Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Detaljplan för Nybble Vimmerby kommun

Naturvärdesinventering 2 (10) Syftet med naturvärdesinventering (NVI) är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa.

Naturvärdesinventering 3 (10) Inledning Naturvärdesinventeringen är en del i ett detaljplanearbete med att möjliggöra bostadsbebyggelse och vårdboende eller skola vid Nybble Syfte med naturvärdesinventeringen Syftet med en naturvärdesinventering (NVI) är att inom ett avgränsat inventeringsområde identifiera och dokumentera områden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald. Geologiska värden, kulturmiljö och friluftsliv ingår inte i naturvärdesinventeringen. Avgränsning Inventeringsområdet utgörs av detaljplaneområdet som är knappt 7 ha stort. Inventeringen är gjord på fältnivå detaljeringsgrad medel inklusive NVklass 4 Metodik Metodiken följer svensk standard för naturvärdesinventering, NVI (SS 199000:2014). Denna NVI är utförd på fältnivå med detaljeringsgrad medel, vilket innebär att minsta obligatoriska karteringsenhet är en yta av 0,1 ha eller mer, eller ett linjeformat objekt med en längd av 50 m eller mer och en bredd av 0,5 m eller mer. Syftet med en naturvärdesinventering (NVI) är att inom ett avgränsat inventeringsområde identifiera och dokumentera områden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald. Områdena avgränsas som naturvärdesobjekt och bedöms med avseende på naturvärde enligt en tregradig skala; 1. högsta 2. högt naturvärde och 3. påtagligt naturvärde (en fjärde klass, visst naturvärde kan ibland användas som ett tillägg). Ett naturvärdesobjekt ska domineras av en naturtyp och tilldelas en gemensam naturvärdesklass. En sammanvägning av förekomsten av arter och förekomsten av värdefulla biotoper leder till en viss naturvärdesklass enligt en fastställd matris (figur 3). Artvärdet innefattar en bedömning av förekomst av naturvårdsarter (typiska arter, signalarter och ansvarsarter), hotade arter, rödlistade arter och relativ artrikedom. De artvärdesaspekter som ger högst värde används för vidare bedömning enligt matrisen. Biotopvärdet avgörs genom en samlad bedömning av olika kvalitetsfaktorer samt sällsynthet och hot. Biotopkvaliteter kan exempelvis vara förekomst av störningsregimer, strukturer, element eller nyckelarter. Biotopens sällsynthet bedöms i ett regionalt, nationellt samt internationellt perspektiv och är kopplad till biotopens bevarandestatus.

Naturvärdesinventering 4 (10) artvärde klass 2 klass 2 Högsta klass 1 artvärde klass 2 klass 2 Visst artvärde Visst klass 4 klass 2 Obetydligt artvärde Lågt naturvärde Visst klass 4 Obetydligt biotopvärde Visst biotopvärde biotopvärde biotopvärde Bedömningsgrunderna art och biotop ligger till grund för naturvärdesklassning enl SS 199000:2014 Fakta: Naturvårdsarter Skyddade arter är arter som omfattas av juridiskt skydd enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Rödlistade arter är arter som bedöms löpa risk att försvinna ur landet, dessa kategoriseras enligt: Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Nära hotad (NT). De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. Typiska arter är arter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Signalarter är arter med särskilt värde eftersom deras förekomst tyder på att det finns skyddsvärda naturtyper med värdefulla strukturer i området. Ansvarsarter är arter där en särskilt stor andel av dess totala population finns i en begränsad del av det totala utbredningsområdet. Nyckelarter är arter som har en särskilt viktig ekologisk funktion för andra arter.

Naturvärdesinventering 5 (10) Allmän beskrivning av området Planområdet delas in i 5 olika biotoper: A = Kalhygge B = Slåttervall/beteshage C = Beteshage D = Stenmur E = Blomrik vägren

Naturvärdesinventering 6 (10) Skogsmarken Norra delen domineras av planterad tallskog. Avverkning skedde i två omgångar 1985 1990. I kanten mot betesmark i söder finns en stenmur och bakom den hade man lämnat skogsbrynet med lövskog och en 10 20 meter bred zon med gammal skog. Inne i skogen finns ett stort antal rösen och området genomkorsas av flera gångstigar. Skogen har avverkats igen under 2017 så nu återstår ett kalhygge. Betesmarkerna Södra delen av planområdet utgörs av beteshagar/slåttervallar som betas av får och hästar. Betesmarkerna som delas av Nybblevägen, omges av äldre, oregelbundna, låga stenmurar med relativt små stenar och block. Under senare tid (1900-talet) har större block lagts ovanpå stenmurarna. Betesmarkerna är också hägnade med fårstängsel. Vägrenarna är ogödslade och blomrika. Området lutar och höjdskillnaden mellan längst norrut och längst söderut är ca 20 meter Förstudie Förstudien genomfördes av Björn Holm. Ett eftersök av tidigare dokumenterad information inom inventeringsområdet utfördes. Faktaunderlag söktes från de underlag nedan som kan anses relevanta i sammanhanget. Tabell 1. Faktaunderlag som användes vid förarbetet. Rödlistade arter Artdatabanken - Skyddsklassade, ej rödlistade arter Artportalen - Naturvårdsprogram Vimmerby kommun - Naturvårdsprogram Länsstyrelsen i Kalmar län - Skyddsvärda träd Länsstyrelsen i Kalmar län - Ädellövskogsinventering Länsstyrelsen i Kalmar län - Alléinventering Länsstyrelsen i Kalmar län - Skogliga värdetrakter Länsstyrelsen i Kalmar län - Naturminnen Länsstyrelsernas Webb-GIS - Våtmarksinventeringen VMI Länsstyrelsernas Webb-GIS - Våtmarkskonventionen RAMSAR Länsstyrelsernas Webb-GIS - Riksintresse naturvård Länsstyrelsernas Webb-GIS - Naturreservat Länsstyrelsernas Webb-GIS - Natura 2000 SPA Länsstyrelsernas Webb-GIS -

Naturvärdesinventering 7 (10) Nationalparker Länsstyrelsernas Webb-GIS - Myrskyddsplan Länsstyrelsernas Webb-GIS - Djur- och växtskyddsområden Länsstyrelsernas Webb-GIS - Biotopskydd i odlingslandskapet Länsstyrelsernas Webb-GIS - Natura 2000 SCI Länsstyrelsernas Webb-GIS - Nyckelbiotoper, storskogsbruket Skogens pärlor - Naturvårdsavtal Skogens pärlor - Skogliga biotopskydd Skogens pärlor - Objekt med naturvärden Skogens pärlor - Nyckelbiotoper, Skogsstyrelsen Skogens pärlor - Sumpskogar Skogens pärlor - Ängs- och betesmarksinventeringen TUVA - Flygfoton från 1960, 1985, 1990 och 2015 studerades också. Förstudien resulterade i att flera stenmurar och ett antal rösen i skogsmark noterades. Fynden av spindelört och spindelörtsskinnbaggen noterades också. Området har inte tidigare inventerats beträffande naturvärden. Fältinventering Området har besökts ett par gånger 2017. Under 2018 besöktes området för inventering 3 maj, 5 juni och 3 juli. Resultat Området består till stor del av ett kalhygge. Skogen avverkades 2017 med avsikten att detaljplanelägga området för bl.a. bostäder. Inom detta område finns inget naturvärdesobjekt. Södra delen av inventeringsområdet utgörs av beteshagar delvis inhägnade med stenmurar. Floran i hagen norr om vägen är trivial och här finns rölleka, liten blåklocka, johannesört, grässtjärnblomma, ärenpris, enstaka backnejlika och bockrot samt olika gräs, dock inte darrgräs eller knägräs. På några ställen finns bestånd av örnbräken. Ute i hagarna finns inga träd eller buskar men längs stenmurar växer en del träd och i vägrenen en del buskar. I vägrenen växer också åkervädd som tillsammans med andra blomväxter drar till sej en hel del fjärilar. Vid inventerings-tillfällena har påträffats bl. a. klubbsprötad bastardsvärmare NT, mindre bastardsvärmare NT, ängssmygare, mindre tåtelsmygare, mindre guldvinge, storfläckig

Naturvärdesinventering 8 (10) pärlemorfjäril, ängspärlemorfjäril, silverstreckad pärlemorfjäril, slåttergräsfjäril, nässelfjäril och citronfjäril. I beteshagen B finns något röse och marken är mer stenig än de andra hagarna. Hagen hyser också något flera arter än övriga hagar. Stenmurar i jordbrukslandskapet utgör i allmänhet värdefulla biotoper. De omfattas också av ett generellt biotopskydd. Stenmuren mot skogen är oregelbunden och här har riktigt stora block lagts upp på vissa avsnitt av muren. Längs vardera sidan av Nybblevägen finns också stenmurar, oregelbundna och inte så vällagda. Vägrenarna är dock blomrika och ogödslade. Det har här medfört att det finns gott om fjärilar och andra insekter.

Naturvärdesinventering 9 (10) Stenmurarna som finns söder om Nybblevägen är också oregelbundna och slarvigt lagda. De är också låga. I Artportalen fanns en notering söder om planområdet gällande spindelört och spindelörtsskinnbagge från 2017. Arterna påträffades även i år, 2018. Förekomsten av de båda arterna är dock begränsad till en yta på 20-25 m2 belägen ca 200 meter söder om planområdet och påverkas inte av den aktuella detaljplanen. Beskrivning av naturvärdesobjekt Betydelse för biologisk mångfald i området har stenmurarna ( D ), vägrenarna ( E ) och beteshagen ( C ). Stenmurarna har generellt biotopskydd. Någon särskild artinventering har inte gjorts i samband med detta. Stenmurar har generellt höga naturvärden och en viktig funktion i ekosystemet genom den variation de skapar i jordbrukslandskapet. De utgör ofta livsmiljöer, tillflyktsplatser och spridningsvägar för flera av jordbrukslandskapets växt- och djurarter. Miljön kring stenmurar är ofta ljus, torr och varm, vilket ger goda livsbetingelser för värmegynnade växter och djur. Stenarna lagrar värme vilket gör biotopen värdefull för växelvarma djur som ormar, ödlor och

Naturvärdesinventering 10 (10) insekter, t.ex. fjärilar. Stenmurar kan vintertid vara viktiga övervintringsplatser för många djurarter, till exempel landsnäckor, vattensalamandrar, ormar och ödlor. Vägrenarna hyser bl.a. en god fjärilsfauna med åtminstone två arter som är rödlistade i kategorin NT. Det finns stenmurar här också och förutsättningar finns för liknande livsbetingelser som vid övriga stenmurar. Slutsatser och rekommendationer Stenmurarna längs vägen in mot Nybble gård sparas så långt möjligt tillsammans med vägrenarna. Stenmuren som utgör gräns mellan skogs- och jordbruksmark är mer beskuggad och ger troligen lite sämre livsmiljöer för de värmeälskande arterna. Beteshagen ligger utanför planområdet och kan bibehållas intakt. Björn Holm kommunekolog