägar i planen, beaktande av fornminnen samt ås- och moränområden och tidsplanen. Utlåtanden, åsikter och deras bemötanden från beredningsskedet finns i bilaga 2. 4.2.3 Förslagsskedet Det tredje myndighetssamrådet ordnades 28.5.2015. I mötet deltog representanter för: 31

Norra Österbottens förbund NTM-centralen i Södra Österbotten NTM-centralen i Norra Österbotten Kalajoki stad Kannus stad Karleby stad Ramboll Finland Oy På mötet gick man igenom innehållet i utlåtandena som kommit in från hörandet i utkastskedet samt ändringar som gjorts i planutkastet på basis av dem. Myndigheterna framförde behov av kompletteringar i planbeskrivningen. Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt 9.7 14.8.2015. Det kom 9 utlåtanden om planförslaget. Utlåtanden, åsikter och deras bemötanden från förslagsskedet finns i bilaga 12. Nedan beskrivs hur utlåtandena och anmärkningarna om planförslaget har beaktats i ändringarna efter planförslaget. Vindkraftsprojektet i Kaukasenneva i Kannus har beaktats i planbeskrivningen. Konsekvenserna för trafiken har preciserats (ökning av trafikmängderna). 4.3 Intressenter 1. Alla vilkas boende, arbete eller andra förhållanden betydligt kan påverkas av planen: Alla kommuninvånare som berörs av saken Planeringsområdets och de angränsande områdenas markägare och boende Vindkraftsområdets aktör: Prokon Wind Energy Finland Oy 2. Myndigheter och sammanslutningar vilkas verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Karleby stads olika förvaltningar och förtroendeorgan Kalajoki stads olika förvaltningar och förtroendeorgan Kannus stads olika förvaltningar och förtroendeorgan Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Södra Österbotten och Norra Österbotten Mellersta Österbottens förbund Norra Österbottens förbund Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Forststyrelsen Flygstaben Huvudstabens operativa avdelning Staben för underhållsregementet i Västra Finland Staben för Västra Finlands militärlän Trafiksäkerhetsverket Trafi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Finlands skogscentral (Mellersta och Norra Österbotten) Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk Finavia K.H. Renlunds museum Mellersta Österbottens landskapsmuseum Norra Österbottens museum Museiverket WWF Finland MTK Mellersta Österbotten Proagria Uleåborg Skogsvårdsföreningen Keskipohja Österbottens naturskyddsdistrikt 32