OM INSTITUTET MOT MUTOR

BRYTA TYSTNADEN IMM:s undersökning om näringslivets arbete med visselblåsning. Hur den nya lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare och dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 påverkar företag i praktiken. MARS 1 2018

OM INSTITUTET MOT MUTOR Institutet Mot Mutor (IMM) är en ideell näringslivsorganisation som inrättades 1923. IMM:s uppgift är att verka för god sed för beslutspåverkan inom näringslivet liksom samhället i övrigt och att söka motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner som medel för sådan påverkan. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på information till företag, näringslivets organisationer, myndigheter och massmedier om kontakt- och relationsfrämjande förmåner, inbegripet gällande lagstiftning och rättspraxis beträffande korruptiv marknadsföring och mutbrott. Huvudmannaskapet för IMM är delat mellan Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting. Svensk Handel, Läkemedelsindustriföreningen, Bankföreningen och Sveriges Byggindustrier är partnerorganisationer till IMM. Organisationen har därutöver ett antal stödjande medlemmar. 2

OM UNDERSÖKNINGEN IMM genomförde under hösten 2017 en undersökning i syfte att ta reda på mer om näringslivets arbete med visselblåsning samt ställa frågor med anledning av införandet av lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare ( Visselblåsarlagen ) och den kommande tillämpningen av dataskyddsförordningen (EU) 2016:679 ( GDPR ). Hundra företag tillfrågades att delta i undersökningen och fick enkäter skickade till sig. Företagen tillhör olika branscher, är verksamma i Sverige och klassas som ett mindre eller större bolag i enlighet med Bolagsverkets definition. De företag som tillfrågades är samma¹ som tillfrågades vid en tidigare undersökning genomförd av IMM rörande näringslivets arbete mot korruption ( 2015 års undersökning )². Anledningen till att samma urval användes till denna undersökning var för att kunna göra jämförelser för de frågor som är desamma nu som i 2015 års undersökning. Undersökningen genomfördes genom utskick av elektroniska enkäter. Respondenterna kunde välja en av två enkäter; en för företag med visselblåsningssystem och en för företag utan visselblåsningssystem. Med undantag för frågor rörande användning av visselblåsningssystem var övriga frågor identiska i de två enkäterna. För varje fråga ombads respondenten att svara utifrån det alternativ som passade bäst in. Det fanns också möjligheter att lämna kommentarer. Alla svar från undersökningen redovisas anonymt och baseras på hela gruppens uppfattning. Om inget annat anges har frågan besvarats av samtliga respondenter. För de frågor där vissa respondenter inte svarat anges hur många respondenter som har besvarat frågan. ¹ Med två undantag. Essity, som tidigare tillhörde SCA, har ersatt SCA och BNC Medical har ersatt Accelerator, som har gått i konkurs. ² IMM:s undersökning Näringslivets arbete mot korruption utifrån policy och praktiken, genomförd år 2015. 3

OM VISSELBLÅSARLAGEN OCH GDPR Visselblåsarlagen trädde i kraft 1 januari 2017. Lagen medger i korthet skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med allvarliga missförhållanden avses brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Enligt lagen ska arbetstagaren i första hand slå larm internt. Lagen ger också skydd i de fall arbetstagaren slår larm externt om det först har skett ett internt larm utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder eller i skälig utsträckning informerat arbetstagaren om vidtagna åtgärder eller om arbetstagaren av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt och arbetstagaren hade fog för det påstående om allvarliga missförhållanden som larmet avser. Visselblåsarlagen innehåller ingen skyldighet för arbetsgivare att se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller att vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm. Visselblåsarlagen innehåller inte heller några regler som skyddar identiteten på den som slår larm. I den utredning (SOU 2014:31) som föregick propositionen fanns dock förslag att även dessa delar skulle ingå i lagen. GDPR gäller som lag i alla EU:s medlemsländer från den 25 maj 2018 och kommer att ersätta nuvarande personuppgiftslag (PUL). GDPR ställer krav på hur behandling av personuppgifter får ske och måste beaktas vid utformning av visselblåsningssystem samt vid hantering av alla personuppgifter som behandlas inom ramen för ett visselblåsningssystem. 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 6 Användning av visselblåsningssystem 8 - Företag med visselblåsningssystem 8 - Företag utan visselblåsningssystem 11 Påverkan av GDPR 12 Påverkan av visselblåsarlagen 14 Framtida utveckling 18 Övriga kommentarer 21 Tillfrågade företag 22 Enkätfrågor 23 5

SAMMANFATTNING DELTAGANDE 38 stycken av de 100 tillfrågade företagen valde att delta i undersökningen. Företagen var stora eller mindre bolag (enligt Bolagsverkets definition). VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 95% av respondenterna har ett visselblåsningssystem. VISSELBLÅSARLAGEN De flesta har inte vidtagit åtgärder med anledning av visselblåsarlagen. 1-5 år är snittiden för hur länge företagen har haft ett visselblåsarsystem inom verksamheten. 94% 94% av respondenterna har uppgett att det inte har inkommit fler visslingar med anledning av den nya lagen. Det är vanligast att företagen hanterar visselblåsningssystemet EXTERNT 6

SAMMANFATTNING FRAMTIDA UTVECKLING GDPR 82% av respondenterna anser att det borde finnas en lagstadgad skyldighet för företag att införa visselblåsningssystem inom verksamheten. 37% av respondenterna anser att det råder osäkerhet kring GDPR......och ett lika stort antal kommer vidta åtgärder med anledning av GDPR. 97% av respondenterna ser positivt på ett införande av ett lagstadgat skydd för visselblåsares identitet. 7

ANVÄNDNING AV VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 1. Hur länge har visselblåsningssystemet funnits? 2017 2015 50% 47% 40% 42% 37% 30% 29% 29% 20% 10% 11% 0% 1-5 år 5-10 år Mer än 10 år I undersökningen från 2015 hade respondenterna även möjlighet att välja alternativet Vet ej, varför den totala procenten understiger 100. 2. Hanteras visselblåsningssystemet internt eller externt? 47% 53% Externt Internt 3. Hur bedöms trovärdigheten i den information som inkommer i visselblåsningssystemet? 100% 2017 2015 80% 69% 60% 55% 40% 20% 25% 27% 6% 18% 0% Den information som inkommer bedöms som trovärdig tills motsats är bevisad Varierande från fall till fall Vet inte/har inte förekommit 8

ANVÄNDNING AV VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 4. Hur uppmuntras anställda inom företaget att använda visselblåsningssystemet? 100% 2017 2015 80% 83% 60% 58% 40% 34% 20% 0% Genom information/ intranätskommunikation 11% Genom utbildning 6% 21% Genom uppmuntrande kultur 15% 0% 0% Genom att anställda har ansvar att rapportera till chef 11% Inget svar/inget sätt I undersökningen från 2015 hade respondenterna möjlighet att välja flera alternativ, varför den totala procenten överstiger 100. I undersökningen från 2017 har respondenterna angett det alternativet som passar företaget bäst, vissa respondenter har påpekat att flera alternativ stämmer in. 5. Hur skyddas de som rapporterar via visselblåsningssystemet? 100% 2017 2015 80% 72% 75% 60% 40% 20% 0% Genom anonymitet 26% 25% 19% Genom diskret hantering av fall 8% Gen om förbud av repressalier mot den som rapporterar 4% 0% 0% Genom skydd av uppgifter men garanterar inte anonymitet 9% Finns inget skydd I undersökningen från 2015 hade respondenterna möjlighet att välja flera alternativ, varför den totala procenten överstiger 100. I undersökningen från 2017 har respondenterna angett det alternativet som passar företaget bäst, vissa respondenter har påpekat att flera alternativ stämmer in. 9

ANVÄNDNING AV VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 6. Finns det en policy för hantering av personuppgifter kopplade till personer som anmäls via visselblåsningssystemet? 28% 72% Ja Nej 7. Hur stor del av inkomna anmälningar leder till vidare utredning? (Angivet i procent) 50% 40% 30% 36% 32% 20% 20% 12% 10% 0% 10 19% 20% 59% 60% 99% 100% Kommentarer Alla ärenden uppfyller inte DIs krav på allvarlig överträdelse och ledande ställning och ibland saknas tillräckliga uppgifter för att kunna driva utredningen vidare. Merparten leder till någon form av vidare utredning. 90%, men det är inte alltid att det blir en fördjupad utredning. 10

ANVÄNDNING AV VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM Av de tillfrågade företagen var det endast 2 respondenter som uppgav att de inte har ett visselblåsarsystem inom organisationen. Av dessa var det endast en respondent som svarade på samtliga frågor i enkäten och därför sammanställs resultatet i text istället för diagram. 1. Vad är anledningen till att företaget saknar ett visselblåsningssystem? Respondenterna uppgav att frågan inte var utredd. 2. Finns det några särskilda hinder mot att inför ett visselblåsningssystem? Här svarade en av respondenterna Nej och den andre Ja. Den senare uppgav att frågan är ej utredd och att det därmed är oklart vilka hinder som kan tänkas finnas. 3. Har företaget en policy för hur anställda ska rapportera om misstänkta missförhållanden? Båda respondenterna svarade Nej. En respondent uppgav att de har en antikorruptionspolicy i samband med deras hållbarhetsarbete eftersom de har kontakt med leverantörer från andra delar av världen där korruption förekommer. 4. Har det framkommit uppgifter om misstänkta oegentligheter inom den senaste femårsperioden som har lett till utredning? Båda respondenterna svarade Nej, varav en av uppgav att det inte inkommit några uppgifter om detta till företagets kunskap. 5. Finns det en policy för hantering av personuppgifter ifall information om misstänkta oegentligheter framkommer? En respondent svarade att frågan inte var utredd, men att generellt ska personuppgifter behandlas konfidentiellt och med varsamhet - obehörig tredje man ska ej få kännedom. 6. Finns det planer på att införa ett visselblåsningssystem i framtiden? Båda respondenterna svarade Nej. En av respondenterna uppgav bland annat att frågan inte var utredd och att det därför var svårt att svara Ja eller Nej på frågan. 11

PÅVERKAN AV GDPR FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 1. Kommer företaget vidta några förändringar i arbetet med visselblåsning med anledning av dataskyddsförordningen? 26% Ja 37% 37% Nej Vet ej Om ja: vilka? De flesta respondenter uppgav att de kommer se över sina rutiner och policys för visselblåsning. Nedan följer några exempel på svar: Kontrollera att den externa leverantören sparar data inom EU. Översyn av nuvarande styrdokument samt vid upptäckta behov ändringar av rådande rutiner. Snabbare gallring av fall, i högre utsträckning anonymisering. Instruktioner angående detta kommer att uppdateras och vad som gäller för persondata. Hela funktionen kommer att granskas inom ramen för vårt GDPRprojekt. Om nej: varför inte? De flesta respondenter uppgav att de redan uppfyller kraven som GDPR ställer. 12

PÅVERKAN AV GDPR FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 2. Råder det osäkerhet kring hur dataskyddsförordningen kommer påverka företagets arbete med visselblåsning? 63% 37% Ja Nej Om ja: varför? Flera respondenter uppgav att det rådde allmän osäkerhet om GDPR och att detta även påverkar arbetet med visselblåsning. Nedan följer några exempel på svar: Hela dataskyddsförordningen skapar osäkerhet. Vi vet ännu inte hur den svenska föreskriften om whistleblowing kommer att stå sig. Regelverket är ännu ej prövat, vem vet var detta tar vägen? 13

PÅVERKAN AV VISSELBLÅSARLAGEN FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 1. Har företaget vidtagit åtgärder med anledning av visselblåsarlagen? 82% 18% Ja Nej Om ja: vilka? De flesta respondenter har infört en ny policy med anledning av lagen, men några svarade även att de vidtagit åtgärder genom utbildning och införande av styrdokument för visselblåsarfunktionen. Om nej: varför inte? De flesta respondenter uppgav att de redan uppfyller visselblåsarlagens krav. Nedan följer några exempel på hur företagen svarade: Vår policy går redan i dagsläget längre än lagkraven. Interna regelverket förbjöd repressalier sedan tidigare. Inget behov av åtgärder förelåg. Företaget har tillämpat sådana principer under längre tid. 2. Hur säkerställer företaget att visselblåsare inte drabbar av repressalier? Flera respondenter uppgav att de säkerställer detta genom att garantera visselblåsaren anonymitet. Andra respondenter uppgav att det framgår av deras policys att visselblåsaren inte får drabbas av repressalier. Nedan följer några exempel på svar: Anonymitet och strikt konfidentiellt för alla i utredningar. Dels har vi nolltolerans mot repressalier vilket täcks in i visselblåsarpolicyn. Vi har även inkluderat repressalier som ett separat ärende som man kan vissla på i systemet. Möjlighet till att vara anonym och en extern rapporteringskanal. En Visselblåsarkommitté som hanterar ärendena. Information att inga repressalier får ske både som allmän information och i det eventuella enskilda fallet vid utredningen. 14

PÅVERKAN AV VISSELBLÅSARLAGEN FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM Fortsättning kommentarer: Det står i policyn och på intranätet samt hanteras av utbildad personal för att inte drabba enskild medarbetare. De är anonyma så länge de själva väljer att inte träda fram. 3. Har information om den nya lagen kommunicerats ut till anställda på företaget? 79% 21% Ja Nej Om ja: på vilket sätt? Respondenterna uppgav blandade svar. Information har spridits via exempelvis utbildning, intranätskommunikation och möten. Om nej: varför inte? De flesta respondenter uppgav att de anställda redan var informerade om innehållet i lagen sedan tidigare då det redan täckts in av befintliga system. Nedan följer några exempel på hur företagen svarade: Vi tycker vårt interna system väl täcker lagen. Vi tror våra anställda redan känner sig trygga i vår hantering. Som bolag kan man inte informera om alla nya lagar. Vi informerade brett när vi införde vårt visselblåsarsystem. Vi ansåg att det räcker, eftersom samma principer gäller även efter den nya lagen i vårt fall. Kände inte till lagen. 15

PÅVERKAN AV VISSELBLÅSARLAGEN FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 4. Enligt visselblåsarlagen gäller repressalieskyddet när en arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden. Detta anges som brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Råder det osäkerhet kring vad som avses med därmed jämförliga missförhållanden? 74% 26% Ja Nej (35 respondenter) Om ja: hur har ni valt att hantera denna osäkerhet? De flesta av respondenterna uppgav att de inte har vidtagit några åtgärder för att hantera osäkerheten. Om nej: hur har ni tolkat begreppet? Flera av respondenterna uppgav att begreppet inkluderar alla brott mot företagets uppförandekod. Flera av respondenterna svarade även att begreppet innefattade alla former av missförhållanden som rapporteras. Nedan följer några exempel på hur företagen svarade: Vi gör allt vi kan för att upprätthålla samma skydd oberoende av allvarlighetsgrad. Detta är sanktionerat av högsta ledningen. Gällande ex. mutor, skattebrott, bedrägerier etc. Brott mot de principer som slås fast i vår Code of conduct. Som i propositionen (prop. 2015/16:128). 16

PÅVERKAN AV VISSELBLÅSARLAGEN FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 5. Har det skett någon förändring avseende antal visslingar sedan lagen infördes? 100% 94% 80% 60% 40% 20% 0% 6% 0% Ingen skillnad Fler anmälningar Färre anmälningar (35 respondenter) 6. Ger lagen tillräckligt starkt skydd för visselblåsare? 16% 84% Ja Nej (31 respondenter) Om nej: vad krävs för att säkerställa skyddet för visselblåsare? Flera av respondenterna uppgav att de inte visste. Flera respondenter uppgav att det krävs en förändring i företagskulturen i Sverige för att säkerställa skyddet för visselblåsare. Nedan följer några exempel på hur företagen svarade: Förtydliga/kodifiera rätten att anmäla missförhållanden. Endast lagen hjälper inte, fråga är om företagskultur också. 17

FRAMTIDA UTVECKLING FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 1. Hur ser företaget på en lagstadgad skyldighet för företag att införa visselblåsningssystem eller vidta andra åtgärder för att underlätta för anställda att rapportera om misstänkta oegentligheter? 18% 82% Positivt Negativt (33 respondenter) Kommentarer Flera av respondenternas kommentarer berörde komplexiteten för mindre företag att införa visselblåsarsystem. Flera av respondenternas kommentarer berörde att det är av stor vikt att visselblåsarsystem finns och används. Nedan följer några exempel på hur företagen svarade: Det är fortfarande så att folk är rädda för att träda fram, rapportera oegentligheter. Dvs, räcker inte med vad som görs av företagen. Positivt fram tills dess att en anmälan handlar om deras enhet. Dock negativt med ökad administration särskilt för mindre bolag. Lagstiftning är inte alltid lösningen... Bra att denna möjlighet finns. Leder bland annat till bedrägeriavslöjanden. 18

FRAMTIDA UTVECKLING FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 2. Hur ser företaget på ett införande av ett lagstadgat skydd för visselblåsares identitet inom alla sektorer? 3% 97% Positivt Negativt (35 respondenter) Kommentarer Vissa av respondenternas svar berörde återigen komplexiteten för mindre företag att införa visselblåsarsystem. Vissa företag förtydligade sitt positiva ställningstagande. Nedan följer några exempel på hur företagen svarade: Bör finnas möjlighet att vara anonym. I grunden ska identiteten skyddas, med vissa undantag. Dock negativt med ökad administration särskilt för mindre bolag. Svår avvägning eftersom det finns de som missbrukar och utnyttjar systemet. Om man inför detta måste man även kunna säkerställa att rapporten är en riktig rapport. Otroligt positivt då system kan garantera anonymitet och många som visslar ej vågar identifiera sig själv. Även positivt för företag så man blir varse om ofta okända problem inom organisationen. 19

FRAMTIDA UTVECKLING FÖRETAG MED VISSELBLÅSNINGSSYSTEM FÖRETAG UTAN VISSELBLÅSNINGSSYSTEM 3. Finns det någon reell möjlighet att för företaget att säkerställa visselblåsares anonymitet? 12% 88% Ja Nej Om ja: hur görs det? (34 respondenter) Flera av respondenternas belyste att externa rapporteringssystem gör det möjligt att säkerställa visslarens identitet. Flera av respondenternas kommentarer berörde även vikten av att det är få personer inblandade i utredningar. Nedan följer några exempel på hur företagen svarade: Idag har vi många som är anonyma och genom att endast ett fåtal personer är involverade i utredningen så har de ingen kännedom om organisationen och kan lista ut vem som anmält. Genom den leverantör som hanterar vår hotline. Vi kan aldrig efterforska identiteten genom vår visselblåsartjänst, det är inte praktiskt möjligt. Om nej: vilka hinder finns? Vissa av respondenternas svar berörde komplexiteten som en liten enhet innebär. Vissa respondenter lyfte även den mänskliga faktorn. Nedan följer några exempel på hur företagen svarade: I små enheter är det emellanåt lätt för en anmäld person att lista ut vem som kan ligga bakom en anmälan. Man får göra det bästa som går med system och processer men det är ju människor inblandade. 20

ÖVRIGA KOMMENTARER I slutet av vardera enkät fanns möjlighet att lämna generella kommentarer. De svar som inkommit redovisas nedan. Ej utredd fråga, kan inte svara ja eller nej på alla frågorna. Enkäten har dock påvisat att detta är ett område vi måste undersöka vidare och kommer att behandlas internt. Företaget ser inga hinder (utifrån att frågan är outredd och inget har kommit till vår vetskap om sådant som kan hindra) med att införa/implementera ett visselblåsarsystem/policy. I dagsläget tas frågor upp med närmsta chef först, och om individen inte känner sig bekväm med detta är denne alltid välkommen till personalavdelningen som behandlar ärenden konfidentiellt och med sekretess/varsamhet. PUL är i vår mening ett hinder för en effektiv hantering av visselblåsarinformation. Whistleblowing är ett mycket bra sätt att komma åt missförhållanden. Hos oss ska man i första hand gå till sin chef, i andra hand till HR eller chefens chef och i sista hand anonymt rapportera in i whistleblowingsystemet. Det vore intressant att göra en liknande undersökning efter det att dataskyddsförordningen trätt i kraft. 21

TILLFRÅGADE FÖRETAG 3M AB Tetra Pak ABB AGA Albert Bonnier Alfa Laval Arla Foods Arvid Nordquist Astra Zeneca Atlas Copco Axfood Barilla Bird&Bird Boliden Bravida BSN Medical Canal Digital Capio CDON Group Clas Ohlson Cloetta Coca-Cola Coor Dedicare Electrolux Eniro EON Ericsson Fazer Fingerprint Folksam Fortum Fritidsresor GE H&M Hemtex Hewlett-Packard HSB ICA IF IKEA Indiska Infratek Intellecta Intrum Justitia Investor ISS JM KF KPMG Lantmännen Lindorff Lundin Petroleum Löfbergs Lila Mannheimer Swartling Microsoft MIO Movestic Kapitalförvaltning MTG NCC PEAB Pfizer Health PwC Ragn-Sells Ratos RNB Retail & Brands Saab Samsung Sandvik SAS SCA Scania Schenker Securitas SHB Siba Siemens SITA Skanska SKF Spendrups SPP SSAB Stadium Statoil Stora Enso SWECO Swedbank Swedish Match Tamro Tele2 The Absolut Company/Pernod Ricard Uniflex Unilever Wallenstam Vasakronan Ving Volvo WSP ÅF 22

Enkätfrågor till företag med visselblåsningssystem 1. Hur länge har visselblåsningssystemet funnits? a. 1-5 år b. 6-10 år c. Mer än 10 år 2. Hanteras visselblåsningssystemet internt eller externt? a. Internt b. Externt 3. Hur uppmuntras anställda inom företaget att använda visselblåsningssystemet? a. Genom information/intranätskommunikation b. Genom utbildning c. Genom uppmuntrande kultur d. Genom att anställda har ansvar att rapportera till en chef e. Inget sätt 4. Hur bedöms trovärdigheten i den information som inkommer i visselblåsningssystmet? a. Den informaiton som inkommer bedöms som trovärdig tills motsats är bevisad b. Varierande från fall till fall c. Vet inte/har inte förekommit 5. Hur skyddas de som rapporterar via visselblåsningssystemet? a. Genom anonymitet b. Genom diskret hantering av fall (endast ett fåtal personer hanterar inkommande rapporter) c. Genom förbud av repressalier mot den som rapporterar d. Genom skydd av uppgifter men garanterar inte anonymitet e. Finns inget skydd 6. Finns det en policy för hantering av personuppgifter kopplade till personer som anmäls via visselblåsningssystemet? 7. Hur stor del av inkomna anmälningar leder till vidare utredning? (Ange uppskattningsvis i procent) 8. Dataskyddsförordningen (EU 2016/679) ska börja tillämpas från och med den 25 maj 2018. Kommer företaget att vidta några förändringar i arbetet med visselblåsning med anledning av dataskyddsförordningen? c. Vet ej Om ja: vilka? Om nej: varför inte? 9. Råder det osäkerhet kring hur dataskyddsförordningen kommer påverka företagets arbete med visselblåsning? Om ja: varför? 23

10. Den nya lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (visselblåsarlagen) trädde i kraft 1 januari 2017. Har företaget vidtagit åtgärder med anledning av visselblåsarlagen? Om ja: vilka? Om nej: varför inte? 11. Hur säkerställer företaget att visselblåsare inte drabbas av repressalier? 12. Har information om den nya lagen kommunicerats ut till anställda på företaget? Om ja: på vilket sätt? Om nej: varför inte? 13. Enligt visselblåsarlagen gäller repressalieskyddet när arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden. Detta anges som brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Råder det osäkerhet kring vad som avses med därmed jämförliga missförhållanden? Om ja: hur har ni valt att hantera denna osäkerhet? Om nej: hur har ni tolkat begreppet? 14. Har det skett någon förändring avseende antal visslingar sedan lagen infördes? a. Fler anmälningar b. Färre anmälningar c. Ingen skillnad 15. Ger lagen tillräckligt starkt skydd för visselblåsare? Om nej: vad krävs för att säkerställa skyddet för visselblåsare? 16. Hur ser företaget på ett införande av en lagstadgad skyldighet för företag att införa visselblåsningssystem eller vidta andra åtgärder för att underlätta för anställda att rapportera om misstänkta oegentligheter? a. Positivt b. Negativt Kommentar: 17. Hur ser företaget på ett införande av ett lagstadgat skydd för visselblåsares identitet inom alla sektorer? a. Positivt b. Negativt Kommentar: 18. Finns det någon reell möjlighet för företaget att säkerställa visselblåsares anonymitet? Om ja: hur görs det? Om nej: vilka hinder finns? 19. Övriga kommentarer 24

Enkätfrågor till företag utan visselblåsningssystem Du svarar utifrån hur ditt företag arbetar. Välj alternativet som passar bäst in på ditt företag vid flervalsfrågor. 1. Vad är anledningen till att företaget saknar ett visselblåsningssystem? 2. Finns det några särskilda hinder mot att införa ett visselblåsningssystem? Om ja: vilket/vilka hinder finns? 3. Har företaget en policy för hur anställda ska rapportera misstänkta missförhållanden? 3.1 Om ja: hur har de anställda informerats om policyn? c. Genom information/intranätskommunikation d. Genom utbildning e. Genom en uppmuntrande kultur f. Genom att anställda har ett ansvar att rapportera till närmsta chef g. Inget sätt 3.2 Om nej: varför inte? 4. Har det framkommit uppgifter om misstänkta oegentligheter inom den senaste femårsperioden som har lett till utredning? Om ja: uppskattningsvis i hur många fall? 5. Finns det en policy för hantering av personuppgifter ifall information om misstänkta oegentligheter framkommer? Om nej: varför inte? 6. Finns det planer på att införa ett visselblåsningssystem i framtiden? Om ja: när? Om nej: varför inte? 7. Dataskyddsförordningen (EU 2016/679) ska tillämpas från och med 25 maj 2018. Kommer företaget att vidta några förändringar i arbetet med visselblåsning med anledning av dataskyddsförordningen? Om ja: vilka? Om nej: varför inte? 8. Råder det osäkerhet kring hur dataskyddsförordningen kommer påverka arbetet med visselblåsning? Om ja: varför? 25

9. Den nya lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (visselblåsarlagen) trädde i kraft 1 januari 2017. Har företaget vidtagit åtgärder med anledning av visselblåsarlagen? Om ja: vilka? Om nej: varför inte? 10. Hur säkerställer företaget att visselblåsare inte drabbas av repressalier? 11. Har information om den nya lagen kommunicerats ut till anställda på företaget? Om ja: på vilket sätt? Om nej: varför inte? 12. Enligt visselblåsarlagen gäller repressalieskyddet när arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden. Detta anges som brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Råder det osäkerhet kring vad som avses med därmed jämförliga missförhållanden? Om ja: hur har ni valt att hantera denna osäkerhet? Om nej: hur har ni tolkat begreppet? 13. Har det skett någon förändring i framförda misstankar om oegentlighet efter lagen trädde i kraft? a. Fler b. Färre c. Ingen skillnad 14. Ger lagen tillräckligt starkt skydd för visselblåsare? Om nej: vad krävs för att säkerställa skyddet för visselblåsare? 15. Hur ser företaget på ett införande av en lagstadgad skyldighet för företag att införa visselblåsningssystem eller vidta andra åtgärder för att underlätta för anställda att rapportera om misstänkta oegentligheter? a. Positivt b. Negativt Kommentar: 16. Hur ser företaget på ett införande av ett lagstadgat skydd för visselblåsares identitet inom alla sektorer? a. Positivt b. Negativt c. Kommentar: 17. Finns det någon reell möjlighet för företaget att säkerställa visselblåsares anonymitet? Om ja: hur görs det? Om nej: vilka hinder finns? 18. Övriga kommentarer 26

Ikonerna som använts i rapporten har skapats av: Visselpipa, Frågetecken, Utropstecken, Person och Anonym person Freepik Dator Nikita Golubev Domarklubba Smashicons Citattecken Dave Gandy 27

FRÅGOR OCH BESTÄLLNING AV MATERIAL För mer information om IMM:s skrifter och material, gå in på www.institutetmotmutor.se under fliken Skrifter. Om du vill veta mer om IMM:s arbete eller är intresserad av att bli stödjande medlem kan du vända dig till vårt kansli. IMM:s kansli finns hos Stockholms Handelskammare Kontaktperson: Natali Phalén, Generalsekreterare Adress: Box 16050, 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 45 E-post: info@institutetmotmutor.se Hemsida: www.institutetmotmutor.se