Remissyttrande: Reviderade råd Bra måltider i äldreomsorgen

Relevanta dokument
Rutin för anpassade måltider av medicinska, religiösa eller etiska skäl

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Kostpolitiskt program

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Allergikost i skolor. Kontroll av allergikosthantering i Stockholms skolor. Maj stockholm.se

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Måltidspolicy Vimmerby kommun

Måltidspolicy. Nässjö kommun

Måltidsdagarna Nya råd för måltider i skola och förskola. Vilka har rätt att få specialkost och hur gör vi den bra?

Grön Inspiration. 1. Inspiration för salladsbuffén

Kost i skola och barnomsorg

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Organisation Kvalitet

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

9. Checklista för dig som är: Konsument

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Bild: januari 2015

Hantering av allergikost

S Måltidspolicy Policy

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

Kostpolicy - för förskola och skola

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Provtagning av specialkost vid grundskolornas tillagningskök

Matpatrullen Sandviken

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinje Specialkost i grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel

Önskemål om anpassad kost i förskolan

#matvalet. En rapport om specialkost i skolan baserad på enkätsvar från Sveriges kommuner. Unga Allergiker, 2018

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

Till vårdnadshavare 1

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Om projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Önskemål om behovsanpassad kost av medicinska skäl i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

9. Checklista för dig som är: Konsument

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef

Maten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 1: Till dig som jobbar i skolkök. Sid 2: Till annan skolpersonal. Sid 4: Till färäldrar och elever

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Tjänsteskrivelse Remiss Kostpolicy

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

AVTAL. 1. Restaurangens åtagande

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss!

Måltidspolicy för Västerås stad

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun

Miljökontoret Linköpings kommun

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Från mat till måltider

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kost- och måltidspolicy 2017

Procordia Foods satsning på SärNär

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Kostpolicy - för förskola och skola

Kostpolicy för Bergs kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Livsmedel- och måltidspolicy

Kostpolicy för Höörs kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

kostpolicy för botkyrka kommun

Kostpolicy för Haninge kommun

Kosten kort och gott

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Matpatrullen Gävle. Nedan redovisas undersökningarna som har utförts på fyra boenden i Gävle, varav två kommunala och två privata

Måltidspolicy Åtvidabergs kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Undervisningen i ämnet matlagningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Kost skola. Kostpolicy. - riktlinjer. Foto: Designed by Freepik. kalmar.se

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Kostpolicy för skola och förskola

Remissvar Astma- och Allergiförbundet, Nationella riktlinjer för specialkost

RAPPORT. Specialkosthantering i skolor och förskolor i Malmö Antagen av miljönämnden Rapport nr 4/2016 ISSN

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

Införandet av en GLMS-fri (gluten, laktos, mjölkprotein och soja) dag årligen den 15 maj Motion (2013:26) av Kaj Nordquist (S)

Kostpolicy Gävle kommun 17KS121. Remiss med begäran om komplettering av tidigare yttrande i rubricerat ärende.

Kostpolicy i Mullsjö kommun

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom Reviderad

FUTURE KITCHEN Introduktion del 1 1

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

Transkript:

Livsmedelsverkets diarienummer 2017/02847 LIVSMEDELSVERKET 2017-11-03 Område Undersökning och vetenskapligt stöd Råd och beredskapsavdelningen Anna-Karin Quetel Remissyttrande: Reviderade råd Bra måltider i äldreomsorgen Sammanfattning Svenska Celiakiförbundet vill framhäva att det ofta är på grund av okunskap som personer med celiaki, allergi eller annan överkänslighet blir sjuka i samband med måltider. Därför förordar vi att enkel och kortfattad information som kan motverka allvarliga sjukdomstillstånd genomsyrar texten, på ett naturligt sätt. Svenska Celiakiförbundet har identifierat fyra områden inom vilka vi anser att texten behöver förtydligas Kompetens och kunskap hos personalen Säkerhet Information och dokumentation Inkluderande måltider. För ytterligare exempel på vad vi i detalj anser bör kunna ändras finns på sidorna 3-6 en bilaga med kommentarer på texten. Kompetens och kunskap hos personalen För att säkerställa Kompetens och kunskap hos personalen, vilket i förlängningen tryggar hälsa och välmående hos de äldre, anser vi att det krävs utbildningsinsatser för att säkerställa att personalen har minst grundläggande kunskaper inom säkerhetsarbetet runt hantering av mat och allergener. Inte bara för den personal som är ansvarig för specialkosten, utan för all personal som kommer i kontakt med maten, från inköp till servering. Vi är därför kritiska till några formuleringar i texten där det inte ställs tillräckliga krav på att all personal har grundläggande kunskap om allergener. Vi anser att detta krav även bör gälla tillfälligt anställd personal. Säkerhet Generellt sett vill Svenska Celiakiförbundet framhäva att det är viktigt att information om säkerhetstänk rörande bl.a. kontaminering av och information om allergener i hantering, tillagning, förvaring och servering av maten integreras i hela texten i skriften. Information och dokumentation Vi anser att det i stora delar av texten brister vad gäller hänsyn till personer med särskilda behov som beror på celiaki, allergi eller annan överkänslighet mot mat. Det är inte tillräckligt att i slutet av skriften ha kort information om specialkost, som man nog får anta inte kommer att läsas i sin helhet Svenska Celiakiförbundet Blekingegatan 28 E-post: info@celiaki.se 118 56 Stockholm www.celiaki.se

vid varje enskild läsning. Personal som på något sätt hanterar måltider kommer inte att läsa råden från pärm till pärm. Vi tycker därför att det är viktigt att det finns information om hur allergener ska hanteras i de flesta avsnitt av texten, för att minimera risken att personal kan läsa delar av råden utan att tanken väcks om att särskild hänsyn måste tas vad gäller allergener. Särskilt viktigt är det att det finns tydlig information om hantering av allergener, och gärna exempel på utbyteslivsmedel, i den information som är tänkt att klippas ut och sättas upp för personalen, bl.a. tabellen Dygnets alla måltider (s. 33). Detta för att säkerställa att exempelvis tillfälligt anställd personal som saknar kompetens och kunskap snabbt får relevant information. Inkluderande måltider Svenska Celiakiförbundet vill även starkt trycka på vikten av att inkludera alla äldre i måltidsgemenskapen, och att den gemensamma maten i största möjliga mån lagas utan allergener, vilket möjliggör för alla i ett ätande sällskap att ta del av måltiden på lika villkor. För att inte riskera att stöta ut personer med celiaki, allergi eller annan överkänslighet från gemenskapen bör dessa alltså ges möjlighet att delta i måltiderna på samma villkor som andra. I skriften tas flera exempel på inkluderande måltider upp, bland annat karottservering, buffé och måltidsråd. Vi anser att det är av största vikt att i samtliga dessa sammanhang inkludera personer med celiaki, allergi eller annan överkänslighet. Synpunkter på remissförfarandet Svenska Celiakiförbundet önskar framföra kritik mot remissförfarandet, där vare sig Svenska Celiakiförbundet eller andra förbund som företräder patientgrupper med behov av särskild kost, eller som är i behov av att annan särskild hänsyn tas i samband med måltider i äldreomsorgen, är med på sändlistan. För att säkerställa äldres hälsa och välmående är det av största vikt att synpunkter inhämtas från en bred flora av remissinstanser, och att organisationer som företräder patientgrupper som kräver särskild omvårdnad och specifika insatser alltid tillfrågas vid liknande remissförfrågningar. Om Svenska Celiakiförbundet Svenska Celiakiförbundet är en intresseorganisation för alla som har sjukdomen celiaki (även kallat glutenintolerans). Förbundet företräder även laktosintoleranta, samt de som inte tål mjölk - eller sojaprotein. Förbundets målsättning är att våra medlemmar ska kunna leva ett så friskt liv som möjligt och ha tillgång till livsmedel fria från gluten, laktos, mjölk - eller sojaprotein. Svenska Celiakiförbundet har 24 000 medlemmar i läns- och lokalföreningar. Svenska Celiakiförbundet grundades 1975 av föräldrar vars barn fått diagnosen celiaki. Förbundets forskningsfond främjar svensk celiakiforskning. Linus Richert Ombudsman, Svenska Celiakiförbundet linus.richert@celiaki.se 072-888 66 58 Sida 2 av 6

Bilaga 1 Kommentarer på texten. Kompetens och kunskap hos personalen... 3 Säkerhet... 4 Dokumentation och information... 5 Inkluderande måltider... Fel! Bokmärket är inte definierat. Text i rött nedan är förslag på tillägg/förändringar. Kompetens och kunskap hos personalen Under rubrikerna Inspirerande inköp, Måltider med samvaro och gemenskap och Matskolor (sid 9) Viktigt att i dessa stycken nämna något om specialkost, så personal som åker ut för att genomföra inköp med äldre är väl förberedda och vet var den mat som den äldre kan äta finns i affären. Även viktigt att om personal exempelvis ger förslag på mat, eller visar färdigrätter eller menyförslag på mobilen eller reklamblad har försäkrat sig om att den äldre verkligen kan äta maten. Äldre med celiaki, allergi eller annan överkänslighet kan inte äta all mat som finns till salu, och det är viktigt att personalen har kännedom om vilka näringsämnen som behöver ersättas. Särskilt om en person behöver byta ut ett eller flera livsmedel, för att försäkra sig om att den äldre får en näringsriktig och allsidig kost. Under rubriken Dietister, nutritionister och kostvetare (sid 12) I detta stycke bör något om specialkost nämnas. Under rubriken Omsorgspersonal i ordinärt och särskilt boende (sid 12) Grundläggande kunskap krävs på flera områden, såsom det naturliga åldrandet, näringsbehov, tuggoch sväljproblematik, hantering av mat med hänsyn till allergener, samt livsmedels- och måltidskunskap. I rutan med rubriken Kompetensutveckling utbildning, handledning och reflektion (sid 13) I punktlistan längst ner Även då det i SOSFS 2011:12 saknas krav eller önskemål om att personalen ska ha kunskap om specialkost, de 14 vanligaste allergenerna och livsmedelssäkerhet för att undvika kontaminering av allergenfri mat, anser vi att detta bör läggas till i punktlistan (och det kan ju noteras särskilt att det inte ingår i SOSFS 2011:12, men att det ändå anses viktigt). Under rubriken Kockar och annan måltidspersonal (sid 13, rad 1-2) med god kompetens inom livsmedelshygien, eftersom äldre är känsligare för matförgiftning, men även god kompetens inom livsmedelssäkerhet, för att förhindra att mat till allergiker eller andra överkänsliga mot mat kontamineras av allergener. Under rubriken Hälsosamma matvanor (sid 23) Önskvärt att i sista meningen nämna något om specialkost, att hänsyn tas både till energi- och proteinintaget, och särskilt i fall då specialkost krävs. Under rubriken Näringsaspekter att särskilt ta hänsyn till (sid 25-28) Anser vi att det bör kunna nämnas några gånger under de olika underrubrikerna att det är viktigt med hänsyn till att flera av de omnämnda livsmedlen är allergener, och även om exempelvis Sida 3 av 6

spannmål och mjölk är viktiga, så bör det bara göras ett omnämnande att de även är allergener och inte direkt olämpliga för vissa personer. Och just när det gäller gemensamma måltider som ska delas av flera så får man tänka om lite, och exempelvis undvika spannmål eller mjölkprodukter, men ändå se till att maten blir tillräckligt näringsrik. Vi anser även att det borde finnas ett särskilt avsnitt om att det är viktigt att mat till personer med specialkost -behov görs näringsriktig, och att exempel framhålls på vad som kan ersätta vad. På motsvarande sätt som vegetarisk (och till viss del vegansk) mat behandlas, med en egen rubrik. Under rubriken Fika och andra mellanmål (sid 29) Det är viktigt att även här nämna att hänsyn måste tas till eventuell känslighet mot allergener. Under rubriken Huvudmåltider lunch, middag, kvällsmat (sid 29) Viktigt att även specialkosten blir behandlad på samma genomtänkta sätt, och att personer känsliga mot allergener ges möjlighet att välja mellan flera olika alternativ. Under rubriken Planering av specialkost (sid 41) I första stycket anser vi att det inte är tillräckligt om den som ansvarar för specialkosten har kompetens på området, särskilt då misstag som leder till kraftig allergisk eller annan reaktion ofta sker i servering, närmare den äldre. Kunskapen om specialkost och allergener bör genomsyra äldrevården för att eliminera risken för misstag. Mat och måltider är ju aktuellt för den äldre dygnet runt, och det är då viktigt att alla som kommer i kontakt med den äldre och dennas mat har adekvat kunskap. På rad 9, Därför är det en fördel om all personal som hanterar och serverar mat har kunskap om allergi- och överkänslighet för mat. SCF anser att en fördel är en alldeles för svag skrivning. För att säkerställa att ingen blir sjuk i onödan ska all personal som hanterar Det är ingen stor utbildningsinsats som krävs, och borde därför inte vara en omöjlighet eller vara ett orimligt krav. På rad 13, att maten därför har förorenats, skapar en onödig negativ bild av planering av specialkost. Använd istället uttrycket kontaminerats. Ett uttryck som redan används i punktlistan på sidan 42. På rad 23, Mat som anges vara fri från ett allergen. Vi anser att det i detta stycke även bör nämnas att för att maten ska hålla sig fri från allergenet är säkerhet viktigt, separation av livsmedel, för att undvika kontamination. Återigen vill vi framhålla vikten av att i så stor utsträckning som möjligt göra normalkosten så fri från allergener som möjligt, för att ge alla möjlighet att delta vid måltiderna på lika villkor. Säkerhet I rutan Fem framgångsfaktorer för bra måltider i äldreomsorgen (sidan 6, rad 12) Under Satsa på kunskap och kompetens i vad som kännetecknar en bra, och säker, måltid Under rubriken Måltidskedjan organisation och styrning (sid 9, rad 38) med tillfredsställande kvalitet och säkerhet Godare mat med rätt kompetens (sid 20) I första, andra och fjärde stycket anser vi att säkerhet, alltså eliminera risken för kontamination, samt kännedom om allergener och specialkost behöver nämnas. I rutan med rubriken Generella tips för att öka energi- och proteinintaget (sid 32) I tredje punkten, som inte försämrar matens smak, doft, konsistens eller säkerhet (gällande oavsiktlig tillförsel av allergener som är del av smakförstärkaren). Sida 4 av 6

I rutan med rubriken Arbetssätt som kan minska matsvinnet (sid 37) Anser vi att under rubrikerna Förvaring, hållbarhet och nedkylning/förvaring och hållbarhet samt Servering bör egna punkter om livsmedelssäkerhet, alltså att eliminera risken för kontamination, samt kännedom om allergener och specialkost införas. Under rubriken Grundläggande rutiner för hygien i köket (sid 39-40) I punktlistan med hygienrutiner bör särskilt omnämnas vikten av att vid tillredning av mat fri från vissa allergener är hygienen extremt viktig. I nuvarande skrivning saknas helt denna infallsvinkel. I rutan med rubriken Viktiga hållpunkter för planering av specialkost (sid 42) Punkten Uppackade livsmedel och den färdiga maten kan behöva märkas. Vi anser att skrivningen kan behöva märkas är alldeles för svag. Ska märkas, för att undvika kontamination, eller att någon får fel mat. Under rubriken Rätt information på maten (sid 42) Vid leverans kan det vara tillräckligt att matlådan är märkt med en tydlig och lättläst uppgift om vart man kan vända sig för att få mer information om innehållet. Vi anser att den äldre ska få tydlig muntlig eller skriftlig information om innehållet i samband med emottagande/intagande av maten. Det räcker inte med information om vem man kan ringa eller maila. Den risk som finns är att den äldre av någon anledning inte kontaktar den som har information om innehåll i maten, och då kan bli allvarligt sjuk. Det finns då heller inte någon personal som kan uppmärksamma allvarliga reaktioner på maten, varför detta förfarande kan innebära fara för livet. Det ansvaret anser vi inte att äldrevården kan föra över till den enskilda äldre. Rubriken Självbestämmande, delaktighet och individanpassning (sid 7, rad 26) utifrån individens egna val, preferenser, vanor och behov Under rubriken Kockar och annan måltidspersonal (sid 12) smaksätta utifrån den äldre individens vanor, behov och önskemål Dokumentation och information Under rubriken Identifikation (sid 10) Bör förtydligas att ansvar för identifikation ska fördelas av någon ansvarig. I nuvarande lydelse är ansvaret allas och ingens, vilket i värsta fall skulle kunna leda till att alla tror att någon annan sköter det. Under rubriken Dokumentation (sid 10) Viktigt att det i texten framgår att det i dokumentationen även ska framgå vilka livsmedel eller allergener personen inte tål. För att undvika akuta sjukdomstillstånd bör information finnas genomgående i texten. Under rubriken Biståndshandläggare (sid 11-12) rör matvanor, aptit, eventuella ätsvårigheter och celiaki, allergier eller annan överkänslighet mot mat I rutan med rubriken 5 steg för måltidsplanering i praktiken (sid 31) Viktigt att det reflekteras över allergenfri mat inför upphandling. Särskilt om det ska serveras gemensamma måltider, karott- eller buffe -style exempelvis. Laga god mat, som passar de flesta när det gäller energi- och näringsinnehåll, konsistenser och fri från allergener. Sida 5 av 6

Gör individuella anpassningar. Här bör hänsyn tas till allergener, och tydligt skrivas ut i texten, då det ofta är nära den som ska äta som misstag begås. Skapa ett brett utbud av smårätter. Här bör nämnas att det ska finnas flera olika smårätter och mellanmål som är allergenfria. I rutan med rubriken Generella tips för att öka energi- och proteinintaget (sid 32) Som ett tillägg efter varningen om alltför mycket fett bör även nämnas att man bör vara uppmärksam på de 14 vanligaste allergenerna. Särskilt om maten inte är tänkt primärt som specialkost men de facto ska delas av flera äldre, exempelvis karott, buffé m.m. Tabellen med texten Dygnets alla måltider ger möjligheter att bidra med extra energi och protein (sid 33) Tabellen, som är tänkt att klippas ut och därmed användas separat från övrig text i skriften, måste kompletteras med viktig information om de 14 vanligaste allergenerna, och information om utbyteslivsmedel för livsmedel innehållande de vanligaste 14 allergenerna. Särskild fokus bör läggas på att om flera äldre ska dela en måltid måste denna vara fri från de allergener som någon av de äldre inte tål. Även viktigt att tabellen innehåller information om vikten av att mat avsedd för personer med allergi, celiaki eller annan överkänslighet måste förvaras, tillagas och serveras säkert för att undvika risk för kontaminering. Sida 6 av 6