Delgeneralplan för Kvevlax

KORSHOLMS KOMMUN Delgeneralplan för Kvevlax FCG FINNISH CONSULTING GROUP OY P34239P001

Program för deltagande och bedömning 1 (20) Heinilä Maritta Innehållsförteckning 1 Planeringsområdet... 1 2 Målen för planeringen... 2 3 Planläggningssituation... 2 3.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen 2 3.2 Landskapsplanering 3 3.2.1 Österbottens landskapsplan 2030... 3 3.2.2 Etapplandskapsplan 1 för Österbotten... 5 3.2.3 Etapplandskapsplan 2 för Österbotten... 5 3.2.4 Österbottens landskapsplan 2040... 6 3.3 Generalplanering 7 3.4 Detaljplaner 9 3.5 Övriga centrala utredningar och planer 11 3.5.1 Visionsplan för Kvevlax... 11 3.5.2 Byggnadsordning... 12 3.5.3 Naturutredning... 12 3.5.4 Utredning av kulturmiljön... 12 3.5.5 Trafikutredning... 13 4 Utredningar som utarbetas i samband med planarbetet... 13 5 Konsekvensbedömning... 13 6 Intressenter... 14 7 Växelverkan och information... 14 8 Planläggningens skeden... 14 8.1 Eftersträvad tidsplan 14 8.2 Planläggningens skeden och möjligheter att delta 15 8.2.1 SKEDE 1: Planarbetet inleds och planen aktualiseras... 15 8.2.2 SKEDE 2: Utkastskede... 16 8.2.3 SKEDE 3: Förslagsskede... 16 8.2.4 SKEDE 4: Planen godkänns... 16 8.3 Informationsmöten för allmänheten 17 9 Kontaktuppgifter... 18

1 (18) Delgeneralplan för Kvevlax Detta program för deltagande berör utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkan för Kvevlax område i Korsholms kommun. I programmet för deltagande behandlas planens förfaranden för deltagande och växelverkan samt bedömningen av konsekvenserna (63.1 MBL). Intressenterna har möjlighet framföra sina åsikter om programmet för deltagande. I programmet för deltagande beskrivs dessutom målet för planeringen, utgångspunkterna för planläggningen samt de centrala frågorna som behandlas i planeringen. Dessutom beskrivs de intressenter som berörs av planeringen samt den eftersträvade tidsplanen för deltagandet. Tidsplanen preciseras i takt med att arbetet framskrider. 1 Planeringsområdet Det område som ska delgeneralplaneras omfattar ett område på cirka 1 370 hektar som ligger cirka 9 kilometer nordost om Smedsby. Kvevlax är en växande tätort i landsbygdsmiljö. Kvevlax centrum, områdena kring kärncentrum och området längs Koskövägen som går tvärs över området har detaljplanerats till största delen. I planeringsområdet finns vidsträckta öppna åkerlandskap men även obebyggda skogsområden. I öst gränsar området till Kyro älv och Lappsunds å. Bild 1. Preliminära gränser för projektområdet

2 (18) 2 Målen för planeringen Målet med delgeneralplanen är att göra det möjligt att skapa en livskraftig landsbygd i närheten av staden. Delgeneralplanen fungerar bland annat som styrningsverktyg för kommunens byggnadstillsyn och erbjuder riktlinjer för omfattningen och placeringen av nybyggnation, styr glesbebyggelsen och anvisar områden där bebyggelsen kan förtätas med beaktande av den nuvarande samhällsstrukturen. I delgeneralplanen anvisas områden till vilka de redan utarbetade detaljplanerna kan utvidgas. Dessutom anvisas utvecklingsmöjligheter för markanvändningen. Avsikten med delgeneralplanen är att möjliggöra mångsidiga boendeformer och serviceboende för invånare i olika åldrar samt att trygga mångsidiga möjligheter för företag och industri att etablera sig i området. I delgeneralplanen behandlas även förbättringen av det befintliga vägnätet och trafikarrangemangen för omgivningen av riksvägen. I planen beaktas värden i områdets kulturmiljö och natur och vid behov ges skyddsbestämmelser för dessa. Delgeneralplanen uppgörs delvis i enlighet med MBL 44, då den till de delar som bestäms i planen fungerar direkt som grund för beviljande av bygglov. På tätortsområdet kommer delgeneralplanen att styra uppgörandet av detaljplanerna. 3 Planläggningssituation 3.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet har godkänt de nya riksomfattande målen för områdesanvändningen 14.12.2017. Målen träder i kraft 1.4.2018. De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och bygglagens system för planering av områdesanvändningen. Målen ska beaktas och uppnåendet av dem främjas i landskapets planering, kommunernas planläggning och statliga myndigheters verksamhet. Målen för områdesanvändningen har i uppgift att säkerställa att omständigheter av nationellt intresse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning samt i de statliga myndigheternas verksamhet, bidra till att målen för markanvändnings- och bygglagen samt för planeringen av områdesanvändningen uppnås, av vilka de viktigaste är god livsmiljö och en hållbar utveckling, fungera som redskap för förhandsstyrningen av planläggningen i markanvändningsfrågor av riksintresse samt främja genomförandet av internationella avtal i Finland. Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL) bör målen beaktas och genomförandet av dem bör främjas i landskapsplaneringen, i kommunernas planläggning och i statliga myndigheters verksamhet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen förmedlas till generalplanen delvis via landskapsplanen. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen behandlas följande helheter som även är viktiga i den generalplan som utarbetas: fungerande samhällen och hållbara färdsätt ett effektivt trafiksystem en sund och trygg livsmiljö en livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar

3 (18) en energiförsörjning med förmåga att vara förnybar Mer information om de riksomfattande målen för områdesanvändningen finns på miljöministeriets webbplats: www.ymparisto.fi/vat. 3.2 Landskapsplanering 3.2.1 Österbottens landskapsplan 2030 Landskapsplanen för Österbotten fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010. I landskapsplanen anvisas följande beteckningar för Kvevlax delgeneralplaneområde: Till den norra sidan av riksväg 8 anvisas ett område för tätortsfunktioner (A) för detaljplanerade områden eller områden som är avsedda för detaljplanering. I anslutning till tätorten anvisas även en beteckning för ett sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca) som anvisar städernas och kommunernas sekundärcentrum. I planeringen av områdesanvändningen och planläggningen bör det fästas särskild uppmärksamhet vid övergångszonen mellan sekundärcentrumet och den övriga tätorten, fastställandet av service och funktioner i området, trafikarrangemangen och tätortsbilden. Det är inte tillåtet att placera någon stor detaljhandelsenhet på området. Planeringsområdet ligger i Vasa stadsutvecklingszon (kk-1). Enligt landskapsplanen finns det ett behov av samarbete mellan kommunerna i planeringen av områdesplaneringen och samordnandet av projekten. Enligt planeringsbestämmelsen bör tillväxten i Vasa stadsregion riktas i första hand till stads- och kommuncentrum och sekundärcentrum där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden ska placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Nya områden bör inte placeras i översvämningskänsliga områden. I planeringen av markanvändningen bör arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt beaktas. Service som är betydelsefull på landskapsnivå bör styras till stadens centrum eller till lättillgängliga områden i närheten av centrum. Planeringsområdet ligger i zonen för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk). Med beteckningen anvisas en zon i anslutning till stadsregionen där målen för utvecklingen är i synnerhet näringsverksamhet, distansarbete och boende som baserar sig på en samverkan mellan staden, goda trafikförbindelser och landsbygden. Enligt planeringsbestämmelsen ska bebyggelse, service och arbetsplatser i första hand styras till befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnationen i området ska styras så att den ligger fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen och i närheten av befintligt bebyggelse, service och trafikförbindelser. I planeringen ska särskild uppmärksamhet fästas vid att utveckla kollektivtrafiken. I planeringen av markanvändningen ska bevarandet av älv- och kulturlandskapet samt goda och enhetliga åkerområden främjas. Funktioner i älv- och ådalarnas avrinningsområden ska styras genom områdesanvändningen så att vattendragens status främjas. Byggande bör inte anvisas till översvämningskänsliga områden.

4 (18) En stor del av tätorten och landsbygdsområdena på båda sidor om riksvägen ligger i ett område som är nationellt sett värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Planeringsområdet korsas av en röd bollinje som anvisar en regional cykelled. Med grön bollinje anvisas en riktgivande friluftsled. På den södra sidan av riksväg 8 finns en regionalt betydande objektsbeteckning för ett industri- och lagerområde, t. En del av riksväg 8 genom Kvevlax har betecknats som en väglinje som bör förbättras jämte anslutningsarrangemang. Bild 2. Utdrag ur Österbottens landskapsplan 2030

5 (18) 3.2.2 Etapplandskapsplan 1 för Österbotten Etapplandskapsplan 1 för Österbotten godkändes av landskapsstyrelsen 14.5.2012 och fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013. I planen behandlas placeringen av kommersiell service i Österbotten. I planen anvisas ett sekundärcentrum för centrumfunktioner, ca, till Kvevlax. I ett sekundärcentrum för centrumfunktioner är det möjligt att placera en stor detaljhandelsenhet på högst 3 000 m2vy eller en butikskoncentration. Högst 2 000 m2vy får användas för dagligvaruhandel. I den mera detaljerade planeringen bör uppmärksamhet fästas vid att samordna sekundärcentrumet och den övriga tätorten, vid tätortsbilden samt vid trafikarrangemangen. Den högsta tillåtna dimensioneringen för kommersiell service i sekundärcentrum är 8 000 m2vy. Bild 3. Utdrag ur etapplandskapsplan 1 för Österbotten 3.2.3 Etapplandskapsplan 2 för Österbotten Etapplandskapsplan 2 för Österbotten godkändes av landskapsfullmäktige 12.5.2014 och fastställdes av miljöministeriet 14.12.2015. Etapplandskapsplanen koncentreras till att identifiera markområden som lämpar sig för byggande av regionalt betydande områden för vindkraftverk. Sydost om området för delgeneralplanen anvisas en beteckning för energiförsörjning, en, och ett vidsträckt område för vindkraft, tv-1. Bild 4. Utdrag ur etapplandskapsplan 2 för Österbotten

6 (18) 3.2.4 Österbottens landskapsplan 2040 Ett beslut om att utarbeta Österbottens landskapsplan 2040 fattades av landskapsstyrelsen 27.1.2014. Programmet för deltagande godkändes av landskapsstyrelsen 21.12.2015. Avsikten är att ha en godkänd plan 2018/2019. Österbottens förbunds landskapsfullmäktige beslutade 29.1.2018 att lägga fram planutkastet 5.2 9.3.2018. I utkastet till landskapsplanen anvisas följande beteckningar till Kvevlax delgeneralplaneområde: Till den norra sidan av riksväg 8 anvisas område för tätortsfunktioner (A). I anslutning till tätorten anvisas även en beteckning för ett centrum för närservice (ca). Planeringsområdet ligger i Vasa stadsutvecklingszon (kk-1). En stor del av tätorten och landsbygdsområdena på båda sidor om riksvägen ligger i ett område som är nationellt sett värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Genom planeringsområdet anvisas två gula bollinjer som betecknar en regional cykelled. Med grön bollinje anvisas en riktgivande friluftsled. På den södra sidan av riksväg 8 finns en regionalt betydande objektsbeteckning för ett industri- och lagerområde, t. En del av riksväg 8 genom Kvevlax har betecknats som en väglinje som bör förbättras jämte anslutningsarrangemang. Till riksväg 8 anvisas en röd cirkel som anger nya planskilda anslutningar eller planskilda anslutningar som ska förbättras jämte trafiklösningar. Till den södra sidan av riksväg 8 anvisas beteckningen en som anger transformator- och elstationen som hör till elnätet med en spänning på 110 kv. Med grön triangel anvisas ett område för allmän rekreation, idrott och turism. Till Kyro älv anvisas en regional paddlingsled med blå bollinje. Med blå linje med bokstaven v anvisas regionalt betydande stamvattenledningar. Längs riksväg 8 anvisas en ljusröd streckad linje med bokstäverna tl. Med beteckningen anvisas ett datakommunikationsnät med mycket hög kapacitet.

7 (18) Bild 5. Utdrag ur utkastet till Österbottens landskapsplan 2040 3.3 Generalplanering Korsholms kommuns strategiska generalplan godkändes 10.6.2013. I den strategiska generalplanen anvisas Kvevlax tätort som bostadsområde med beteckning A, dvs. bostadsområde som är avsett att detaljplaneras. Beteckningen har använts för att beskriva starka serviceområden till vilka största delen av befolkningsökningen visas. Kvevlax tätort har även anvisats som område för service och förvaltning med beteckningen p. En ny friluftsled anvisas längs Kyro älv och även från Kvevlax till Vasa. Enligt prognosen i den strategiska generalplanen uppskattas befolkningsökningen i Kvevlaxområdet vara 1 100 invånare fram till 2040. Den största tillväxten riktas sannolikt till Kvevlax by.

8 (18) Bild 6. Utdrag ur Korsholms kommuns strategiska generalplan Det område som nu ska planläggas ingår till största delen i delgeneralplanen för Kvevlax som godkändes av kommunfullmäktige 11.11.1999. Delgeneralplanen har utarbetats i enlighet med den gamla lagstiftningen (MBL) och den har ingen omedelbar rättsverkan.

9 (18) 3.4 Detaljplaner Bild 7. Delgeneralplan för Kvevlax 1999 I planeringsområdet är tätortsområdena längs Koskövägen och Kvevlaxvägen till största delen detaljplanerade. Även industriområdet längs Hänninenvägen på den södra sidan av riksvägen är detaljplanerad. De nyaste detaljplanerna är en detaljplan från 2013 som behandlar boende i småhus och grönområden på Mararna och detaljplanen för kvarter 21 från 2014.

10 (18) Bild 8. Detaljplanerade områden i planeringsområdet Bild 9. Utdrag ur detaljplanen för Mararna från 2013

11 (18) Bild 10. Utdrag ur ändringen av detaljplan för kvarter 21 från 2014 3.5 Övriga centrala utredningar och planer 3.5.1 Visionsplan för Kvevlax En visionsplan har utarbetats för Kvevlax och planen har behandlats i utvecklingssektionen i maj 2017. Avsikten med visionsplanen är att fundera på områdets styrkor, vilka frågor som man borde fästa särskild uppmärksamhet vid i den kommande planläggningen samt vilka ledstjärnorna för områdets utveckling ska vara. I visionsplanen rekommenderades bl.a. att uppmärksamhet fästs vid profileringen av boendet i olika områden i Kvevlax, att boende och kommunalteknik förverkligas i etapper och att områden nära centrum prioriteras, att Hemskogens rekreationsvärden utvecklas och att samlingsutrymmen utvecklas i anslutning till serviceområdena. I visionsarbetet konstaterades följande utvecklingsmål för Kvevlax tätort: Möjligheter till mångsidigt boende: o utvidgning av befintliga områden för fristående småhus och små bostadshus o kompletterande byggande i den befintliga äldre boendemiljön och mångsidiga byggmöjligheter för olika generationer o tätare boendemöjligheter i Kvevlax centrum o serviceboende o boende i anslutning till landsbygdsnäringar

12 (18) Förstärkande av den mångsidiga servicestrukturen genom utveckling av Kvevlax centrum Tillgänglighet ur trafikens perspektiv samt förstärkande av livskraften genom nya trafikarrangemang i anslutning till riksväg 8 Områdets styrkor är kombinationen av de bästa sidorna med landsbygd och stad samt en öppen, tvåspråkig miljö som bygger på samhörighet 3.5.2 Byggnadsordning 3.5.3 Naturutredning Bild 11. Visionsplan för Kvevlax Korsholms kommuns byggnadsordning trädde i kraft 2013. Naturutredningen för Kvevlax generalplaneområde har utarbetats med en sådan noggrannhet som förutsätts av en generalplan för att kunna bedöma planens konsekvenser för naturen. I naturutredningen undersöks i synnerhet utrotningshotade naturtyper, utrotningshotade arter och arter som ingår i habitatdirektivets bilaga IV. Sommaren 2017 utreddes naturens drag, naturtyper, vegetation, fågelbestånd samt förekomsten av fladdermöss, flygekorre och groddjur som terrängarbete i området för generalplanen. Utredningen har gjorts av Terhi Ala-Risku från TMI Pohjanmaan luontotieto. 3.5.4 Utredning av kulturmiljön Utredningen av kulturmiljön i området för delgeneralplanen för Kvevlax har gjorts av landskapsplanerare Riikka Jaakkola under år 2017. I arbetet undersöktes områdets utvecklingshistoria och även en byggnadsinventering gjordes. Inventeringen omfattar 125 objekt. Objektens värden har klassificerats

13 (18) 3.5.5 Trafikutredning tillsammans med Österbottens museum och planläggnings- och byggnadsmyndigheterna på Korsholms kommun. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för trafik och infrastruktur har utarbetat en vägnätsplan för Kvevlax under år 2017. Konsult för arbetet var Plaana Oy och för arbetet ansvarade Hilkka Piippo, Riina Isola, Juha Raappana och Laura Paajanen. I planen undersöks behoven av att utveckla väg- och gatunätet i Kvevlaxområdet i Korsholms kommun samt åtgärder som krävs för att förbättra riksväg 8 i Kvevlax. I utredningen bedömdes möjligheten att anlägga en ny vägförbindelse från Koskövägen (lv 17795) till riksväg 8. I arbetet ingick planering av vägnätsalternativen och anslutningsarrangemangen, jämförelser av alternativen samt undersökningar av konsekvenserna. 4 Utredningar som utarbetas i samband med planarbetet Våren 2018 utarbetas följande utredningar som grund för planeringen av markanvändningen: 1. Landskapsutredning för planeringsområdet - Landskapsutredningen ger information om landskapsstrukturen, landskapsbilden, jordmånen, topografin och landskapets specialdrag samt ger rekommendationer för planlösningarna i området. 2. Stomlägenhetsutredning - De fastigheter i delgeneralplaneområdet som ingår i fastighetsregistret granskas enligt stomlägenhet utgående från situationen 1.1.2000. 3. Förslag på grund för dimensioneringen 4. Dagvattenutredning 5. Utredning av fornminnen 5 Konsekvensbedömning I samband med planeringen utreds även markanvändningslösningarnas sociala, kulturella, trafikmässiga och samhällsekonomiska konsekvenser samt miljö- och landskapskonsekvenserna i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (9 i MBL och 1 i MBA). I bedömningen av de sociala konsekvenserna beaktas aspekter som berör bland annat trivsel, sociala kontakter, samhörighet, säkerhet och rekreation. Utgångspunkten för bedömningen av de kulturella konsekvenserna är bland annat lokalhistorien och de traditionella näringarna i området. De centrala frågorna i bedömningen av de ekologiska konsekvenserna är bland annat lokal mångfald och energieffektivitet. Andra frågor som behandlas i konsekvensbedömningen är trafikkonsekvenser som baserar sig på lösningar i väg- och gatunätet och trafikprognoserna (bl.a. buller, trafiksäkerhet, konsekvenser för den tunga trafiken och kollektivtrafiken samt för funktionen av gång- och cykeltrafiken) samt ekonomiska konsekvenser för samhällsstrukturen, teknisk försörjning och servicestrukturen. Konsekvensbedömningen utförs som en sakkunnigbedömning. Bedömningen baserar sig på utarbetade utredningar och litteratur, terrängbesök och på växelverkan med beställaren, myndigheterna och invånarna i området.

14 (18) 6 Intressenter Arbetet med konsekvensbedömningen framskrider parallellt med planläggningen så att eventuella negativa konsekvenser och förebyggandet av sådana beaktas i planeringen. Bedömningen utarbetas som en del av planbeskrivningen. Bedömningen baserar sig på ställningstaganden från myndigheter och planeringsparter, på basutredningar som gjorts för generalplanen, planerarnas terrängobservationer och på sakkunnigbedömningar. Intressenter är enligt 62 i MBL områdets markägare, myndigheter och samfund samt de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas avsevärt av planändringen samt de myndigheter och samfund vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Intressenter i delgeneralplaneringen för Kvevlaxområdet är: Myndigheter NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens förbund Österbottens museum Museiverket Trafikverket Österbottens räddningsverk Korsholms kommuns förvaltningsenheter Övriga intressenter områdets markägare, invånare och personer som arbetar i området företagare i Korsholms kommunen elnätsbolag som är verksamma i området Österbottens svenska producentförbund (ÖSP) Skogscentralen invånarna i Korsholms kommun lokala föreningar Vasa stad Vörå kommun - övriga eventuella intressenter 7 Växelverkan och information Korsholms kommun publicerar sina kungörelser i tidningarna Vasabladet och Pohjalainen, på kommunens webbplats och på kommunens officiella anslagstavla. Det offentliga planläggningsmaterialet sammanställs för framläggande i olika skeden av planläggningen. Materialet är framlagt i ämbetshuset och på kommunens webbpats www.korsholm.fi. 8 Planläggningens skeden 8.1 Eftersträvad tidsplan Den preliminära eftersträvade tidsplanen är att programmet för deltagande och bedömningen godkänns och läggs fram i april 2018, att planutkastet läggs fram i

15 (18) årsskiftet 2018 2019, planförslaget våren 2019 och att planen godkänns före slutet av 2019. 1. Arbetet inleds 2. Planutkast 3. Planförslag 4. Godkännande 12/2017-4/2018 5/2018-1/2019 2-7/2019 8/2019 År Månad PDB PRELIMINÄR TIDSPLAN 2018 2019 2020 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 Utgångsuppgifter Utredning av stomlägenhet er och förslag på grund för dimensioneringen Fornminnesutredning Landskapsutredning Dagvattenutredning Preliminärt utkast Utkast Förslag Material för godkännandet Skede SKEDE 1 ARBETET INLEDS SKEDE 2 PLANUTKAST SKEDE 3 PLANFÖRSLAG SKEDE 4 GODKÄNNANDE 8.2 Planläggningens skeden och möjligheter att delta 8.2.1 SKEDE 1: Planarbetet inleds och planen aktualiseras Om anhängiggörandet av planen kungörs i Vasabladet och Pohjalainen, på kommunens webbplats och på kommunens officiella anslagstavla.

16 (18) Programmet för deltagande läggs fram i Korsholms ämbetshus och på kommunens webbplats. I början av planeringen ordnas ett myndighetssamråd. Intressenterna har möjlighet att ta ställning till innehållet i programmet för deltagande. De kan framföra sina åsikter om planen och sända dem skriftligt till ämbetshuset. 8.2.2 SKEDE 2: Utkastskede De preliminära utkasten bearbetas till ett planutkast som läggs fram till påseende. Om framläggandet av planutkastet kungörs i Vasabladet och Pohjalainen, på kommunens webbplats och på kommunens officiella anslagstavla. Utkastet till delgeneralplan (plankarta och preliminär planbeskrivning) och utredningar som berör planen läggs fram i ämbetshuset och på kommunens webbplats i 30 dagar. Kommentarer om utkastet begärs från myndighetsintressenter och kommunens förvaltningskommuner. Inom den utsatta tiden kan intressenterna framföra sina åsikter om planutkastet skriftligt eller muntligt. Till åsikterna utarbetas bemötanden. 8.2.3 SKEDE 3: Förslagsskede Utifrån den respons som lämnats in i utkastskedet utarbetas ett officiellt planförslag. Om framläggandet av planförslaget kungörs i Vasabladet och Pohjalainen, på kommunens webbplats och på kommunens officiella anslagstavla. De som äger mark i planområdet och som bor utanför orten meddelas om framläggandet per brev. Förslaget till delgeneralplan (plankarta, planbeskrivning och bemötanden till responsen från utkastskedet) läggs fram i ämbetshuset och på kommunens webbplats i 30 dagar. Utlåtanden om planförslaget begärs från myndigheter och kommunens olika förvaltningskommuner. Under perioden för framläggandet har intressenterna möjlighet att framföra en skriftlig anmärkning mot planförslaget. Till anmärkningarna utarbetas bemötanden. Förslagsskedets myndighetssamråd ordnas vid behov efter framläggandet och de inlämnade utlåtandena och anmärkningarna. 8.2.4 SKEDE 4: Planen godkänns Som resultat av planeringsarbetet fås en sådan delgeneralplanekarta och - beskrivning som fastställs i markanvändnings- och bygglagen. Planen godkänns av Korsholms kommunfullmäktige. Beslutet om att godkänna planen kan

17 (18) överklagas till förvaltningsdomstolen. Besvär mot förvaltningsdomstolens beslut kan inlämnas till högsta förvaltningsdomstolen. 8.3 Informationsmöten för allmänheten Under arbetets gång ordnas fyra informationsmöten i Kvevlax. Den noggrannare tidtabellen för informationsmötena meddelas till intressenterna på kommunens informationskanaler. Informationsmötenas innehåll: Informationsmöte nr 1, Vårt gemensamma Kvevlax workshop för intressenter 11.4.2018 Våren 2017 utarbetades en visionsplan som bakgrund till delgeneralplanen för Kvevlax. Under arbetet med visionsplanen funderade man på områdets styrkor, utvecklingsbehov och utvecklingsriktningar för området tillsammans med kommunens tjänstemän och fullmäktigeledamöter. Resultatet av workshoparbetet var en visionsplan för Kvevlax. Planering genom växelverkan fortsätter i samband med delgeneralplanen då det ordnas en workshop för invånarna och företagarna i området. Genom workshopen samlar man in invånarnas åsikter och önskemål om utvecklingen av området. Informationsmöte nr 2, Det preliminära planutkastet testas i en workshop Om det preliminära utkastet ordnas ett presentationsmöte/en workshop som är öppen för allmänheten. Under mötet presenterar planläggaren planutkastets innehåll och mål samt de valda lösningarnas konsekvenser för miljön. Planen utvecklas tillsammans med intressenterna genom workshoparbete. Även grunderna för dimensioneringen diskuteras tillsammans med intressenterna. Informationsmöte nr 3, Informationsmöte för allmänheten i samband med framläggandet av planen I utkastskedet ordnas ett presentationsmöte/en workshop som är öppen för allmänheten. Under mötet presenterar konsulten planutkastets innehåll och mål samt de valda lösningarnas konsekvenser för miljön. Planen utvecklas tillsammans med intressenterna genom workshoparbete. Intressenterna har möjlighet att diskutera med den konsult som utarbetar planen. Informationsmöte nr 4, Informationsmöte för allmänheten i samband med framläggandet av planen Om planförslaget ordnas ett presentationsmöte som är öppet för allmänheten. Under mötet presenterar konsulten planförslagets innehåll och mål samt de valda lösningarnas konsekvenser för miljön. Intressenterna har möjlighet att diskutera med den konsult som utarbetar planen.

18 (18) 9 Kontaktuppgifter Mer information samt skriftliga åsikter, anmärkningar och utlåtanden: Korsholms kommun Korsholms kommun/förvaltningscentralen Centrumvägen 4 65610 Korsholm Planläggningschef Barbara Påfs Tfn 06 327 7111 Fax 06 322 3270 fornamn.efternamn@korsholm.fi Utarbetare av planen är projektchef: Maritta Heinilä, arkitekt huvudplanerare, växelverkan på svenska och finska: Jouko Riipinen, DI planerare: Kristina Salomaa, FM fornamn.efternamn@fcg.fi