Naturvärdesinventering inför skjutbana på del av fastigheten Kallebäck 752:23

Transkript

1 Naturvärdesinventering inför skjutbana på del av fastigheten Kallebäck 752: Naturcentrum projekt 1743 NVI enligt Svensk Standard

2 Uppdragsgivare Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad Köpmansgatan Göteborg Uppdragsgivarens kontaktperson Eva Sigurd, planarkitekt Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget Stenungsund Tel ncab@naturcentrum.se Naturcentrums projektledare Johan Ahlén johan.ahlen@naturcentrum.se Naturvärdesinventering och rapport Erik Börjesson och Lilian Karlsson, Naturcentrum AB Intern granskning Johan Ahlén och Johan Svedholm, Naturcentrum AB Kartmaterial Underlagskartor har tillhandahållits av Metria Omslagsbild Grov pil vilken utgör ett värdeelement i objekt 2, den har både stamhåligheter och signalarten guldlockmossa växer på stammen. Foton i rapporten Samtliga foton är från inventeringsområdet och har tagits i samband med inventeringen. Denna rapport bör citeras: Börjesson, E. & Karlsson, L Naturvärdesinventering inför skjutbana på del av fastigheten Kallebäck 752:23. Naturcentrum AB. 2

3 INNEHÅLL UPPDRAG NATURVÄRDESKLASS VÄRDEELEMENT... 4 GENOMFÖRANDE... 5 INVENTERINGSOMRÅDET... 5 METODIK... 5 Förarbete... 6 Fältinventering... 6 Naturvårdsarter... 6 Övrigt om arter... 7 RESULTAT... 8 INFORMATIONSKÄLLOR TIDIGARE KÄNDA UPPGIFTER... 8 Naturinventeringar... 8 Naturvårdsarter... 8 Gällande områdesskydd... 9 INVENTERINGSRESULTAT... 9 Områden som saknar naturvärde... 9 Naturvärdesobjekt... 9 Värdeelement Naturvårdsarter REDOVISNING AV NATURVÄRDESOBJEKT Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab Objekt ID: Ncab BEDÖMNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MINDRE HACKSPETT BEDÖMNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÅKERGRODA OCH STÖRRE VATTENSALAMANDER KÄNSLIGHET FÖR BYGGNATION Rekommendation REFERENSER Webbadresser

4 Uppdrag På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad har Naturcentrum AB genomfört en naturvärdesinventering som underlag för en detaljplan inför anläggning av en skjutbana i Kallebäck, Göteborgs Stad. Naturvärdesinventeringen har utförts enligt Svensk Standard för naturvärdesinventering (SS :2014) på detaljeringsgrad detalj och innefattat sammanställning av underlagsmaterial, fältinventering och naturvärdesbedömning. Följande tillägg har ingått: Naturvärdesklass Värdeelement Uppdraget har även innefattat en analys av områdets känslighet för byggnation och noteringar av skyddade arter samt bedömning av områdets förutsättningar för åkergroda, större vattensalamander och mindre hackspett. Inventeringsområdet framgår av figur 1. Inventeringsområdet har utvidgats mot öster genom ett tillägg till ursprungligt uppdrag, detta framgår i figuren. Figur 1. Inventeringsområde avgränsat med streckad linje. 4

5 Genomförande Inventeringsområdet Inventeringsområdet innefattar delar av fastigheten Kallebäck 752:23, strax sydväst om Stora Delsjön, Göteborgs Stad och utgörs till stor del av skogsklädd mark och öppna gräsytor, samt till en mindre del grusbelagda parkeringsytor, tomtmark och gångväg. I samtliga skogsmiljöer i inventeringsområdet är det lövträd som dominerar och blandningen av trädslag är mestadels stor. Blommande och bärande träd och buskar förekommer spritt i området. En mindre vattenförekomst finns söder om inventeringsområdet. Hällmarker förekommer utanför inventeringsområdet, ett område i nordväst och ett i sydost. Beståndet som helhet fortsätter väster, öster och norr om inventeringsområdet och utgör ett större natur och friluftsområde, Delsjöområdet, där det finns flera sjöar och mindre mossar. Strax söder om inventeringsområdet begränsas beståndet av en större motorled. Metodik Inventeringen utfördes enligt Svensk Standard SS Detta innebär identifiering av geografiska områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, samt bedömning av deras betydelse. Områden av positiv betydelse för biologisk mångfald avgränsades och beskrevs som naturvärdesobjekt. Naturvärdesobjektens betydelse för biologisk mångfald bedömdes enligt en skala i fyra naturvärdesklasser enligt figur 2. Med biologisk mångfald avses; mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Högsta naturvärde naturvärdesklass 1 Störst positiv betydelse för biologisk mångfald Högt naturvärde naturvärdesklass 2 Stor positiv betydelse för biologisk mångfald Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Figur 2. Naturvärdesklasser. Naturvärdesinventering enligt Svensk Standard SS kan utföras med olika detaljeringsgrad. Inventeringen genomfördes i detta fall med detaljeringsgrad detalj. Det innebär att redovisningen omfattar naturvärdesobjekt med en yta av 10 m 2 eller mer samt linjeformade objekt med en minsta längd av 10 m och 0,5 m bredd. Naturvärdesinventering enligt Svensk Standard SS kan även utföras med olika tillägg. Vid denna inventering har nedanstående tillägg ingått: 5

6 4.5.2 Tillägget naturvärdesklass 4, vilket innebär att även naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde identifieras och avgränsas Tillägget värdeelement vilket innebär att element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde eftersöks, kartläggs och redovisas. I vissa fall har hålträd även varit högstubbar eller grova träd. Dessa har endast angetts som hålträd. Förarbete För att identifiera potentiella naturvärdesobjekt flygbildtolkades inventeringsområdet med hjälp av underlagskartor från uppdragsgivaren. Relevant information om biologiska bevarandevärden och naturvårdsintressen eftersöktes från följande källor: Länsstyrelsen i Västra Götalands WebbGIS Naturvårdsverkets Skyddad natur Skogsstyrelsens Skogens pärlor Jordbruksverkets databas TUVA. ArtDatabankens databaser, utdrag av rödlistade, skyddade och fridlysta arter samt sökning i Artportalen. Fältinventering Fältinventering genomfördes genom att hela inventeringsområdet genomströvades. Utifrån beprövad kunskap och erfarenhet eftersöktes biotopkvaliteter och arter av betydelse för biologisk mångfald. Fältinventering genomfördes , samt ett kompletterande besök Efter att inventeringsområdet utvidgats har ytterligare ett fältbesök gjorts Naturvårdsarter Med naturvårdsart avses art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Bland naturvårdsarterna har rödlistade arter och skyddade arter särskild betydelse. Naturvårdsarter kan, men behöver inte, tillhöra en eller flera olika kategorier enligt nedan. Med rödlistad art menas art som enligt den internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier inte bedöms ha långsiktigt livskraftig population i Sverige utan löper risk att försvinna från landet. Rödlistade arter delas in i olika hotkategorier. NT= Nära hotad, VU = sårbar, EN = starkt hotad, CR = Akut hotad och RE = nationellt utdöd. Rödlistade arter markeras med någon av ovanstående hotkategorier efter artnamnet. Med skyddad art eller fridlyst avses art som omfattas av förbud enligt 4 9 Artskyddsförordningen, med följande förtydligande som finns i Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2009): Även om alla fågelarter omfattas bör arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana 6

7 arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet. Skyddade arter markeras med ( ) efter artnamnet. Skogsstyrelsen har tagit fram en förteckning över arter som indikerar miljöer med höga naturvärden i skog signalarter i skog. Art som tillhör denna kategori markeras med (S) efter artnamnet. Arter som enligt Skogsstyrelsens förteckningar har lågt signalvärde i den aktuella regionen har inte beaktats. Arter som bedöms uppfylla definitionen för naturvårdsart men som inte tillhör någon av ovanstående kategorier redovisas med NV efter artnamnet. Övrigt om arter Inventering av arter syftar till att med rimlig säkerhet utgöra underlag för naturvärdesbedömning samt avgränsning av naturvärdesobjekt och landskapsobjekt. Det innebär att det kan finnas fler naturvårdsarter, rödlistade arter och skyddade arter utöver de som påträffats och redovisats. För att med större säkerhet konstatera eller utesluta om vissa arter finns eller inte finns i ett område krävs normalt upprepade, specialiserade, artinriktade och fördjupade inventeringar. 7

8 Resultat Informationskällor - tidigare kända uppgifter Naturinventeringar Göteborgs Stad, Park och naturnämnden Grönstrategi för en tät och grön stad. Här pekas området runt Delsjön ut som en grön kil, ett natur och rekreationsområde samt ett bostadsnära grönområde. Naturvårdsarter En rödlistad fågelart; mindre hackspett NT, finns noterad på lokalen Kallebäcks Västergård i Artportalen under perioden (figur 3). Lokalen ligger inom inventeringsområdet. Observationen är gjord i juni 2017 vilket är under eller strax efter häckningstid för arten. Inom en radie på 3 km från inventeringsområdet finns ett tiotal sentida fynd av vardera mindre hackspett NT och gröngöling NT samt ett större antal fynd av spillkråka NT. Inventeringsområdet kan ingå i revir för dessa arter, liksom även för duvhök NT, kungsfågel VU och stare VU vilka också rapporterats in i närområdet. Ytterligare rödlistade fågelarter har rapporterats in i närområdet, men utifrån biotoppreferenser och i vissa fall utbredning av arten kan dessa med stor säkerhet avskrivas som troliga häckfåglar inom inventeringsområdet. Fynd av den fridlysta arten skogsödla finns noterad på lokalen Delsjömotet i Artportalen under perioden (figur 3). Lokalen ligger precis utanför inventeringsområdet. Observationen är gjord i juli Arten omfattas av Artskyddsförordningen, 6. En rödlistad kärlväxt; vanlig backsippa VU, finns noterad på lokalerna Kallebäcks lider, Delsjömotet och en icke namngiven lokal i Artportalen under perioden (figur 3). Samtliga lokaler ligger utanför inventeringsområdet, men inom 30 till 200 meter från det samma. Observationsdatum har en spridning mellan 1996 och Uppdragsgivaren, Göteborgs stad genomförde två fältbesök samt för en översiktlig naturvärdesbedömning och fann då den fridlysta arten getlav, vilken återfanns vid fältinventeringen. Man fann också rom av en icke bestämd grodart. Alla groddjur omfattas av fridlysning i Sverige. Även signalarterna stubbspretmossa och långfliksmossa påträffades, varav den senare har ett lågt signalvärde i regionen. Stubbspretmossa har ett medelgott signalvärde i regionen. 8

9 Figur 3. Fynd av rödlistade och fridlysta arter i Artportalen. Gällande områdesskydd Inga uppgifter om områdesskydd för naturvård som berör inventeringsområdet har noterats i genomgånget underlag. Gränsen för Delsjöns naturreservat går som närmast ca 100 m från inventeringsområdet. Inventeringsresultat Områden som saknar naturvärde Områden som bedömts sakna betydelse för biologisk mångfald utgörs främst av klippta gräsytor, sluten grandominerad blandskog, bebyggelse och infrastruktur. Dessa områden bedöms inte i sitt nuvarande tillstånd bidra till mångfald inom arter, mellan arter eller ekosystem. Naturvärdesobjekt Vid inventeringen identifierades 11 naturvärdesobjekt (Figur 4) varav 9 bedömdes ha visst naturvärde (naturvärdesklass 4) och 2 bedömdes ha påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). Naturvärdesobjekten utgörs främst av löv och blandskog, men också brynmiljöer, tallskog och parkmiljö. Katalog med samtliga naturvärdesobjekt börjar på sidan 12. 9

10 Figur 4. Sammanlagt avgränsades 11 naturvärdesobjekt vid inventeringen. Värdeelement Värdeelement inom inventeringsområdet framgår av figur 5 och utgörs av blommande och bärande träd och buskar samt större förekomster av död ved. Figur 5. Värdeelement inom inventeringsområdet. 10

11 Naturvårdsarter Sammanlagt noterades 6 naturvärdesarter samt spår av en sjunde art, spillkråka, i inventeringsområdet och listas i tabell 1 nedan. I figur 6 finns artfynden markerade, dock inte födosöksspåren av spillkråka i naturvårdsobjekt 9. De redovisas i objektsbeskrivningen för objekt 9 samt utgör värdeelement i form av hösgstubbar, redovisas i figur 5. Tabell 1. Relevanta naturvårdsarter som observerades i inventeringsområdet under naturvärdesinventeringen. För varje förekomst anges vilken naturvårdskategori arterna tillhör (rödlistade anges med respektive hotkategori medan övriga arter listas enligt följande kategorier: signalarter S ; fridlysta arter). Artnamn Latinskt namn Kategori skogsalm Ulmus glabra CR ask Fraxinus excelsior EN getlav Flavoparmelia caperata guldlockmossa Homalotecium sericium S stubbspretmossa Herzogiella seligeri S mindre hackspett, läte Dendrocopos minor NT, spillkråka, spår Dryocopus martius NT, Figur 6. Naturvårdsarter påträffade vid fältbesök Uppgifter om de rödlistade arterna ask EN och alm CR återfinns i objektbeskrivningarna för naturvärdesobjekten. 11

12 Redovisning av naturvärdesobjekt Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Bryn, vägren Beskrivning: Lövskogsbryn med stor andel ask, med inslag av hassel, ek, fågelbär, hagtorn, nyponros och tall. Miljön utgörs av en vägbrink med stark sluttning mot en trafikerad väg och fortsätter mot gräsplanen i nordost. Biotopkvalitéer: Blommande träd och buskar, blottad sand i soligt läge. Naturvårdsarter: Ask Fraxinus excelsior (EN) Kommentar: Blommande träd och buskar som nyponrosor, fågelbär och hagtorn är värdefulla både som nektarresurs för pollinatörer och ger frukt som är värdefull föda för bl.a. fåglar. Naturvärdesobjekt 1. 12

13 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Lövskog, bryn Beskrivning: Naturligt föryngrat lövskogsbestånd på frisk mark. Stor variation av trädslag och beståndet är flerskiktat med utvecklat buskskikt. Flera bärande träd och buskar förekommer, hägg, hagtorn, vildapel och rönn. Övriga trädslag är alm, ask, sälg, pil, ek, björk och asp. Flera av träden är grova och/eller har stamhåligheter och har pekats ut som värdeelement. Död ved förekommer rikligt till mycket rikligt, både grov och klen, stående och liggande. Den döda veden förekommer vidare i flera olika nedbrytningsfaser vilket visar på viss kontinuitet. En plats där död ved deponerats har pekats ut som värdeelement. Biotopkvalitéer: Hålträd, grova träd, död ved (rikligt förekommande), bohål Naturvårdsarter: Mindre hackspett (NT), ask (EN), alm (CR), guldlockmossa (S), stubbspretmossa (S) Naturvärdesobjekt 2. 13

14 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Dominerande naturtyp: Park och trädgård Biotoper: Lövträd i parklik miljö Beskrivning: En trädmiljö vilken omger en byggnad, mångfalden av trädslag är stor och sträcker sig utanför inventeringsområdet. Området har en karaktär av ohävd eller mycket begränsad trädgårdsskötsel. Vissa av träden ger intryck av att ha blivit planterade. Resterande förefaller spontant uppkomna och bidrar till att ge ett förvildat intryck. Bland trädslagen förekommer lönn, tysklönn, bok, poppel, asp, rönn, björk, tall, körsbär/fågelbär och ask. På en poppel växer nära basen en stor bål av getlav ( ). Biotopkvalitéer: Medelgrova till grova lövträd. Naturvårdsarter: Ask (EN), getlav ( ) Naturvärdesobjekt 3. 14

15 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Blandskog Beskrivning: Blandskog med skiftande karaktär, både skuggiga grandominerade partier med stort inslag av tysklönn och ljusare partier där tallen byter av granen. Skogen är flerskiktad och ger intryck av en spontan föryngring. I beståndet förekommer flera medelgrova till grova träd, en tall och en bok har pekats ut som värdeelement. Båda mäter runt 250 cm i omkrets vid brösthöjd och boken är därutöver ett hålträd med en hålighet i en förgrening av stammen. I beståndet förekommer gran, tall, bok, björk, tysklönn, brakved, rönn, ek, sälg och oxel. Död ved förekommer både som liggande och stående, på något ställe har flera grova granstockar lämnats att brytas ned på plats. Beståndets ålder förefaller inte vara hög eller med lång kontinuitet. Biotopkvalitéer: Död ved både som lågor och torrakor, hålträd, grov tall, grov bok. Naturvårdsarter: Mindre hackspett (NT), vågig sidenmossa (S) Naturvärdesobjekt 4. 15

16 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Park och trädgård Beskrivning: Ett ungt lövbestånd i anslutning till brukshundsklubbens grönyta. Träden växer bitvis glest och ges utrymme att utveckla relativt stora grenverk. Flertalet stammar i den södra änden av objektet är solbelysta. Ytan under träden hävdas med gräsklippning och upprepade aktiviteter med människor och hundar skapar stigar och blottor. Biotopkvalitéer: Solbelysta trädstammar, barkblottor, mindre håligheter, födosöksspår av hackspett Naturvärdesobjekt 5. 16

17 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Blandskog Beskrivning: Ett stort bestånd av mestadels ung blandskog. Skogen är bitvis tät och med ett mycket tätt lägre skikt. Trädslag som förekommer är björk, ek, bok, rönn, asp, tysklönn, brakved, gran och en. Bokarna står på något ställe mer tätt samman och bildar ett eget bokbestånd i beståndet. Död ved förekommer på några ställen i beståndet, bl.a. som en samling grova lövträdsstockar som lämnats, vilka även pekats ut som värdeelement. Hällar förekommer i norra delen av objektet och i direkt anslutning i öster. Biotopkvalitéer: Död ved. Naturvärdesobjekt 6. 17

18 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde, naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Sumpskog Beskrivning: Ett område med tydligt fuktig karaktär, vilket övergår i ett mindre våtmarksområde utanför inventeringsområdet (uttorkad vid inventeringstillfället på grund av långvarig torka den gångna sommaren). Objektet har ett trädskikt av främst björk, pors förekommer rikligt. Marken är fuktig och domineras av vitmossor. Biotopkvalitéer: Död ved, hålträd, fuktig skogsmark/samband med våtmark, födosöksspår av hackspettar Naturvärdesobjekt 7. 18

19 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde, naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Lövdominerad blandskog Beskrivning: Björkdominerat bestånd med ek, lönn och asp i låglänt terräng väster om ett höjdparti. Objektet är en fortsättning på objekt 6 men med ökat inslag av gran. Visst inslag av död ved, i synnerhet som björklågor av klena till medelgrova dimensioner. Inslag av brant västsluttning i söder (se bild). Biotopkvalitéer: Död ved Naturvärdesobjekt 8 19

20 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde, naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Tallskog Beskrivning: Talldominerad höjd med visst inslag av död ved som lågor och torrakor med spår av födosök av hackspettar. Enstaka grov tall och vissa är senvuxna eller har djupfårad bark. Dessa finns främst i sluttningen medan inslaget av gran ökar längre ned, i utkanten av objektet. I objektets högre partier vittnar höga, avdöende enbuskar om tidigare mer öppna förhållanden. Inslag av äldre tall med spår av vedinsekter och blottad bark. Biotopkvalitéer: Död ved både som stående och liggande, senvuxna tallar, grova tallar Naturvårdsarter: Sparsamma födosöksspår av spillkråka (NT, ) Naturvärdesobjekt 9 20

21 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde, naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Barrdominerad blandskog Beskrivning: Talldominerad och till stor del sluten blandskog på ett höjdparti. Inslag av äldre, grov och senvuxen tall längs sluttningen i väster men övervägande medelålders träd. Visst inslag av död ved som torrakor, stamblottor och lågor, främst av tall. Inslag av gran, bok, asp och björk. Enbuskar förekommer i synnerhet i de mer öppna partierna i väster. Odon och blåbär förekommer i lägre partier, hällmark på höjderna. Spår av avverkning kring en telefonmast med tillhörande byggnad i söder. Biotopkvalitéer: Grova och senvuxna tallar, död ved både som stående och liggande träd. Naturvärdesobjekt 10 21

22 Objekt ID: Ncab Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde, naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Lövskog Beskrivning: Lövskog mellan höjdpartier. Klen björk dominerar men inslag av medelålders och äldre grov björk. Inslag av rönn, ek, oxel, bok och gran. Våt mark med vitmossor i de lägst belägna delarna. Sparsamt till visst inslag av främst klen, död björkved. Biotopkvalitéer: Död ved dock sparsamt, avgränsad yta med blöt mark. Naturvärdesobjekt 11 22

23 Bedömning av förutsättningar för mindre hackspett Mindre hackspett noterades vid inventeringstillfället i objekt 2 och 4 vid fältbesöket I ArtDatabankens observationsdatabas, Artportalen, finns ett fynd från De mest gynnsamma områdena för mindre hackspett bedöms finnas i objekt 1, 2, 4, 6, och 7 med god tillgång på klen död ved. Bedömning av förutsättningar för Åkergroda och större vattensalamander Inom inventeringsområdet har det inte påträffats några möjliga lekvatten för groddjur, men vid ett fältbesök genomfört av park och naturförvaltningen vid Göteborgs Stad påträffades grodrom i en miljö i direkt anslutning till objekt 6 och 7. Med hänsyn tagen till detta lekvatten och möjligheten att det finns ytterligare lekvatten i inventeringsområdets närhet, bedöms de naturvärdesobjekt som ligger i direkt anslutning till lekvattnet, objekt 6, 7, och 8 vara potentiella övervintringsområden för groddjur. De bedöms även vara fullt tjänliga som miljöer för groddjur under resten av deras landlevande fas i livscykeln, utöver vintervilan. Detta då de har inslag av död ved, stenar, skrymslen och liknande möjliga gömställen. Även de övriga naturvärdesobjekten inom inventeringsområdet har i hög utsträckning dessa kvalitéer. De ligger dock inte i direkt anslutning till lekvattnet och därför bedöms deras värde som livsmiljömiljö för groddjur vara lägre. Känslighet för byggnation Merparten av naturvärdesobjekten inom inventeringsområdet, förutom barrskogsobjekten 9 och 10, bedöms vara potentiella livsmiljöer för både groddjur och mindre hackspett (NT). Mindre hackspett påträffades vid inventeringstillfället. Den fridlysta arten getlav ( ) påträffades inom inventeringsområdet. Mindre hackspett påträffades som nämnts ovan, men det rör sig om observationer utanför häckningstid. Den inrapporterade uppgift som finns hos ArtDatabanken från 2017 infaller dock under häckningstid. Om mindre hackspett häckar i inventeringsområdet är inte känt. Bortfall av miljöer som de i miljöerna 1,2,4,6 och 7, vilka har potential att vara viktiga för födosök och viss möjlighet att vara häckningslokal för arten, har en skadlig verkan lokalt. Det är dock möjligt att arten har likvärdiga miljöer i närområdet och att beståndet inte står och faller med miljöerna inom inventeringsområdet. En fördjupad inventering av arten under häckningstid på våren skulle ytterligare klarlägga artens nyttjande av området. Den mänskliga närvaron i sig behöver inte påverka arten allt för mycket, men om hela miljön avverkas försvinner arten från platsen. 23

24 Ingen fördjupad artinventering av groddjur har genomförts men då ett lekvatten finns i anslutning till området och det har goda förutsättningar för groddjur i landfas, är sannolikheten hög att dessa förekommer i området. Då vi inte i nuläget vet vilka arter det rör sig om, hur stora populationerna är eller exakt var de förekommer är det dock svårt att bedöma graden av påverkan. En fördjupad artinventering under lektiden på våren kan ytterligare klarlägga förekomsten i området. Mänsklig närvaro kan innebära hot för groddjur. Höga kanter, tamdjur, trafik och robotgräsklippare kan begränsa groddjurens rörlighet och öka mortaliteten. Genomfartsvägar kan utgöra ett betydande hot, i synnerhet om de dras mellan lekoch övervintringsmiljöer, medan gång /cykelvägar och infartsvägar med vändplan generellt har mindre påverkan. Getlav påträffades på en trädstam med en bål i objekt 3. Det är en fridlyst art, för vilken det krävs dispens från Länsstyrelsen för att avlägsna. Arten är dock stabilt förekommande i Göteborgsområdet. Vid en avverkning av den poppel på vilken laven växer skulle den försvinna från lokalen. Vid avverkning av kringstående träd minskas spridningsmöjligheterna för arten på platsen. Vid förändringar av växtplatsens ljusförhållanden mot ett mer skuggigt tillstånd skulle arten kunna missgynnas. Rekommendation För att gynna mindre hackspett i området vid ett eventuellt bortfall av livsmiljö i samband med exploatering kan med fördel ny död ved skapas i de kringliggande miljöerna inom och utanför inventeringsområdet. Detta kan dels göras som liggande död ved i faunadepåer eller som enstaka lågor. Dels som stående död lövved, vilket kan skapas genom att toppen kapas av björkar. En fördjupad artinventering av arten kan ytterligare klarlägga bilden av förekomsten i området och utgöra en bättre grund för att dimensionera skyddsåtgärderna. För att skydda groddjur kopplade till lekvattnet söder om objekt 6 och 7 kan flera åtgärder vidtagas. En restriktion i tidsrummet inom vilket schaktning får ske i närområdet till lekvattnet kan införas. Under perioden 15 mars till 15 maj sätts ett totalt stopp för schaktning inom objekt 7 och de delar av objekt 6 som ligger närmast lekvattnet. För perioden 16 maj till 15 augusti utfärdas en rekommendation att inte schakta inom objekt 7 och de delar av objekt 6 som ligger närmast lekvattnet. För att kompensera för bortfall av övervintringsmiljöer kan död liggande ved placeras i de delar av närområdet till lekvattnet som lämnats orörda. Vid placering av vägar, främst de trafikerade av fordonstrafik, skall området kring lekvattnet undvikas. En fördjupad artinventering av gruppen kan ytterligare klarlägga bilden av vilka arter och vilka tätheter som förekommer i området och utgöra en bättre grund för att dimensionera skyddsåtgärderna. Getlaven bevaras på platsen genom att lämna dess substrat, en levande poppel, orört. Även de resterande tre popplar av likvärdig karaktär som växer i omedelbar närhet till poppeln med getlav bör sparas för att gynna spridning av arten på platsen. 24

25 Referenser ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Naturvårdsverket Handbok för artskyddsförordningen. Del 1. Fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturresursavdelningen. Nitare, J Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Svensk Standard SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Göteborgs Stad, Park och naturnämnden Grönstrategi för en tät och grön stad. Webbadresser Länsstyrelsen i Västra Götalands hemsida, fridlysta arter och natur/hotadevaxter och djur/fridlysta arter vastra gotalands lan.pdf 25