Naturvärdesinventering och fågelinventering vid Ljungby 2017

Transkript

1 Naturvärdesinventering och fågelinventering vid Ljungby 2017 PROJEKT: KONCESSIONSANSÖKAN LJUNGBY ECOCOM AB Stortorget Kalmar

2 Innehåll Inledning... 3 Övergripande områdesbeskrivning... 3 Metod... 4 Tillägg... 5 Fördjupad artinventering fåglar... 6 Resultat... 7 Förstudie... 7 Fältinventering... 9 Diskussion och slutsats Rekommendationer Referenser Beställare: ÅF, Industry AB Projekt nr: Genomförande konsult: Ecocom AB Fältarbete & rapport: Kvalitetsgranskning: Framsida, bildtext: Inventeringsområdets nordligaste delar, med motorväg och befintlig ledningsgata till höger och en smal bård av lövträd och granar till vänster Fotograf: Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 2 av 18

3 Inledning Ecocom AB har på uppdrag av ÅF, Industry AB utfört en naturvärdesinventering enligt svensk standard SS : 2014 med tillägget detaljerad redovisning av artförekomst vid en ledningssträcka vid Ljungby. Naturvärdesinventeringen utförs med detaljeringsgrad medel, vilket innebär en minsta obligatorisk karteringsenhet för ytor om 0,1 ha, eller för linjeformade objekt, minst en bredd av 0,5 m och en längd av 50 m. Uppdraget har även inkluderat fördjupad artinventering av fåglar. Inom inventeringsområdet finns planer på förändrad ledningsdragning. Föreliggande utredning har utförts med syfte att säkerställa en god helhetslösning inom det aktuella området, med möjlighet till naturhänsyn. Övergripande områdesbeskrivning Inventeringsområdet är beläget i den västra kanten av Ljungby stad. Inventeringsområdet omfattar en 60 m bred korridor med en cirka 6 km lång sträckning i sydvästlig-nordöstlig riktning. I huvudsak går det aktuella området parallellt med E4, framförallt på vägens västra sida. Marken är kraftigt påverkad av mänsklig verksamhet, i form av exempelvis vägar, industribyggnader, hårdgjorda ytor och på flera platser av äldre schaktningsarbeten. Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan där svart ring visar lokaliseringen av inventeringsområdet. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 3 av 18

4 Metod Syftet med en naturvärdesinventering (NVI) är att inom ett inventeringsområde identifiera och dokumentera områden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald. I en NVI på fältnivå inventeras hela inventeringsområdet och noteringar av förekommande biotoper och arter görs. Eventuella naturvärdesobjekt avgränsas och bedöms. Naturvärdesobjekten utgörs av en dominerande naturtyp som kan tilldelas en gemensam naturvärdesklass. Naturtyper kan exempelvis vara äng och betesmark, skog och träd, myr, djup sjö, vattendrag, havsstrand eller infrastruktur och bebyggd mark. Bedömningen av naturvärde görs på två grunder: art och biotop, vilka sedan vägs samman för att ge objektet dess klass. Bedömning av artvärde görs på två grunder: naturvårdsarter (se faktaruta) och relativ artrikedom. Rödlistade arter ska tillmätas större betydelse än övriga naturvårdsarter i bedömningen. Bedömningsgrunden biotop omfattar en samlad bedömning av biotopkvalitet samt hur sällsynt eller hotad biotopen är. Med biotopkvalitet avses allt det som formar en biotop eller en livsmiljö, till exempel förekomst av störningsregimer, strukturer, element eller nyckelarter. Biotopens sällsynthet bedöms dels i ett regionalt perspektiv dels i ett nationellt och internationellt perspektiv och är kopplad till biotopens bevarandestatus. I föreliggande NVI har biotoper namngetts enligt Vegetationstyper i Norden (Påhlsson 1998) så långt detta är möjligt. De biotopvärdesaspekter som ger högst värde används för bedömning enligt matrisen i figur 2. Naturvärdesobjekt bedöms enligt en tregradig skala: 1 högsta naturvärde, 2 högt naturvärde och 3 påtagligt naturvärde (en fjärde klass, visst naturvärde, kan användas som ett tillägg vilket dock inte har gjorts i denna inventering) (figur 2). Fakta: Naturvårdsarter Skyddade arter är arter som omfattas av juridiskt skydd enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Rödlistade arter är arter som bedöms löpa risk att försvinna ur landet. Dessa kategoriseras enligt: Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Nära hotad (NT). De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. Typiska arter är arter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Signalarter är arter med särskilt värde eftersom deras förekomst tyder på att det finns skyddsvärda naturtyper med värdefulla strukturer i området. Ansvarsarter är arter där en särskilt stor andel av artens totala population finns i en begränsad del av artens totala utbredningsområde. Nyckelarter är arter som har en särskilt viktig ekologisk funktion för andra arter. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 4 av 18

5

6 Fördjupad artinventering fåglar För att kartlägga fågelfaunan i utredningsstråket har en linjetaxering av hela den aktuella sträckan utförts vid ett tillfälle. Detta är en standardmetod för att inhämta kunskap om den allmänna häckfågelfaunan i ett område. Inventeringen utgår från linjetransekter (Scottish Natural Heritage 2014, Blank 2010, Svensk Fågeltaxering), som har lokaliserats till mitten av utredningsstråket och som omfattar hela längden av utredningsstråket. I Metodkatalog för fågelinventering vid Vattenfalls vindkraftsprojektering i Sverige beskriver fågelforskare från Lunds universitet att linjetaxering i aktuell del av Sverige ska genomföras under standardperioden 15 maj 15 juni. Samtliga observationer har positionsbestämts och markerats på karta. Observationer av stort naturvårdsvärde kommer att bestämmas med hög detaljeringsgrad. Linjetaxeringen inkluderar alla arter som noteras, vilket alltså även gäller observationer utanför det inventeringsområde som är aktuellt för naturvärdesinventeringen. Linjetaxering sker i samband med gryningen, så snart ljuset medger, och pågår fram till dess att fåglarnas aktivitet minskar, vilket brukar ske under tidig förmiddag. I metodkatalogen rekommenderas ett inventeringstillfälle, vilket vid Ljungby var den 22 maj, se tabell 1. Figur 3. Bilden visar en öppen gräsmark mellan motorvägen och industriområdet i den södra delen av inventeringsområdet. I förgrunden ses mynningsplatsen för ett täckt dike under motorvägen. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 6 av 18

7

8 även att den rödlistade lummerarten strandlummer (NT) är observerad på vegetationsfattiga ytor i industriområdet väster om inventeringsområdet. Figur 4. Inventeringsområdet är utmärkt med lila färg. Kända naturvärden inom 100 m från inventeringsområdet finns i form av ett objekt i våtmarksinventeringen (blå) och två objekt från äng-s och betesmarksinventeringen (grön) samt ett stort antal fynd registrerade på Artportalen varav fåglar utgör den absoluta merparten. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 8 av 18

9 Fältinventering Fältbesök utfördes vid ett tillfälle, den 24 maj 2017 av. Allmän beskrivning av områdets naturmiljöer Inventeringsområdet domineras av moränmark som i mer eller mindre omfattning bearbetats i samband med exploatering av industriområden och befintlig, angränsande kraftledningsgata. Den sydligaste delen av inventeringsområdet är belägen inom industriområde och består huvudsakligen av ruderatmark och impediment bevuxet med björksly. En mindre del av sträckan går över hårdgjord industrimark. Längs med motorvägen utgörs den södra delen av inventeringsområdet till stor del av tät yngre lövskog. Längst i söder återfinns en mindre dunge med uppvuxna tallar och ett visst uppslag av lövsly. Fältskiktet består främst av olika gräsarter med tuvtåtel som dominerande art. Norr om talldungen återfinns en öppen, kortklippt gräsmark med grävda diken, se figur 3. Gräsmarken övergår i lövsly längre norrut med succesivt högre ålder på träden och en hög andel tall. Där inventeringsområdet passerar över motorvägen utgörs skogen av medelålders, gallrad tallskog med lövinslag på den östra sidan om motorvägen. Väster om motorvägen består inventeringsområdet av den yttersta delen av blandad barrskog med visst lövinslag. Marken är överlag torr, med enstaka vattenförande diken som leder bort från motorvägen. Fältskiktet är svagt utvecklat till följd av den delvis täta barrskogen. I anslutning till diken, stigar och traktorvägar är markfloran mer utvecklad med framför allt tuvtåtel och vid ett dike även pors. Mellan inventeringsområdet och motorvägen går en befintlig ledningsgata bevuxen med tätt björksly. Närmast Bolmstadsvägen förekommer en gräsmark som tidvis är fuktig, med tuvtåtel och veketåg som karaktärsarter. Norr om Bolmstadsvägen har barrskogen ersatts av industriområde och inventeringsområdet passerar mellan industriområdet och den befintliga ledningsgatan. Marken kan närmast beskrivas som ruderatmark, med tydliga spår av avverkning och viss markbearbetning. Vid lokala höjdpunkter går berggrunden i dagen och fältskiktet domineras av björksly och gräsarter, främst tuvtåtel. Stora områden mellan Bolmstadsvägen och Bredmarsvägen är, förutom med gräs och björksly, bevuxna med ljung, se figur 5. Figur 5: Bilden visar fältskiktet i stora delar av inventeringsområdet mellan Bolmstadsvägen och Bredmarsvägen, med ljung, gräs och björksly. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 9 av 18

10 I den mellersta norra delen av inventeringsområdet, nära områdets utbuktning åt nordväst, ligger en anlagd damm som inte är markerad i befintliga kartor, se figur 6. I och i anslutning till dammen växer främst sly av salix och björk, bredkaveldun, veketåg och tuvtåtel. Figur 6: En anlagd damm i anslutning till inventeringsområdet. Dominerande i väster är sly av björk och sälg, bredkaveldun, veketåg och tuvtåtel. Inom inventeringsområdets utbuktning åt nordväst tangeras utkanten av ett VMI-objekt. Detta VMI-objekt är till största delen omvandlat till hårdgjorda ytor som ingår i industriområdet väster om E4. Inom och i anslutning till inventeringsområdet kunde inte några spår noteras av våtmarken, möjligtvis indikerar enstaka kärrtistlar att området har en tidigare historia som våtmark. Norr om Bredmarsvägen passerar inventeringsområdet en smal bård av lövträd mellan industrimarken och den befintliga ledningsgatan, se figur 7, innan inventeringsområdet viker av mot öster och passerar över motorvägen. Generellt var fältskiktet inom inventeringsområdet svagt utvecklat till följd av tätt lövsly bestående av sälg, rönn, fläder och björk. Förekomster av införda arter som blomsterlupin och harris finns dock spritt över hela inventeringsområdet. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 10 av 18

11

12

13 Figur 8. Kartan visar ett utsnitt ur den norra delen av inventeringsområdet, med positioner för påträffade fågelrevir inom inventerat projektområde Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 13 av 18

14 Figur 9. Kartan visar ett utsnitt ur den mellersta norra delen av inventeringsområdet, med positioner för påträffade fågelrevir inom inventerat projektområde. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 14 av 18

15 Figur 10. Kartan visar ett utsnitt ur den mellersta södra delen av inventeringsområdet, med positioner för påträffade fågelrevir inom inventerat projektområde. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 15 av 18

16

17 art, trädlärka, som är upptagen i bilaga 1 till Fågeldirektivet, och noterad som S, B i bilaga 1 till Artskyddsförordningen. Populationer av kungsfågel fluktuerar ibland kraftigt mellan vissa år, men enligt den senaste klassningen av kungsfågel kan inte den pågående minskningen endast förklaras av naturlig populationsfluktuation. Ecocoms samlade bedömning är att en avverkning av barrskogen där samtliga kungsfågelrevir noterades skulle ha mycket liten lokal och regional påverkan på kungsfågel Den svenska populationen av stare har varit stadigt minskande under de senaste 15 åren, med uppskattningsvis 45 %, vilket är orsaken till att arten rödlistades Artens utbredning och totala antal i Sverige överstiger dock ännu gränsvärdet rödlistning. Ecocoms samlade bedömning är att aktuell exploatering vid den kortklippta gräsmark där de två stararna noterades inte kommer att påverka starens lokala eller regionala population nämnvärt. Buskskvätta har haft en långsamt minskande nationell population sedan ca 1975 men då minskningstakten markant ökat under de senaste åren i både Sverige, Danmark och Finland upptogs buskskvättan på den svenska rödlistan Arten klassas som nära hotad (NT), nära gränsen för att klassas upp till sårbar (VU). Buskskvättan är beroende av öppna marker, såsom ängs/hagmarker, kalhyggen, hedmark eller glest bevuxna myrmarker för sin häckning. Inventeringens enda buskskvätta noterades väster om motorvägen i den sydligaste delen av inventeringsområdet, i anslutning till ett större öppet sandfält och nära den kortklippta gräsmarken inom inventeringsområdet. Ecocoms samlade bedömning är att den aktuella exploateringen inte kommer att påverka den lokala populationen av buskskvätta negativt. Trädlärka är den minst vanligt förekommande arten av de fyra naturvärdesarter som påträffades under inventeringen. En sjungande trädlärka noterades i ett öppet sandrikt område nära skogskanten, väster om motorvägen, i den sydligaste delen av inventeringsområdet. Arten är inte rödlistad i Sverige och populationens storlek beräknas ha ökat med minst 100 % under de senaste 30 åren och har under de senaste 10 åren legat förhållandevis stabilt. Arten missgynnas av igenväxning och igenplantering av jordbrukslandskap och trivs vanligen i glesa skogar och levande mosaiklandskap. Ecocoms samlade bedömning är att aktuell exploatering inte kommer att innebära några betydande negativa konsekvenser för den lokala eller regionala populationen av trädlärka. Rekommendationer Ecocom rekommenderar att åtgärder för att gynna den lokala eller regionala populationen av i första hand stare och buskskvätta och i andra hand trädlärka genomförs. Åtgärderna kan t ex vara att installera holkar för stare eller att använda ledningsgatan eller angränsande områden för att skapa öppna grästäckta marker med begränsad buskvegetation för att främja buskskvättan. Det är möjligt att trädlärka skulle gynnas av den normala röjningen av uppväxande sly i ledningsgatan. Då det aktuella projektet innebär anläggandet av en ny ledningsgata parallellt med den befintliga är det möjligt att det skapade habitatet blir tillräckligt stort för att utgöra del av ett eller flera revir av trädlärka. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 17 av 18

18 Referenser Litteratur ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU,Uppsala. Hallingbäck, T. (red.) Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S Svensk flora. 28 ed. Liber, Sockholm. Mossberg, B., Stenberg, L Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand. Naturvårdsverket Handbok för artskyddsförordningen. Del 1. Fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturvårdsverket Manual för uppföljning i skyddade områden och skyddsvärda däggdjur samt grod- och kräldjur, UF-15. Nitare, J. (red.) Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping Nittérus, K. och Stahre, M Inventering av hasselsnok (Coronella austriaca) i Göteborgs kommun Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen. Påhlsson, L. (red.) Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. Nordisk Ministerråd, Köpenhamn Rolöf, M., Lithander, L., Ihr, A & Claesson, P PM Förstudie Fålbengsröd BM dnr 16/0349 Fålbengsröd 1 :6 m.fl. Tossene socken, Sotenäs kommun SIS-SS Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SIS-TR : Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Skogsstyrelsen Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sundh, L Kompletterande inventering vid Bohusgranit ekonomisk förenings stenbrott, Ävja, Sotenäs kommun. Datakällor Artportalen och Obsdatabasen. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Länsstyrelsernas GIS-tjänster. Miljödataportalen. Naturvårdsverket, Stockholm. Skogsdataportalen. Skogsstyrelsen, Jönköping. Naturvärdesinventering Ljungby 2017 Sida 18 av 18