Naturvärdesinventering

Transkript

1 NATURCENTRUM AB Naturvärdesinventering Hjörne, Varberg Naturcentrum nr 1569 NVI enligt Svensk Standard

2 Uppdragsgivare Massoptimering Väst AB Uppdragsgivarens kontaktperson Linda Björnberg Tel Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, Stenungsund Tel Projektledare, fältarbete och rapport: Johan Svedholm Tel Kartmaterial Kartmaterial från Lantmäteriet Ó. Omslagsbild Vy över områdets södra delar. Foton i rapporten Samtliga foton är från inventeringsområdet och har tagits i samband med inventeringen. Denna rapport bör citeras: Svedholm, J Naturvärdesinventering Hjörne, Varberg. Naturcentrum AB, rapport till Massoptimering Väst AB. 2

3 Innehåll INNEHÅLL... 3 GENOMFÖRANDE... 4 UPPDRAG... 4 METODIK... 4 RESULTAT... 7 INFORMATIONSKÄLLOR - TIDIGARE KÄNDA UPPGIFTER... 7 INVENTERINGSRESULTAT... 7 REDOVISNING AV NATURVÄRDESOBJEKT KONSEKVENSER PÅVERKAN PÅ NATURVÄRDEN ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN REFERENSER

4 Naturvärdesinventering Hjörne Naturcentrum projekt 1569 Genomförande Uppdrag På uppdrag av Massoptimering Väst AB har Naturcentrum AB utfört en naturvärdesinventering av delar av fastigheten Hjörne 1:25 i Varbergs kommun. Inventeringen skall utgöra underlag till ansökan om tillstånd för inert deponi. Inventeringsområdet framgår av figur 1. Dessutom har en bedömning gjorts om hur befintliga naturvärden kan komma att påverkas av den planerade verksamheten, samt huruvida artskyddsförordningen kommer att aktualiseras. Figur 1. Inventeringsområde Metodik Inventeringen har utförts enligt Svensk Standard SS Det innebär identifiering av geografiska områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, samt bedömning av denna betydelse. Områden av positiv betydelse för biologisk mångfald ska avgränsas och beskrivas som naturvärdesobjekt eller landskapsobjekt. Med biologisk mångfald avses: mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Förarbete För att identifiera potentiella naturvärdesobjekt flygbildtolkades hela inventeringsområdet. Relevant information om biologiska bevarandevärden och naturvårdsintressen eftersöktes dessutom från följande källor: Länsstyrelsen i Hallands WebbGIS. Naturvårdsverkets Skyddad natur. 4

5 Skogsstyrelsens Skogens pärlor. Jordbruksverkets databas TUVA. ArtDatabankens databaser, Artportalen, utdrag av rödlistade och skyddade arter ( ). Fältinventering Fältinventering genomfördes genom att hela inventeringsområdet genomströvades. Utifrån beprövad kunskap och erfarenhet eftersöktes biotopkvaliteter och arter av betydelse för biologisk mångfald. Fältinventeringen genomfördes den 20 april 2018 med kompletterande nattbesök den juni Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Svensk Standard SS innebär att områden av positiv betydelse för biologisk mångfald avgränsas och beskrivs som naturvärdesobjekt eller landskapsobjekt. Naturvärdesobjekten skall naturvärdesbedömas och utgöras av en dominerande naturtyp. Landskapsobjekten kan bestå av flera olika naturtyper och behöver inte naturvärdesbedömas. Högsta naturvärde naturvärdesklass 1 Störst positiv betydelse för biologisk mångfald Högt naturvärde naturvärdesklass 2 Stor positiv betydelse för biologisk mångfald Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Figur 2. Naturvärdesklasser. Naturvärdesbedömning Naturvärdesobjektens betydelse för biologisk mångfald bedöms enligt en skala i tre eller fyra naturvärdesklasser enligt figur 2. Vid bedömningen görs en sammanvägning av områdenas artvärde och biotopvärde. Naturvärdesklass 1 3 är obligatoriska och naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Detaljeringsgrad Naturvärdesinventering enligt Svensk Standard SS kan utföras med olika detaljeringsgrad. Inventeringen genomfördes i detta fall med detaljeringsgrad detalj. Det innebär att redovisningen omfattar naturvärdesobjekt med en yta av 10 m 2 eller mer samt linjeformade objekt med en minsta längd av 10 m och 0,5 m bredd. Tillägg Naturvärdesinventering enligt Svensk Standard SS kan utföras med olika tillägg. Vid denna inventering har nedanstående tillägg ingått: 5

6 Tillägget naturvärdesklass 4, vilket innebär att även naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde identifieras och avgränsas. Tillägget fördjupad artinventering vilket innebär att specifika arter eller artgrupper inventerats med den särskilda metodik, vid de tidpunkter och med den särskilda kompetens som kan krävas för vissa arter/artgrupper. Aktuell art i denna inventering har varit nattskärra, men även andra arter som omfattas av artskyddsförordningen har särskilt eftersökts. Naturvårdsarter Med naturvårdsart avses art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Bland naturvårdsarterna har rödlistade arter och skyddade arter särskild betydelse. Naturvårdsarter kan, men behöver inte, tillhöra en eller flera olika kategorier enligt nedan. Med rödlistad art menas art som enligt den internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier inte bedöms ha långsiktigt livskraftig population i Sverige utan löper risk att försvinna från landet. Rödlistade arter delas in i olika hotkategorier. NT= Nära hotad, VU = sårbar, EN = starkt hotad, CR = Akut hotad och RE = nationellt utdöd. Rödlistade arter markeras i rapporten med någon av ovanstående hotkategorier efter artnamnet. Kategorierna VU, EN och CR räknas som hotade. Skyddade arter markeras i rapporten med ( ) efter artnamnet. Med skyddad art eller fridlyst avses art som omfattas av förbud enligt 4 9 Artskyddsförordningen. När det gäller fåglar, som samtliga är skyddade, är praxis att beakta rödlistade arter och arter som redovisas i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv. Stöd för en sådan praxis finns i Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2009) där följande står att läsa: Även om alla fågelarter omfattas bör arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet. I handboken listas ett antal fågelarter vars populationer minskat med 50 % eller mer under perioden enligt Svensk häckfågeltaxering. Dessa uppgifter är emellertid föråldrade och har därför inte beaktats i denna rapport såvida arterna inte arterna är rödlistade eller redovisas i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv. Skogsstyrelsen har tagit fram en förteckning över arter som genom sin närvaro indikerar att ett område har högt naturvärde i skog signalarter i skog. Art som tillhör denna kategori markeras med (S) efter artnamnet. Arter som enligt Skogsstyrelsens förteckningar har lågt signalvärde i den aktuella regionen har inte beaktats. Arter som bedöms uppfylla definitionen för naturvårdsart men som inte tillhör någon av ovanstående kategorier redovisas utan markering efter artnamnet. Övrigt om arter Inventering av arter syftar till att med rimlig säkerhet utgöra underlag naturvärdesbedömning samt avgränsning av naturvärdesobjekt och landskapsobjekt. Det innebär att det kan finnas fler naturvårdsarter, rödlistade arter och skyddade arter utöver de som påträffats och redovisats. För att med större säkerhet 6

7 konstatera eller utesluta om vissa arter finns eller inte finns i ett område krävs normalt upprepade, specialiserade, artinriktade och fördjupade inventeringar. De under inventeringen påträffade naturvårdsarterna har registrerats på Artportalen. Resultat Informationskällor - tidigare kända uppgifter Naturinventeringar Uppgifter om biologisk mångfald inom inventeringsområdet finns i följande källor: ArtDatabanken/Artportalen, utdrag ur databas för rödlistade och skyddade arter, Naturvårdsarter Det finns ett par relevanta uppgifter i ArtDatabankens material av naturvårdsarter inom eller i direkt anslutning till inventeringsområdet. Det gäller trädlärka Lullula arborea ( ) som under några år på 1990-talet har noterats sjungande på lokalerna "Hjärtakullen" (inventeringsområdets norra delar) samt lokalerna "Hinnaredsmossen" och "Öst Hinnaredsmossen" vilka båda är belägna väster om inventeringsområdet. Fynden har låg noggrannhet och redovisas därför inte på karta. Övriga registrerade uppgifter hos ArtDatabanken bedömdes inte relevanta, då lokalerna sannolikt ligger utanför inventeringsområdet (koordinaterna är osäkra) eller beroende på att iakttagelserna är av tillfällig karaktär. Gällande områdesskydd Det finns inga gällande områdesskydd inom inventeringsområdet. Inventeringsresultat Beskrivning av inventeringsområdet Området är knappt 11 ha stort och utgörs till allra största delen av kalhyggen. I väster gränsar det mot en ledningsgata, och i södra kanten finns yngre, talldominerad blandskog. Enstaka små våtmarker finns i området. I norr/nordost gränsar inventeringsområdet mot en befintlig deponi/verksamhetsyta. Stora delar av området - med kalhyggen och ungskog - har låga eller obefintliga naturvärden. 7

8 Naturvärdesinventering Hjörne Naturcentrum projekt 1569 Naturvärdesobjekt Vid inventeringen identifierades tre naturvärdesobjekt (figur 3). Samtliga objekt bedömdes ha visst naturvärde - naturvärdesklass 4. Ett av objekten utgörs av en skogbevuxen myr, ett av en öppen myr och ett av en igenväxningsmiljö. Katalog med samtliga naturvärdesobjekt finns på sidan 11. Figur 3. Naturvärdesobjekt. Figur 4. En gulsparvshona tittar fram i en tall i naturvärdesobjekt 1. Naturvårdsarter Nio naturvårdsarter påträffades vid inventeringen (tabell 1). Revlummer (fridlyst enligt artskyddsförordningen 9 ) hittades på flera ställen i inventeringsområdets sydligaste delar, oftast som enstaka revor man på något ställe fanns även ett större bestånd. En obestämd brungroda ( ) sågs hastigt i en pöl i naturvärdesobjekt 2. En spillkråka NT, ( ) hördes spela söder om inventeringsområdet. Förbiflygande individer av trana ( ), ängspiplärka NT samt, något förvånande, brun glada EN noterades, men ingen av dessa bedömdes häcka inom inventeringsområdet. 8

9 Trädlärka ( ) höll revir i områdets norra delar och gulsparv VU konstaterades häcka i de södra delarna och iakttogs bland annat i naturvärdesobjekt 1. Nattskärra konstaterades förekomma i området, se vidare under "Fördjupad artinventering". Tabell 1. Relevanta naturvårdsarter som observerades i inventeringsområdet under naturvärdesinventeringen. För varje förekomst anges vilken naturvårdskategori arterna tillhör (rödlistade anges med respektive hotkategori, signalarter anges med S och fridlysta arter anges med ( ) ). Svenskt namn Vetenskapligt namn Kategori revlummer Lycopodium annotinum ( ) ob. brungroda Rana sp. ( ) trana Grus grus ( ) brun glada Milvus migrans EN spillkråka Dryocopus martius NT, ( ) nattskärra Caprimulgus europaeus ( ) trädlärka Lullula arborea ( ) ängspiplärka Anthus pratensis NT gulsparv Emberiza citrinella VU Fördjupad artinventering - nattskärra Metodik Eftersom arten finns i närliggande områden och det finns lämpliga biotoper besöktes området nattetid den juni Inventeringsområdet avlyssnades noggrant på så sätt att hela området täcktes in. Spelande nattskärror hörs långt så det är inte sannolikt att någon missats. Figur 5. Vådan av att ha ett långsamt avtryckarfinger - sekunden innan bilden togs satt en nattskärra på grenen. 9

10 Resultat Inte mindre än sex nattskärror hördes under inventeringen, även om inte alla höll till inom inventeringsområdet. På ett kalhygge nordost om undersökningsområdet spelade två individer och en tredje hördes locka, i kraftledningsgatan i väster (naturvärdesobjekt 1) spelade en fågel, och vid det befintliga deponiområdet hördes en spelande och en lockande fågel. Således tycks ett tätt bestånd av nattskärra finnas i området med omnejd. 10

11 Redovisning av naturvärdesobjekt Objekt-ID: 1 Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Biotoper: Ljunghed, hällmark Beskrivning: Ledningsgata på hällmark med regelbunden röjning vilket gett upphov till en öppen ljunghed med berg i dagen och en rik moss- och lavflora omväxlande med partier under igenväxning med örnbräken och hallon. En stenmur löper genom hela ledningsgatan, parallellt med ledningarna. Biotopkvalitéer: Solexponerad hällmark, ljunghed. Naturvårdsarter: Nattskärra Caprimulgus europaeus ( ) håller revir och ett gulsparvpar Emberiza citrinella VU höll till i objektet. Områdesskydd: Stenmuren i objektet kan möjligen omfattas av det generella biotopskyddet, beroende på hur marken betecknas. Dock ligger det nära till hands att inte beteckna ledningsgatan som jordbruksmark även om regelbunden hävd sker, och därmed torde muren inte omfattas av generellt biotopskydd. Kommentar: Objektet fortsätter utanför inventeringsområdet. Figur 6. Naturvårdsobjekt 1 utgörs av en ledningsgata. 11

12 Objekt ID: 2 Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotop: Blandsumpskog Beskrivning: Litet skogbevuxet fattigkärr dominerat av yngre björk med inslag av tall och gran. I botten-, fält- och buskskikt återfinns vitmossor, blåtåtel, tuvull och pors. Små öppna vattenspeglar finns i objektet. Inslaget av död ved är sparsamt men en del klena björkhögstubbar finns. Biotopkvalitéer: Sumpskog, död ved. Naturvårdsarter: Obestämd brungroda Rana sp. ( ) - en liten groda sågs hastigt hoppa ned i en pöl och försvinna. Kommentar: Objektet fortsätter utanför inventeringsområdet. Figur 7. Sumpskog i naturvärdesobjekt 2. 12

13 Objekt-ID: 3 Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Myr Biotop: Fattigkärr Beskrivning: Litet, mestadels öppet fattigkärr med blåtåtel och myrlilja samt pors och klen björk. Kärret genomkorsas av hjulspår från skogsmaskiner, som har vattenfyllts. Biotopkvalitéer: Fattigkärr, öppna vattenspeglar. Figur 8. Vattenfyllda hjulspår i naturvärdesobjekt 3. 13

14 Konsekvenser Påverkan på naturvärden En bedömning har gjorts av hur och i vilken utsträckning inventeringsområdets befintliga naturvärden påverkas av den ansökta verksamheten. Endast de naturvärden som direkt påverkas av den ansökta verksamheten inom området har beaktats, alltså inte eventuell påverkan av ökade transporter till och från deponin och dylikt. Området hyser begränsade naturvärden, men de naturvärden som finns kan påverkas negativt vid anläggande av den ansökta verksamheten. Även de miljöer som hyser visst naturvärde är dock mycket triviala och vanliga i området. Undantaget är ledningsgatan (naturvärdesobjekt 1) som delvis berörs av inventeringsområdet. Ledningsgator är ofta de enda miljöer som hävdas regelbundet i skogslandskapet, och kan därför fungera som refugier för arter som är beroende av öppna marker. Deras linjära och långsträckta karaktär gör även att de kan fungera som spridningskorridorer för sådana organismer. Den påverkas sannolikt föga av ansökt verksamhet, men viss hänsyn bör tas så att inte det öppna ljunghedshabitatet fragmenteras och konnektiviteten bryts. Artskyddsförordningen Aktuella arter som omfattas av artskyddsförordningen och påträffades inom inventeringsområdet är revlummer, obestämd brungroda, spillkråka, nattskärra och kungsfågel. Trana (upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1), brun glada EN och ängspiplärka NT noterades förbiflygande men bedöms inte häcka inom inventeringsområdet eftersom lämpliga biotoper saknas eller eftersom de var uppenbart sträckande. Revlummer Revlummer hittades på ett par ställen i inventeringsområdets södra och sydöstra delar, oftast som enstaka revor men på ett ställe fanns ett större bestånd. Arten är fridlyst enligt artskyddsförordningen 9, vilket innebär att det är förbjudet att 1. gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna, och 2. plocka eller på annat sätt samla in exemplar av växter för försäljning eller andra kommersiella ändamål. Arten är mycket vanlig i triviala skogsmiljöer i sydvästra Sverige, och artens bevarandestatus på lokal/regional nivå bedöms inte påverkas om dessa bestånd skulle försvinna. 14

15 Figur 9. Revlummer i inventeringsområdets sydligaste delar. Obestämd brungroda En liten, obestämd brungroda (vanlig groda - fridlyst enligt artskyddsförordningen 6 eller åkergroda - fridlyst enligt artskyddsförordningen 4) sågs hoppa ned i en pöl och försvinna i bottenslammet. Inga ägg eller yngel hittades dock i några vattensamlingar inom inventeringsområdet, och inga vattensamlingar bedömdes heller som särskilt lämpliga reproduktionsmiljöer för groddjur. Spillkråka En revirhävdande spillkråka hördes strax söder om inventeringsområdet. Arten bedöms inte häcka i området, men det kan ingå i ett revir. Området bedöms inte vara särskilt lämpligt som häckningsbiotop eftersom det är ont om lämpliga boträd. Nattskärra Nattskärran är upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1. Under den fördjupade artinventeringen konstaterades att ett tätt bestånd av nattskärra finns i området med omgivningar, och sannolikt berörs eller gränsar inventeringsområdet till runt 3 revir. Två fåglar varav en spelande tycktes hålla till i det redan befintliga verksamhetsområdet och en spelande fågel i kraftledningsgatan (naturvärdesobjekt 1). Om området hålls öppet i motsvarande utsträckning som nu, så är det inte säkert att reviren påverkas av den ansökta verksamheten. Öppna ytor av ruderatkaraktär kan fungera som goda födosöksmiljöer för arten. 15

16 Trädlärka En trädlärka (upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1) sjöng över området under aprilbesöket. Fågeln uppehöll sig i synnerhet ovanför det befintliga deponiområdet, men hela det öppna området inklusive stora delar av inventeringsområdet torde ingå i reviret. Arten föredrar öppna, gärna sandiga eller bergiga miljöer, och om en del vegetation och öppna sand-/grusytor kommer att finnas även efter utökning av deponin är det inte säkert att reviret påverkas. Gulsparv Totalt noterades sex gulsparvar i inventeringsområdet, varav en med bomaterial i näbben vilket är ett starkt häckningsindicium. Samtliga fåglar sågs i områdets södra och västra delar, inklusive ledningsgatan i naturvärdesobjekt 1. Uppskattningsvis häckar 2-3 par inom eller i direkt anslutning till inventeringsområdet. Gulsparven är stadd i minskning, sannolikt främst på grund av förändrade jordbruksmetoder, men är fortfarande vanlig - inte minst i igenväxningsmiljöer som kalhyggen, ledningsgator och skogsbryn. Referenser Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Naturvårdsverket Handbok för artskyddsföreningen. Del 1 - fridlysning och dispenser. Naturvårdsverket handbok 2009:2, Stockholm. 16