TMALL 0794 Presentation bilder sommar Utvärdering av ILKA och LKA Mia Björckebaum Emily Wade Tobias Noborn
Utvärdering av två län med karaktärsanalyser VÄSTMANLAND SKÅNE 2
Västmanlands län Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) 2012 Kompletterad efter branden 2014 Till länsplan/regional utvecklingsplan (RUP) Drevs av länsstyrelsen (innan region fanns) Kommuner bjöds in till seminarier under processen Start på regional planering kring Länsplan tillsammans med länets kommuner Landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län 2016-08-12 Underlaget är framtaget på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket 2016:08 3
Skåne län Landskapskaraktärsanalys (LKA/LCA) 2007 Till landsbygdsprogram Drevs av länsstyrelsen Samverkan med SLU, LRF, Kommunförbundet i Skåne, Region Skåne, Skogsstyrelsen Kommuner deltog i två rådslag samt omfattande remissarbete 4
Syfte och metod SYFTE Hur ILKA/LKA använts och givit avtryck i efterföljande planering i olika sammanhang METOD Fokusgruppsintervju Dokumentgranskning o Regionala transportplaner o ÖP 5
Fokusgruppsintervju Västmanland EXEMPEL PÅ FRÅGOR Kännedom Användbarhet Fortsatt arbete 6
Fokusgruppsintervju Västmanland RESULTAT Nyttor nya perspektiv och ökad kunskap. Tydligt utvecklingsperspektiv. Möjlighet att sätta mål för landskapskvalitet. Användbarhet stor och bred Delaktighet och samverkan processen var viktigast! Nu kan produkten göra skillnad som neutralt dialogunderlag för samverkan 7
Fokusgruppsintervju Västmanland RESULTAT Skala och detaljeringsgrad nyttan av regionala kommunöverskridande skalan kontra önskemål om kommunal mer detaljerad skala. En utmaning. Koppling till grön infrastruktur samband kan ses mellan vissa landskapstyper och värdetrakter/värdekärnor. 8
Dokumentgranskning DOKUMENT SOM GRANSKATS Regionala transportplaner Konsekvensbeskrivningar av ovanstående Översiktsplaner, kommunomfattande, inkl. MKB 9
Dokumentgranskning Urval av granskningsaspekter Hänvisningar till resp. ILKA/LKA Utvecklat ILKA/LKA för egna behov Sektorsövergripande analyser/landskapsbegrepp Analyser i landskapsskala Mål samt konsekvenser för landskapet som helhet Utvecklingsaspekter av landskapet, känslighet, potential Deltagande 10
Dokumentgranskning RESULTAT LÄNSTRANSPORTPLANER Inget genomslag av ILKA/LKA i planerna. I konsekvensbedömningarna skjuts landskap till senare planeringsskede. Fåtal undantag som främst rör ekologi. Trafikverkets nationella underlag och metoder används delvis, t.ex. miljöbedömningsgrunder. Regionala kartor finns (t.ex. socioekonomi, jordoch skogsbruksklassificering) som öppnar möjligheter att synkronisera med ILKA. 11
HÄNVISNING Dokumentgranskning RESULTAT ÖVERSIKTSPLANER Generellt litet genomslag av ILKA/LKA I majoriteten är landskapet något som ska skyddas från den exploatering som ÖP inriktas på Sektorsuppdelningen är tydlig kulturmiljö, naturmiljö, landskapsbild få helhetsgrepp Känslighet som skyddsområden från sektorsunderlag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Västmanland Skåne Hänvisar Hänvisar inte 12
HÄNVISNING Dokumentgranskning RESULTAT ÖVERSIKTSPLANER, forts. Analyser i landskapsskala ovanliga särskilt för ekologi Kulturmiljö hanteras oftare som helhetsfråga i landskap/miljöer Landskapsförvaltning nämns nästan aldrig som mellankommunal fråga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Västmanland Skåne Hänvisar Hänvisar inte 13
LANDSKAPSMÅL Dokumentgranskning RESULTAT ÖVERSIKTSPLANER, forts. 75 % har formulerat mål för landskap som helhet, dock ofta vaga. Några kommuner har funnit ILKA/LKA användbart och gjort någon form av liknande analys i lokal skala 100% 80% 60% 40% 20% 0% 100% 80% 60% 40% 20% Västmanland Skåne Har mål Inte mål EGEN ILKA/LKA 0% Västmanland Egen ILKA/LKA Skåne Har inte 14
Slutsatser och rekommendationer Skräddarsy innehåll för att möta vår tids utmaningar Utveckla samverkan mellan regional och kommunal planering Se över hur landskapsperspektivet säkras i lagstiftning, direktiv och instruktioner Målgruppsanpassa informationen om ILKA för ökad kännedom och förbättrad användning Kvalitetssäkra metodik och förvalta kunskapsunderlaget Säkra att kunskapen är tillgänglig 15
Skräddarsy innehåll för att möta vår tids utmaningar Landskapsanalysen kan t.ex. vara användbar för att sätta in grön infrastruktur och ekosystemtjänster, turism- och landsbygdsutveckling, klimatanpassning, trafikinfrastruktur samt bostads- och bebyggelseutveckling i ett sammanhang. Inom vattenfrågor finns det mycket dialog och motstående intressen och där kan en helhetsbild av landskapet hjälpa till att få en kunskapsbas. 16
Skräddarsy innehåll för att möta vår tids utmaningar... friluftsliv och tillgång till rekreationsområden. Det kan också finnas intressanta kopplingar till arbetet med ekologisk kompensation och miljöbedömning/mkb... få in jordbruksmarken i den kommunala planeringen.... omvärldskontakter och nätverksbygge. 17
Skräddarsy innehåll för att möta vår tids utmaningar Utvärderingen visar att ILKA:n har potential att nyttjas mer än vad den gör. Frågorna kretsar kring vems ansvar, samt komplettera innehållet med vad och hur? 18
Skräddarsy innehåll för att möta vår tids utmaningar Fråga: Om vi ska möta vår tids utmaningar, vilka analyser behövs då i regional skala? Som har nytta med det integrerade landskaps- och kompetensperspektiv som ILKA erbjuder? 19
Utveckla samverkan mellan regional och kommunal planering...framgå av regionplanen bl.a. hur hänsyn tagits till och hur planen samordnats med andra nationella, regionala och kommunala planer och program. En ny regional planering (Prop. 2017/18:266) Ambitioner kring landskapsfrågor på regional nivå får få/små uttryck i den kommunala planeringen. 20
Utveckla samverkan mellan regional och kommunal planering Fråga: Har ILKA en möjlighet att vara en arena för samplaneringen på regional/kommunal nivå? 21
Se över hur landskapsperspektivet säkras i lagstiftning, direktiv och instruktioner Utvärderingen visar att den sektoriella syn som präglar dagens lagstiftning är ett stort hinder i implementeringen av en samlad kunskap om landskapets funktionalitet och helhetsvärden. Lagstiftningen har inte ändrats efter ratificeringen av landskapskonventionen enligt regeringsbeslut. Implementeringen ska istället ske genom tillämpning och tolkning av lagar. Vägledningar, direktiv och instruktioner är i olika grad färgade av landskapskonventionens ambitioner generellt saknas ofta landskapsperspektivet. 22
Se över hur landskapsperspektivet säkras i lagstiftning, direktiv och instruktioner Fråga: Upplever ni att vägledningar och instruktioner brister? Att förändringar skulle kunna stärka landskapsfrågorna? Exempel? 23
Målgruppsanpassa informationen om ILKA för ökad kännedom och förbättrad användning Flera önskade att de lätt kunde anpassa materialet för olika sammanhang. En kortversion att sticka till någon, en film eller en karttjänst som t.ex. Story Maps. Något enkelt som förklara varför vi ska jobba med det här. Från fokusgruppsintervju Ett underlag som har ambitionen att vara en arena där många aktörer kan mötas har också en bred målgrupp. Hur möter man allas behov? 24
Målgruppsanpassa informationen om ILKA för ökad kännedom och förbättrad användning Fråga: Finns det goda exempel här i rummet på att ta fram material till många olika målgrupper? 25
Kvalitetssäkra metodik och förvalta kunskapsunderlaget. Säkra att kunskapen är tillgänglig En utpekad förvaltning av såväl metodiken som kunskapsunderlagen är nödvändig. Idag har olika regioner ojämlika kunskapsunderlag om landskapet. Finns det inte i GIS, så finns det inte! Från samverkanssamtalen 26
Kvalitetssäkra metodik och förvalta kunskapsunderlaget. Säkra att kunskapen är tillgänglig Sektoriella ansvar möter ILKA:ns integrerade metodik och kunskapsunderlag. Vem bör då förvalta ILKA-metodiken och ILKA-produkterna? Kännedomen om ILKA är än så länge i hög grad personberoende. Avsaknad av direktiv, instruktioner, vägledningar bidrar inte till att minska personberoendet. Behov och möjligheter av aktörsmedverkan/brukardialog ökar när landskapsskalan rör sig från regionalt till lokalt. 27
Kvalitetssäkra metodik och förvalta kunskapsunderlaget. Säkra att kunskapen är tillgänglig Fråga: Vilken myndighet/aktör har strukturer och användarplattformar för att förvalta och tillgängliggöra kunskapsunderlag av typen ILKA? 28
29