Ordförande har ordet. Innehåll:

Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2015

NIF verksamhetsberättelse 2015 3 Ordförande har ordet Undertecknad har sedan årsmötet den 21 april 2012 haft den stora förmånen att sitta som ordförande i den gemensamma styrelsen för Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Foto: NSD. Danssport utsågs till Årets Idrott 2014 av NSD och Norrbottens Idrottsförbund. Omslagsfoto: Annemari Johansson. Innehåll: Sid 3 Sid 4-23 Sid 24-31 Ordförande har ordet Verksamhetsberättelse Årsredovisning När vi nu blickar tillbaka på det år som gått kan vi konstatera att det som vanligt varit både en intensiv och rolig resa. Styrelsen har blivit varm i kläderna och har haft både konstruktiva och engagerade diskussioner. Det har varit mycket energi i våra möten och vi upplever att vi har medvind på flera områden just nu. Vi gläds över att den idrottsideologiska diskussionen återfinns i såväl förbund, föreningar, i media som i personliga samtal. På riksidrottsmötet i Helsingborg fattades beslut om fyra strategiska områden som förbunden var överens om är avgörande att jobba med för att idrotten ska stå stark även i framtiden. Ett av dem är att värdegrunden är vår styrka. Att idrotten betyder mycket mer än matchresultat och medaljer, märks till exempel i den diskussion om barn och ungdomsidrott som pågår inom många idrotter, ofta i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. Att värdegrunden och det ideella engagemanget är starkt visar också den kraftsamling som våra idrottsföreningar har gjort då de tagit emot många nyanlända under året. Det ökade stöd som vi fick i regeringens vårbudget för arbete med nyanlända har gjort och kommer att göra stor nytta. Arbetet som våra idrottsföreningar gör i denna speciella situation med så många flyktingar som kommer till Sverige, kommer att behöva fortsätta i många år framöver. Det är inget tillfälligt projekt utan en del av vår strategi framåt med utgångspunkt i att idrotten ska vara öppen för alla. Vi som arbetar på distriktsnivå märker också att idrottsrörelsen blir inbjudna i nya sammanhang tack vare att inte minst många flyktingar vittnar om vilken viktig roll idrotten haft för att komma in i det svenska samhället. I idrottsföreningarna möts människor med olika bakgrund på ett naturligt sätt som är svårt att hitta motsvarighet till någon annanstans. Det är därför viktigt att vi talar om och visar på alla ledare, funktionärer, föräldrar och andra som gör förenings-idrottens möjlig och därmed bygger ett starkare Sverige. Vi behöver helt enkelt alla hjälpas åt att påverka och passa på att föra ut det budskapet i alla möjliga sammanhang. Vi är också glada för att äntligen ha fått vind i ryggen när det gäller det statliga idrottsstödet. Med den höjning som riksdag och regering fattat beslut om kan idrotten bidra till etableringen av nyanlända. Höjningen är ett kvitto på den samhällsnytta idrottsrörelsen gör, inte bara när det gäller nyanlända utan på många olika områden. Det visar också att tålmodigt påverkansarbete gett effekt och det arbetet har vi alla varit delaktiga i. Det vi nu hoppas få se är en ökning av idrottsrörelsens generella stöd så att vi kan behålla basverksamheten på samma nivå som idag. Utveckling och insatser inom specifika områden kräver extra resurser. RF-stämman fattade också beslut om att sträva efter ett livslångt idrottande i förening och ett av de största folkhälsohoten är idag stillasittandet. Där tror vi att föreningsidrotten kan göra än mer. Vi tycker inte riktigt att idrotten har kommit in i folkhälsodebatten. Här har vi en gemensam utmaning som samhällsaktör. Mycket arbete under året lades också ner på att planera och genomföra vårt populära Idrottsforum som arrangerades den 24-25 oktober i Luleå. Forumet blev en succé med mängder av föreläsningar och möten mellan olika föreningar och Specialidrottsdistriktsförbund. Vårt internationella idrottsutbyte fortsätter främst genom Barentssamarbetet, ett idrottsutbyte mellan Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Den 25 april genomfördes Norrbottens Idrottsgala för fjärde året i rad. Galan blev en kväll där idrotten i länet kom att hyllas på ett storslaget sätt. Norrbottens Idrottsgala lyfter fram det framgångsrika idrottslän som Norrbotten är, både vad gäller elit- och ungdomsidrott. För att stärka idrotten bedriver Norrbottens Idrottsförbund olika projekt. Idrotten spelar en viktig roll i samhället och genom att söka projektmedel kan vi utöka våra samhällsinsatser. Under året har bland annat projekten Egenmakt och ledarskap samt PRODIS - 100% ren hårdträning bedrivits. Norrbottens Idrottsförbund har också arbetat fram en folkhälsoplan som harmonierar med Sveriges elva nationella folkhälsomål. Med planen vill vi visa hur idrotten bidrar till människors fysiska och psykiska välbefinnande, men vi ringar också in ett antal utmaningar. Medieintresset och synligheten av oss har ökat väsentligt liksom antalet besökare på vår hemsida. För att underlätta för organisationernas förtroendevalda och anställda har Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna också tagit fram Råd och riktlinjer för sociala medier. Slutligen vill jag tacka styrelsen och särskilt personalen med distriktsidrottschefen Katarina Halvardsson för väl genomförda insatser för den norrbottniska idrotten under det gångna året. Leif Nordström Ordförande Norrbottens Idrottsförbund

4 NIF verksamhetsberättelse 2015 5 Vårt uppdrag Norrbottens Idrottsförbund är en samlande kraft för länets idrott. Vi stödjer föreningar och förbund i den idrottsliga och administrativa vardagen. Målet är en sund, stark och väl fungerande idrott där individen tillåts att växa i en trygg miljö. Vår utmaning är att skapa förutsättningar för föreningar och förbund att blomstra. Vi för fram och bevakar idrottens intressen i den allmänna samhällsdebatten och till myndigheter och politiker. Vi är Riksidrottsförbundets regionala organisation med uppdrag att stödja, företräda och leda den norrbottniska idrotten. Idrotten i Norrbotten Norrbottens Idrottsförbunds medlemmar är Specialidrottsdistriktsförbunden (SDF) med sina respektive föreningar. 57 av de 71 idrotter som är anslutna till Riksidrottsförbundet har verksamhet i Norrbotten. Flera av SDF:en har verksamhetsområden som sträcker sig över flera län. I Norrbotten finns 683 föreningar med 905 sektioner samt 13 registrerade Korpföreningar. Vi är en del av Svensk idrott Norrbottens Idrottsförbund är en del av en samlad idrottsrörelse, som verkar för samma vision och värdegrund. Idrotten Vill är idrottens gemensamma idéprogram och den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Idrottens verksamhetsidé Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Idrottens värdegrund Idrottsrörelsen har satt upp fyra saker som är extra värdefulla i vår verksamhet: Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel Idrottens vision Svensk idrott världens bästa Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras både till form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass. Indelning av idrotten Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott menar vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar 13-20 år. Vuxenidrott är för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda resultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre. Idrotten är öppen för alla Alla ska ha lika möjlighet att idrotta oavsett ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning eller trosuppfattning. Idrotten följer Idrotten följer FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

6 NIF verksamhetsberättelse 2015 7 En strategi för framtiden Stärkt strategisk ledning på central nivå När Svensk idrott samlades till Riksidrottsmöte och SISU-stämma i Helsingborg den 29-31 maj var det på många sätt ett historiskt möte. För första gången var RF- och SISU-stämman, Svensk idrotts högsta beslutande organ, helt integrerade och delegaterna skulle dessutom välja en ny styrelse med en ny ordförande med uppgift att leda båda organisationerna. Det uttalade syftet var att på så sätt skapa en starkare strategisk ledning för den samlade idrottsrörelsen i ljuset av det omfattande strategiska utvecklingsarbete rörelsen står inför. Stämmorna valde enhälligt Björn Eriksson till ordförande för såväl RF som SISU Idrottsutbildarna. På distriktsnivå innebär nyordningen en tydligare och effektivare central styrning där målet är att idrotten ska få samma stöd, oavsett var i landet man bor. Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har sedan lång tid tillbaka en personunion i de båda styrelserna. Den centrala nyordningen har inneburit att verksamhetsplaneringen inför 2016 för första gången genomfördes i ett samlat dokument för Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna, med de båda riksorganisationernas gemensamma planering som utgångspunkt. Fyra prioriterade strategiska områden Vi lever i en värld stadd i snabb och accelererande förändring. Det svenska samhället ser inte ut som det gjorde när idrottsrörelsen föddes för drygt hundra år sedan. Ändå bygger Svensk idrott på i stort sett samma principer som den en gång formades i. Mycket har visserligen hänt. Många nya idrotter har tillkommit, kvinnorna utgör i dag en självklar del av verksamheten, barn- och ungdomsidrotten har haft en explosionsartad utveckling, men grunden i både verksamhet och organisatorisk struktur, är i mångt och mycket densamma. Det var bakgrunden till att RF-stämman 2013 gav Riksidrottsstyrelsen i uppdrag att starta ett strategiarbete kring hur Svensk idrott ska kunna möta framtidens utmaningar. Arbetet har sedan dess drivits av RF och involverat specialidrottsförbund (SF) och distriktsidrottsförbunden (bland annat Norrbottens Idrottsförbund) genom ett stort antal möten, studier, intervjuer, arbetsunderlag och strategiska diskussioner. Slutsatserna från strategiarbetet skickades i slutet av 2014 på remiss. Remissvaren och hela strategiprocessen låg till grund för det strategiska dokument RF-stämman 2015 enhälligt ställde sig bakom. Beslutet innehöll fyra prioriterade strategiska områden och fem övergripande mål mot 2025 som Svensk idrott ska sträva efter. LIVSLÅNGT IDROTTANDE Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. IDROTTENS VÄRDEGRUND ÄR VÅR STYRKA Alla lever och leder enligt Svensk idrotts värdegrund. IDROTT I FÖRENING Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. IDROTTEN GÖR SVERIGE STARKARE Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. En av de tydligaste förändringarna i färdriktningen mot 2025 är att idrottsrörelsen ska fokusera på ett livslångt idrottande. Från en verksamhet med en bred bas av barn- och ungdomar och en spetsig topp av elitidrott ska vi i framtiden vara en rörelse där barn, unga, vuxna och äldre i än högre grad har möjlighet att fortsätta idrotta i förening genom hela livet, oavsett ambitionsnivå, bakgrund och personliga mål. Idrotten behöver anpassa verksamheten för att attrahera de som idag inte kan eller vill idrotta, de som idrottar utanför förening och de som idag inte känner sig berörda av föreningsidrottens erbjudande. Föreningar och förbund i hela landet ska nu arbeta för att göra riktningsförändringen till verklighet, vilket kommer ställa mycket stora krav på idrotten. Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har under året stöttat förbund och föreningar i detta. Riksidrottsförbundet har också påbörjat ett idéarbete kring hur det moderna medlemskapet inom Svensk idrott ska se ut i framtiden. Ett starkt samhällsstöd en förutsättning Norrbottens Idrottsförbunds verksamhet finansieras genom anslag från staten, Norrbottens Läns Landsting och genom olika typer av projektmedel. Det statliga stödet kanaliseras via Riksidrottsförbundet ut till distriktsidrottsförbunden. Kommande år höjs det statliga idrottsstödet till Svensk idrott med cirka 200 miljoner kronor. För Norrbottens Idrottsförbunds del innebär det ett tillskott på 126 000 kr i verksamhetsstöd och utöver det tillkommer medel som är predestinerade till integrationssatsningar, anläggningsstöd och Idrottslyftet. Vi kan med glädje konstatera att det idoga påverkansarbetet nu har gett respons och att vi har fått förtroende från politikernas sida att själva avgöra hur resurserna ska fördelas. Vi hoppas att även de regionala och kommunala politikerna ser vikten av ett ökat stöd till idrotten. Här ser vi dessvärre att stödet från Landstinget minskar inför kommande period med 3,6 %. Vi hoppas att detta bara är tillfälligt och att vi kommande period får en uppräkning av bidraget. En del av det ökade statliga stödet är dedikerat satsningen på idrottens bidrag till etableringen av nyanlända. Det bygger på en av de mest centrala delarna av vår värdegrund allas rätt att vara med. Idrotten bidrar till folkhälsan Folkhälsoplan Idrottsrörelsen bidrar starkt till en god folkhälsa. Norrbottens Idrottsförbund har till uppgift att förtydliga och synliggöra vad den norrbottniska idrotten bidrar med. Som ett led i detta arbete har vi Vi har alla förutsättningar eftersom idrott är något alla känner till och de flesta tycker är roligt. Men det gäller att skapa en verksamhet med så låga trösklar som möjligt, verksamhet som är enkel att börja och stanna kvar i. Där kan många föreningar och förbund göra mer. Totalt sett får idrottsrörelsen alltså ett omfattande samhällsstöd, men sett i ett helhetsperspektiv är det egentligen inte så stort för en verksamhet som omfattar drygt en tredjedel av befolkningen och engagerar oerhört många fler. Skälet till att vi får det är dessutom att vi ger så mycket tillbaka, pengar satsade på föreningsidrott är i längden en god investering tack vare alla de ideella insatser varje krona genererar. Statens stöd till Svensk idrott bygger, liksom kommunernas, på uppfattningen att idrottsrörelsen gör en samhällsnyttig insats. Men också på att idrottens självständighet är en förutsättning för den samhällsnyttan. Idrottsrörelsen är ingen leverantör av beställda samhällstjänster, utan består av lokala föreningar där människor slutit sig samman för att ägna sig åt ett gemensamt intresse. Det är medlemmarna, inte staten eller kommunerna, som bestämmer vad föreningen ska göra. Uppgiften att jobba för en förbättrad folkhälsa och med värderingsfrågor för en sund och utvecklande idrott ser vi som ett viktigt bidrag till samhällsutvecklingen. Vi skulle önska att våra bidragsgivare i än högre grad ser att en psykiskt och fysiskt välmående befolkning är en samhällsekonomisk vinst. under 2015 arbetat fram en folkhälsoplan Idrott hela livet strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete. Planen utgår från de elva nationella folkhälsomålen. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det betyder att alla människor oavsett ålder, kön, klasstillhörighet, etnisk och kulturell bakgrund, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller andra egenskaper ska ha en möjlighet att må så bra en individ kan. Idrottens verksamhet har i sin struktur och uppbyggnad en hälsofrämjande karaktär som erbjuder fysisk aktivitet och rörelseglädje, men också delaktighet, gemenskap, sociala nätverk, integration och demokratisk fostran. Barnkonventionen och barnrättsperspektivet ska vara vägledande för all barn- och ungdomsverksamhet upp till 18 år. Svensk idrotts gemensamma verksamhetsidé Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet beskriver idrottsrörelsens grund för ett hälsofrämjande arbete. Att vara medlem i en förening, där man tillsammans med andra utvecklar ett gemensamt intresseområde, kan bidra till att utveckla en känsla av sammanhang och skapa förutsättningar för att bygga upp en stark självkänsla och gott självförtroende.

8 NIF verksamhetsberättelse 2015 9 Idrottens nyligen antagna strategi som tar sikte på 2025 innebär en riktningsförändring där Svensk idrott inte enbart ska vara en bra barn- och ungdomsorganisation utan också vara starkt bidragande till hela det svenska folkets hälsa och välmående genom bredd- och motionsidrott för alla. Idrottsrörelsen har också tagit på sig rollen att hjälpa till med integrationen av nyanlända in i det svenska samhället främst genom idrottsföreningarnas ordinarie verksamhet. FaR Fysisk aktivitet på recept I nio år har vi varit en samarbetspartner och koordinator för FaR i Norrbotten där Norrbottens Läns Landsting är den som äger konceptet. FaR innebär att legitimerad personal inom hälso- och sjukvården förskriver motion på recept. Vår roll är att utbilda ledare som ska leda FaR-aktiviteter och att göra aktivitetskataloger för varje kommun i Norrbotten, så att personalen i hälso- och sjukvården lättare kan hänvisa sina patienter till friskvården. Under året har vi haft FaR-ledarutbildningar i Luleå och Övertorneå med Länsföreningen Hjärt-Lung Norrbotten. Vi har även deltagit i två nationella nätverksträffar. Nya aktörer har tillkommit under året och vi håller också på att se över och förnya utbildningsdelen. Hälsovägledarutbildningen på Luleå Universitet har också fått information om FaR. Folkhälsa med i allt vi gör Begreppet folkhälsa finns med i allt vi gör. Vi jobbar övergripande, men ibland också hands-on. Under året har vi funnits med i arbetsgruppen som planerat och genomfört aktivitetsdagarna Hela Boden i Rörelse, som i år firade 10-årsjubileum. Vi finns med i ett nationellt folkhälsonätverk och deltog även i Landstingets dag om psykisk ohälsa. Under året har folkhälsoarbetet stöttats upp av SISU Idrottsutbildarna med utbildningar i bland annat kost, stress och träning. Antidoping Norrbottens Idrottsförbund ansvarar för antidopinginformation, utbildning och rådgivning till SDF och föreningar. Vi samordnar distriktets fem dopingkontrollfunktionärer, som bistår Riksidrottsförbundet med lokal kompetens vid genomförandet av dopingkontroller. Under 2015 har 85 personer dopingtestats. Norrbottens Idrottsförbund ingår i nätverket PRODIS, 100 % ren hårdträning. Nätverket arbetar för att minska användningen av anabola androgena steroider och andra dopingpreparat ute på träningsanläggningarna. Vår roll som samordnare är att på olika sätt stötta och driva detta viktiga arbete framåt. Under året har vi genomfört antidopingutbildningar för personal på träningsanläggningar i Luleå, Boden och Vittangi. Flera föreläsningar har genomförts på gymanläggningar och skolor. Träningsanläggningar har fått stöd i processen att ta fram policydokument och handlingsplaner mot dopning. Några gym har diplomerats. Tillsammans med Luleå kommun har vi gjort uppföljningar på gym för att säkerställa att de jobbar efter arbetsmetoden 100 % ren hårdträning. Under hösten genomfördes en uppmärksamhetsvecka där gymmen anordnade utmaningar och tydligt visade att de tagit ställning mot doping. I Luleå, Boden, Piteå, Kalix, Arjeplog, Kiruna och Gällivare finns lokala antidopingnätverk där vi medverkat tillsammans med träningsanläggningar, polis, kommunen, tullen med flera. Nätverk för ett dopningsfritt Gällivare Nu tar Gällivare upp kampen mot dopningen. Ett lokalt nätverk har bildats och flera gym har diplomerat sig för att förebygga att dopningspreparat florerar på anläggningarna. Norrbottens Idrottsförbund står bakom konceptet 100 % ren hårdträning, som är arbetsmetoden i det nationella nätverket Prodis (Prevention av dopning i samhället). Genom att utbilda anställda på gym och få anläggningarna att samverka med varandra vill man minska användningen och tillgången på anabola androgena steroider och andra dopningspreparat. I nätverket som bildats i Gällivare ingår kommunen, flera gym och polisen. - Förr trodde man att dopning bara förekom på elitnivå, men studier har visat att det är vanliga människor och ungdomar som tränar som dopar sig. Dopning är vanligare än vad man tror, säger Curt Edlund, ägare av Laponia Fysiocenter. Parterna som är med i nätverket har alla olika förutsättningar, men målet är detsamma 100 % dopningsfria verksamheter. LKAB har ett eget gym för anställda med familjer och tycker att det är självklart att diplomera sig. Man menar att dopning kan ske i vilken anläggning som helst. Malmbergets AIFs styrkelyftsektion låter alla aktiva skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att vara dopningsfria. Kommunen är sammankallande i nätverket. Det ligger i linje med Gällivare Kommuns politiska mål att arbeta för en ökad folkhälsa och ett tryggare samhälle. Polisen vill vara med överallt där de kan förebygga brott. Genom att jobba tillsammans blir alla starkare och kan hjälpa varandra att spåra och förhindra dopning. reportaget - Dopning hör ihop med våldsbrott och annan form av droger. Det känns hemskt att det finns folk som tjänar pengar på andras misär, säger Mikael Hannu från Gällivarepolisen. För att bli diplomerad ska träningsanläggningen uppfylla följande kriterier: Ägare, träningsansvariga och instruktörer ska ha genomgått den utbildning som erbjuds inom samarbetet 100 % ren hårdträning Utformat en policy och en handlingsplan mot dopning som gäller alla tränande och all personal Utformat träningsmiljön på ett sådant sätt att det inte uppmuntrar till användning och försäljning av dopningspreparat Anläggningen ska ha ett samarbete med polisen och/eller Norrbottens Idrottsförbund Sammanställt en antidopningspärm som ska finnas tillgänglig för all personal Anläggningen ska ha utsett en antidopningansvarig

10 NIF verksamhetsberättelse 2015 11 Idrotten bidrar till integrationen Idrottsrörelsen har tagit på sig en roll för att hjälpa till med etableringen av nyanlända in i det svenska samhället genom främst idrottsföreningarnas ordinarie verksamhet. Under 2015 har Svensk idrott tilldelats öronmärkta pengar från staten för att jobba med integration. Som ett led i detta arbete anställdes en integrationssamordnare på Norrbottens Idrottsförbund i december 2015. Integrationsarbetet har dock pågått under hela 2015. Norrbottens Idrottsförbund har drivit Sportis Norr ett projekt som anordnat prova-på-verksamhet med bland annat ensamkommande flyktingbarn som finns placerade på PUT-boende. Även verksamhet inom ramen för Sportoteket har gjort idrotten möjlig för fler utlandsfödda genom att låna ut sportutrustning gratis. I december månad samlades representanter från civilsamhället på initiativ av Norrbottens Idrottsförbund och Rädda Barnen till en träff för att diskutera integrationsfrågan. Med på träffen fanns representanter från Rädda Barnen, Röda Korset, Naturskyddsföreningen, Sensus och Hela Sverige ska leva. Under mötet bestämdes att gruppen ska heta IN Inkludering Norrbotten och att syftet med gruppen ska vara att samla och dela det integrationsarbete Urval av händelser Rådgivning i föreningskunskap och ekonomifrågor som genomförs inom det civila samhället i Norrbotten, för att kunna komplettera varandra i arbetet. Det beslutades även att flera aktörer skulle bjudas in till nästa möte, såsom fler studieförbund och kulturen. Fokus har under slutet av 2015 bland annat varit att forma strukturen kring hur idrottsföreningar i Norrbotten kan ansöka om integrationsmedel via Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. En tids- och handlingsplan har även tagits fram med fokus på arbetet 2016. Under 2015 utvärderades vårt projekt Egenmakt och ledarskap och en slutkonferens genomfördes. Projektets inriktning har varit att hitta modeller för att öka antalet personer med utländsk bakgrund som tar plats i idrottens styrande rum. Under året har Norrbottens Idrottsförbund bistått förbund och föreningar i frågor som rör föreningskunskap och ekonomi. Det finns ett stort behov av rådgivning inom det ekonomiska området, allt från vilka regler som gäller för bokföring, hur lagkassor hanteras, skattefrågor och hur man avslutar räkenskaperna och upprättar ett korrekt bokslut. Det finns även behov av rådgivning som handlar om allmänna grundläggande föreningskunskapsfrågor. Vilket ansvar har styrelsen, hur uppdaterar man stadgarna, vad är valberedningens uppgift? Vår roll är att stödja föreningarna i dessa frågor och även göra dem uppmärksam på att lagkrav och andra regler kan påverka verksamheten. Granskning av SDF:ens verksamhet Norrbottens Idrottsförbund granskar årligen specialidrottsdistriktsförbundens verksamhets- och förvaltningsberättelse inklusive årsbokslut. Granskningen sker löpande under året eftersom förbunden har olika räkenskapsår. Så snart granskningen är genomförd sker utbetalningen av SDF-bidraget, som förbunden sedan använder för att utveckla sin idrott i länet. SDF-konferens Årets SDF-konferens genomfördes den 24-25 oktober på Hotell Nordkalotten i Luleå, i samband med Norrbottens Idrottsforum. Idrottens strategiarbete, verksamhetsinriktningen för 2016-2017 samt idrottens integrationsarbete lyftes och alla deltagare fick utbildning i jämställdhet genom vårt projekt Jämställd Sportregion Norr. Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå kommun och Linda Björk, Visitluleå berättade om vinsterna och möjligheterna med att locka stora idrottsevenemang till staden. 21 av Norrbottens 57 aktiva SDF deltog. SDF-dialog Alla SDF har fått erbjudande om att boka in en dialog med Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. SDF-dialogen är tänkt som ett årligen återkommande forum där vi lyfter och sammanställer aktuella frågor för just den idrotten. 13 SDF-dialoger har genomförts under 2015; Norrbottens Skyttesportförbund, Norrbottens Orienteringsförbund, Korpen Norrbotten, Norrbottens Brottningsförbund, Tennis Region Norr, Gymnastik Norr, Norrbottens Basketbollförbund, Norrbottens Friidrottsförbund, Norrbottens Skidförbund, Norrbottens Innebandyförbund, Norrbottens Handikappidrottsförbund, Distrikt Nord Bandy och Nordsvenska Volleybollförbundet. Barentsbidrag och Barents Games Läs mer om detta under rubriken Barentssamarbete och Barents Games på sidan 15. Opinionsbildning Norrbottens Idrottsförbund arbetar för att finnas med i samhällsdebatten med syfte att göra omvärlden medveten om hur viktig idrottsrörelsen är för Norrbotten och Sverige. Vi arbetar intensivt med att sprida ordet om vår värdegrund, med målet att alla inom idrottsrörelsen ska leva och leda efter den. Vi finns på sociala medier, skriver debattartiklar, deltar i paneler, finns med i olika typer av samverkansgrupper och nätverk och tipsar regelbundet media om intressanta uppslag till artiklar. Idéer till samverkan på Kraftsamlingen Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna stod som arrangör av två workshops under Kraftsamlingens avslutningskonferens den 10 februari. Läs mer i reportaget på nästa sida. Erfarenhetsutbyte under SDF-konferensen. SDF-arbete/utveckling Under året har vi arbetat för och med våra Specialidrottsdistriktsförbund (SDF): SDF-bidrag Den 1 januari 2015 ändrades reglerna för det bidrag som SDF:en har möjlighet att få av Norrbottens Idrottsförbund. Förändringen innebär bland annat att alla SDF, även de som omfattas av flera distrikt, har möjlighet att ta del av SDF-bidraget. Det är inte längre nödvändigt att SDF:ets säte eller ordförande finns i Norrbotten. Distriktsidrottschefen Katarina Halvardsson, Friidrottsförbundets Siv Tjärner och Luleås kommunalråd Niklas Nordström i samtal om stora arrangemang till regionen.

12 NIF verksamhetsberättelse 2015 13 reportaget Norrbottens Idrottsförbunds workshop Ensam är inte stark - samverkan för framgång och hälsa inbjöd till kreativa diskussioner under Kraftsamlingen i Luleå. Idéer till samverkan på Kraftsamlingen Kraftsamlingen är Norrbottens Läns Landstings satsning på att samla in tankar, åsikter och idéer om vad som är viktigt för länets utveckling. Den 10 februari genomfördes den avslutande Kraftsamlingskonferensen i Luleå, med över 400 deltagare. Sedan starten 2011 har sex kostnadsfria träffar genomförts där alla norrbottningar har haft chans att vara med och tycka till. Norrbottens Idrottsförbund är en av flera organisationer som fått möjlighet att leda workshops under Kraftsamlingen. - Positiv kraft skapas när idrotten, myndigheter, företag och andra jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Vi vill att Norrbotten ska vara ett friskt, välkomnande och attraktivt län, säger Åsa Christensen, projektledare på Norrbottens Idrottsförbund. Under workshopen fick deltagarna ta del av två lyckade samverkansprojekt. I projektet S.A.N.N. har idrotten tillsammans med kommuner, landsting, polis, tull, länsstyrelse, gym och Riksidrottsförbundet arbetat mot dopning. Alla Platsar är ett annat projekt som har nått gott resultat. Bland annat har ett Sportotek för utlåning av idrottsutrustning har startats och drivs nu av Luleå Kommun. - Vi vill att människor ska vara friska så att de kan vara aktiva och bidra till samhället hela livet. Att unga mår bra i både kropp och knopp och att pensionärerna är pigga och har livskvalitet, säger Åsa. - Oavsett vem du är eller var du kommer ifrån ska du erbjudas en meningsfull fritid. Deltagarna fick till uppgift att under dagens två timmeslånga workshops brainstorma kring två områden; hur unga ensamkommande flyktingbarn kan integreras i samhället på bästa sätt och vilka åtgärder som behövs för att människors hälsa i ett bostadsområde förbättras. Allt med perspektivet samverkan. Projekt Jämställd Sportregion Norr Under hösten 2015 beviljades vi projektmedel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektet Jämställd Sportregion Norr startades under oktober och är ett redskap som ska hjälpa föreningar och förbund att nå Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål. Projektet består av två huvudspår ett där vi utbildar och utvecklar styrelser och valberedningar och ett där vi har samtalsgrupper med aktiva ungdomar. Jämställdhetsintegrering förutsätter att det finns kunskap om jämställhetsfrågor hos förtroendevalda, ledare, tränare, aktiva och anställda på alla nivåer inom idrotten. Specialidrottsdistriktsförbundens styrelser och valberedningar, samt idrottsföreningar, har erbjudits två jämställdhetsutbildningar under hösten 2015, där sammanlagt 21 olika idrotter deltagit. Målet är att hälften av alla SDF ska ha utbildats och påbörjat arbetet med en handlings-/aktivitetsplan innan oktober 2016. Tillsammans med Rädda Barnen tänker vi pröva en för idrotten ny metod med samtalsgrupperna Ellen och Allan, som riktar sig till 14-15 åringar. Målet är att testa detta i tre olika träningsgrupper för att utvärdera om metoden fungerar bra i idrottssammanhang, med syfte att etablera en sund syn på jämställdhetsfrågor i tidig ålder. Jämlys Länsstyrelsen Västerbotten och Länsstyrelsen Norrbotten har under senare delen av 2015 tagit fram underlag till en jämställdhetsanalys av idrotten. I samverkan med idrottsförbunden i respektive län vill Länsstyrelserna ge en ögonöppnare och visa på att idrottsrörelsen har en stor potential att i sin verksamhet möta kvinnor och män, flickor och pojkar i olika åldrar och ge dem samma makt att forma sitt liv och idrottande utanför trånga könsnormer. Dessa två rapporter ger en bild över hur idrotten är organiserad och ger tips på hur arbetet kan utvecklas lokalt, regionalt och nationellt. Projektet Sportis Norr och Sportis Norr Äldre Sportis Norr är ett spontanidrottsprojekt som påbörjades i januari 2013. Projektet vill ge barn och ungdomar möjlighet att testa och upptäcka olika idrotter i sitt närområde. Verksamheten har bedrivits som en prova-på-verksamhet, varit gratis och utan krav på anmälan. Under 2015 har verksamhet bedrivits i Luleå, Övertorneå och Gällivare. I Luleå har verksamheten varit uppdelad i två delar en för yngre (upp till tolv år) och en för äldre (från tolv år och uppåt). Deltagarna i Sportis Norr äldre har haft möjlighet att prova på 22 olika idrotter och den yngre gruppen 26. Idrotter som erbjudits: dans, fotboll, skateboard, simning, yoga, friidrott, cheerleading, innebandy, fotboll, badminton, bordtennis, basket, styrketräning, ridning, uv-rugby, kanotpolo, fridykning, klättring, paraidrott, vattengymnastik, brottning, skridskor, judo, parasimning, zumba, parkour, gymnastik, roller derby och born to move (dans för mindre barn). Fotbollen på lördagskvällarna har varit populärast med 25-50 deltagare varje vecka. Aktiviteten har varit speciellt viktig för killar 16-25 år med utländsk bakgrund. Under hösten 2015 utarbetades en samverkan mellan ICA Kvantum, idrotten och integrationen i Luleå kommun. Tanken är att idrottsledare ska agera fadder/handledare för utlandsfödda, som sedan kan slussas vidare till riktigt arbete på ICA Kvantum. I Gällivare erbjöds aktiviteter 1-2 gånger i veckan under vårterminen. I Övertorneå har verksamheten varit fokuserad till lovaktiviteter och utbildning av unga ledare. Ideella Krafter Under 2015 har Piteå kommun startat upp arbetet med Ideella Krafter. Syftet med Ideella Krafter är att underlätta för föreningar att hitta frivilliga till ideella uppdrag. Genom att använda en gemensam webbaserad sökmotor samlar man alla uppdrag under en gemensam sida eller på enskilda föreningars hemsida. Norrbottens Idrottsförbund och Västerbottens Idrottsförbund har under 2015 lämnat in en gemensam projektansökan till Arvsfonden för att arbeta med Ideella Krafter länsöverskridande. Ansökan har inte blivit besvarad under 2015. Arbetet med Ideella Krafter kan ses som en del av Norrbottens Idrottsförbunds folkhälsoarbete - att engagera sig ideellt ökar människors välbefinnande och bidrar till en ökad folkhälsa. Projektidén Ideella Krafter bygger på att försöka rekrytera nya målgrupper till idrottsföreningar, så som pensionärer, utlandsfödda mm. I samband med SM-veckan vinter i Piteå 2016 har arrangörsutbildningarna erbjudits utbildning i Ideella Krafter vid flertalet tillfällen under hösten 2015. Syftet med utbildningen har varit att deltagarna ska lära sig att använda webbportalen ideellakrafter.se, för att kunna lägga in uppdrag som allmänheten kan anmäla sig till.

14 NIF verksamhetsberättelse 2015 15 SM-veckan i Piteå 2016 SM-veckan vinter 2016 kommer att avgöras i Piteå 25-31 januari och är den sjunde vinterupplagan av SM-veckan. SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet, Sveriges Television och Piteå kommun. Planeringen av SM-veckan har pågått under hela 2015 och Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har ingått i RFs projekt- och styrgrupp samt Piteå kommuns lokala projektgrupp. Inför SM-veckan erbjuder vi alla arrangörsföreningar utbildningar i: Hjärt- och lungräddning, Ideella Krafter, Speakerutbildning samt Värdskapsutbildning. Dessa utbildningar har genomförts både föreningsinternt och som kurs dit alla föreningar är välkomna. Vi finns även tillgängliga för de arrangerade idrotterna i andra utbildnings- och utvecklingsfrågor. Under SM-veckan planerar vi att genomföra olika seminarium inom temat mångfald. Bland annat kommer vi att beröra jämställdhet, integration och HBTQ. Det planeras även för en politikerträff tillsammans med Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna riks. Den 4-5 oktober samlades alla arrangörsföreningarna i Piteå på Piteå Havsbad för en gemensam Kick-off. På plats fanns stora delar av Norrbottens Idrottsförbunds och SISU Idrottsutbildarnas personalstyrka för att skapa kontakt med idrotterna samt att starta arbetet mot SM-veckan i Piteå 2016. Idrottsdialog med kommuntjänstemän och politiker Varje år bjuder Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna in tjänstemän och politiker som ansvarar för idrottsfrågor i kommunerna till dialog. Denna gång var Jokkmokks Kommun värd. Jokkmokk utsågs till Årets Idrottskommun vid 2014 års Norrbottens Idrottsgala och fick nu tillfälle att visa upp hur de jobbar med idrotts- och utvecklingsfrågor i kommunen. Huvudtemat under konferensen var tillgänglighet. Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Norrbottens Idrottsforum får gott betyg Med Norrbottens Idrottsforum vill Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna bjuda på inspirerande utbildningar, trevlig samvaro och möjlighet att knyta nya idrottskontakter. Efter fyra år är forumet ett inarbetat koncept som får gott betyg av idrottsnorrbotten. Årets upplaga bestod av en konferens för Specialidrottsdistriktsförbunden och fem olika utbildningar för aktivitets- och organisationsledare; Plattformen, Offensivare styrelsearbete, Coaching, Åldersanpassad fysisk träning och en specialanpassad utbildning i föreningslära för 13-15 åringarna i Hertsöskolans IF. Läs mer om Norrbottens Idrottsforum i SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsberättelse. Samverkan med universitet Under 2015 har samarbetet med Luleå tekniska universitet och Umeå universitet utvecklas. Vi har fortsatt haft studenter från båda universiteten som skrivit examensarbeten i samverkan med oss. Nytt för i år är att vi har samlat ihop forskare från båda universiteten som finns med som en resurs för att granska vår verksamhet. Exempelvis har vi en vetenskaplig referensgrupp med två forskare från Umeå och två från Luleå som fungerar som ett bollplank för oss i vårt projekt jämställd sportregion norr. Vi arbetar också för att Luleå tekniska universitet ska bli ett Elitidrottsvänligt universitet (EVL). Det innebär att elitidrottare ska kunna kombinera studier och en elitidrottskarriär. IdrottOnline IdrottOnline är ett gemensamt verksamhetssystem för Svensk idrott och utgör basen för all kommunikation och administration mellan medlem, förening och förbund. Syftet är att stödja och underlätta administrationen för föreningar och förbund. Systemet innehåller bland annat medlemsregister, gratis hemsida, LOK-stödsrapportering, möjlighet att skicka nyhetsbrev, göra Idrottslyftsansökningar och anmäla och rapportera föreningens utbildning till SISU Idrottsutbildarna. En utveckling av IdrottOnline sker ständigt. Bokföringsprogrammet Fortnox finns numera integrerat i IdrottOnline och föreningar som använder sig av leverantören kansliet.se kan numera läsa över LOK-stödsaktiviteter till IdrottOnline. Norrbottens Idrottsförbund hanterar supportärenden och stöttar idrottsföreningar i systemets olika delar. Råd och riktlinjer för sociala medier medier? För att underlätta för organisationernas förtroendevalda och anställda har Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har tagit fram Råd och riktlinjer för sociala medier. Yttrandefrihet innebär rätten att tycka och tänka fritt utan censur, begränsning eller bestraffning. Men det är inte detsamma som att allt är lämpligt att säga och uttrycka varken som anställd, förtroendevald eller privatperson. Föreningar kan använda riktlinjerna som inspiration i processen att ta fram egna. Barentssamarbete och Barents Games Norrbottens Idrottsförbund fungerar som en sammanhållande länk för våra Specialidrottsdistriktsförbund när det gäller Barentskamper och andra aktiviteter som genomförs. Barentssamarbetet med våra finska och norska grannar samt Ryssland har utvecklats snabbt de senaste åren. Från att de ordinarie Barentskamperna genomförts på olika håll i Barentsområdet så är nu arbetet inriktat på Barents Games. Barents Sports Committé organiserade 2015 Barents Summer Games som genomfördes i finska Uleåborg den 7-9 augusti med 1 200 deltagare. 15 idrottsgrenar stod på programmet. Barents Sports Committé har träffats fyra gånger under året, i Uleåborg, Luleå och Kirkenes. Tyvärr tappade vi det ekonomiska stödet från Riksidrottsförbundet till Barentsarbetet från 2015. Det är väldigt olyckligt eftersom vi haft en fantastisk utveckling och känner att vi hittat bra samarbetsformer. Vi fortsätter arbetet med att finna ett hållbart stöd som gör det möjligt att även i framtiden fortsätta utbytet mellan barn, ungdomar och ledare i Barentsregionen med idrotten som verktyg. Idag får vi stöd i form av resor till och från Barents Games och övriga aktiviteter från Länsstyrelsen. Vad ska anställda och representanter för organisationer tänka på när de uttrycker sig i sociala SM-veckan innebar mycket samarbete mellan Riksidrottsförbundet, Norrbottens Idrottsförbund och Piteå Kommun. Från vänster Annika Nykvist, RF, Katarina Halvardsson NIF och Per Lenndin Piteå Kommun.

16 NIF verksamhetsberättelse 2015 17 Folksam Ledarcamp En Ledarcamp för unga ledare genomfördes den 23-25 september i Tärnaby. Huvudsyftet med Folksam Ledarcamp är att skapa forum för unga ledare att mötas för att utbyta erfarenheter, skaffa nya vänner och känna sig extra uppskattade. Programmet varvas med praktiska teambuildingövningar och teoretiska föreläsningar om ledarskap. Läs mer i reportaget nedan. reportaget Första ledarutbildningen för nyanlända Simon För Simon Yhannes från Boden United var Folksams Ledarcamp i Tärnaby en rolig och lärorik upplevelse. Han kommer från Eritrea, har bott i Sverige i två år och är ledare för Boden Uniteds damlag. 23-årige Simon Yhannes är en av cirka 80 unga ledare som deltog i Folksams Ledarcamp den 23-25 september i Tärnaby. Lägret ska inspirera och stimulera unga att fortsätta utvecklas som idrottsledare. Campen genomförs vartannat år och deltagarna får söka stipendium via Norrbottens Idrottsförbund och Folksam, till en kostnadsfri plats på lägret. Från Norrbotten deltog 19 ungdomar från hela länet, resterande kom från Västerbotten, Västernorrland och Jämtland/Härjedalen. Bara från Norrbotten representerades åtta olika idrotter. Simon Yhannes hittade till idrotten tack vare föreningen Boden United. Han blev medlem i klubben för 10 månader sedan och är glad över att han fick chansen att vara med i Tärnaby. - Jag har lärt mig mycket nytt - hur man blir en bra ledare och får en bra relation till spelarna, säger Simon som själv spelar i klubbens herrlag, parallellt med att han tränar damlaget. Under helgen drillades deltagarna i teambuildingövningar som kopplades till det egna ledarskapet. Föreläsningar och workshops var andra inslag. Huvudsyftet är att ge unga ledare möjligheter att byta erfarenheter och skapa nya nätverk. - Jag har fått många nya kompisar och hade jätteroligt på min första ledarutbildning, sammanfattar Simon Ledarcampen. Norrbottens deltagare i LedarCampen. Hela Northland Baskets lag fanns på plats i Luleå Energi Arena. Foto: Luleåfotograferna Vinnarna uppmärksammades för insatser gjorda under 2015. Folkets röst Dressyrlaget Piteå Rid- och körsällskap, hästsport Årets kvinnliga idrottare Charlotte Kalla, längdskidor Årets manliga idrottare Marcus Hellner, längdskidor Årets prestation Charlotte Kalla, längdskidor Årets lag Northland basket Årets eldsjäl Eva Lindmark, kanotpolo Årets ledare Jens Tillman, basket Årets barn- och ungdomsledare Lena Turesson, orientering Årets nykomling Sofia Henriksson, längdskidor Årets förening Kiruna IF, ishockey Årets idrottskommun Luleå kommun Norrbottens Idrottsgala Lördagen den 25 april arrangerade vi för fjärde gången Norrbotten Idrottsgala. Idrottsledare, aktiva, fans och representanter från näringsliv och samhälle fanns på plats i Luleå Energi Arena för att hylla den norrbottniska idrotten. Med galan vill vi lyfta fram det fantastiska idrottslän som Norrbotten är, både vad gäller elit- och ungdomsidrott. Luleås kommunalråd Yvonne Stålnacke tar emot priset Årets Idrottskommun 2014. Foto: Luleåfotograferna

18 NIF verksamhetsberättelse 2015 19 Stipendier Norrbottens Idrottsförbund förvaltar/administrerar ett flertal stipendier. Under 2015 har vi delat ut: MAX AB:s Idrottsstipendium Josef Hassan Said, Luleå Simsällskap, parasport Landstingets Idrottsledarstipendium Lena Revholm, Luleå Simsällskap, parasport Landstingets Idrottsstipendium Wilma Marklund, Piteå Ridklubb, ridsport Swedbanks Idrottsstipendium - aktiv Amanda Lundström, I 19 IF, skidskytte Swedbanks Idrottsstipendium - ledare Björn Svanberg, Bergnäsets AIK Sparbanksstiftelsens organisationsledarstipendium Sergut Belay Worke, Boden United IF, fotboll Årets NSD-medalj Charlotte Kalla, Piteå Elit, längdskidor Årets Idrott Danssport Alla platsar-stipendiet Stipendiet ska ge barn och unga i Luleå möjlighet att vara med i idrotten, oavsett ekonomiska förutsättningar. Stipendiet kan sökas för den som är mellan 6-18 år, eller fortfarande går på gymnasiet. Hen ska vara folkbokförd eller placerad i Luleå Kommun. Stipendiet kan täcka kostnader för idrottsutövandet, exempelvis medlemsavgift, träningsavgifter, läger, klubbkläder samt resor till och från träning och tävling. Stipendiegruppen med representanter från Norrbottens Idrottsförbund, Svenska kyrkan, Rädda Barnen och Luleå kommuns fritidsförvaltning har under 2015 delat ut stipendier för närmare 47 000 kr och gjort skillnad för 20 barn och unga, med jämn könsfördelning. Utmärkelser Norrbottens Idrottsförbunds utmärkelser kan tilldelas specialidrottsdistriktsförbund, föreningar och idrottsledare inom distriktet. Ett aktivt idrottsledarskap som varit till gagn för norrbottnisk och Svensk idrott ligger till grund för utmärkelsen. Förslagsrätt har DF-styrelse, SDF-styrelse samt föreningsstyrelse. Förtjänstdiplom Bjarne Hald, K4 IF Stora Ledarmärket 551 Matz Rosenberg, Luleå Curlingklubb 554 Lars-Gunnar Eriksson, Alviks IK, fotboll 555 Karl-Gunnar Degerman, Luleå Sportklubb, fotboll 556 Roger Sjöström, Luleå Sportklubb, fotboll Idrottslyftet Idrottslyftet fortsätter att vara en central del av Svensk idrotts utvecklingsarbete. Stödets övergripande syfte är att stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån Idrotten vill. Idrottslyftet bidrar till att ge föreningar möjlighet att genomföra aktiviteter och testa nya verksamheter som förmodligen annars aldrig skulle ha kommit till stånd. Därigenom har barn och ungdomar fått möjlighet att prova idrotter de annars kanske aldrig hade kommit i kontakt med. Det går dock fortsatt att göra mer för att möta idrottsrörelsens utmaningar av idag, något som bland annat framgår av den externa utvärderingen som Riksidrottsförbundet initierat till och som utförts av Ramböll management. Under 2015 har Riksidrottsförbundet därför arbetat intensivt med att forma nya riktlinjer för kommande år, vars inriktning är att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7-25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten. Under 2015 har Idrottslyftet varit uppdelat i fyra prioriterade områden: 1. Behålla ungdomar i föreningsverksamhet söks av föreningarna hos sitt SF (specialidrottsförbund). 2. Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område i samverkan med andra föreningar/organisationer/skolor vänder man sig till oss på Norrbottens Idrottsförbund. Om föreningen hellre arbetar med rekrytering på egen hand ska man vända sig till sitt specialidrottsförbund. 3. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område vänder man sig till SISU Idrottsutbildarna. Vissa möjligheter kan eventuellt också finnas hos specialidrottsförbunden. 4. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område vänder man sig till oss på Norrbottens Idrottsförbund. Vissa möjligheter kan eventuellt också finnas hos specialidrottsförbunden. NIF:s arbetssätt med Idrottslyftet Norrbottens Idrottsförbund informerar föreningarna om möjligheten att ansöka om Idrottslyftsmedel. Det vanliga är att föreningen själv har en projektidé och skickar in sin ansökan. Vi fungerar som bollplank för föreningarna när det gäller rekryteringsprojekt och RFs stöd till anläggningar och idrottsmiljöer. Föreningen tar kontakt med oss och beskriver vad de vill göra eller åstadkomma. Tillsammans utvecklar vi projektidén och slutligen skriver föreningen en ansökan och skickar in den via klubbens IdrottOnlinesida. I dialogen med föreningarna försöker vi se till helheten, finns det några utbildningsdelar, anläggningsmöjligheter, har de varit i kontakt med sitt specialidrottsförbund och finns det redan någon annan tänkbar samverkanspart? För Idrottslyftet 2015 hade vi följande medel att fördela: Till rekryteringsområdet: ca 1 521 000 kr Till idrottsmiljöer och anläggningar: 2 667 000 kr Simmaren Josef Hassan Said fick årets MAX-stipendium.

20 NIF verksamhetsberättelse 2015 21 RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer Under 2015 hade NIF 2 667 000 kr att fördela i anläggningsstöd i Norrbotten. Av dessa 2 667 000 kr fördelades 2 625 750 och har växlats upp till nya anläggningar i Norrbotten för 7 557 964 kr. Ansökningar ur RFs stöd till anläggningar och idrottsmiljöer behandlas av en grupp bestående av representanter ur NIFs styrelse, distriktsidrottschefen och ansvariga Idrottslyftshandläggare. För erfarenhetsutbyte finns en regionsgrupp med representanter från Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtland Härjedalens Idrottsförbund. Gruppen har haft tre telefonmöten och ett fysiskt möte i Umeå under året. Statligt lokalt aktivitetsstöd 2014 betalades det ut 15 665 26 kronor i statligt lokalt aktivitetsstöd till totalt 340 föreningar i Norrbotten. Antalet gruppaktiviteter var 139 146 st med 1 509 205 deltagartillfällen. Anledningen till att vi har valt att redovisa 2014 års siffror i 2015 års verksamhetsberättelse är att LOK-stödet för andra halvåret 2015 redovisas först i mitten på februari 2016. Statligt lokalt aktivitetsstöd per kommun Kommun Antal föreningar Gruppaktiviteter Deltagartillfällen Summa kronor Arjeplog 4 896 8 082 87 906 Arvidsjaur 15 3 654 32 258 349 468 Boden 40 13 359 149 221 1 527 650 Gällivare 16 1 887 73 772 799 318 Haparanda 13 5 916 58 659 617 294 Jokkmokk 10 1 656 13 665 151 920 Kalix 22 8 613 103 762 1 045 294 Kiruna 33 13 241 137 659 1 449 360 Luleå 90 50 364 570 834 5 933 508 Pajala 9 2 094 16 388 181 588 Piteå 58 24 929 279 401 2 857 876 Älvsbyn 21 3 948 39 307 412 990 Överkalix 2 825 8 576 88 408 Övertorneå 7 1 764 17 621 183 946 Projekt som har fått anläggningsstöd under 2015: Förening Kommun Objekt Bidrag Total kostnad Arvidsjaurs Orienteringsklubb Arvidsjaur Orienteringskartor 165 000 330 000 Nedre Soppero IK Kiruna Utrustning friidrottshall 420 000 870 000 Vuollerims Motorförening Jokkmokk Energiåtgärder 67 000 134 000 Vuollerims Ridklubb Jokkmokk Säkerhet/Energi 257 750 523 500 Sunderby Sport Jaktskytteklubb Luleå Inköp utrustning till skyttebana 50 000 160 000 Norrbottens MS Boden Luftvärmepump 16 000 32 000 OK Renen Luleå Orienteringskartor 65 000 234 000 Arvidsjaurs Ryttarförening Arvidsjaur Säkerhetsåtgärd 190 000 386 661 Soo Shim Taekwondo Piteå Nybyggnation träningslokal 150 000 326 600 Piteå Golfklubb Piteå Tennis & Golfcenter 525 000 4 825 000 Luleå Disc Golf Förening Luleå Frisbeegolfbana 25 000 61 000 Modellflygklubben Jupiter Luleå RC inomhusanläggning 45 000 100 000 IF Bodens Petanque Arctique Boule Boden Allaktivitetshall 150 000 312 000 Luleå Motorsällskap Luleå Verksamhetslokal 500 000 6 875 000 Summa Bidrag 2 625 750 Total byggkostnad 15 169 761 Topplista idrotter Gruppaktiviteter Deltagartillfällen Fotboll 40 726 514 642 Ridsport 16 314 99 173 Ishockey 15 286 238 030 Basket 10 063 110 000 Innebandy 9 678 130 188 Handboll 6 106 73 426 Skidor 5 461 43 652 Gymnastik 4 855 43 462 Friidrott 2 507 23 892 Karate 2 143 16 909 Topplista föreningar Gruppaktiviteter Deltagartillfällen Luleå Ridklubb 4 057 29 230 Sunderby Sportklubb 3 623 49 575 Malmbergets AIF 3 090 32 545 Piteå Ridklubb 2 503 12 494 Föreningen Studentidrott Luleå 2 420 22 492 Piteå IF 2 276 33 925 Luleå Hockeyförening 2 133 37 704 Storfors AIK 2 125 27 491 Kiruna Ridklubb 2 044 12 168 Kiruna Fotbollsförening 2 002 30 338

22 NIF verksamhetsberättelse 2015 23 Styrelse och personal Styrelse Efter valen vid årsstämman 2014 fick styrelsen följande sammansättning: Leif Nordström Ordförande Carina Winsa Vice ordförande Mårten Ström Ledamot Maria Edholm Ledamot Ulrika Åström Ledamot PO Persson Ledamot Ingela Lekfalk Rickard Lindström Ledamot Ledamot (Avgått 2015 under mandatperioden pga flytt) Eiie Mikaelsson Ledamot Katarina Halvardsson Distriktsidrottschef, föredragande Elisabeth Johansson Personalrepresentant Verkställande utskott Leif Nordström Carina Winsa Katarina Halvardsson (distriktsidrottschef) Helena Wikström (ekonom) Valberedning Siv Tjärner Vigert Ribom Karoliina Ikonen Sammankallande Revisorer Anders Westman Hans Öystilä Bengt Augustsson Birgit Öhlund KPMG KPMG, suppleant Lekmannarevisor Lekmannarevisor, suppleant Personal & organisation Norrbottens Idrottsförbund har 2015 haft 6,8 anställda. För en tjänst utgick anställningsstöd och 1,15 av tjänsterna är projektfinansierade. Katarina Halvardsson Distriktsidrottschef (Anställd av SISU Idrottsutbildarna Riks) Eric Fridesjö Vaktmästeriservice Michael Fleuron Idrottskonsulent Jonas Näslund Idrottskonsulent, tjänstledig fr o m 1/8 2015 Anders Vikberg Ekonomi Sara Lindfors Idrottskonsulent Helena Blomkvist Idrottskonsulent Daniel Nilsson Integrationssamordnare fr o m 1/12 2015 Åsa Christensen Projektledare Sportis, Idrottskonsulent Carola Vånsjö Projektledare Sportis 1/11 31/12 2015 Ingvar Lundholm Projektledare Egenmakt och ledarskap t o m 31/6 2015 Samordnat kansli Norrbottens Idrottsförbund samverkar med SISU Idrottsutbildarna genom en samordnad kansliorganisation. Katarina Halvardsson är chef för båda organisationerna och det gemensamma kansliet. Detta innebär att personal kan nyttjas flexibelt, allt för att ge idrotten i Norrbotten så god service som möjligt. Det gemensamma kansliet finns i Idrottens Hus på Kronanområdet i Luleå. I Gällivare finns ett kontor, bemannat av en person och sedan november 2015 har vi en person placerad vid vårt nystartade kontor i Piteå. Idrottens Hus Fjorton idrottsorganisationer, ett kommunalt projekt och ett socialt företag sitter tillsammans i Idrottens Hus i Luleå. Det är Luleå Motorsällskap, Norrbottens Ishockeyförbund, Norrbottens Fotbollförbund, Norrbottens Handikappidrottsförbund, Norrbottens Ridsportförbund, Norrbottens Handbollförbund, Norrbottens Friidrottsförbund, Sportoteket, Korpen Luleå, Korpen Norrbotten, Norrbottens Innebandyförbund, Höken Basket, IBK Luleå, Din Partner, Svenska Kanotförbundet, SISU Idrottsutbildarna och Norrbottens Idrottsförbund. På Idrottens Hus har man närhet till andra organisationer och tillgång till konferensrum. Representation/deltagande i nätverk Länssamrådsgruppen för alkohol och drogfrågor: NIF finns representerat i den av Länsstyrelsen ledda gruppen för ett aktivt arbete mot alkohol och droger i samhället. Antidopingnätverket i Luleå: NIF finns representerat i Luleå Kommuns nätverk mot doping tillsammans med privatägda gym, Landsting, polis, gymnasieskolan och kommunen. PRODIS Prevention av dopning i Sverige Medverkar i styrgruppen för ett nationellt nätverk som arbetar för att förebygga användningen av anabola androgena steroider och andra dopningspreparat. NIF, Stockholm förebygger alkohol och droger STAD, Länsstyrelsen i Kronoberg, Kalmar Kommun, Malmö Stad, Dopingjouren, Rikskriminalpolisen, Folkhälsoinstitutet mfl. Länsstyrelsens regionala landsbygdsråd NIF finns representerat i den av Länsstyrelsen ledda gruppen Kulturplanen: Arbetsgrupp med Landstinget kring Kulturplanen. Barents Sports Committee: Ett samarbete mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Idrottsutbyte för ungdomar 15 25 år och engagerar upptill 10 000 ungdomar varje år. Hälsans Dag: Arbetsgrupp för att få allmänheten att promenera alternativt cykla en slinga och prova på olika aktiviteter i Luleå. Boden i Rörelse: Arbetsgrupp, för att planera och genomföra friskvårdsdagen Boden i Rörelse. Allas ansvar Luleå: Ett drogförebyggande nätverk där representanter från NIF, Luleå Kommun, Polisen, Svenska Kyrkan, Röda Korset, RFHL, Brottsofferjouren, Ung i Luleå, skolan, IOGT och Landstinget ingår. Civila Samhället, Luleå: NIF, Länsstyrelsen, IOGT/NTO, Rädda Barnen, Röda Korset, Föräldraföreningen mot narkotika, Svenska Kyrkan. Leader Tornedalen LLU SM-veckan i Piteå styr- och projektgrupp Sportotekets styr- och projektgrupp Luleå Kommun Nätverket för den sociala ekonomin - SEÖN: NIF, Coompanion, Svenska Kyrkan, sociala företag, studieförbund, ideella organisationer m fl i Norrbotten och Västerbotten. Folksams Idrottskommitté: Arbetsgrupp, för att planera försäkringsinformation till idrotten och Ledarcampen för unga ledare. Övrigt: NIF har även varit representerad i diverse dialogmöten med kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget och det civila samhället kring frågor som rör t ex integration, jämställdhet och tillväxt. Styrelsens medlemmar har dessutom representerat vid ett antal föreningsjubileum, RF/SISU Riks ordförandekonferens och Riksidrottsmötet i Helsingborg m fl. Folkhälsa: Arbetsgrupp med Landstinget kring FaR - fysisk aktivitet på recept.