Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Relevanta dokument
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Att nätverka en del av arbetslivet

Att nätverka en del av arbetslivet

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Nytt handlingsprogram

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Individuell löneutveckling landsting

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Individuell löneutveckling landsting

Samtliga 21 landsting och regioner

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Nätverket Uppdrag Hälsa

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

Företagarpanelen Q Kalmar län

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Patienters tillgång till psykologer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2017

Företagarpanelen Q Dalarnas län

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Patientnämnden. Region Östergötland

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

En primär angelägenhet

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

Företagarpanelen Q Västernorrlands län

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård Hela Sverige

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden

En primär angelägenhet

Den ljusnande framtid är vård

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Företagarpanelen Q Hallands län

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Mångfald och valfrihet för alla

Anders Ekholm vvd

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat

Utfall Västra Götaland - överenskommelsen Undvikbar slutenvård - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Skador i vården utveckling

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018

Sjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård

En ny mötesplats blir till.

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Arbetsdag om behovskartläggning och behovsanalys

Transkript:

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016

Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här?

Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika finns från kl. 9 när alla kommer tillresande 10.00 Dagen börjar Inledning och utgångspunkter 10.30 Behov, hälso- kontra sjukdomsperspektiv inkl. bensträckare 12.30 Lunch 13.30 Hälsodata och statistik 14.30 Analys samt mål och uppdrag till verksamheterna inkl. kaffe 17.00 Slut för dagen 18.00 Gemensam middag för dem som så önskar Dag 2 24 november Scandic Grand Central 09.00 Dagen börjar - Reflexioner över gårdagen 10.00 Ledning och styrning - historisk resumé och trender inkl. bensträckare 12.00 Lunch 13.00 Kartläggningsarbete arbetssätt och metoder för behovsanalys 14.30 Målformuleringsarbete, politiska prioriteringar och uppdrag 15.30 Avslutning hur går vi vidare fördjupningsbehov? Eftermiddagen innefattar även kaffepaus

Några praktikaliteter Nödutgångar Mobiltelefoner Passa på Kursmaterial Toaletter

Om Nätverken http://www.natverken.se/

Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda i alla partier. Utvecklar befolkningsföreträdarrollen i offentlig sektor. Uppdrag Hälsa För tjänstemän. Utvecklar stödet till den politiska processen samt rollen som professionell uppdragsgivare. Befolknings- och behovsperspektivet är kärnan i våra Nätverk. Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland

Vad håller vi på med? Nätverken jobbar med styrnings- och ledningsfrågor ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Inte med direkta verksamhets- och produktionsfrågor.

Hur gör vi? Vi har arenor för erfarenhetsutbyte, nätverksgrupper, temaseminarier och konferenser. Vi bygger kontakter och nätverk mellan personer och grupper som har nytta av varandra för att lära och inspirera. Vi anordnar utbildningar. Vi stöttar medlemmar på hemmaplan utifrån behov. Vi kan bedriva utvecklingsarbete i form av projekt. Vi har en enkel grundstruktur för våra organisatoriska och ekonomiska beslut

Samverkanspartners Erfarenheter visar att det finns stora vinster om befolkningsoch behovsperspektivet är en gemensam bas för samverkan mellan landsting/region, kommun och andra aktörer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Folkhälsomyndigheten Myndigheten för vårdanalys (MYVA) Prioriteringscentrum Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Landstingens upphandlingsnätverk (LfU) samt liknande nätverk/organisationer.

På gång och i fokus Samverkan Hur närmar vi oss kommunerna, idéburen sektor och näringsliv Jämlik hälsa Ledarskap Befolkningsföreträdarrollen Etisk plattform och prioriteringsarbete Regionindelningskommitténs förslag Alla arbeten om framtidens H&S utifrån befolkningsperspektivet Styrning och ledning mm

Utgångspunkter idag Varför gör vi det vi gör, förutsättningar och utgångspunkter Behov vad är det?

Varför gör vi det vi gör, förutsättningar och utgångspunkter

Förutsättningar och utgångspunkter Regeringsformen Patientlagen MOS

Regeringsformen 1 kap. 2 Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Mål för hälso- och sjukvården 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). Krav på hälso- och sjukvården 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. 2 c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Landstingets ansvar 7 Landstinget skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård. Planeringen skall avse även den hälsooch sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare. 8 I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skall landstinget samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.htm

Etisk plattform Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs-och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. Principerna är rangordnade

Befolkningen Behov uttryckt i hälsa, tillväxt och välfärd RF KF Styrelser Sjukvård Skola Föreningsliv Boende Kultur

Utgångspunkter och förutsättningar Hur ser er styrkedja ut? Vad är era utgångspunkter?

En hälso- och sjukvård som utgår från behov

Vems behov? Film Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa

Många tolkningar av begreppet behov - vilka ska vi använda? Befolkningens förväntningar och synpunkter? Befolkningens konsumtion av vård? Professionens bedömning? Patienters/brukares efterfrågan av insatser? Organisationens Utbud och produktion? Sjukdomsutvecklingen i samhället? Befolkningens upplevda hälsa? Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa

Förhållningssätt och agerande Patientens ombudsman? Vårdens beskyddare? Förvaltningens försvarare? Intresseorganisationers vapendragare? Strukturers bevarande? Anhörigas livlina? Befolkningens företrädare? Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa

Liss behovsmodell Optimalt hälsotillstånd Hälsa Önskvärt hälsotillstånd (mål) Hälsogap (behov) Aktuellt hälsotillstånd Ohälsa

Behovsstyrning Optimalt hälsotillstånd Önskvärt hälsotillstånd Aktuellt hälsotillstånd Hälsogap Behov Mål Politik Åtgärder? Hur Vem Profession Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa

Att samtala kring På vilket sätt får ni reda på vem som har störst behov? Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa

Dag 2

Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika finns från kl. 9 när alla kommer tillresande 10.00 Dagen börjar Inledning och utgångspunkter 10.30 Behov, hälso- kontra sjukdomsperspektiv inkl. bensträckare 12.30 Lunch 13.30 Hälsodata och statistik 14.30 Analys samt mål och uppdrag till verksamheterna inkl. kaffe 17.00 Slut för dagen 18.00 Gemensam middag för dem som så önskar Dag 2 24 november Scandic Grand Central 09.00 Dagen börjar - Reflexioner över gårdagen 10.00 Ledning och styrning - historisk resumé och trender inkl. bensträckare 12.00 Lunch 13.00 Kartläggningsarbete arbetssätt och metoder för behovsanalys 14.30 Målformuleringsarbete, politiska prioriteringar och uppdrag 15.30 Avslutning hur går vi vidare fördjupningsbehov? Eftermiddagen innefattar även kaffepaus

Reflektioner från igår? Uppvärmning?

Vad gör ett politiskt beslut?

Vad gör ett politiskt beslut? - Visioner - Inriktning - Resurser - Prioriteringar - Värderingar - Kunskapsunderlag - Media/opinion - Behov - Timing - Invånardialog

Det där med VAD och HUR?

Det där med VAD och HUR? Ökad hälsa för äldre med diabetes VS Screening av alla inskrivna i hemsjukvården Ökad tillgänglighet i vården VS Anställ fler läkare