Gårda 744:526 Mikael Hammerman
Gårda 744:526 Mikael Hammerman Handledare: Malin Weijmer Bebyggelsehistorisk studie, 7,5 hp Bebyggelseantikvariskt program, årskurs 2 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för kulturvård 2009
Innehållsförteckning 1. Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Frågeställning 5 1.3. Syfte 5 1.4 Teoretisk ansats 5 1.5 Metod 6 1.6 Källmaterial 7 1.7 Tidigare forskning 8 2. Områdes- och byggnadsbeskrivning 10 2.1 Områdesbeskrivning 10 2.2 Exteriör byggnadsbeskrivning 11 2.2.1 Fasader mot Fabriksgatan/Underåsgatan - bottenvåningen 11 2.2.2 Fasader mot Fabriksgatan/Underåsgatan våning två & tre 12 2.2.3 Taket 13 2.2.4 Fasader mot gården - bottenvåningen 13 2.2.5 Fasader mot gården våning två & tre 14 2.3 Interiör byggnadsbeskrivning 14 2.3.1 Trappuppgångar 14 2.3.2 Källare & vindsutrymmen 15 2.3.3 Lägenhetsinteriör 15 3. Områdets och byggnadens historia 17 3.1 Områdets historia 17 3.1.1 Södra Gårda 17 3.1.2 Förändringarnas tid 17 3.1.3 Ytterligare rivningar, parkeringsplaner och en kidnappning 17 3.1.4 Nya rivningsplaner och nytt motstånd 18 3.2 Byggnadens livshistoria 19 3.2.1 Tillkomsten 19 3.2.2 Moderniteter och förändrade ägarförhållanden 20 3.2.3 Rivningen 21 3.2.4 Högre standard 22 3.2.5 Den uteblivna rivningen 23 3.2.6 Ny färg och små förändringar 23 4. Resultat & diskussion 25 5. Sammanfattning 27 6. Käll- och litteraturförteckning 29 6.1 Otryckta källor 29 6.1.1 Arkiv 29 6.1.2 Muntliga källor 29 6.2 Tryckta källor och litteratur 30 6.2.1 Litteratur 30 6.3 Internetreferenser 31 7. Illustrationsförteckning 32 Bilagor 1-7
1. Inledning 1.1 Bakgrund Denna bebyggelsehistoriska studie ingår i kursen Bebyggelsehistorisk studie på 7,5 högskolepoäng. Kursen läses under den fjärde terminen på Bebyggelseantikvariskt program på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Objekt för studien är fastigheten Fabriksgatan 58/Underåsgatan 24 med fastighetsbeteckningen Gårda 744:526. Då fastigheten ett flertal gånger hotats av rivning och nu återigen hotas i och med ett nytt förslag för hur stadsdelen ska utformas fann jag den mycket intressant som objekt för min studie. Fastigheten ingår i ett, av två, kvarter av likartade bebyggelse som också hotas av rivning. Då fastigheten är den första man som besökare ser när man närmar sig Gårda söderifrån var det också den första byggnaden jag såg vid ett tidigare besök i stadsdelen vilket gjorde att jag valde just denna byggnad. Att jag sedan tidigare visste att jag kunde få tillgång till byggnaden både interiört och exteriört var också det avgörande för valet av studieobjekt. 1.2 Frågeställning Studiens har dels en generell frågeställning; hur användbara är olika källmaterial för olika bebyggelsehistoriska frågeställningar? Dels en mer specifik frågeställning; hur avspeglas intressekonflikter kopplade till byggnaden i källmaterialet? 1.3 Syfte Studiens syfte är dels att utföra en bebyggelsehistorisk undersökning med ett vetenskapligt förhållningssätt till olika slag av källmaterial, dels att studera olika minneskonstruktioner kring det aktuella objektet. 1.4 Teoretisk ansats Med utgångspunkten att historia är berättelser om det förflutna, utvalda i relation till det historieskrivande samhällets maktrelationer, försöker jag belysa hur det påverkar konstruerandet av historia, i allmänhet, och det vi kallar bebyggelsehistoria i synnerhet. Richard Terdiman beskriver, 1993, i Present Past Modernity and the Memory crisis det mänskliga minnet som agenten i historiekonstruktion. Då minnet hela tiden gör det förflutna närvarande i nuet, genom återkopplingar till tidigare (upplevda) händelser etc. i nya representationer. Terdiman menar att minnets likheter med representation, då 5
allt kan sägas vara representation(er), gör att allt också kan sägas vara minne. 1 Här vill jag också poängtera att minnet inte är något från övriga samhället avskilt, utan något som i högsta grad skapas i relation till samhället och dess strukturer. Detta kan knytas an till vad Paul Connerton 1989 skriver i How societies remember, där han menar att vår (kollektiva) upplevelse av nutiden hänger ihop med kunskapen om det förflutna och att bilder av det förflutna fungerar legitimerande för nuvarande samhälleliga ordning. 2 Genom att historisera det förflutna i form av kollektiva eller enskilda minnen uppstår möjligheten att komma exempelvis en byggnad närmare och ge en vidare förståelse för den kontext som byggnaden har befunnit sig i och/eller befinner sig i. Givetvis skapas denna kunskap i en helt annan kontext, i nuet, vilket självklart måste beaktas. På det sättet kan det förflutna heller aldrig vara närvarande i nuet, för att låna Terdimans ord. 3 Vad vi inte frågar det förflutna kan vara minst lika intressant och viktigt, detta är något som Michael Landzelius text Layers of meaning, layers of space: City strolling and the museum gaze från 2002 rör sig kring. 4 Just detta icke-berättande synliggör också samhälleliga maktrelationer, då det mestadels är samhällets styrande skicks berättelser om det förflutna som tillåts skapa historia. Detta är också något som är problematiskt för skapandet av bebyggelsehistoria. De berättelser kring det förflutna som skapas inom det antikvariska fältet i form av bebyggelsehistoria tenderar också de att fokusera på berättelser som traditionellt sett har setts som historia. Berättelser om exempelvis städers historia behandlar ofta överklassens och borgerlighetens liv, handlingar och miljöer kopplade till dessa. Andra berättelser, exempelvis kring städers fattiga invånare, arbetare eller liknande lyser däremot med sin frånvaro. Minnet och berättandet om det förflutna som avviker från samhällets/kulturens gängse bild av det förflutna kan alltså ses som en motståndsstrategi. Detta är också en aspekt som jag i denna studie försöker förhålla mig till och använda mig av i skapandet av bebyggelsehistoria. 1.5 Metod Under arbetet med studien har jag i huvudsak arbetet med tre olika källmaterial; skriftligt källmaterial, muntligt källmaterial samt byggnaden som källmaterial. Det skriftliga källmaterialet har dels bestått av litteratur och tidningsartiklar som jag har 1 Terdiman (1993) s. 7ff 2 Connerton (1989) s. 3f 3 Terdiman (1993) s. 21 4 Landzelius (2002) s. 219ff 6
studerat och dels av arkivmaterial. De arkiv i vilka jag under arbetets gång sökt mitt källmaterial är Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs arkiv, Region- och stadsarkivet i Göteborg samt Göteborgs Stadsmuseums faktarum. Det muntliga källmaterialet består av två intervjuer. Den första intervjun har formen av ett under flera dagar pågående samtal med Anton Johansson, boende i fastigheten. Jag hade med Anton avtalat att vi skulle göra en formell intervju, men då vi träffades flera gånger innan tiden för den avtalade intervjun föll det sig så att vi istället förde ett samtal, som jag delvis antecknade, under flera dagars tid. Den andra intervjun gjorde jag med med Marie Hjalmarsson, tidigare boende i Gårda och engagerad i områdets bevarande på 1990-talet. Då jag träffade Marie för att ta del av hennes material visade det sig att hon själv bott i just den fastighet min studie berör, under åren 1997-2004. Vårt möte kom då att få formen av en intervju, där jag ställde frågor och antecknade. Slutligen använde jag mig av byggnaden som källmaterial, genom att vid flera tillfällen vistas i och omkring fastigheten och göra okulär besiktning av byggnaden samt en detaljerad byggnadsbeskrivning. Tidigt i studiens skede kontaktade jag också Göteborgs stads fastighetskontor för att få information kring ägarförhållande och liknande, jag fick till svar att de skulle återkomma med svar på mina frågor, svaren uteblev dock och jag kontaktade återigen fastighetskontoret, denna gång helt utan svar. Som ett resultat av detta saknas också en del sådana uppgifter i studien. 1.6 Källmaterial Det källmaterial som berör just den fastigheten min studie undersöker kan inte sägas vara speciellt omfattande. I arkiven har jag funnit ritningar från husets uppförande, bygglovshandlingar, en uppmätningsritning och enstaka fotografier. I arkiven har jag även funnit källmaterial som berör den enskilda fastigheten, men som fokuserar på något annat som exempelvis stadsdelen i stort, eller någon specifik händelse. Arkivmaterialet kan inte sägas vara stort, vilket jag inte heller förväntade mig då det rör sig om ett relativt ordinärt landshövdingehus i en stadsdel tidigare bebodd främst av arbetarklassen. Litteraturen jag använt som källmaterial fokuserar inte heller den på den enskilda byggnaden, utan det rör sig om dels livshistorier berättade av människor boende i stadsdelen eller fotografier tagna i stadsdelen dels om litteratur som rör vägprojekten. Då Gårda tidigare var en stor stadsdel och majoriteten av bostadsbebyggelsen låg i den norra delen så saknas också berättelser om det vardagliga livet i den södra delen av stadsdelen i den litteratur jag använt mig av som källmaterial. Bebyggelsen i den södra delen av stadsdelen är också betydligt yngre än den som tidigare låg i norra Gårda. Genom det muntliga källmaterialet har jag kunnat ta del av sådan information som annars hade gått mig förbi, alla de upplevelser och känslor som kopplar människorna 7
till bebyggelsen. Detta begränsas dock av att de två informanterna bara varit bosatta i fastigheten en kortare period, ett respektive sex år, och både under de senaste 15 åren. Byggnaden som sådan har varit ett källmaterial som både väckt frågor som besvarats genom andra källmaterial och besvarat frågor som andra källmaterial väckt. Då arkivmaterialet inte utgjort ett så omfattande material har byggnadsbeskrivningen blivit detaljerad och på så sätt blivit en stor del av uppsatsens källmaterial. Jag har dock inte genomfört någon grundligare byggnadsteknisk undersökning. Även Internet har använts som källmaterial, då vissa tidningsartiklar finns publicerade där, samt bloggen Bevara Gårda. 1.7 Tidigare forskning Den tidigare forskning som finns har inte huvudsakligen koncentrerat sig på den specifika fastigheten, vilket jag gör i denna uppsats. Tidigare forskning berör främst större sammanhang som snarare rör stadsdelen i stort än enskilda byggnader. Anna R. Metelius och Anna Reuterswärd skrev 2002 Kulturmiljöanalys av södra Gårda sociala värden, inom ramen för Bebyggelseantikvarieprogrammet på dåvarande Avdelningen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Arbetet är en kulturmiljöanalys av de tre landshövdingehuskvarteren; Eken, Cedern och Neptun, alla belägna i den södra delen av Gårda. Analysen bygger på ett antal genomförda djupintervjuer samt enkätundersökningar. Ytterligare ett arbete publicerat på institutionen, tidigare Avdelningen för kulturvård, har kretsat kring bebyggelsen i södra Gårda. 1998 skrev Kristina Bergman, Marie Hjalmarsson, Maria Sidén & Per Spek De dramatiska husen som är en utvärdering av den miljökonsekvensbeskrivning som utarbetades i samband med utbyggnationen av E6:an längs med Gårda i slutet av 1990-talet. Arbetet beskriver även stadsdelens kulturhistoriska värden samt stadsdelens historiska utveckling. Även uppsatsen Gårda genom tiden förändring i en stadsdel ur ett humanistiskt perspektiv, skriven av Alexandra Westborg 1991 på institutionen för kulturgeografi vid Lunds universitet, fokuserar på stadsdelens helhet. Uppsatsen bygger på mycket av det äldre arkivmaterial som jag själv kommit i kontakt med i mina arkivstudier, samt några intervjuer med boende i Gårda. Även Sonja Wilhelmsons Uppväxt på Gårda Minnen 1935 1957, som gavs ut 2002, ser jag som värd att nämna, även om det inte rör sig om rent akademisk forskning utan om en personligt berättad livshistoria. För att få en uppfattning om hur livet på Gårda kan ha tett sig under den första halvan av nittonhundratalet är den ovärderlig. För att få en visuell upplevelse av detta har jag även använt mig av Ulla Bjurdes Gårda Bilder från en försvunnen stadsdel, samt kapitlet om Gårda i Robert Garellicks foto- och 8
reportagebok Göteborg före grävskoporna från 1997. 9
2. Områdes- & Byggnadsbeskrivning 2.1 Områdesbeskrivning Bild 1. Flygbild över Södra Gårda, norr rakt upp i bilden. 1. Kvarteret Eken (studieobjektet markerad med en stjärna). 2. Kvarteret Cedern. 3. Kvarteret Neptun. 4. Focushuset. 5. E6 & Örgrytemotet. 6. Svenska mässan. Fastigheten är belägen i Göteborgs mer centrala delar, längst i söder i stadsdelen Gårda strax norr om Lisebergs nöjesfält. Det är en hörnfastighet med fasad mot Fabriksgatan och Underåsgatan. Fastighetsbeteckningen är Gårda 744:526. Byggnaden har adresserna Fabriksgatan 58 samt Underåsgatan 24 A & B. Byggnaden ligger i kvarteret Eken som tillsammans med det i norr angränsande kvarteret Cedern idag är halva kvarter, till skillnad mot det i väster angränsande kvarteret Neptun som är ett kringbyggt kvarter. Fastigheten är, likt samtliga fastigheter i tidigare nämnda kvarter, ett trevånings s.k. landshövdingehus med en bottenvåning i tegel och två våningar i trä. I stadsdelen finns sammanlagt tjugotre landshövdingehus, fördelade i de tre kvarten Eken, Cedern och Neptun. Samtliga landshövdingehus är uppförda med ett klassicerande arkitektoniskt formspråk med olika grad av detaljering. Till stadsdelens övriga bebyggelse hör bland annat en stor mängd nyare kontorslokaler, Focushusets köpcentrum med parkeringshus, äldre industribyggnader samt parkeringsplatser och ytterligare parkeringshus. Öster om byggnaden som studien behandlar, längs med kvarteret, löper den sexfiliga motorvägen E6. Mellan fastighetens innergård och motorvägen finns ett högre bullerplank. Väster därom löper den livligt trafikerade Fabriksgatan och söder om fastigheten Underåsgatan samt en av motorvägens på- och avfarter. Den sträckning av Underåsgatan som löper utmed huset trafikeras inte och består i princip av en smal 10
asfalterad gångbana, avsedd för de i fastigheten boende, som avslutas med motorvägens avskärmningar. Sydost om fastigheten är Focushusets stora parkeringshus, med infart från Fabriksgatan, beläget. Byggnaden som jag undersökt är ett bostadshus och inrymmer nitton lägenheter, bestående av tretton lägenheter á ett r.o.k., sex lägenheter á två r.o.k., samt en butikslokal på bottenvåningens hörn. Bottenvåningen har en tegelfasad och de två övre våningarna har en Bild 2. Fasad mot Fabriksgatan tv., fasad mot Underåsgatan th. gulmålad locklistpanel. 2.2 Exteriör byggnadsbeskrivning 2.2.1 Fasader mot Fabriksgatan/Underåsgatan - bottenvåningen Det första som syns av Gårdas landshövdingehusbebyggelse när man närmar sig stadsdelen söderifrån är fastighetens fasad mot Underåsgatan. Fasaderna mot Underåsgatan och Fabriksgatan har en gråputsad sockel. Byggnadens bottenvåning är uppförd i ett mörkt tegel och murad med munkförband med valv över samtliga öppningar i bottenvåningens fasad. På byggnadens fasad mot Underåsgatan finns på den vänstra sidan en mindre port som leder in i trapphuset Underåsgatan 24A samt vidare in på innergården. Portöppningen är lika hög som själva bottenvåningen. Själva dörren är av nyare slag och är brunmålad med en sexdelad, frostad, glasruta. Över dörren sitter ett fönster med siffrorna 24 samt kryssformad ornamentik. Fasaden mot Underåsgatan har fyra fönster, ett till vänster om porten och tre till höger om porten. Över det vänstra fönstret sticker ett litet plåttak ut. Mot Fabriksgatan finns fyra fönster. Samtliga fönster är utåtgående kopplade tvåluftsfönster med tre Bild 3. Dörren mot Underåsgatan 11
rutor i varje båge. Till höger finns ett större skyltfönster tillhörande butiken på hörnet. Över skyltfönstret sitter en mindre röd- och vitrandig plåtmarkis. Fasadernas samtliga fönsterbågar och fönsterinfattningar är brunmålade. Längs med sockeln på båda fasaderna finns åtta mindre källarfönster, symmetriskt placerade under de större fönstren. De tre högra källarfönstren på fasaden mot Underåsgatan täcks av galler. Till vänster på fasaden mot Fabriksgatan finns den större porten in till gården, som i sitt formspråk är tydligt klassicistiskt. Portöppningen sträcker sig lika högt som hela bottenvåningen. Över porten finns ett spröjsat fönster med fyra glas. Porten är tydligt klassicistisk i sitt formspråk och formad som tre pilastrar, vertikalt uppdelade Bild 4. Porten mot Fabriksgatan i fyra mindre rektanglar samt helt brunmålad. Den mellersta pilastern är tjockare än de två flankerande och tre av de fyra rektangulära delarna består av själva dörren som öppnas mot gården. Även den vänstra delen av porten går att öppna. Pilastrarnas nedersta del är böljande i sin form och liknar mest en förhöjd bas åt pilastrarna. I valvet över porten sitter en skylt med siffrorna 58. Då huset har ett avhugget hörn finns på bottenvåningens hörn ingången till butikslokalen som är belägen där. Ingången är likt övriga portar lika hög som bottenvåningen. Dörren in till butiken har en enkel glasruta och skiljer sig lite från övriga fönster och dörrar på bottenvåningen då den är målad i en rödbrun färg med ljust blå färg kring glaset i dörren. Även över denna dörr sitter ett större fönster. På vardera sidan om ingången sitter två skyltar som informerar vilka verksamheter som finns i lokalen. 2.2.2 Fasader mot Fabriksgatan/Underåsgatan våning två & tre Byggnadens två övre våningar är uppförda i trä och fasaderna mot Underåsgatan och Fabriksgatan täcks av en gulmålad stående locklistpanel. Fasaden mot Underåsgatan har en något ljusare kulör än fasaden mot Fabriksgatan. Då den gula färgen släppt från fasaden på flera platser har trävåningarna ett något fläckigt utseende. De båda övre våningarna har tjugotvå fönster, elva per våningsplan, och två av dessa fönster är placerade på hörnet. På fasaden mot Underåsgatan, samt på hörnet, är 12
fönstren symetriskt placerade över bottenvåningens fönster och dörrar. De övre våningarnas fönster mot Fabriksgatan är däremot inte symetriskt placerade gentemot bottenvåningens. Alla tjugotvå fönster är, likt bottenvåningens, utåtgående kopplade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Samtliga fönster har vitmålade bågar. Fasadens fönsterfoder saknar utsmyckning och är målade i samma gula färg som övriga fasaden. Till vänster på fasaden mot Underåsgatan sitter, i höjd med översta våningens fönster, en större lampa. Längst till höger på samma fasad sitter också en mängd avklippta kablar. Mot motorvägen vetter husets murade brandgavel. Den nedre delen av brandgaveln, i höjd med bottenvåningen, är klädd i beigefärgade steni-plattor medan den övre delen av brandgaveln är inklädd i gul plåt. 2.2.3 Taket Byggnadens tak vilar på en enkel gulmålad takfot. Det är ett sadeltak, dock valmat över husets hörn, som är klätt med ett rött tvåkupigt taktegel. Taket har fem skorstenar; en vid vardera brandväggen, en placerad i mitten på vardera husdelen samt en placerad nedanför nocken till vänster på taket mot Underåsgatan. Samtliga skorstenar är beklädda med rödmålad plåt likt de uppstickande brandväggarnas sidor in mot taket. Tre guloch brunmålade stuprör löper från takfoten ner i marken, ett vid vardera brandväggen och ett längt till vänster på fasaden mot Underåsgatan. På taket finns även tre mindre parabolantenner samt en tv-antenn. 2.2.4 Fasader mot gården - bottenvåningen Fasaden in mot gården har likt de andra fasaderna en gråputsad sockel. Bottenvåningen är dock slätputsad och brunmålad till skillnad mot de andra tegelfasaderna. Samtliga dörrar och fasadens port omges av en dekorativ ram av synligt tegel. Längst till höger på byggnaden finns porten ut mot Fabriksgatan Portgången är också putsad och målad med en ljusare brun färg än gårdens bottenvåning. Bild 5. Fasader mot innergården 13
Bottenvåningen har fem fönster, som likt bottenvåningens fönster mot gatan, är utåtgående kopplade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Bågarna och infattningarna är också här brunmålade. Byggnaden har tre dörrar som leder in till de tre trapphusen, Underåsgatan 24 A & B och Fabriksgatan 58. Alla de tre dörrarna av modern typ är brunmålade och försedda med en enkel glasruta. Över samtliga dörrar sitter en mindre lampa och uppgångens nummer. Längs husets sockel sitter sju källarfönster, varav tre är mindre än resterande fyra fönster. Källarfönstrens bågar är målade med samma bruna färg som övriga fönster. 2.2.5 Fasader mot gården våning två & tre De två övre våningarna på byggnadens fasad in mot gården är likt fasaderna ut mot gatan klädd med en gulmålad stående locklistpanel. Även färgen på fasaderna mot gården har på flera ställen släppt från själva fasaden och har samma fläckiga utseende som fasaderna ut mot gatan. Husets två övre våningar har tillsammans tolv fönster som hör till lägenheter, samt nio fönster som hör till trapphusen. Alla lägenhetsfönster är utåtgående kopplade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. I vart och ett av de tre trapphusen finns, nedifrån och upp, ett mindre tvåluftsfönster med två rutor i varje båge, ett större dito med tre rutor i varje båge samt i höjd med vindstrappan ett litet tvåluftsfönster med en ruta i varje båge. Samtliga fönster är kopplade och utåtgående. På de två översta våningarna är alla fönsterbågar samt fönsterfoder vitmålade. Två brunmålade stuprör löper ner på vardera sidan av fasaden. 2.3 Interiör byggnadsbeskrivning 2.3.1 Trappuppgångar De tre trappuppgångarna är i stort sett identiska i sitt utseende, även om Underåsgatan 24A skiljer sig något från de två övriga då det är ingång både från gatan och från gården, vilket jag återkommer till. Alla tre trapphusen har i entrén en halvtrappa upp till första våningens lägenheter, samt en nedgång till källaren, i form av en nyare vit dörr. Golvet och trappstegen i entrén och på bottenvåningen är i slipad betong med synlig ballast. Trappor och golv på de två Bild 6. Del av ritning, plan av andra våningen 14
Bild 7. Trapphuset Underåsgatan 24B, bottenvåningen övre våningarna är täckta med en marmorerad ljusbrun plastmatta. Alla trappor har runda ledstänger i trä. Trapphusens golvlister och dörrfoder är alla brunmålade. Fönsterbågar och fönsterfoder är målade vita. Väggarna är täckta med glasfiberväv som är målad gul med inslag av vitt och svart. Under väven är väggen putsad, och putsen är fäst vid ett nät av vass, vilket kan ses i en del skador och hål i trapphusens väggar och tak. I trapphuset 24A finns på bottenvåningen också ett stort hål i taket. Alla lägenhetsdörrar är av nyare typ och med en ljusbrun träfanér. På varje våningsplan finns en äldre brunmålad dörr in till de gamla toaletterna, belägna i trapphuset. På översta våningen i varje trapphus finns en dörr som leder upp till vinden. Trapphuset 24A har, som tidigare nämnt, ingång både från Underåsgatan och från gården vilket gör att trapphusets planlösning i bottenvåningen skiljer sig något från de två andra uppgångarna. En ingång från trapphuset till butikslokalen ryms även i bottenvåningen. 2.3.2 Källare & vindsutrymmen Källaren, som har nedgång från alla tre trappuppgångar, har murade väggar som är putsade samt vitmålade. Golvet består av ett omålat betonggolv. I källaren finns ett antal förråd, tillhörande lägenheterna samt husets tvättstuga och värme- och elcentral. Tvättstugan har helkaklade väggar och där finns en nyare tvättmaskin samt torktumlare. På vinden, som likt källaren har uppgångar från alla trappuppgångar, är trappor, golv och väggar av omålat trä. Också vinden består till största delen av förråd tillhörande lägenheterna. 2.3.3 Lägenhetsinteriör Den lägenhet i huset som jag har fått möjlighet att se inifrån är en lägenhet om ett rum och kök, belägen på andra våningen, på Underåsgatan 24A. Från trapphuset kommer man in i lägenhetens hall. Hallens väggar är gulmålade och golvlister samt dörrfoder är målade i en ljus grå färg. Till vänster och i direkt anslutning till hallen finns badrummet, 15
utrustat med dusch och wc. Dörren in till badrummet är en äldre vitmålad spegeldörr. Rakt fram från ytterdörren är lägenhetens rum beläget. Rummet är målat i två gråa nyanser och har svartmålade Golvlister samt dörrfoder. Rummet har fönster ut mot Underåsgatan och fönsterbågar samt Bild 8. Takrosett i rummet fönsterfoder är vitmålade. Under fönstret finns ett värmeelement. Det är högt till tak i rummet, uppskattningsvis 2,90 m, vilket också är genomgående för hela lägenheten. I mitten av taket finns en stramt utformad takrosett varifrån en lampa hänger. Bild 9. Köksinteriör Till vänster om ytterdörren, mitt emot ingången till rummet, är lägenhetens kök beläget. Köket är målat i brunt och ljust grönt. I köket finns äldre köksinredning i form av skafferi och köksskåp som sträcker sig från golv till tak. De äldre snickerierna är alla vitmålade. Köket har en modern gasspis och diskbänk med tillhörande skåp av nyare modell samt ett väggfast skåp, också det av nyare modell, monterat över diskbänken. Båda skåpen är vita. Väggytan mellan diskbänken och det övre skåpet är kaklat med vitt kakel. Köket ventileras genom en självdragsventil på väggen till höger om spisen. I köket finns lägenhetens andra fönster, som vetter mot innergården. Fönstrets bågar och foder är också här målade i vitt. Även under detta fönster sitter ett värmeelement. 16
3. Områdets och byggnadens historia 3.1 Områdets historia 3.1.1 Södra Gårda Stadsdelen Gårdas historia sträcker sig långt tillbaka i tiden, men den gängse bilden av Gårda som en arbetarstadsdel med många industrier härrör från det sena 1800-talet. Då var Gårda en helt oreglerad förstad, tillhörandes Örgryte församling. År 1900 bildades Gårda municipalsamhälle, och slutligen, 1923 införlivades så Gårda med Göteborg. 5 Den delen av stadsdelen, södra Gårda, i vilken den berörda fastigheten ligger bebyggdes främst under 1920-talets senare och 1930-talets första hälft. De i området befunna 23 landshövdingehusen, fördelade på tre kvarter, är de enda återstående av stadsdelens tidigare 156 landshövdingehus. 6 Delar av södra Gårda ingår också i ett område som klassas som riksintresse för kulturmiljövården. Om riksintressets omfattning skriver Länsstyrelsen: Riksintresset utgör den södra delen av Gårda fabriks- och arbetarsamhälle. Det avgränsade området omfattar fyra helt eller delvis bevarade industrikvarter samt ett relativt intakt bostadskvarter med landshövdingehus från 1920-talet - alla belägna utefter Mölndalsån. Öster därom, i anslutning till riksintresset, kvarstår ett par halva kvarter med bevarade landshövdingehus utefter Fabriksgatan. 7 3.1.2 Förändringarnas tid Under 1960-talet inträffar det som kommer att påverka stadsdelen, kvarteret och den enskilda fastigheten för lång tid framöver, nämligen byggandet av Europaväg 6. Där järnvägen tidigare passerat på Västkustbanan längs med Södra Kustbanegatan står 1968 en fyrfilig motorväg färdig. I samband med vägbyggandet rivs över 800 lägenheter i Gårda och Olskroken. 8 Många fastigheter rivs inte på grund utav själva byggandet, utan på grund av närheten till vägen eller helt enkelt på grund av fastigheternas relativ låga standard. På 1970-talet köper ett kommunalt saneringsbolag stora delar av Gårdas bebyggelse som därefter rivs. 9 Under 1970-talet byggs även Focushusets köpcentrum söder om Underåsgatan vilket föregås av rivningar av ett kvarter landshövdingehus. 3.1.3 Ytterligare rivningar, parkeringsplaner och en kidnappning På 1980-talet rivs ytterligare fastigheter i södra Gårda, denna gång på grund utav 5 Westborg (1991) s. 6 6 Göteborgs Stadsbyggnadskontors hemsida 7 Länsstyrelsen Västra Götalands hemsida 8 Moberg & Schånberg (red.) (1968) s. 173f 9 Westborg (1991) s. 37ff 17
motorvägens breddning, i undersökningsobjektets absoluta närhet. Hela den östra delen av kvarteret Eken, samt kvarteret Cederns östra del, rivs. 10 I den förändring av Stadsplanen för Göteborg som görs för Gårda 1986 (godkänd 1987), och som idag gäller som detaljplan för området, slås fast att den del av södra Gårda som ligger öster om Fabriksgatan ska användas för parkeringsändamål. Om kvarteret Eken och kvarteret Cedern skrivs: Husen avskärmas idag från E6:an av en bullervall med plank. Bebyggelsen i området kommer att rivas i samband med nyexploatering och uträtningen av E6:an. 11 Redan 1986 planeras alltså för den kommande uträtningen av motorvägen Detta resulterar dock inte i rivning under 90-talet tack vare protester från de boende i området. De boende lämnar också in en ansenlig mängd yttranden till Vägverket och genom detta får de till en ändring av Vägverkets planer. 12 Någon gång under 1980- eller 1990-talet förvärvar också Göteborgs stad samtliga landshövdingehus i området. I början av 2005 uppmärksammas dock Gårda kraftigt i media över hela Sverige, då Siba-direktören Fabian Bengtsson kidnappas och det visar sig vara just i Gårda som han hållits fången, närmare bestämt på Gudmundsgatan i kvarteret Eken. Bilder av slitna landshövdingehus med flagnande färg visas på tv och i tidningar över hela landet. 13 3.1.4 Nya rivningsplaner och nytt motstånd Under 2008 initieras ett nytt program för förändringar i södra Gårda av Svenska Mässan. Då Mässan vill expandera genom att ersätta Focushusets parkeringsgarage med utställningslokaler så krävs förändringar av den nuvarande detaljplanen, då detta resulterar i att en anselig mängd parkeringsplatser kommer att försvinna. Göteborgs stads parkeringsaktiebolag (P-bolaget) är därför också involverade i programförslaget. 14 Då den gällande detaljplanen utpekar området öster om Fabriksgatan som lämpliga för P-platser är detta också vad programförslaget föreslår. Vilket i praktiken innebär rivningar av kvarteren Eken, Cedern samt två kvarter norr om dessa. Programförslaget har dock inte stått oemotsagt, mellan den åttonde och fjortonde januari 2009 samlade Hustomtarna i Gårda in nästan 1500 namnunderskrifter i protest mot de planerade rivningarna. 15 Under mitt arbete med studien ockuperades också en lägenhet i kvarteret Cedern, i protest mot de planerade rivningarna samt att fastighetskontoret 10 SBK (924844-924853) 11 SBK (II-3677) 12 Informant 2 13 SVT:s hemsida 14 Göteborgs stads hemsida 15 Rädda Gårda - namninsamling 18
låter många lägenheter i kvarteren stå tomma. Ockupationen resulterade också i att fastighetskontoret lovade att hyra ut samtliga lägenheter. 16 3.2 Byggnadens livshistoria 3.2.1 Tillkomsten Byggnadens tillkomst kan tidigast spåras i en tomtmätning av tomt n:o 5 om 525 kvadratmeter i kvarteret Eken, tidigare stadsägan 3/768 mtl. Underås litt Cafz I, som görs den 19/9 1929. Tomtmätningen begärs av byggmästare John Helgesson, som köpt tomten av aktiebolaget Stadsgränsen, på uppdrag av den under bildning varande byggnadsföreningen Underåsen u.p.a. 17 vid denna tid kan en byggnadsförening förenklat sägas vara dåtidens motsvarighet till dagens bostadsrättsföreningar. 18 Byggnadsföreningens verksamhet beskrivs på följande sätt: Ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art är att genom köp eller annorledes förvärva fastigheter för att bereda föreningsmedlemmarna bostäder. 19 Ansökan om bygglov för fastigheten inkommer den 24/9 1929, och har då föregåtts av godkända bygglov för avloppsledningar samt vattenledningar (30/7 respektive 24/8 1929), i form av ritningar på huset gjorda av arkitekt Gunnar L Peterson. 20 Samme arkitekt har också Bild 10. Del av ritning, fasad mot gården. ritat angränsande fastigheter i kvarteret, Fabriksgatan 56 samt Underåsgatan 26/Södra Kustbanegatan 57. 21 Hur ovan nämnda byggmästare och arkitekt stått i relation till varandra och till byggnadsföreningen går ej att uttyda ur källmaterialet. Ritningarna på fastigheten som 16 Pettersson (2009) 17 SBK (IV-310/1929) 18 Bruzelius (2008) s. 15f 19 SBK (IV-310/1929) 20 SBK (561915-561920) 21 SBK (561925-561926) 19